Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-27

[Marc Hernelind]

dateringarna är mina så man kan få en bild när dom var födda tex. omkr 1440 talet mvh Marc

[Kalle Thorsberg]

Marc,
 
Problemet är väl att Sigge Larsson, som var född 1525 och levde 1565, då hans frälse upphör p g a ej fullgjord rusttjänst, dog ogift... (Stamtavlor på CD, Riddarhuset)
Förutom detta blir det väl besvärligt med kronologin oxå.

[Leif Persson]

Iofs är ju den Göran Klasson (Stiernsköld) som Siggo var i tjänst hos släkt med dessa sparrar, då hans farmor är Ingeborg Siggesdotter Sparre av Rossvik (arvskrifte 1544). Kanske endast en sådan sammanblandning som har stört upplägget?

[Göran Johansson]

Sparre-släkten är fel spår. Se inlägg ovan torsdag den 29 dec 2005 kl. 16.33 (Scanna text ur Chronicon genealogicum, Stockholm 1718)

[Benny Borgstrand]

Leif, nu kanske jag blandar ihop saker, men var inte Göran Hansson ( Stiernsköld ) gift med Ingeborg Siggesdotter i Görans andra äktenskap?  
 
Nu har jag bara minnet att gå på då jag ej har annat material tillgängligt.

[Ingvar Dahl]

Även om Kerstin Siggesdotter på Björnö, Gillberga S tycks ha halkat ur Bure-släkten, så kommer här ändå en bild på henne - tillsammans med sin man, befallningsman Peder Olofsson.

[Leif Persson]

Jo Benny, i hans andra men i hennes första (av tre). Han var tidigare gift med Gertrud Nilsdotter Posse men åtminstone enl. Elgenstierna hade de inga barn utan alla var från hans andra gifte, med nämnda Siggesdotter.

[Benny Borgstrand]

Leif,
 
Sant Leif,  jag läste dit inlägg fel,  jag tyckte det stod att Göran Hanssons ( Stiernsköld ) farmor var Ingeborg Siggesdotter ( Sparre av Rossvik ).

[Kaj Janzon]

Har fr o m i dag slutat prenumerera på inlägg från denna tråd via e-posten och följer den inte aktivt längre.
 
Om någon som gör ett inlägg här menar att jag borde känna till innehållet i detsamma ombedes denna någon vänligen att kontakta mig genom e-brev.
 
Ett tack till Ingvar för konterfejen. De är med god marginal de mest avlägsna av mina anor jag har sett på bild.

[Marc Hernelind]

Tack för inlägget Kalle, jag ser att det är inte möjligt tidsmässigt att Sigge Larsson kan vara Johan Siggesson far så det är tillbaka på ruta ett.
 Sigge Falesson och Ramborg Kristoffersdotter. som fler har som föräldrar till Johan Siggsson  
har du något Leif på dom?  
Mvh Marc

[Benny Borgstrand]

Marc,
 
Adliga ätten FALKENGR?EN, nr 343, utdöd.
 
Adlad 1645-12-24, introducerad 1647. Ättens sist levande medlemmar
upphöjda i friherrlig värdighet 1771-10-15.
 
Denna släkt har förr uppgivits hava samma ursprung som oriktigt tillskrivits
Bureätten. Måhända kan man såsom stamfader antaga bonden Sigge Falesson i
Byrestad i Sköns socken i Medelpad, som levde i början av 1500-talet och var
gift med Ramfrid Christoffersdotter. Han skall hava haft sönerna Christoffer
och Johan. Christoffer Siggesson uppgives hava varit hövidsman vid konung
Erik XIV:s livvakt och sedan överste för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad
samt säges hava blivit adlad av konung Johan III. Detta synes dock vara en
förväxling med (brodern?) Johan Siggesson till Svartingstorp och Stäflö i Åby
socken, Kalmar län, fältöverste och befallningsman på Vadstena slott, vilken
adlades 1572, död barnlös och begraven i Åby kyrka. Såsom son till Christoffer
Siggesson uppgives kyrkoherden Sigge Christoffersson, vilken är ättens förste
med full säkerhet kände stamfader.
 
Men det här är väl uppgifter som funnits redan tidigare i Bure diskussioner.
 
Källa: Riddarhusets Stamtavlor ( CD ) 2003.

[Göran Johansson]

Marc m.fl.
 
Om ni ska ha framgång med er forskning om Siggo Christophoris anor så måste ni troligen på egen hand vända er till primära källor i bl.a. Riksarkivet. Risken är dock överhängande att huvudstadens spetskompetens (med fri tillgång  till en stor del av hela vårt gemensamma historiska arv) mer än en gång har dammsugit det allra mesta av det material som kan tänkas vara av intresse. Troligen återstår inte många smulor för oss glada amatörer. Ett tidsödande och systematiskt studium av landskapshandlingar och andra studier av den karaktären kan möjligen ge något. Eller kanske att uppsöka okonventionella källor som befinner sig utom räckhåll för eliten i Stockholm - om det nu finns några sådana. Några svenska dödahavsrullar lär ni dock inte finna. Detta är nog den bistra sanningen.  
 
I detta läge återstår troligen endast att börja frågasätta storheterna och alla deras slutsatser. Men det är ingalunda riskfritt!

[Anders Johansson]

Huvudstadens spetskompetens har väl inte friare tillgång till vårt gemensamma historiska arv än någon annan? Hört talas om offentlighetsprincipen?
 
Det finns en fet bunt lånelappar i RA:s expedition som kan ifyllas av den kunskapstörstande forskaren. Medtag gärna egen penna. Egna dammsugare får dock ej införas i RA:s lokaler.
 
Gnäll mindre - forska mera!

[Marc Hernelind]

Tack Benny för Käll uppgiften, Jag känner att jag behöver köpa  riddarhusets cd från 2003.
 mvh Marc

[Göran Johansson]

Hej Anders, visst har du rätt!  
 
Men att pendla mellan övre Norrland eller Skåne och Stockholm har trots allt sina sidor. Egentligen är jag bara lite avundssjuk. Många som börjar bli lite nyfikna på de medeltida källorna hade nog glatt sig åt att ha ett riksarkiv inpå knutarna. Ett sätt vore att prioritera scanning också av de äldsta eller lite udda samlingarna på landets arkiv. Jag vet att en hel del finns att beställa genom SVAR, men troligen bara en bråkdel av helheten.
 
Misstar jag mig om jag påstår att det finns två (kanske fler) sätt att forska i primära källor? Det ena sättet kan vara att hålla sig till något slags tema (t.ex. kartläggning av landets alla bevarade sigillavtryck, tolka och renskriva landskapshandlingar för något landskap etc). Det andra, och kanske något mer lustbetonade sättet, kan vara att läsa igenom hela samlingar som kan förväntas innehålla något av intresse och hoppas på att den goda turen ska uppenbara något oväntat fynd. Bägge metoderna förutsätter oftast att man befinner sig på det arkiv vari handlingarna förvaras (ett undantag är t.ex. just landskapshandlingar och det finns säkert ytterligare något som är filmat).
 
Vad jag också menade var att de flesta medeltida släkter troligen redan varit under någon yrkesforskares lupp mer än en gång redan och hamnat i någons tryck [med källhänvisningar och allt]. Men jag kan ta helt fel.

[Göran Johansson]

Mikael Ersson i Karläng af Domboken hos Hans i Wiken i Torps Sockn hållit ting 1557-1566 [Källa; Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, Östersund 1972, sid. 283]. Hellbom hänvisar till: KB, Broocmans saml., M 10:8.
 
Denne Hans(Johan) i Viken låter intressant med hänsyn till det spår som handlar om Johan Siggesson m.fl. som vi håller på att utreda. Finns det någon som känner till Hans i Vikens patronymikon? Man kan undra om han möjligen kan vara identisk med den Hans i Birsta som förekommer i hjälpskattelängden för Medelpad 1535.
 
Bönder i Birsta [Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid. 252-253]:
Fale 1519
Hans [Faleeson] 1535
Une Jöransson 1519
Une 1535 (vne öriansson 1543)
Jon 1535, husarm
Tomas 1535

[Göran Johansson]

Johan Siggesson deltog i det danska kriget 1563 och framåt ett antal år. Är det känt var han bodde före och omedelbart efter kriget tror ni? Jag har inte lyckats finna någon uppgift om det.

[Göran Johansson]

Bönder i Viken [Landskapshandl. Medelpad]:
1557  
Måns Hansson
Swen Björnsson
1559
Christopher  
 
Hans i Viken hos vilken det hållits ting 1557-1566 (se ovan 15 jan 2006 kl. 16.33) skulle kunna vara far till Måns Hansson. Frågan är i så fall var Hans i Viken befann sig. 1559 träder Christopher in som ensam ägare utan anteckning om att han skulle vara landsknekt. Av detta klena material kanske man kan bygga vidare. Men det behövs fler säkra uppgifter från primära källor. Tacksam för tips om var jag skulle kunna leta, så gör jag gärna det.  
 
Anser ni det ur kronologisk synpunkt eller av annat skäl är uteslutet att Hans (Johan) i Viken skulle kunna vara identiskt med Johan Siggesson, död i Stävlö, Kalmar län? Det danska kriget inleddes väl 1567 och då befann han sig väl definitivt på annat håll.  
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson  
g.joh@telia.com

[Thomas Loo]

Med den sociala rang Johan Siggesson var i besittning av kring 1560, anser jag det inte alls troligt att likställa denne med Hans i Viken. Den senare skulle jag snarast ana vara bondelänsman/gästgivare, eftersom underlagmannen valt att göra en anhalt på tingsresan hos denne. Landskapshandlingarna torde väl i detta fall både kunna klargöra farsnamn och ev. position på denne Hans.
 
För att lägga fram några pusselbitar och tips på studier i Johan Siggesson förhavanden tiden intill 1572:
 
Har en notering att den 3/3 1558 får Johan Siggesson häradshövdingebrev på Lysing härad i Östergötland på behaglig tid. (GFR XXVIII s. 119) Gustaf den förstes registratur finns i tryck fram tom. 1560. Häri samt i det påföljande Riksregistraturet finner du sannolikt mycket bra hållpunkter på JS förehavanden under perioden.
 
I Erik XIV:s dagböcker 1566-67 framgår ur serie omnämnanden i utgående korrespondens med Siggesson, hans roll som krigshövitsman/överste under kriget. Denna funktion gavs man inte vid tiden med hur som helst utan förutsätter en ansenlig social status i ryggen, ditto såsom häradshövding. Att han skulle ha en bror som samtidigt bara satt som landsknekt i Viken, verkar i detta sammanhang högst osannolikt.
 
Om hans förhavanden i Norrland under kriget har jag inga uppgifter, mer än att i nämnda dagbok framkommer att han i sept. 1566 befinner sig vid Rävsnäs vid Gripsholm och den 8:e följande månad utgår order till JS att bege sig till Hälsingland & Dalarna för att samla fotfolk inför avmarschen mot norska gränsen. Han förefaller av källan befinna sig i dessa trakter åtminstone till januari på följande år. Axel Gyldenstjerne anknyter: Og det skedde videre 1567 paa foraaret, at kong Erik lod Johan Siggesson (mskrpt. har /Stissen/) skikke op med et stort tal folk baade til hest og fod igjennem Vermeland over Gullspange bro og ind udi ?sterdal i Norige og saa til Hamar, og finge der strax Hamar bispegaard ind. Og der han havde saa besat gaarden med Svenske, drog han derfra til Oslo og til Akershus, der de kunde ikke saa hasteligen opbringe den magt og staa hannem imod. Dog brente Chr. Munk Oslo by, forend Johan Siggesson kom frem, paa det at de Svenske skulde ikka slaa deres lejr der udi byen saa n?r slottet. Og da de svenske komme, belagde de strax Akershus, og laa derfor udi 14 dage, saa gav Johan Siggesson samme bestolling op gav sig op at Hamar igjen og branskattet og indkr?vede landet og tvinge saa b?nderne til at sverge (trohet)...
 
Handlingar, hörande till K. Erik XIV:s historia nr. 2-3: K. Eriks dagbok (översatt från latinet) i Handlingar till uplysning af Svenska historien 1-4 (specifikt 2:a) häftet, samlade och utgifne af E.M. Fant, Uppsala 1789-1802, s. 11-71. Axel Gyldenstjerne om Syvaarskrigen (förf. 1570-tal) tryckt i Norske Magasin. Skrifter og Optegnelser, angaaende Norge og forfattede efter Reformationen. Samlede og udgivne af N Nicolaysen. Bind I, Christiania 1858, s. 151-171

[Göran Johansson]

Stort tack Thomas.  
 
Har du följt tidigare diskussion i ämnet. Anledningen till att byn Viken fördes på tal var egentligen endast namnet Christohper Siggesson. Någan annan påvisbar anknytning mellan Johan Siggesson och Viken finns egentligen inte. Christopher Siggesson är unikt som namn i Medelpad vid den aktuella tiden. Min tanke är att följa upp detta spår för att ev. kunna utesluta detsamma!  
 
Riksregistraturet efter 1560 finns inte i tryck. Det förutsätter därför ett personligt besök på Riksarkivet, vilket i så fall kan dröja för min del.
 
Algot Hellbom har ställt  samman de uppgifter han funnt om bönder i Medelpads olika byar t.o.m. 1543 [Det gamla Medelpad årgång 1972, Medelpads äldre urkunder, s. 261]. För byn Viken har han funnit följande:
1416 Gullbrand
1416 Valborg, Gullbrands syster
Mantalshandlingarna mellan 1550-1559 ger ingen ledning ifråga om Christophers fadersnamn. Christopher kommer plötsligt in som markägare 1559. Att hans faders namn var Siggesson är belagt i senare landskapshandlingar.
 
Johan Siggesson sägs ju i vissa sekundära källor härstamma från Birsta i Skön sn. Fadern skall enligt dessa källor ha varit Sigge Fale i Birsta. Jag har inte funnit namnet Sigge i någon primär källa.  
 
Det låter fullt möjligt att Hans i Viken kan ha varit bondelänsman/gästgivare såsom du skriver.  
 
Johan Siggessons historia före 1558-03-03 vore intressant att försöka kartlägga. Frågan är om det finns bevarade källor som kan ge besked.

[Niclas Rosenbalck]

Riksregistraturet efter 1560 finns på mikrofich? att beställa ifrån SVAR och kan fås hem i brevlådan på någon dag.
Intressant notering för Göran Johansson är att den latinkunnige men tvivelaktige historieprofessorn E.M. Fant var just den som utgav Erik XIV:s dagboksanteckningar, ty däri finns en hel del om Eriks egna erkända illegitima barn (men tyvärr inget om den av Fant utifrån Elias Palmskiölds 1700-tals notering påstådda dotter Margareta vilket är märkligt....   . Önskar Göran Johansson lycka till med hans intensiva forskning på sin hustrus släkt om Buresläkten och Margareta Eriksdotter).

[Roger Axelsson]

Någon person med namnet Kristoffer Siggesson finns inte nämnd i Riksregistraturet. Detta enligt personregister 1561-1620-talet, förvarat i RA:s forskarexpedition. Om man inte bor i Stockholm så torde man telefonledes kunna få enstaka namn kollade (08-737 64 74).
 
mvh
Roger

[Göran Johansson]

Stort tack Niclas och Roger.
 
Fants uppteckning av Eriks XIV:s dagboksanteckningar torde väl inte finnas i tryck. Jag har sökt på UB i Lund utan framgång. Norske Magasin .... - Thomas andra boktips - har jag däremot beställt för hemlån.
 
Johan Siggessons anor är säkert ännu mer besvärliga än Margareta Eriksdotters att få någon slags kunskap om. Gissningsvis har Bureforskare redan vänt på alla stenar. Eller har man i praktiken endast tuggat om gammal skåpmat från diverse sekundära källor? Vad tror ni? Det underlättar i vilket fall som helst att Johan Siggessons koppling till Bure slutligen tycks ha kunnat skrinläggas.
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Marc Hernelind]

Nu har herrana torsten och roger dribblat bort dej igen Göran, Fant förekommer liksom Sigge  liksom johan siggesson  i Palmskiöldska handskrift samlingen i uppsala universtitet biliotek av Elias Palmskiöld men det är flera volymer svårt att gå igenom, Anders Berg lurar mej och att i herdaminnet där det står Sigge Christophori Bure där han var huskaplan i Gilleberga under fanns hänvisningen till  
1)Palmskiöld 128, Hänvisningen var till Palmsköldska samlingen Anders.
 
Jag minns ett annat tillfälle Carl och Anders mfl. Dribbla bort hela släktforskar sverige  
om kerstin Zyntia..
Härkommer efter mycket arbete en hel del som visar på att Nolander hade rätt.  
Modifierat register för Johannes Laurentii (Bure)
 
 
Första Generation
 
*Johannes Laurentii (Bure)  föddes den 24 januari 1548 i Säbrå  (Y). Han dog den 26 april 1603 i Helgum,Säbrå  (Y). Han begravdes den 30 april 1603 i Säbrå kyrka, Säbrå   (Y).  
Kyrkoherde i Själevad under åren 1687-89,
5. Johannes Laur. S?brosynthius [Bure] (1589)
f. 29 juni1548. Genom sin broders, khden i Säbrå Engelberts gifte befryndad med Bureätten. Han uppföres ss. komminister i Själevad 1566, hvilket innebär en omöjlighet, ty han var då allenast 18 år. Khde här kan han knappast
blifvit förr än 1589, enär han ännu i nov. 1588 kallar sig kyrkiotienare i Själa, hvilket tydligen innebär, att han var v. pastor efter företrädaren.Bebodde i mars 1589 Själevads prästgård. På grund af sin äldre och
kraftfullare broder Engelberts yrkande att få byta pastorat, blef han khde i Säbrå s. å. Se där vidare.
Kyrkoherde i Säbrå åren 1590-1603
6. Johannes (Hans) Laurentii (Bure) (1589-1603), f. 24 jan.1548 i Säbrå, son till khden Laurentius Svenonis härst. och broder till
företrädaren. Han uppges ha varit docens i Gefle skola 1570, sedan komm.i Säbrå, tjänstgjorde i slutet af år 1588 som v. pastor i Själevad och blef 1589 khde därst. men fick redan s. å. genom pastoratsbyte med sin broder
Engelbert transport till Säbrå. Som vederlag för de från gället afsöndrade annexprästborden i Stigsjö och Häggdånger tillerkändes han af
kon. Johan III gen. bref af 29 mars 1691 6 pund spanmål, hvilken förmån stadfästes af kon. Sigismund samt af hertig Karl 27 febr. 1596. Han
undertecknade Upsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 22 okt. 1595. Förordnad att under khdens i Hsand, Laurentius Jon?,privation tillika uppehålla khdetjänsten i staden 1596, synes han äfven efter dennes död innehaft befattningen (se I, s. 343). Herr Hans afled 3:dje dag Påsk (26 apr.) 1603 och begrofs i Säbrå kyrka midt för altaret.I Säbrå s:n ägde han rätt mycket jord, som tillföll änkan och barnen, 14? sälland i Helgum, 13? säll. i Brennäs, 7? säll. i Åå och ? säll. i Berglägden.
Första hustrun hade ärft en jord i Obol, som äldsta sonen erhöll som gåfva af mor och syskon och hvilken såldes, ?då han for för att magistrera ? i Tyskland. Rörande khdens familje förhållanden föreligger en utmärkt källa i sonen Christophers räkenskapsbok, bevarad i Upsala Universitetsbibliotek(sign. X 255 k).
G. 1) m. Kerstin Zynthia;
2) m. Anna Segersdotter, dotter af knapen Seger Olofsson i Nensjö, af samma släkt som adliga ätten Ehrenclo, och Gertrud Ulf. Hon gifte om sig 1608 med prosten och khden i Nordingrå Olaus Martini, flyttade 1625 efter hans död till
Helgum i Säbrå och afled där 3 juni 1632.
Barn: Jacobus Zebrozynthius, f. 17/11 1582 i Säbrå, fil. mag., professor i Upsala
1612, tillika khde i Vendel 1616, khde i Storkyrkoförs. i Sthm 1624, biskop
i Strängnäs 1639, d. 9/7 1642; Lars Hansson, ärfde Åå, Berglägden samt Brennäs,
där han bodde, d. apr. 1621; Christopher Hansson Zynth, f. 10/3 1589 i Själevads
prästgård, ärfde Helgum, där han bodde och idkade landtbruk och handel,
landstingsman, betydande herredagsman vid riksdagarna 1621, 1624, 1640,
1644, gift 2 ggr, d. 1656; Kirstin Hansdotter, g. 1) m. Måns Ericsson, 2) m. Carl
Persson, landsskrifvare i Ångermanland; Margareta S?broensis, f. 1594, g. 1)
1610 m. prosten i Leksand Elaus Terserus, 2) 20/9 1618 m. hans efterträd. UnoTroilus; hon afled 11/6 1657, saknad i hela Dalelaget, där hon för sitt hederliga utseende och goda hjärta bar heders namnet ?Stormoder i Dalom?. Hennes
bröder Jacob och Christopher besökte henne i Leksand 1618, förmodligen vid bröllopet, själf var hon hemrest till Norrland 1625.10 juni 1590 kvitterar han spannmål som ersättning för det från  Pastoratet avstyckade Kyrkobordet i  
Stigsjö,han övertar hemmanet i Helgum där han har 18 kor 1601han brukar också ett hemman i  
Berge 1596,och året däårpå ett hemman i Brunnäs där han 1601 hade 8 kor han hade dessutom  på  
prästgården 21 kor samma år.den 1 feb 1603 Står det sonen Jacob Hansson samt flera av mina  
syskon bekänner oss på vår moders Anna Sigridsdotter (Segersdotter) vängar att hava efter vår  
salige faders död ,Hans Laurentii Uppburit Spanmål ect...... ,Han begravdes i Säbrå  kyrka mitt för  
altaret.
----------------------------------------------
Obs. Namnet Bure ej Belagt i primäkällor I Ångermanlands Kyrkoarkiv säger Peter och även Carl har studerat ett 15-tal originaldokument från 1590-1602 ,endast i sekundär källor skriver han sig som Bure,som herdaminne av Bygd?n och i såbrå boken,Penningsköld  ect. men ett par av barnen har Burenamnet Belagt med Primär källor.
 
Johannes gifte sig (1) med Kerstin Evertsdotter Zynthia  dotter till Evert Hendriksson år 1578 i Alfa (X). Kerstin föddes år 1545 i Alfta  (X). Hon dog år 1581 i Säbrå (Y).  
 
De fick följande barn:
 
Ericus Michaelis Zebrozynthius  föddes år 1581 i Säbrå (Y). Han dog år 1660 i Resele (Y).  
Kyrkoherde i Resele församling  
7. Ericus Michaelis Zebrosynthius (1614-60), förmodligen f. i Säbrå och i förvantskap med därvarande Burefamiljen. Af ett egenhändigtbref, som han 8 jan. 1647 skref till ärkebiskopen, erhåller man några närmare underrättelser om honom. Sedan han år 1603, förmodligen ss. präst vigd,lämnat Upsala, blef han med krigsfolket utskickad till Lifland(tydligen som krigspräst) och förblef där, så länge kriget varade, tjänstgjorde sedan som kapellan i Nora till 1612 och kom omsider till detta svaga, mödosamma och förfallna (Resele) gället, hvilket ingen ville mottaga för armod och den långa vägens skull. Han skildrar huru här i kyrkorna mässekläderna voro förnötte, prästgården och all hägnad förfallen, prästbolen vanbrukade, som ärkebiskop Kenicius med sitt lofliga medfölje anno 1616 med förundrande sågh.? Sammalunda voro tiondelaxen,
som tillförne af ålder utgått af kronans fiske, och ett litet enskildt fiske,som hört till prästbordet, bortmiste. ?Hvilken omak och kostnad jag hade, innan jag allt detta i sitt retta läge någorlunda upprett hade, kan hvar och en nogsampt förmerkia, som med sådana ärender hafver varitbeswärat. Dertill hade jag 7 styffbarn, them jagh allasammans genom Guds nådiga tilhjälp med egen omkostnad upfödhe ifrån deras barndom till mannaålder, och var alltid i den goda förhoppning, att jag skulle fånågra af mina styfsöner till hjälp, hvilket icke ske kunde, oaktadt två af dem kommo till sacrum ministerium och en till gradum magisterii.?
Nu begär han, att hans yngste son Michael, som han fått sig till hjälp,måtte erhålla spem successionis till pastoratet, enär han efter sin kärahustrus död ej har någon annan än honom i sin sorgliga lägenhet att lita på (Hdmh). Denna begäran afslogs då för tillfället, men gick sedermera i uppfyllelse. Genom ett kungl. bref 15 febr. 1617 fick khden årligen uppbära
6 t:r spl. ur kyrkohärberget. År 1628 räknade han 10 personer i sitt hushåll. De senare åren af sin lefnad hade han sonen Michael till vice
pastor och afled i hög ålder, tydligen år 1660.
G. m. Karin Olofsdotter, änka efter khden Hans Larsson i Nora. De sju styfbarnen Nor?us äro uppräknade där (II, s. 292). Pastorskan afled sommaren 1646 här i Resele.
Barn: Paulus, stud. febr. 1628; Elias, kallade sig Rhezelius, khde i Ramsele
n. 7; Michael, faderns efterträdare._________
? Visitationen i Resele ägde rum 31 juli 1616; i ärkebiskopens följe voro khden i Gefle
Joh. Anthelius och skolmäst. Ol. Njurenius.
Ericus gifte sig med Karin Olofsdotter . Karin föddes i Nora (Y).  
-----------------------------------------------
 
Johannes gifte sig (2) med Anna Segersdotter  dotter till Seger Olofsson och Gertrud Ulf år 1582 i Säbrå  (Y). Anna föddes år 1560 i Nänsjö,Gudmundrå. Hon dog den 3 juni 1632 i Helgum,Säbrå  (Y).  
 
Anna Segersdotter gift  i först giftet med Johannes Laurentii Bureus och i andra giftet Olaus Martininär hon Blev änka för andra gången år 1625 efter Olof Martini flytta hon tillbaka till Helgum.Adligaätten Ehreneklo 871 och Bure 126 Och Herdaminne och kvitto vid arskifte 1603.
 
 
Johannes och Anna hade följande barn:
 
Jacobus Zebrozynthius Bure  föddes den 17 november 1582 i Helgum,Säbrå (y). Han dog den 9 juli 1642 i Strängnäs (D). Han begravdes den 25 juli 1642 i Strängnäs Domkyrka,Strängnäs  (D).  
Jacobus  Zebrozynthius Professor,  Biskop i Strängnäs under åren år 1639-1642.
Utdrag av Strängnäs Herdaminne volym 1 sidan 42-47.av Magnus Collmar:Jacobus Johannis Zebrozynthius ,som också skrev sig Angermannus eller Bureus  föddes i Säbrå 17 november sannolikt 1582 som äldste son till Kyrkoherden  
Johannes Laurentii Bureus och hans hustru Anna Segersdotter.Hans födelseår liksom en del andra uppgjifter om hans familj diskutabelt. Hans mor  
har i en del källor uppgivits ha varit tidigare hustru till herr Johannes,Kerstin Zynthia,
men det finns inga säkra belägg för hennes existens ,Det förrefaller tvärtom klart att  
Jacob har varit i äldst i en syskonskara på fem ,där Margareta Hansdotter ,gift med  
Troiliusoch kallad Stormor i Dalom var yngst och född 1594 alla med Anna  
 
Segersdotter som mor.vid faderns död skiftades arvet lika mellan sysskonen fasän  
Jacob erhöll jord ur allas morsarv extra för sin studieresa till Tyskland.namnet  
Buereus tycks innebära att familjen var en gren av den kända Bureätten.
Namnet Zynth förekom i en annan släkt  i trakten ,som dock ej kan bevisas ha  
familjeband med Jacob Johannis.Den 30 mars 1612 Utnämdes Jacobus Johannis  
Bureus Zebrozynthus av Gustav II Adolf till Professor i Logik ,År 1616 lämnade han  
dock univesitetet för att  bli kyrkoherde i Vendel.år 1621 i aug .kallades  
Zebozynthius till Hovpredikant av Kungen,och år 1624 den 10 april utnämdes  
Kyrkoherde i Stockholms Nikolai församling samt solna,han börja kallas den  
fridsame och lärde Zebrozynthius ,han var Biskop i Strängnäs under åren 1639-
1642,Efter Biskop Jacobus Johannis Zebrozynthius död bekräftades Arvingarnas  
rätt till hemmanet Sunnersta i Bondkyrka församling. 9jul1642
Han begravdes 25 jul 1642 som än idag kallas St :Jacobi dagen  
Arvingarna läto sätta upp en minnes sten i Strängnäs domkyrka,och en sten visar  
hans grav plats under golvet.
-------------------------------------------------Domkyrkas Gravminnen av Robert Bennett och Erik Borhn. där står på sid 90-91  
Gravstenar nyare tiden fig. 97 Gravsten (2) över Biskop Jakob Bure ,Kallad  
Zäbråzyntius d.1642 foto S. Hallgren 1974. _men jag kan citera lite av texen på  
gravstenen : _...HÄR LIGGER BEGRAFVEN ÄHRE/WYRDIGH OCH HÖGLÄRDE  
HERRE/M.JACOB SEBRASYNHVS BVRE/BISCOPI STRENGNÄS/FÖDDES XVII  
NOVEMB MDLXXXII/AVFSOMNADE IX IVLI A MDCXLII/PÅ SIN ÅLDERS ÅR LX. ..  
_Han begravdes 25 jul 1642,då lät arvingarna läto sätta upp en minnes sten i  
Strängnäs domkyrka,och en sten visar hans grav plats under golvet.  
.................................................
Väst portalen 1648
inskrift tavlan av huggen sten med följande inskrift i nedsänkta bokstäver:HANC  
JANUAM IN MEMORIAM DEFUNCTI SUI MARITI REVERENDISS. D.M.JACOBI  
BURAEI ZEBROZYNTHII, RELICTA VIDUA  KATHARINA NIKOLAI USI TEMPLI  
HUJUS CATHEDRALIS CONSECRAVI T ANNO CHRISTI  MDCXLVIII.
översatt denna port tillminnet av min avlidhögst vördnadsvärde Jacob Bureus med  
tillnamnet Zävbråxyntius har den efterlämnade änkan katarina Nicolai till denna  
domkyrkas nytta skänktkristi år 1648.
Västportalen till Strängnäs dom kyrka sid. 379 kan man se en bild av Västportalen  
fig.278 enligt inskrift på en kalkstensplatta upptillbyggd 1648 till minne av Biskop  
Jacob Zebrozyntius på den ursprungliga västportalens plats.portalen målad två  
nyanser Gråblått.foto S.Hallgren 1968 -----------------------------------------------------------
Ytterligare källor Sixten Söderhielm Stormor i Dalom  möderne i släkt och hävd  
2-3 1952.
Clas Annerstedt Uppsala Universitets Historia del 1 1477-1654 sid 151 och bihang  
sid 90,Brev till Axel Oxenstierna E757 19 jan 1641 av Jacobus Johannis  
Zebrozynthius samt brev till Johan Casimir angående Strängnäs Gymnasium 8 dec  
1639 ,RA E34 Hellström Stockholm Herdaminne sid. 425.Urban Sikesborg  skriver  
att Jacob tidvis skulle andvänt  namnet Bure och så även hans barn .två andra  
primär källor,med tillnamnet Bure (Bureus) var brev av honom skrivna till Axel Oxenstierna E757 19 jan 1641.Samt brev till Johan Casimir angående Strängnäs Gymnasium 8 dec 1639 ,RA  
E34.
Jacobus gifte sig med Chatarina Nilsdotter  år 1614 i Uppsala Domkyrko (C). Chatarina föddes den 5 januari 1595 i Uppsala (C). Hon dog den 22 juli 1681 i Uppsala (C).  
 
Lars Hansson  föddes år 1585 i Helgum,Säbrå  (Y). Han dog år 1621 i Brunnäs,Säbrå  (Y).  
Bonde i Brunnäs.
 
 
Kristin Hansdotter Burea  föddes år 1592 i Helgum,Säbrå  (Y). Hon dog i Härnösand  (Y).  
Kristin gifte sig (1) med Måns Eriksson . Måns föddes omkring 1680 i Härnösand  (Y).  
Borgare i Härnösand.
 
Christoffer Hansson Zynth Bureus  föddes den 10 mars 1589 i Själevad  (Y). Han dog år 1655 i Helgum,Säbrå  (Y).  
Rotebonde ,Länsman,Gästgivare i Helgum.
Christoffer gifte sig (1) med Märit Pedersdotter  år 1610 i Säbrå (Y). Märit föddes år 1590 i Helgum,Säbrå  (Y). Hon dog år 1625 i Helgum,Säbrå  (Y).  
Christoffer gifte sig (2) med Elisabeth Hansdotter Noraea  år 1627 i Säbrå (Y). Elisabeth föddes år 1607 i Nora (Y). Hon dog i Helgum,Säbrå (Y).  
 
Margareta Zebrozynthia Burea  föddes den 5 mars 1594 i Prästgården , Säbrå   (Y). Hon dog den 11 juli 1657 i Prästgården,Leksand  (W). Hon begravdes år 1657 i Kyrkan,Leksand  (W).  
För sitt hederliga utseende, goda hjärta och givmildhet mot de fattiga kallades hon  
Stormor i Dalom. (Det finns även en bok om henne skriven 1930 av Aivva Uppström).
Tidnings artiklarna i Nya Norrland 4 och 14 jan 1999 om Christoffer Bureus och  
Margareta  ”Stormor Burea i Dalom”
-------------------------------------------------
om Kerstin Zynth familj  
far till kerstin:  
Evert Hendriksson  föddes år 1510 i Rogsta, Torsåker(Y). Han dog år 1615 i Holm,Överlännäs (Y). År 1569 övertar han sin fars hemman i Rogsta ,Torsåker .Underlagman i Jämtland 1564.Och fogde över Ångermanland under åren  
1574-1600 bodde då på skattehemmanet Holm i Överlännäs. Hans baren kalla sig Zynth
Källa :Stockholm Stads tänkebok 26 maj 1547,Härnösand Herdaminne bok 4 sid 142.
 
Evert hade följande barn:
 
Elisabeth Evertsdotter Zynthia  föddes år 1538 i Holm,Överlännäs  (Y). Hon dog omkring 1615 i Säbrå (Y). Elisabeth gifte sig med Petrus Nicolai . Petrus föddes omkring 1535 i Sundby,Boteå  (Y). Han dog år 1619 i Säbrå (Y).  
Kyrkoherde i Grundsunda 1580-1604,och  
Kyrkoherde i Säbrå  under åren 1604-1619.
7. Petrus Nicolai (1604-19) var khde i Grundsunda (se I,s. 257), då han 1604 erhöll transport till Säbrå pastorat. Den 6 maj s. å.
levererades till honom inventarier efter salig herr Hans Laurentii genom dennes efterlefverska, hederlig danneqvinna Anna (orig. i UB, K 1). Han
uppbar till en början 24, sedan 20 t:r i vederlagsspanmål, erlade 1613-18
årligen sin andel i Älfsborgs lösen och lefde ännu i jan. 1619, då Haquin
Rhezelius dedicerade honom och öfriga Ångermanlandspräster sin faders
psalmbok, men måste ha aflidit kort därefter. Synes varit ålderstigen
redan vid sitt tillträde till pastoratet.
G. m. Elisabeth Evertsdotter Zynth, dotter till lagmannen i Ångermanland
Evert Henriksson på Holm i Ytterlännäs (Samfundet S:t Eriks årsbok 1918,
tab. s. 161 B).
Son: Johan, faderns efterträdare som khde härst.
1579 Brukade han hemanet i Sundby,Boteå,sen 1580 komm han till Grundsunda ,
Han brukar ett  hemman utås ,Grundsunda från 1589 därhan har som mest 6 kor  
till 1597.år 1601 har han i prästgården bland annt 10 kor och 1 häst.
 
Henricus Edvardi Zynht  föddes år 1540 i Holm,Överlännäs  (Y). Han dog år 1615 i Alfta (X). Kyrkoherde och Prost i Alfa församling (X)
Henricus gifte sig med Kerstin Eriksdotter . Kerstin föddes år 1535 i Alfta (X). Hon dog i Alfta (X).  
 
Kerstin Evertsdotter Zynthia  föddes år 1545 i Alfta  (X). Hon dog år 1581 i Säbrå (Y).  
--------------
Edvards far var : Henricus Erici var Kontrakt prost för södra Ångermanlands kontrakt under åren 1548-1556. Och kyrkoherde i Säbrå under åren 1541-1543 och sen Kyrkoherde i  Torsåker under åren 1543-1568. Har hemman i Rogsta har som mest  7 kor ,samma år som han avlider 1568 då testamenteras 9 1/2 lod silver till kungliga räntekammaren.
 
ps. gamal forskning är inte alltid fel min käre Carl, här är ett lite inlägga att sätta tänderna i mvh Marc

[Marc Hernelind]

Rättelse skall vara Anders Rydberg,sorry Anders Berg /Marc

[Anders Ryberg]

Vad jag har skrivit är:
SSH: Strängnäs Stifts Handlingar  
Detta beror på att jag missförstod Marcs inlägg. SSH är naturligtvis Strängnäs stifts herdaminne. Och i herdaminnet hänvisas till Palmsköld. Tyvärr upptäckte ingen min tankelapsus förrän nu. Men att kalla det att jag luras bara för att jag inte tänker efter någon gång ibland är att ta i...
 
Och sedan en sak till. Ovan skriver Marc att en person endast i sekundär källor skriver han sig som Bure. Att en källa är sekundär vad det gäller ett namn innebär att personen inte skrivit den själv. Formuleringen är vilseledande alternativt bygger på en ordentlig missuppfattning av vad en sekundärkälla är.

[Anders Ryberg]

Kan väl tillägga att min miss än en gång visar vikten av att inte vara auktoritetstroende utan att själv studera det primära materialet. Det visar även hur lätt felaktiga uppgifter kan smyga sig in i en text omedvetet och av misstag.

[Thomas Loo]

Roger el. annan, litet offtopic. Personregistret till Riksregistraturet, vilken är en utomordentligt bra ingång till den milt sagt ohanterliga informationsmassan. Finns denna på fich? el. annat format, som inte kräver att man personligen måste stövla in på RA:s exp. för att botanisera i ??
 
Göran, referensen till Fant är ett tryck. Kanske inte en av hans mest kända titlar. Pröva UUB el. KB. Utlån blir det knappast tal om, men med sidhänvisningen kan du ju enkelt be någon på LUB begära in kopior.

[Marc Hernelind]

Mycket starkt Anders att ta på dej när du skriver fel,och fel gör vi alla ,och du är absolut inte en som luras ,det är som du säger viktigt att man sjäv kollar primär källan, mvh Marc

[Anders Ryberg]

Det borde vara fullständigt självklart att rätta sig själv när man har fel. Ett förslag är att du i så fall inte skriver att jag luras framöver...