ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Siggo Christophori Bure  (läst 2120 gånger)

2007-07-18, 11:47
läst 2120 gånger

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2019-01-25, 11:52
    • Visa profil
Här kommer bilden, om det nu lyckas:
 

 
Boken tycks vara denna:
Person   Baazius, Johannes, d. ä., 1581-1649  
Titel   Inventarium ecclesi? sveo-gothorum continens integram historiam eccles. Svec. libris VIII descriptam, ... / opus elaboratum mandato et spec. privilegio S. R. M. Svec. studio Joannis Baazi senioris.  
Utgivning   Lincopi?, 1642 :  
Fysisk beskr   (16) 1-842 (12) s. ; 4:o.  
 
 
Den finns i varje fall på KB och i Linköpings Stiftsbibliotek.
 
Per.

2007-07-19, 16:54
Svar #1

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Johan Siggessons vapensköld - detalj
 


 
 
Finns det någon som kan ge tips om vad symbolerna på hjälmens underkant föreställer?

2007-07-19, 17:54
Svar #2

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Det finns inga symboler på hjälmens underkant -- avser du den gyllene kanten, är den bara en dekoration (jfr. de gyllene ribborna). Om du avser de vita fläckarna på hjälmhalsen, så ser de ju närmast ut att vara skador i målningen, ev. på papperet.  
 
Hjälmen är en typisk öppen hjälm. Den indikerar adelskap (även om också många ofrälse i äldre tid förde öppen hjälm), och har ingen annan betydelse. Den ser ut att vara i 1500-talsstil.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-07-19, 17:57
Svar #3

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/

2007-07-19, 18:36
Svar #4

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Tack för synpunkterna. Detaljen är hämtad ur Johan Siggessons frälsebrev. Hela brevet finns här:  
 
http://hem.passagen.se/mockhult/bhsp15720925.htm
 
Det är de vita fläckarna som jag avser. Det kan vara någon färgskada även om frälsebrevet ser tämligen välbevarat ut. På ett av de exempel du tipsade om finns en uppstående dekoration mellan hjälmöppningen och den gyllene kanten.
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-07-19, 19:42
Svar #5

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Dekorationen på det andra exemplet (släkten Habsburgs vapen) är just en dekoration, närmast en palmett av något slag. En motsvarande dekoration finns på hjässan ovanför hjälmens byglar. Det band av guld som ligger runt hjälmhalsen är antagligen en stiliering av den rem som håller samman hjälmen -- man ser på detta exempel, som ser ut att vara en 1800-talslitografi i 1500-talsstil, också tre spännen som håller samman hjälmens fram- och baksidor. På bakplåten skymtar man ett spänne, som användes till att spänna fast hjälmen i rustningen.  
 
Vanligen ser man på svenska vapenteckningar från ca. 1600 och framåt en s.k. hjälmklenod (halksklenod et:c), d.v.s. ett smycke som hänger i ett band runt hjälmen. På Johan Siggessons frälsebrev, som ju är äldre än så, verkar det inte finnas någon klenod.
 
För exempel på detta, se t.ex:
 
http://soop.org/  
http://www.svenskadel.nu/sparreA.gif
http://hem.passagen.se/kuoksu/gyllenspetz.gif
 
De enda delar av ett vapen som har någon betydelse är förutom färgerna hjälmprydnaden (i Habsburgs fall det krönta lejonet, påfågelsfjädrarna et:c som vilar på hjälmen), samt sköldens innehåll. Hur de övriga ingredienserna (hjälm, hjälmtäcke och hjälmbindel) utformas beror på tidens, konstnärens och inte minst beställarens smak. Ett vapen fastställs till sitt innehåll (färger, sköldmärke och hjälmprydnad), men inte till sin form.
 
Med andra ord saknar de vita fläckarna utan tvivel, om de nu är något annat än en skada, symbolvärde.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-07-19, 20:20
Svar #6

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Anledningen till min fråga är att (som du kanske vet) en livlig diskussion länge ha förts om en  vapensköld som Johan Siggesson enligt vissa sekundära källor tog med sig från kyrkan i Skön kring 1571-72 och placerade i Åby kyrka utanför Kalmar. Det gjordes under hänvisning till att vapnet tillhört släkten. Vapnet bestod av en böjd arm. Om det nu ligger någon sanning i påståendet så måsta man ju med rätta fråga sig varför Johan Siggesson inte använde denna symbol i sitt frälsebrev.  
 
När man börjat intressera sig för problemet Bure/Johan Siggesson och närbesläktade frågor så blir man säkert lätt en aning skumsynt och steget till önsketänkande kan ligga nära. Det gäller att se upp! Inte desto mindre ville jag avfärda möjligheten att de symboler om vilka jag frågat dig inte kunde bestå av bl.a. en böjd arm. Den nedre delen av vad som troligen är en färgskada liknar visserligen en sådan.
 
En annan fråga. Vapensköldar som av olika ståndpersoner placerades i våra kyrkor låg ägdes väl rent materiellt av dessa personer och deras efterkommande, eller?
 
Ytterligare en fråga. Hur såg det normalt ut från 1570-talet till medio 1600-talet i landsortskyrkor belägna i bördiga jordbruksbygder. Var det vanligt att
ståndspersoner (adel m.fl.) prydde kyrkoväggarna med sina vapensköldar? Anledningen till denna fråga (som hänger ihop med den föregående) är att inventarieförteckningarna för kyrkan i Åby vare sig 1580 eller 1652 redovisar några vapensköldar.
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-07-19, 21:47
Svar #7

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Jo, jag är medveten om Burediskussionen...
 
Jag ser nu att man med lite god vilja kan tolka den nedersta vita fläcken som en böjd arm, men jag tror tyvärr att det är uteslutet att man skulle placera en betydelsebärande del av vapnet just där.
 
Vad gäller Johan Siggessons släktförhållanden är jag helt okunnig, men om vi nu rent hypotetiskt antar att Johans förfäder förde en böjd arm i skölden, så hade det väl varit mest naturligt att han själv skulle använda en sådan i sin egen sköld, men samtidigt finns många exempel (inte minst från och med 1600-talet, kanske även tidigare, men det vågar jag inte uttala mig om), på att nyadlade som tidigare använt sig av vapen, antog eller fick helt nya vapen i samband med adlandet.  
 
Jag kan inte mycket om begravningsvapen, men det finns flera böcker som handlar om dem, t.ex:
 
Corswant-Naumburg, Inga von:
Huvudbaner och anvapen under stormaktstiden / Inga von Corswant-Naumburg
Visby : Ödin, 1999  
 
Kanske den boken vore värd att undersöka?
 
Jag har en känsla av att begravningsvapnens storhetstid var 1600- och 1700-talen, men det finns också betydligt äldre exempel på sköldar som sattes upp i kyrkor -- Jag drar mig till minnes att en medeltida(?) sköld med släkten Skanckes vapen skall ha funnits i Hackås kyrka i Jämtland, t.ex.
 
Vänliga hälsningar
 
Erik Kuoksu

2007-07-20, 12:02
Svar #8

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Per Thorsell
Inventarium ecclesi? sveo-gothorum continens integram historiam eccles. Svec. libris VIII descriptam, ... / opus elaboratum mandato et spec. privilegio S. R. M. [Baazius, Johannes, d. ä., 1581-1649] är beställt hos UB i Lund. Oavsett vad den innehåller så ska det bli intressant att se boken.
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-07-20, 12:37
Svar #9

P-Å Borssén

Bengt, se mitt inlägg tidigare på tråden Johan Bureus vs Farde Unge.
vänligen/ P-Å

2007-07-20, 13:31
Svar #10

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2019-01-25, 11:52
    • Visa profil
Göran.
 
Såg Du att den är på 842 sidor i kvarto? När Du är färdig med den behöver Du inte be någon om hjälp, att läsa svenskt prästlatin. Jag säger pass.
 
Per.

2007-07-21, 15:14
Svar #11

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Johan Siggesson var adlad den  25 Sep 1572 .Han var Överste och Hövitsman , på Kalmar slott
Källa:Sköldebrevet finns i Bergshammarssamlingen, pergamentsbrev 1572 25/9; dnr 42-2005/3570.
 
man kan inte läsa i sköldebrevet af Bure inte heller till Svartingetorp utan helt enkelt -----Hövitsmannen Johan Siggesson det enda vikan vara säkra på är att Johan siggesson Adlades 1572 av Johan den III.
 
av nedan citat får man veta att han och hustrun var bosatta i Svartingetorp,och han var inte adlad till Svaringetorp den enda ort som nämni brevet är Stävlö.    
Johan blev adlad Siggesson av Bure den 25 augusti 1572 och fick som sköldmärke en halv hästfigur med ett spjut genom halsen, Han bodde på Svartingtorp vid Kalmar och var gift med Anna Stensdotter på Stäflö,dotter till Sten Bengtsson (Ulv) och Kerstin Anundsdotter (Ulvsax). Johan
Siggesson blev efter adlandet ståthållare på Kalmar slott.SBL:svenskt Biografisktlexikon.
 
så mycket ryckten har florerat kring Johan  Siggesson Bygden och Hagström och Johan Bure tar upp honom som buresläkt att inte JB dkulle nämnt honom är fel herr Peder tog historian om Johan siggesson sen vi har gåttigenom dessa sekundära källor flera gånånger.
så i stället kan man titta på om det finns ett släktskäp mellan Siggo Christopheri  och Johan Siggesson.
 Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter (Tott). Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.( Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter, just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin 'fosterson'. Adelskalendern av Elgenstjierna, Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308'Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283, 308
 
En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter.  
ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
 
Han uppges ha avlidit mellan 19.5 1579 och 1.1 1581. ÄSF 1:3 s.308 Tab.20
 
Herdaminne och JB hävdar släktskap mellan Siggo och Johan det ser vi ovan också av Boken tycks vara denna Person: Johannes, Baazius,  d. ä., 1581-1649 Titel Inventarium ecclesi? sveo-gothorum continens integram historiam eccles. Svec. libris VIII descriptam, ... / opus elaboratum mandato et spec. privilegio S. R. M. Svec. studio Joannis Baazi senioris.  
Utgivning Lincopi?, 1642 :  
Fysisk beskr (16) 1-842 (12) s. ; 4:o.  
Siggos Farfar Siggo Falenius.
 
Till det här är det intressant att gå in i Falke?ngrens släktarkiv där Abraham är barnbarn till Jackob Bure Biskop i Strängnäs och ett barn barn till Siggo Christophori.

2007-07-21, 21:17
Svar #12

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Här påbörjades en diskussion om innehållet i Chronicon genealogicum, eller: Vnderwisning på någon gammal slächt, med åthskilliga tidahändelser; fordom sammanskrefne af Anna Fickes dotter Bylou, abbedissa i Wadstena; och widare af herr Lars Siggesson på Sundby, riddare och Sweriges : marsk, samt af des son riks cancelleren, herr Erik Sparre, med theras egna händer vptecknade. I Stockholm på trycket vplagd åhr 1718. af kgl. a.a. boktr. J.L. Horrn.. Det var synd att den inte fortsatte.  
 
Det hela handlar på sätt och vis om Peringskiölds trovärdighet och hans egen ev. skuld till att Johan Siggesson kommit att knytas till släkten Sparre. Peringskiöld själv(?) påpekar felaktigheten.  Han (eller någon okänd) presenterar istället intresanta upplysningar om Johan Siggesson far i Skön och dennes övriga barn. Vore det inte tämligen ödesdigert för en på den tiden känd genealog att ersätta en felaktighet med en annan? Han borde av ren självbevarelse ha haft källor som gick att lita på.

2007-07-21, 21:28
Svar #13

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2019-01-25, 11:52
    • Visa profil
Marc.
 
För tydlighetens skull: Uppgiften om Siggo Christophori härstamning i Eskilstuna C:3, som finns på samma sida som avskriften av Baazius, är inte en del av denna avskrift och har hittills inte visats vara hämtad ur denna källa.
 
När detta blad skrevs i slutet av 1700-talet fanns uppgiften tillgänglig i flera senare källor, just de källor, vilkas riktighet en stor del av den här förda debatten handlat om. Allt som framförts för att ifrågasätta Bureus, Peringsköld, Strandberg, Hagström m. fl. har sin direkta tillämpning även på samma uppgift i denna tappning.
 
Per.

2007-08-18, 22:12
Svar #14

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Släkter:Ointroducerad adel: Svartingtorpsätten från och med onsdag den 15 augusti kl. 17.30 framförs en del synpunkter på Siggo Christopheris syster Sigrid. Tokerier eller tänkbara sanningar?

2007-08-19, 21:37
Svar #15

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Det var tydligen inte lika lockande att diskutera Bureätten från ett socialt underifrånperspektiv så att säga. Kontrasten med slott och stormän blir väl för stor. Kom igen med lite synpunkter gott folk!

2009-04-16, 11:14
Svar #16

Utloggad Moderator Släkter

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
Ett dubblerat och felplacerat inlägg har efter påpekande från Torsten Berglund flyttats till  (och där besvarats av Torsten).

2014-06-22, 19:25
Svar #17

Utloggad Krister Frank

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 240
  • Senast inloggad: 2020-05-26, 10:55
    • Visa profil
Jag flyttar på eget initiativ diskussionen om mina Bureanor från släktboksdiskussionen. Vem var far till Elisabeth Nilsdotter Möllandria död i Estuna 20/4 1693 g m Johan Kenicius f 1591?  son till ärtkebiskop Petrus Kenicius?

2015-04-19, 21:54
Svar #18

Utloggad Thomas Sverker

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 201
  • Senast inloggad: 2015-04-26, 11:52
    • Visa profil
    • www.jets.nu
Christopher Siggesson i Viken, Torps sn.
 
Här på anbytarforum har det länge diskuterats  kring en utpekad person, kapten, hövitsman över norrländska krigsfolket som skulle hetat Christopher Siggesson (uppgiven fader till Sigge Christophori i Stenqvista)   och att denne enligt 1700-tals källor även skulle vara bror till den mer omtalade Johan Siggesson (till Svartingstorp). Teorin har varit att denne Christopher skulle varit identisk med bonde med samma namn i Viken Torps sn i Medelpad. En del har tom hävdat att både namnet och titulaturen skulle vara påhittat då man inte ansett sig finna några belägg som tala för något annat.  
 
Däremot kan jag konstatera att den Christopher Siggesson som anges som fadern till Sigge faktiskt är identisk med Christopher Siggesson i Viken, Torps sn.  
 
Låt oss gå tillbaka till Christopher Siggesson i Viken, Torps socken.  Det som är känt om honom och som tagits fram av forskare här på forumet (Janzon, Sikeborg, Persson, Johansson, Borssén, Sjölund och Blästa) ger följande bild:
 
Christopher Siggesson bonde i byn Viken, Torps socken under åren 1559-1601. Uppges vara död 1601.  Efterträdes av Johan Christophersson i tiondet 1601.  Hade 1567 frihet på sitt hemman tillsammans med åtta andra landsknektar för att man var ute på krigståg. Kallas landsknekt i tiondet 1568. Christopher var en av landskapets absolut rikaste personer(1571) . I tiondet 1600 hade han frihet på sitt hemman.  
 
Mer finns att hitta.......
 
Christopher var kapten(hövitsman) över (inte krigsfolket) men väl bönderna i Norrland. Detta bekräftas i dem samtida källan Svenska Riksdagsakter där en Christopher Siggesson, hövitsman för bönderna i Norrland tillsammans med många skrev under en trohetsförsäkran gentemot den nye  kungen den 29 oktober 1568.  De  erkände därvidlag också att Erik XIV en lång tid hade otillbörligt regerat  Sverige och ogiltigförklarade den trohetsed som de tidigare gett  till kung Erik och att man aldrig effter tenne dagh bekenne honom eller hans affödhe för Sverigis riches heller vår herre och öfverhet, uthen honum och hans anhangh såsom Sverigis argeste fiender emotstå och förfölie [SRA sid 219. 29 oktober 1568]. I Medelpads handlingar för 1569  framgår det i avkortningen att en landsknekt som är Hövitsman över bönderna i Nordlanden erhållit 5 spänner spannmål  I avkortningen för tiondet samma år står det i klartext att denne landsknekt och hövitsman är Christopher Siggesson. [MH 1569:10].  Bakgrunden till hans uppdrag kan förmodas vara de av kungen anbefallda mobiliseringen av bondeallmogen i Norrland för att skydda landet  i den pågående konflikten med Danmark (Norge). Flera gången under perioden 1563 och 1570 befarades att norrmännen skulle tåga in i de svenska landskapen och kungen anbefallde därför att allmogen skulle gå man ur huset för att göra norrmännen motstånd.  Tex befallde Johan III i slutet av 1568 att än en gång  uppfordra menige man i de norrländska landskapen till landets försvar, tills dess en stadig fred kunde vinnas [WIDMARK tr 1860 sid 155ff. Han hänvisar även till riksregistraturet.]
 
En genomgång av Medelpads handlingar  visar dock att den militära banan för Christopher startat mycket tidigare. Han nämns som knekt/ landsknekt även 1562-1563 och 1665-69 och hade tillsammans med några andra knektar i landskapet skattelättnader 1562-1563 för det att de var i Livland (de nämns vid namn 1562 men bara med antal knektar 1663).  Återigen knekt från 1565 och deltog i krigståg 1567. Anges som landsknekt även 1568-69 men med en viktig skillnad, han omtalas dels för 1568 som hövitsman (kapten) för de Norrländska bönderna (se ovan) och anges i räkenskaperna som detsamma 1569. [MH 1562:6, 1563:10, 1563:11, 1564:2, 1565:3, 1566:2, 1567:9, 1568:, 1569:10 och Svenska Riksdagsakter 1568]
 
Om vi nu förflyttar oss fram till slutet av hans levnad så anges i Medelpads handlingar år 1600 att han hade frihet på hemmanet och således finns vi även det kungliga brevet som ger oss mer matnyttig information. Han hade fått frihet enligt brev utfärdat av hertig Karl den 18 januari 1597. Christopher Siggesson i Viken, Torps sn anges i brevet som en gammal kronans tjänare som haft frihet (för utlagorna) på sitt hemman som han besitter (för sin långa tjänsts skull). Man hänvisar till ett kungligt brev ursprungligen utfärdat av Johan III.  Han anges även i avkortningen samma år som en gammal tjänare som dött 1601.  I det kungliga brevet i 1598 års räkenskaper får vi  mer upplysningar och det förefaller som Christopher sökt upp hertigen (eller rådet), visat upp sitt frihetsbrev som kung Johan III utfärdat och bett om att samma frihet för sin gamble tjänst niutha motte. Detta beviljades av hertigen i Västerås datum som ovan. [MH 1600-7 och MH 1598:4].  Johan III´s ursprungliga brev utfärdades den 30 december 1569 och i detta brev framgår det att Christopher Siggesson i Viken Torps sn, för det att han bättre skulle kunna utföra sitt arbete i den landsändan som anförtrotts honom (Medelpad, Ångermanland, Västerbotten), sitt hemman som han besitter, fritt från alla årliga skatter [MH 1569:10 A0044222_00072].
 
Vi kan således konstatera  att det i de upptecknade 1700-tals uppgifterna finns en kärna av sanning kring Christopher Siggesson som går att verifiera i bevarat källmaterial.  Han fanns på riktigt tjänstgjorde både i Sverige och utomlands på Erik XIV´s tid innan han slutligen blev hövitsman (kapten) för bönderna i Norrland.

2015-04-25, 11:45
Svar #19

Utloggad Peter Sjölund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 425
  • Senast inloggad: 2016-04-21, 18:18
    • Visa profil
    • genealogi.sjolunds.se
Mycket gedigen utredning du gjort, Thomas! Jag sitter inte så till just nu att jag kan dyka ner i landskapshandlingarna, men dina tydliga hänvisningar till samtida källor och ditt logiska resonemang visar att det kan beläggas att Christoffer Siggesson var far till Siggo Christophorus. Det är en stor framgång - bra forskat!
 
En fråga: Använde Christopher något sigill när han skrev under trohetsförsäkran 1568? Är det isåfall möjligt att tyda?

2015-04-25, 21:46
Svar #20

Utloggad Thomas Sverker

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 201
  • Senast inloggad: 2015-04-26, 11:52
    • Visa profil
    • www.jets.nu
Hej Peter
 
Jag har använt den tryckta versionen av SRA 1568 och där anges det inte denna gång om han använt bomärke eller sigill. Dock är det säkert så.  
 
Vid genomgången har jag för de flesta fynden även sparat undan Bildid om det är ngn uppgift du snabbt skulle vilja återfinna.
 
Det vore inte alltför djärvt att påstå att han är identisk med Christoffer Siggesson som redan 1548-1549 anges vara Borglägersknekt för Ångermanland och Medelpad [ÅH 1548:4, 1549:1]. Borglägersknektarna var inackorderade i  landskapets prästgårdar. I längden över borglägersknektarna anges Christopher vara bosatt i Anundsjö (Ångermanland) [ÅH 1548:4]  och troligen då hos herr Lars som var kyrkoherde där [Bygdéns herdaminne Anundsjö (digitalt Solace.se).]
 
(Meddelandet ändrat av tsv 2015-04-25 21:50)
 
(Meddelandet ändrat av tsv 2015-04-26 11:52)

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna