ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-28  (läst 2694 gånger)

2005-12-19, 15:20
läst 2694 gånger

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Urban, Jag skulle lyfta på hatten om jag hade någon. Det känns åtminstone för min del som att din sammanfattning kom vid precis rätt tidpunkt.
 
Det spår jag själv främst tänker fortsätta följa är bördsrättsspåret, d v s att jag tänker försöka utreda frågan om bördsrätten till Flacksta och andra gårdar som dykt upp i sammanhanget. Jag har redan vid en ytlig undersökning hittat ytterligare indicier som gör att jag inte är benägen att lämna Rekarnebygden i första taget.

2005-12-19, 16:26
Svar #1

Göran Johansson

Urban, sammanfattningen var mycket bra och välbehövlig. Med all respekt för Din dokumenterat stora kunskap vill jag ändå, med anledning av vad sagt till mig ovan, be att få framföra följande:
 
Det medeltida materialet är i praktiken endast tillgängligt för forskare bosatta i Stockholm med omnejd eller personer med obegränsade resurser i tid och pengar. Gissningsvis är det så att en fritidsforskare under sin livstid möjligen kan bilda sig en hyfsad uppfattning om förhållandena kring den egna hembygden eller kanske den egna släkten.  
 
Att tillbringa flera dagar årligen på Riksarkivet eller landsarkiven i Uppsala eller Härnösand är åtminstone för min del uteslutet. Det medeltida källmaterialet i Riksarkivet har mig veterligt fortfarande inte prioriterats särskilt högt när scanning förs på tal. Visst material finns förvisso men det mesta torde fortfarande av transportmässiga skäl vara förborgat för det stora flertalet av oss som bor en bra bit ifrån Stockholmsregionen.  
 
Peter Sjölunds flygresa från Sundsvall tyder på oerhört starkt vilja att skapa ordning i denna diskussion. Men det måste rimligtvis vara något som inte sker alltför ofta. En person bosatt i huvudstadsområdet däremot klarar sig i sämsta fall med tunnelbanan. I bästa fall räcker en kort promenad.  Jag kan tänka mig att många medborgare i Stockholmsområdet med släktforskning som huvudintresse tillbringar en stor del av sin fritid på statens arkiv och institutioner, utan att fundera över värdet av detta privilegium. Förutsättningarna för att bedriva en seriös källforskning är således olika. Att tåla ett visst besvär i form av frågor kanske till synes självklara kan vara en möjlighet att lite grand återgälda.
 
För egen del är jag, på förekommen anledning, mest intresserad av att hämta information direkt ur primärkällor. Endast i undantagsfall använder jag material som sammanställts eller tryckts av andra. Det finns en hel del annat i bibliotekens och arkivens hyllor som kan vara direkt missvisande, vilket inte minst Du själv har påtalat.  
 
Kommentar med anledning av sakdiskussionen:
 
Förhållningssättet till uppgifter i sekundära källor kan ibland tyckas vara obegripligt skiftande. Jag väljer följande citat som handlar om Siggo C. för att illustrera vad jag menar: âEURI sitt 16 år sändes han till sin farbror översten Johan Siggesson i Kalmar att gå i skola, men i sin ringa lust därtill sattes han i stallet. På  sitt tjugonde år besinnade han sig och började att studera enligt löfte till sina föräldrar, och blev ordinerad 14 mars 1583 till präst......âEURinlägg 2005-05-11.  
 
Det framgår inte direkt av inlägget varifrån citatet är hämtat. Jag antar att det är Strängnäs stifts herdaminne, del 2 som avses. Oavsett vilket så är det intressant att konstatera att, i den fortsatta diskussionen, endast valda delar av detta påstående anses ha substans, nämligen åldern 16 år och skolan i Kalmar. Vad kan det bero på? Hela historien med initierade upplysningar om farbrodern, den ringa lusten, stallet och besinningen anses ju av de flesta tillhöra fablernas värld. Varför ska man då plötsligt hysa ens den minsta tilltro till upplysningen om skolan?  
 
Kommentarer till Urban Sikeborgs inlägg ovan:
:
SIGGES BAKGRUND
En petitess. Inom en parentes gör Urban ett eget tillägg och konstaterar att Johan Siggesson inte bodde i Kalmar stad. Det är förvisso korrekt, men avståndet mellan Åby kyrka och Stävlö in till staden är mindre än avståndet från dagens tätorts södra del till dess norra se bilagda karta. Avståndet mellan Stävlö gods och skolan var således inte stort längre än mellan Frescati och Tekniska högskolan i Stockholm till Södermalms södra delar. Jag nämner detta som en ren komplettering i all välmening.  
 
NAMNET BURE OCH KOPPLINGEN TILL ANDRA BUREÄTTLINGAR
Carl Szabads inlägg 2005-11-30 citeras. Där nämner han att han inte sett några belägg på att någon inom den s.k. Bureätten använt namnet Bure i samtida källor under 1500-talet. Det är möjligt. Men om jag inte helt missförstått så kan namnet Burman inte Bureman anses vara i det närmaste synonymt med namnet Bure. Jag bilägger därför igen den av Laurentius Andreae Burman egenhändigt skrivna namnteckning som förekommer i Petrus Petri Helsingius stambok. Den skrevs under samma månad som bröderna Sigfrid och Lars Andersson Rålamb också tillägnade samme person sina autografer vilket i och för sig kan vara av intresse med hänsyn till de diskussioner som förevarit om ätten Rålamb.  
 
Kalmar, med Åby kyrka vid pricken och Stävlö gods nedanför till höger.

 
Autografer KB, Petrus Petri Helsingius stambok:



2005-12-19, 17:10
Svar #2

Carl Szabad (Carl)

Jag kommenterar en namnfråga i Urbans genomgång under den nya rubriken om namnet Bure här

2005-12-19, 18:24
Svar #3

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 00:33
    • Visa profil
Göran: Mycket av källmaterialet finns tillgängligt på ett eller annat sätt även om man inte bor i Stockholm. Större delen av mina forskningar har jag bedrivit genom fjärrlån av facklitteratur, mikrofilmade arkivalier som jag beställt via SVAR, och beställda papperskopior av handlingar.
 
Nuförtiden finns också värdefullt material tillgängligt på nätet. Vill man veta mer om ett ords ursprung och betydelse i äldre tid så har vi Svenska Akademiens Ordbok (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/). Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven finns också på nätet (http://62.20.57.212/ra/medeltid/soksida.html).
 
Du skriver att du mest är intresserad av att hämta information direkt ur primärkällor och endast i undantagsfall använder material som sammanställts av andra. Det finns särskilt för medeltiden och 1500-talet - erkänt mycket svåra områden att forska i - mycket tryckt av erfarna historiker med hög, specialiserad kompetens, bland dem Hans Gillingstam och Kaj Janzon. Inte att förglömma Roger Axelsson, som också deltagit i denna diskussion. Jag tror inte att vare sig du eller jag som amatörer har rimlig möjlighet att skaffa oss den spetskompetens som de har och som krävs för att matcha deras läsning och tolkning av materialet. Att inte vara beredd att ta till sig deras forskningsresultat eller erfarenheter eller att konsekvent ifrågasätta det de säger tror jag inte är konstruktivt för ens egna forskningar.
 
Personligen tycker jag inte att de har någon skyldighet att (som du säger) återgälda genom att hela tiden svara på frågor från personer som inte har satt sig in i ämnet. Ändå har i synnerhet Kaj ställt upp mer än väl i denna diskussion.
 
Hälsningar
 
Urban Sikeborg

2005-12-20, 04:44
Svar #4

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Om man glömmer bort Burenamnet i sammanhanget  
och ser vad som sagts om Johan Siggesson och Christoffer och Mårten så verkar en del tala för att de är bröder och att även släktskap men mellan Sigge och Johan. se nedan inlägg .
 
Utifall herr Sigge, som hävdas i herdaminnena, var brorson till Johan Siggesson finns ett samband. Johans hustru Anna Stensdotter (Ulv) var syssling med Jöran Klasson; hennes far, Sten Bengtsson (Ulv), var kusin med det ovannämnda riksrådets far, Klas Jöransson (Stiernsköld), på sin mors, Elin Hansdotters (Stiernsköld), Annas farmors sida.  
 
Därtill: Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter (Tott). Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.(Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283, 308) Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter, just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin 'fosterson'.  
 
En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
-------------------------------------------------
Jörgen Blästa har också lämnat en uppgift att Johan Siggesson skulle ha gästat herr Martinus Laurentii kyrkoherde i Torp, enligt ett brev från 1572. [Kaj Janzon, ] Denne herr Mårten ägde ett av de fyra hemmanen i Viken. [Leif Persson,]
 
Johans bror Mårten Siggesson ,Borgare i Gävle
Den samtide Johan Bure, däremot, som intervjuade flera personer som personligen varit bekant med Johan Siggesson om dennes släktförhållanden, känner inte till herr Sigge eller dennes far. Däremot känner han till Johans bror Mårten i Gävle. [Urban Sikesborgs artikel 96] JB Genealogica 53.
En Mårten Siggesson figurerar i brev i Konung Gustaf den förstes registratur som utgavs i 29  band åren 1861-1916.  
1718 i Chronicon genealogicum av Peringskiöld.
 
Johan andra Bror Christoffer Siggesson  
Landskenkt i viken Torpsförsamling nämnd 1567.
Kaj Janzon har belagt Kristoffer Siggesson i Torp som landsknekt år 1567. Från och med 1560 ägde denne Kristoffer 90 mål jord i Viken i Torp.  [Inlägg 2005-11-11] Leif Persson lägger i sitt inlägg 2005-11-11 in ett foto ur jordeboken i Medelpads handlingar 1560 som visar posten med Kristoffer Siggesson i Viken. Han citerar också Jörgen Blästa i en annan diskussion, där denne uppger att Kristoffer Siggesson avled 1601 och att han ägde Viken nr 1-2 (alltså inte nr 3) åren 1576-1600. - Leif har också lagt in ett motsvarande foto ur jordeboken 1605, där nu en Johan Siggesson skrivs för hemmanet i Viken.  
 
man kan se att i christoffers fall är det säkerten efter konstruktion med af Bure  ,det kan till och med vara en ofrivillig förväxling .

2005-12-20, 10:18
Svar #5

Per-Åke Borssén

Hej Marc! Du använder mina skrivningar btr herr Sigge och Johan Siggesson (29/6 2001 kl 22:23), som  om de är resultat av din egen forskning; uppge alltid vem Du citerar, så slipper Du själv ansvara för lämnade uppgifter.
Mvh/PÅ

2005-12-20, 12:27
Svar #6

Göran Johansson

Urban
Det finns ingen som helst möjlighet att skaffa den specialkunskap som nämnda personer besitter. Du har heller ingen skyldighet att återgälda någonting. Likväl är det en finess att bo i huvudstaden om man vill släktforska. Även om just Du tydligen inte utnyttjar detta privilegium. Skulle du kunna tänka dig en utlokalisering av Riksarkivet inklusive Krigsarkivet och alla andra underavdelningar till Göteborg eller varför inte till Malmö eller kanske Visby? Sannolikt inte!
Det skulle bli ett ramaskri om frågan fördes på tal. Men varför inte - Släktforskarförbundet, all spetskompetens och alla andra intressenter kunde ju flytta med.
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2005-12-20, 17:08
Svar #7

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Göran
Det finns ingen som helst anledning att inte lägga lite tid på att själv lägga lite tid på att läsa in sig på de ämnen man diskuterar - om man nu har ett intresse för frågorna...
 
Jag sitter själv i Göteborg, men vet att om jag vill ha tag på dokument så går det att med olika metoder ordna fram kopior, inklusive med hjälp av snälla vänner i Stockholm.

2005-12-21, 02:53
Svar #8

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Ja det, stämmer Per-Åke i det inlägget är det mesta  citat är i från anbytarforum speciellt dig ,tyvärr missa jag i hastigheten att sätta ut dit namn, men jag sympatiserar med åsikterna och tycker att dom visar samband. Mvh Marc

2005-12-21, 18:44
Svar #9

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Urban Sikeborg påpekar i inlägg 19 dec 2005 kl. 12.46: Hagström är den förste som har kopplingen till Johan Siggesson. [2005-12-14] Hagström åberoar, åtminstone för en del av sina uppgifter, C. Strandbergs disputation från 1791: Antiquitates Ekilstunenses. Hagströ citerar Strandberg; Siggo in Fors filius fuit Christophori Siggonis, Capitanei R. Erici XIV & nepos Siggoni Falonis coloni in Byrestad Medelpadi?.
 
Har någon Bure-forskare (jag vill i all ödmjukhet påpeka, att jag sannerligen inte räknar mig som sådan) möjligen läst den? Om så inte är fallet kanske någon latinkunnig Stockholms- eller Uppsalabo kunde titta i den.  
 
Dels kan vi få veta hur mycket Hagström själv har hittat på, vilket intresserar mig en del, dels och framför allt, kanske Strandberg ger någon antydan om sina källor. Det är ju inte Johannes Bureus.
 
Per Thorsell.

2005-12-22, 00:21
Svar #10

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Per,Mycket intressant jag skall be Kristina Nilsson kunnig i Latin kolla vad det står och återkomma med översättning av det viktigaste här och om du vill be henne skicka en kopia till dig.  
Per är de inte så också att Hagström fått en del från Elias Palmskiöld, född 18 juli (döpt 22 juli) 1667 i Stockholm, död där 7 april
1719, arkivman och samlare; arkivsekreterare i Riksarkivet,vilket är rätt så betyelsefull  
för saken är Herr Sigge dog 1643 Och Elias är Föddes 24 år senare alltså 1667,han borde veta
en hel del om saken.
 mvh Marc

2005-12-22, 00:46
Svar #11

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Med risk att låta lite dum.
I vilken egenskap borde han veta?
Jag hoppas du menar i egenskap av sitt yrke.
Inte för att han föddes 24 efter en viss persons död. Jag vet inte särskilt mycket mer om folk som dog 24 år före min födelse om jag inte special studerat dem.
Men å andra sidan sådan är jag.
 
Björn

2005-12-22, 04:49
Svar #12

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Jäpp ,Björn jag mena i form av sitt yrke Mvh Marc.

2005-12-22, 09:50
Svar #13

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Marc.
 
Hagström nämner inte Palmskiöld. Han är som vanligt mycket sparsam med källhänvisningar. När det gäller Sigges uppgivna födelseår, 1541, (som Hagström inte tror på) hänvisar han till ett rykte, som bibehållit sig intill senare tid. Till berättelsen om Sigges ungdom i Småland hos farbrodern och skolan i Kalmar, ges ingen källa.
 
Per Thorsell.

2005-12-23, 00:58
Svar #14

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Hej Per har inte fått tag i Kristina Nilsson än för översättning det får bli efter Jul helgen,
 
Per han citerar visst palmskiöld här är ett exat utdrag:  Gillberga pastorat SSH sid 251.
 
Huskaplan  
 
Siggo Christophori Bure efter 1584, före 29/5
Prästvigdes 14 mars 1583, förmodligen i växjö,där han tjänsgjorde som kaplan ,men blev strax därefter hovpräst hos riksmarsalken  Jöran Claesson på Biby,så pastor (läs:kaplan )i Jäder, därefter i Taxinge och sedan i Stenkvista,på Rekarne.1) tillträdde 1603 i ESkilstuna.
 
1)Palmskiöld 239
 
 
God jul Mvh Marc

2005-12-23, 07:28
Svar #15

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
jag rättar mej själv,  han nämner Palmskiöld inte -Citerar- ,och jag missa i första raden året 1587.  mvh Marc

2005-12-23, 11:21
Svar #16

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
SSH: Strängnäs Stifts Handlingar
Alltså inte Palmsköldska samlingen som ligger på Uppsala UB.

2005-12-23, 17:53
Svar #17

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Jaså där ser man, Jag trodde det var Palmskiölds samling.  
då lämnar jag den tanken,Tack Anders ha en god helg mvh Marc.

2005-12-27, 13:41
Svar #18

Göran Johansson

Citat ur inlägg från Carl Szabad 18 dec 2005 kl. 22.38: Viken lär på 1500-talet ha stavats med W. Alltså inget V.. Detta stämmer inte. I Medelpads handlingar 1580:2 stavas det aktuella hemmanet med V - Vijken.

2005-12-27, 14:24
Svar #19

Carl Szabad (Carl)

Det finns säkert ortamn som i dag börjar på V som tecknats så i spridda belägg även på 1500-talet. Det torde dock vara betydligt mer sällsynt än med W, rent språkligt sett, eftersom det tyska inflytandet i språket då var betydligt starkare. På tyska uttalas W som V medan V uttalas som F.
 
Det fanns ju inte heller några normerade namnformer utan det blev vad det blev, vilket framgår om man läser många belägg av vissa namn. Jag citerar som exempel olika 15- och 1600-talsbelägg av ortnamnet Viken/Villem i Högsjö: Villem, Willem, Villenn, Willnn, Willen, Wijken. Källa: Bucht - Ortnamnen i Västernorrlands län.

2005-12-27, 15:20
Svar #20

Göran Johansson

Rent språkligt sett stämmer det säkert att W dominerade under den aktuella tiden. Om bokstaven V av någon anledning användes i ett bomärke (vilket det handlade om) så måste man nog ändå förutsätta att den ska härledas utifrån rent svensk språktradition.

2005-12-27, 15:48
Svar #21

Carl Szabad (Carl)

Då får du nog börja med att definiera vad som är rent svensk språktradition vid den tiden. Gärna med exempel.

2005-12-27, 16:09
Svar #22

Göran Johansson

Carl, grundformen (V) i Martinus Laurentii bomärke, om det nu är bokstaven V (vilket vi inte vet), torde ha en betydligt äldre historia än 1520-talet och bygger i så fall på klassisk och yngre fornsvenska.

2005-12-27, 16:28
Svar #23

Carl Szabad (Carl)

Samtliga medeltida belägg av ortnamnet Viken i Medelpad är stavade med W i primärkällan. Fast det är ju egentligen ointressant eftersom det först handlar om att bevisa att en vinkel i ett bomärke betyder bokstaven V. Det här blir annars samma cirkelresonemang som de här diskussionerna redan tidigare är så nedsmittade av.

2005-12-27, 17:13
Svar #24

Göran Johansson

Glöm Burediskussionen. Det handlar inte om den. Jag ville bara tillrättalägga en felaktighet.  
 
W har jag trott vara förknippat med ett svenskt kanslispråk efter bl.a. (lågtyskt mönster) som behärskades av en liten skara personer - framför allt präster. För den enkle bonden lär bokstaven U eller V ha legat ligga närmare till hands än W. Tacksam om du eller någon annan svarar. Frågan är ganska intressant.

2005-12-27, 19:37
Svar #25

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
För den enkle bonden torde de flesta bokstäver varit förknippade med en konst han inte behärskade, nämligen läsning. Analfabetismen torde ha varit rätt utbredd i denna tid, då knappt några böcker tryckts i Sverige... Skrivning var en konst som vid denna tid behärskades av en liten skara personer - framför allt präster...

2005-12-27, 20:18
Svar #26

Göran Johansson

Den enkle bonden torde nog ha känt till hembyns namn, till och med i skriftspråk.

2005-12-27, 21:42
Svar #27

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Eftersom det på 1660-talet ännu påpekas att en person är skrivkunnig så tror jag inte man skall vara allt för säker på att en bonde på tidigt 1500-tal kunde känna igen sin egen by i skrift. Och vad har en analfabet för anledning att använda sig av sin bys initial i ett bomärke?
 
(Och för övrigt, det finns utmärkta böcker även om detta.)

2005-12-28, 00:31
Svar #28

Carl Szabad (Carl)

Naturligtvis hade inte en enkel medeltida bonde begrepp om bokstäverna U, V eller W i skrift. Han hade ingen anledning att läsa någon skrift vare sig på latin eller svenska. Dessutom såg pikturen för dessa bokstäver helt annorlunda ut på den tiden.

2005-12-28, 02:47
Svar #29

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
När ni ändå häller på med bokstäver, så på 1640 talet enligt domkyrkokaplanen på gravstenarna kunde man ofta se istället för U bokstaven V ,vilket stämde i ett antal fall på gravstenarna i strängnäs.  
Jag tänkte då på Herr Sigge sigill U skrevs V det tyckte jag var rätt intressant,med tanke på vilka bokstäver som var synliga.  
mvh Marc

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna