ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31  (läst 2971 gånger)

2004-06-22, 12:57
läst 2971 gånger

Carl Szabad (Carl)

Mikael! Han var helt klart i livet då, eftersom brevet avser en förlikning mellan honom och Jämtlands fogde Nils Petersson.

2004-06-23, 09:22
Svar #1

Utloggad Mikael Persson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1357
  • Senast inloggad: 2022-01-17, 11:31
    • Visa profil
Tack för svaret, Carl
 
Anledningen till att jag undrade är att jag nyss läst en artikel i 'Bebyggelsehistorisk tidskrift' nr 27 1994, 'Hälsinglands bebyggelse före 1600'. Artikeln heter 'Runinskrifter i Hälsingland', och är skriven av Marit Åhl?n. Den intressanta delen handlar om en runsten som står 10 m väster om Jättendals kyrkas torningång (Hs 21). Jag citerar ett stycke från sidorna 47 och  48:  
 
Ännu då Brocman lät rita av stenen 1763 var ristningen fullständig. Texten återges därför med nu förlorade partier supplerade inom klammer. asmuntr . ok fa[r]?k[l] . ?iR ritu stin . ?ina . aftiR ?u[rkatil . fa?ur sin . a utrunkum . k]unburka fa?[i stin ?ina in ku?a] - Asmundr ok Far?egn, ??iR rettu st?in ?enna ?ftiR ?ork?til, fa?ur sinn, a Vatrungum. Gunnborga fa?i st?in ?enna, hin go?a. Åsmund och Fartegn de reste denna sten efter Torkel, sin fader, på Vattrång. Gunnborga ristade denna sten, den goda. På ristningsytan finns två små kors, ett upptill och ett mitt på. I det nedre stod de avslutande runorna in ku?a.
Det andra namnet skrivs far?ikl, men det råder knappast någon tvekan om att det är Fartegn som avses. Slutrunan l för väntat n torde vara att betrakta som ett ristningsfel. Även om detta är ett sällan förekommande namn är det säkert belagt på flera runstenar. Både Bureus och Brocmans tecknare O. Rehn har oberoende av varandra ritat mycket tydliga l-runor.
Inskriften avslutas sannolikt med en ristarsignatur: Gunnborga ristade denna sten. Att runstenar är signerade är inte ovanligt. Däremot är det unikt för Jättendalsstenen att runristningen är signerad av en kvinna. Det av Brink (Vattrång, Vattlång och Yttre, Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 1988) framförda alternativet till tolkning av Gunborg(a)s roll vid runstenens tillkomst, nämligen att hon varit Torkels hustru, som tillsammans med sönerna också låtit resa stenen, finner jag mindre troligt. Brink uppfattar runräckan med ett underförstått lät (s. 8 not 7) som Gunnborg(a) l?t fa st?in ?enna.
Hur de avslutande orden hin ku?a skall förstås är ovisst. Språkligt sett kan de vara en bestämning till Gunnborga (fem. nom.) eller till st?in ?enna (mask. ack.). Närmast till hands ligger väl, som Sven B.F. Jansson (Ett par hälsingska runstenar (Jättendal och Hög 1.), Hälsingerunor 1951) föreslagit, det förstnämnda alternativet. Avslutningen kan då tydligare översättas: Gunnborga, den goda, ristade denna sten.
Verbet fa som (i pret.) används i signaturen i betudelsen 'rista' betyder ursprungligen 'måla'. Det används också i ristarsignaturen på Hs 10, liksom i inskriften på Malstastenen och på Forsaringen. Former av detta verb förekommer även i runinskrifter i andra delar av landet, men rista och haggva är de utan jämförelse vanligaste.
Ett ortnamn förekommer i Jättendalsstenens inskrift. a utrunkum har redan av Brocman tolkats som 'på Vattrång'. Gunnborga tycks ha hoppat över en runa i ortnamnets början och skrivit utr- i stället för uatr-. Det råder dock knappast någon tvekan om att det är just Vattrång som avses.
 
Hälsningar, Mikael!

2004-06-23, 16:02
Svar #2

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Av Hernelind: Svar till Per Åke Borssen  angånde Bures Vapensköld svar har kankse redan getts när jag var på Släktträff Vapnet finns att läsa om Nils Fartengsson i säbråboken sid 84 där det är som sigill på pergament brev andvänt av Nils fartenson han levde på 1300 talets början gods i Skön  .Gunnar lindgren har också skrivit om lagmanen i Birsta f.omkr 1320 Fale Bure d.y. att han även andvänd samma sigill nämligen Bure Vapen det som är rätt intressant att Sköns Socken sigill blivit Bures vapen.Per Åke jag vet att Lars Bäcklund nämnde dig som en av de skickligaste om farteng släkten eller farde om man så vill jag har många tankar som jag vill diskutera med dej till kommande semenarium.
mvh Marc

2004-06-24, 14:53
Svar #3

Per-Åke Borssén

Vapnet 'krökt arm' var ursprungligen icke Bureättens vapen. Under 1300-1500 fördes detta vapen av flera personer och släkter i Nordland, Västmanland, Uppland och Södermanland; det förekom i Norge/Jämtland och i Finland och Åland långt innan Johan Bureus ätt gjorde det till sitt.  
 
Gravhäll i Sköns kyrka 1300-tal Vapenbilden “krökt arm i sköld med hjälm under två korslagda bilor”.  
 
Vapnet ‘krökt arm +’ fördes av bl. a:
 
Nils Fardjäknsson, 1324, DS 2475 (en arm eller en örnfot); 1352 DS 4879 (en arm i sköld utan hjälm); Raneke SMV II, s 247 (+med handen hållande ett hjärta /?sjöblad).
 
Otto Schwerin  1329, DS 2733; Raneke SMV II, s  647) (böjd arm med behandskad hand hållande en ring). Otto var bror till Matts Kettilmunsson (drots och rikshövidsman) hustru Adelheid (DS 2601).
 
Klemens i Kalfnäs, 1345 DS 3940 (en arm med hand i sköld)
 
Peter Bosson, 1385 i Myrby i Skuttunge sn; DMS 1:3, s 95; (?krökt arm)
 
Nils Olofsson, 1396, prebendat i Uppsala; SRP 2831 (en böjd arm med hand och däröver en kalk); Raneke SMV II, s  646 (beklädd arm under kalk)
 
Olof Olofsson 1400 i Målsta i Bälinge sn; SRP 3104; DMS 1:3, (?krökt arm)
 
Nils Olofsson 1405, var riddare redan, satt i räfsterätten i Sagu och Pemar snr
 
Nils Olofsson   1407, fick frälsebrev 1407, son till Olof i Tavast, som beseglar som frälseman 1386.
 
Bengt Nilsson,  norsk riddare (och hans söner) förde “en böiet arm”.
 
Ingeborg Bengtsdotter, 1422 ; RA 1422-03-07 (väpnad arm); gm Brynjulf Jonsson (Roos af Hjelmsäter; dotter till riddaren Bengt Nilsson.
 
Kristina Olofsdotter 1423, “Kristina i Almby”; Raneke SMV II, s  647 (+ “hade armens hand behandskad”)
 
Inge Gudlevsson 1444, i Onsike i Skogs-Tibble sn, DMS 1:6, s 148.
 
Peder Karlsson 1477; Raneke SMV II, s  647 (beväpnad arm  hållande ett svärd).
 
Jonas i Lunda, 1452 nämd.
 
Lars Jonsson, 1453 i Säby i Kolbäck sn; Anders Winroth “Individ och historia” 1990, s 338;
 
Olof Jönsson, 1472 i Våla, Munktorps sn,  hh i Snevringe hd 1469-84; ib
 
Sten Olsson, 1510 i Våla, ib
Anna Stensdotter, 1536 i Våla, ib

2004-06-26, 11:03
Svar #4

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Marc!
 
Lita inte på Tyko Lundqvist och hans Säbråbok alltför mycket. Den är bra som historisk skildring av Säbråsocken. Men som hjälpmedel för släktforskare vill jag varna för den.
 
Björn

2005-04-24, 17:44
Svar #5

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Marc
På din hemsida står att du säljer CD gotlandsläkter, stämmer detta så har ditt samarbete fortsatt, och stämmer då ditt faktum på min ursprungliga fråga om att du SJÄLV har forskat fram 109 tusen personer, det låter lite väl mkt och jag har svårt att tro att det kan vara relevant. Upphovsrätt är upphovsrätt även utan C efter eller före. Läs Jörgens T:s sakframställan samt begrunda och framhärda inte i din tro att det går att stjäla mer än två takter. Avsluta, dra tillbaka CD:n samt ligg lågt snälla du, det gagna både dig och din släktforskning.
Jan-Christer

2005-06-30, 09:51
Svar #6

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Hej Jan-Christer ,du hoppa in och gav ett inlägg till mej.den hemsidan du säger är min www.anor.se
är Ingemar Nilssons nu har han äntligen tagit bort mitt namn därifrån han kommer att forsätta med Gotlands cd. ect fast jag sagt till honom att lägga av Gotland,han kör sitt race, jag har hemsidan www Bureanor.se och ingen försäljning av Gotlands cd skivan.och har inte haft med den och göra sen 2004.så jag ligger lågt,ha det bra Med vänlig hälsning Marc

2005-10-12, 16:56
Svar #7

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Nyhet om Selånger runsten !
Bakgrund:  
Av runsten i Selånger vid Kyrkan fanns den ända fram till 1700 talet, enligt Laila Grubb ansv. i selånger kyrka  har det funnits två runstenar där den ena är inte kvar. så min fråga är om någon känner till vart denna Runsten tagit vägen?
Det man hade tidigare om Selångerstenen:
foto nr 1. Enligt träsnitt av Johannes  
Peringskiöld 1687 och foto nr.2 träsnitt av Johannes Bur?us 1600.
Nyhet om runsten i Selånger:
Burestenen i Selånger, Inskrift: Sigurd och Tore . Heden och Härser reste denna sten efter Torsärke, sin fader  
Siuhurp. auk Purir .Haipin. auk  hersr.  raistu. stain. pena.abtir.purisiarka.fapur.sin.
Översatt: av Helmer Gustavsson runeolog på runstensverket  fått det 11 okt 2005 i brev
Det fanns på Johan Bureus släkttavla från 1601 som tidigare fanns på Uppsala Domkyrkas södra vägg numera netagen  och finns förvarad på ett ställe jag ej nämner, men ett par personer har varit och fotat av den och dokumenterat både runskriften runtom bland annat ovanstående skrift .sen fanns det även på Johan Bureus Släktavla latin som vi kommer att få översatt sen. Den person som Bure forskarna kallat Erik Thordsson eller Tord Jerker   Han kan vara en fel tolkning av Torsärke från forskare i vår tid eftersom stenen var skrapad och inte kunde tolkas så lätt på 1700-1900 talet. Mvh Marc

2005-10-22, 16:47
Svar #8

Lars

Här kommer kanske en amatörmässig fråga,men jag undrar ändå. Om det nu står ungefär Antvitr auk Kulaifr auk Kunar auk Haursi auk Rulaifr litu.... på den sten som är rest efter dessa bröders fader Tord i Skokloster,hur får man då att sonen till Tord tillika far till Tord Hersesson hetat Gunnar Haursi/Herse? Verkar det inte som om Gunnar och Herse är två olika bröder? Skulle inte Tord Hersessons far var ett enbart Herse,följt av patr.,eller är det fel,är det så att Tord Hersesson inte alls skall kallas Hersesson utan Gunnarsson eller bara lucka? Varför anses Gunnar som länken?  Mvh Lars

2005-10-22, 22:33
Svar #9

Utloggad Benny Borgstrand

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 989
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 10:57
    • Visa profil

2005-10-23, 04:29
Svar #10

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Hej Lars,Det är riktigt att Gunnar och Herse är två olika bröder många har fallit för att skriva ihop dom som Gunnar Herse det ser ut så på mikrofilmen av Burman om Buresläkten som man Kan låna från biblioteket. Men om man tittar noga så var det fem bröder som reste stenen till sin fars ära Tord  och översatt står det så här: Andvätt och Gulle och Gunnar och Herse och Rolev läto resa stenen efter Tord fader sin ,Fot högg runorna. 1)Andvätt 2)Gulle 3)Gunnar 4)Herse 5) Rolev  och dessa borde heta i efternamn Tordsson  tex. Herse Tordsson. Och konstigt är då inte om Herse son heter Tord Herseson och hans son Erik Tordsson. men som vi är vana att se de nammnen är bara.Herse och Tord i Bure och Erik Tordsson. och när du läser om Skokloster runsten märker du at det skall vara fem söner som reser denna Sten till Sin far Tord sära och Att Fot Som är Mästare i Runskrit Hade csingnarat denna runsten av hans femtio runsten ristningar tror jag bara det var 14 eller 15 hansingera det var dom som var social betydelsefulla personer eller penningstarka mvh Marc

2005-10-23, 04:38
Svar #11

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Det blev en del stav fel sista stycket till sin far Tords ära och att Fot som var Runskrifs mästare Hade singnerat Denna Runsten av hans ca 50 runristningar var det bara 14 eller 15 som han singnerat antingen hade dom en social hög ställning eller var dom penningstarka mvh Marc

2005-10-23, 18:04
Svar #12

Lars

Hej Marc, ska jag tolka det som att Tord Hersessons fader var Herse,son till Tord i Byr? Mvh Lars

2005-10-23, 23:44
Svar #13

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Ja det stämmer.
ska man var korrekt på namnet Tord i Byr så var det från början enligt Johan Bure Tord i Byre eller som det skulle heta i dag  Tord i Bure övriga exempel Byrestad =Burestad  
Tord byggde en kyrka som kallas Byrekyrka och han var bosatt i Skobolandet som skulle betytt Byrelandet.(Burelandet)Vid Skokloster kyrka  finns denna rusten, Med Tord och hans fem söner. Tord i Byre (Bure) eller bara Tord. är det vi kan kalla honom. Hans son hette Herse som vi skulle vara ättlingar i från Herse eller Herse Tordsson.Hans son kallas Tord (i Bure) eller Tord Hersesson. som i sin tur har sonen Erik Tordsson.
men vi får väl vara tydliga med att denna forskningen har bara muntlig tradition och Johan Bureus nedtecknde av sagesmannen Herr Peder. dvs att det inte finns starka belägg.om jag inte talar om det med jämna mellan rum så kommer vissa och hacka direkt. men likväl är det intressant. Mvh Marc

2005-10-24, 15:34
Svar #14

Per-Åke Borssén

Jag vill nu, då ni tar upp diskussionen om Bureättens förmodade runstenar, erinra om att ytterligare en gammal sägen finns beträffande den Tord som JB benämner Tord Bure, Sko kloster-stenen. En gammal sägen förknippar runstenen med Flasta borgruin, då Tord Bure enligt sägen skulle ha bott på Flasta.  
 
Då jag studerade jarlen Ulv Fase kom godset Flasta upp. Det testamenterades av jarlens son herr Karl Ulvsson till Sko kloster före 1269-05-28. (DS 538, 563, 569, 598, 862)
 
Herr Karls testamente godkändes av Bengt Magnusson, Östergötlands lagman, Peter Ragvaldsson, ärkedjäknen Folke i Uppsala, Johan Ängels söner Magnus och Johannes samtigt som de avsäger sig godset Fasta med lösa och fasta ägodelar till Sko kloster. Sedermera lägger Peter Ragvaldsson beslag på godset. Biskop Henrik i Linköping befaller 1273 herr Karls arvingar att avstå från gården i Flasta och ge Peter Ragvaldsson ersättning för hans del i gården. Tvisten avgörs efter påvens intervenering 1275 och kung Magnus dombrev 1277 då godset tilldömes klostret.
 
Möjligt är således att godset Flasta sedan urminnes tider ägs av herr Karls släkt. Fadern jarlen Ulf fase är känd sedan 1230-talet. Han var son till Karl döve, Birger Brosas bror och Magnus Minnessköld, far till Birger Jarl.

2005-10-24, 16:30
Svar #15

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Möjligt är också att Karl Ulvsson förvärvat godset vid vilken helst fram till den 28 maj 1269. Vi vet inte. Vi lär aldrig få veta. Vi saknar underlag för spekulationer.

2005-10-25, 00:38
Svar #16

Per-Åke Borssén

Nej Anders! Karl Ulfsson dog 1260 den 13 juli i slaget vid Durben. Godset Flasta var sannolikt fäderne.

2005-10-25, 09:34
Svar #17

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jag antog att testamentet utställdes innan hans död. Om Karl Ulfsson testamenterade godset måste han ha gjort det före sin död... Eller? Du skriver i sig annorlunda...
Vad talar för att godset var fäderne?

2005-10-25, 12:34
Svar #18

Per-Åke Borssén

Ordensriddaren Karl Ulfsson, skrev förmodligen, som brukligt var inför pilgrimsfärder, sitt testamente före sin korstågsfärd till Baltikum 1260.
 
Vi vet givetvis, att även herr Karls Ulfssons kusin fru Cecilia Knutsdotter ägde jord i Flasta, som hon gav till sin son Birger Filipsson (Aspenäsätten) på 1270-talet (DS 900).  
 
Fru Cecilias syssling, herr Karl Karlssons sondottersonson herr Karl Ulfsson av Tofta, kom sedermera att äga jord i Flasta - 20 öresland i Flasta och alla landbogårdar som ligger därunder - som han tillbytt sig 1369 av Bo Jonsson (Grip)(DS 7831).  
 
Bo Jonssons farmor fru Ramfrid Gustvsdotter (lejon) var gift med en riddare Ulvase?! Hennes mormors  far var Magnus Minnessköld. Hon var således brylling med fru Cecilia. Delar av godset i Flasta skulle således ha kunnat komma i hennes ättlingars ägo via arv på mödernet. Eller på maken Ulvases möderne/fäderne.?
 
Trots Kajs avfärdande av Ulvases släktskap med jarlen Ulf fasi, kan vi inte avskriva möjligheten av ett sådant släktskap. Alla släkttrådar i nätverket kring riddaren Ulvase går tillbaka till Bjälboätten. Betänk att Peter Ragvaldsson ägde del i Flasta, liksom också Karl Ulfsson och dennes kusin fru Cecilia. Ulvases son hetta Ragvald. Kan Peter Ragvaldssons del i Flasta varit hans hustrus arvedel. Ville denne genom sitt beslagtagande av godset säkerställa sina ättlingars del i därav? Kan Ragvald Ulvasesson fått sitt namn efter just  Peter Ragvaldssons far, som möjligen kunde ha varit gift med en syster till jarlen Ulf eller t o m hans dotter, herr Knuts syster?  
 
Herr Ulvase skulle kunna ha varit Cecilias syssling, vilket skulle betyda att Flasta möjligen hade delats i arvskifte tidigare mellan Bengt Snivels söner .
 
Godset i Flasta med dess borg- och kyrkoruin och gravhög, måste sedan urminnes tid ha varit en mäktig stormans gård. Huruvida Tord i Flasta tillhörde den släkt som på 1200-talet hade godset i besittning kan inte uteslutas. Men att Tord i Flasta skulle vara bureättens anfader förefaller än mindre troligt. Dessutom påminner ryttaren på runsten om Milles staty av Folke Filbyter. Var kanske Tord gården Flastas 'fölbitare'? Har någon ett foto på statyn att visa upp?

2005-10-25, 13:36
Svar #19

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Kan någon vänlig själ förklara för en oförstående vad man kan dra för slutsatser om släktskap med folkungaätten av likheten mellan en runsten och en Carl Milles-staty???

2005-10-25, 16:26
Svar #20

Peter Karlsson (Peterk)

Bägge lär väl ha ett hjärta av sten åtminstone..  
 
För att inte vara helt oseriös kan man väl även bidra med en liten 'close up' från den ovan efterfrågade statyn på Folke himself:
 
 
 
Fildelning kan inte ha varit roligt alls på den tiden av hans uttryck att döma, kanske lika så bra att det i senare tid blivit olagligt ;-)

2005-10-25, 17:28
Svar #21

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Per-åke,du talar om sägen som rör Falsta. detta är vad jag känner till om det jag citerar Åke Ohlmark som i sin tur har fått sin uppgifter från Johan Bure.  
År 1599 avbildasdes runstenen nr. 27 Skolosters kyrka av Johan Bureus som var djupt intresserad av den då han ansåg att den där nämnde Tord och hans 5 söner som hans egna förfäder, vilka skulle gett namn åt Platsen Burelandet dvs Skobolandet ,en gamal sägen har också förknippad stenen med Falsta borg ruin då Tord Bure  skulle ha bott på Falsta, stenen låg då inne i Kyrkan framför västra portalen men torde ha stjälpts någon gång emellan 1727 och 1819,då runsidan vändes nedåt väl för att skona den från nötning ,år 1860 upptogs den och sattes mot norra vägen där den fick stå i 33 år ,då häst bilderna starkt aviker från de normala vikingatiden och påminner om vendelstidens bronsarbeten från tiden krin 700 talet har B.Almgren framkastat id?en att vi skulle ha att göra med en äldre bild sten från 700 talet men det visas sig vara felaktigt därför runristaren Fot skulle ha huggit denna inskrift tidigast omkr 1050 talet troligtvis senare,varpå han själv tillfogat signatarbalken samt fördjupat baksidans linjer,Fot har singnerat endast fem runstenar där utöver ristat mer än fyrtio han var verksam i mer än 25 år till in på 1070 talet och hans stenar tillhör Stockholms och Uppsala området ,Beskrivning av runstenen :den omsorgsfullt huggna stenen av randig blå grå gnejs med glimmer står sen 1893 rest på en kulle 10 meter öster om kyrkans korgavel och är ristad på båda sidor,den bakre dock endast med en lansbärande ryttarbild inom dubbelram utan runor ,run sidan har alldeles sammaryttare med ett svärd instucketr under armen han rider under ett kors med konstrik upphängning och med ett till större delen avnött glasögonornament nederstdet hela omges av en långsmalt rektangulär ram med tvärbalkner till på vilken hästentrampar.rektangelramen bär egentilga skriften med följande skrift: det är citerat i tidigare inlägg Mvh Marc.

2005-10-26, 16:10
Svar #22

Per-Åke Borssén

Bortser från Ditt svar 2005-10-05 13:36. ? nej!  
 
Väntar på en intelligent kommentar från doktoranden Anders

2005-10-26, 16:18
Svar #23

Per-Åke Borssén

Anders! Bortser från Ditt svar 2005-10-05 13:36. ? nej!  
 
Väntar på en intelligent kommentar från doktoranden

2005-10-26, 17:12
Svar #24

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jag förstår helt enkelt inte vad Carl Milles staty har för relevans i sammanhanget. Förklara!
 
Vad det gäller sakinnehållet i ditt inlägg så har Kaj Janzon redan grundligt visat hur fel du har, finns ingen anledning att gå mer in på det.
 
Och vad det gäller min doktorandutbildning, så länge statyerna inte saliverar är den inte direkt relevant, förutom att den ju ger goda kunskaper i vetenskapligt tänkande, och hur man känner igen dålig forskning.

2005-10-27, 10:23
Svar #25

Per-Åke Borssén

Statyn har ingen relevans. Det var bara en lekmans lekfull association  
.
Räcker det som en förklaring eller tror Du verkligen att jag avsåg detta som bevisvärde?!?
Det enda man kan säga om statyn nu så här efter Ditt senaste inlägg är: det sitter för många ryttare på höga hästar .  
   
Vari har jag fel i min redovisning av Flasta godset under slutet av 12-1300-talen? Kan det inte i anslutning till en sådan redovisning och i ett forum som detta, där lekmän söker sig fram i historiens mörker, tillåtas att även associationer och arbetshypoteser får komma fram. Kanske andra forskare eller lekmän har korsat spåret … och kanske kan ytterligare källor komma i dagen?
 
Är det inte det som detta forum är till för? Att vara ett vattenhål, en källa, kring vilken vi samlas – lekmännen och specialisterna med intresse för historia och släktforskning  - för att släcka vår bildningstörst. Låt Din vetenskapliga skolning arbeta i forumet till glädje för oss alla som inte fått förmånen till sådan skolning. Du visar inte så sällan en stark tendens till ringaktning för oss obildade plebejer. Försök vara vänlig och hjälpsam istället. Ha åtminstone tålamod med oss, som ännu inte vants vid nutiden empatilösa samtalston.
 
Vad jag med mitt inlägg ville påvisa var, att om någon relation över huvudet taget skulle åberopas mellan runstenen i Skokloster (eller annorstädes) och efterkommande släkter i samma område, så torde någon stormanssläkt, som bevisligen kan relateras till Skokloster/Flasta-området, (eller respektive område) snarare kunna komma i åtanke än, som nu i detta fall, den s k Bureätten, som ju tillskriver sina anor ett betydligt nordligare ursprung. Detta var under diskussion i AF, då jag gjorde mitt inlägg.  
 
När påvisade Kaj hur grundligt fel jag har i denna fråga?
Saliverar? - tänkte Du Dig att DNA-testa runstenen och statyn?  
 
Kan vi inte fortsättningsvis kommunicera på ett respektfullt, vänligt och hjälpsamt sätt här i AF? ;)
 
Vänligen/ Per-Åke

2005-10-27, 10:57
Svar #26

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Att Ulf Fase kan kopplas till Flasta är inte någon nyhet direkt och hypotesens upphovsman var inte heller någon i historiets mörker irrande lekman.  Dessväre minns jag just nu inte säkert vilken historiker som först kläckte id?n, men jag har för mig att det var Erland Hjärne.
 
Det pågår kvalificerad forskning om Flasta sedan åratal tillbaka. Jag var själv med på en fältexkursion med koppling till projektet någon gång i början av 1990-talet.
 
Vad gäller mitt avfärdande av en möjlig släktskap mellan Ulvas(e) och Ulf jarl, är jag inte medveten om att jag skulle ha gjort något sådant avfärdande. Källäget tillåter nämligen varken en verifiering eller en falsifiering av hypotesen. Att spekulera i allt som är avlägset möjligt intresserar mig inte. Det är så mycket som är möjligt att all den tid man använder till forskning i stället skulle kunna användas till en meningslös uppräkning av obevisbara möjligheter. Därtill är livet för kort.
 
Vad jag motsatte mig var försöket att skapa en identifiering Ulvase = Ulf fase p.g.a. att det låter nästan lika eller något liknande.  
 
Slutligen vill jag påpeka att ingen samtida inhemsk källa känner till Ulf jarls tillnamn fase. Uppgiften kommer, likt den om brosa från västnordiska, eller rättare sagt en (1) västnordisk berättande källa.

2005-10-27, 15:21
Svar #27

Per-Åke Borssén

Tack Kaj för Ditt tillrättaläggande. Vi var tidigare överens om att namnet på fru Ramfrid Gustavsdotters make, riddaren Ulvase, skall vara Ulvas - inte Ulvase, och att namnet icke kommer av  benämningen på jarlen  Ulf (Karlsson) fase.  
 
Fase är f ö ett tillnamn utan belägg i någon inhemsk källa. Uppfattat OK  
 
Du talar om, att Du själv haft koppling till forskningen kring Flasta; får jag komma med en stillsam okvalificerad lekmanna-undran?  
 
Kan Du eller möjligen någon annan läsare hjälpa mig lokalisera orten Ylarsta/Plansta? Den nämns i en regest av en nu förkommen skrivelse som återgivits i  Gillingstams ”Brev ur askan”, sida  98.
 
Riddaren Knut Jonsson (Aspenäsätten) byter 1342, i samråd med sin fru Katarina Bengtsdotter (Folkungaätten lgm-gren), sönerna Birger, Magnus och Johan samt dottern Cecilia, bort gårdar i Adelöv sn Småland till sin 'elskelige' tjänare Johan Ingemarsson, som erhåller dennes gårdar i *Ylarstadha (reg.Haldorph) / Planstadhum (reg.Peringskiöld) och för det ’omak han har haff’ (och dennes ’trogne tiänst mot K.J.’; sönernas tillägg). Brevet är beseglat av sönerna.
 
Här kommer nu den okvalificerade undran: Kan detta felästa ortsnamnen, med tanke på Knut Jonsson bakgrund som sonson till  fru Cecilia Knutdotter (Folkungaätten) och redogörelse rörande godset Flasta som delvis tillhört henne och ärvts av hennes son  Birger – Knuts dekapitierade farbror, möjligen kunna tolkas som just Flasta? (P:et och Y:et förväxlas med ett slarvigt skrivet F; l:et  och a:et på rätt plats…???.
 
Okvalificerat, ja – men är det inte helt omöjligt ?? … halshuggning?  
 
Var finns f ö den kvalificerade forskningen redovisad?

2005-10-27, 21:19
Svar #28

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Peringskiölds läsningar av de övriga ortnamnen förefaller inte vara några felläsningar. Han verkar ha följt originalstavningen även vad gäller personnamnen. Samtliga fem orter går att identifiera tämligen enkelt utifrån hans namnformer. Regesten i sig ger således ingen anledning att anta någon felläsning för Planstadhum. Därav följer att det inte heller finns någon grund för att börja spekulera om Flasta i detta sammanhang.
 
Hadorph d.y. spelade inte riktigt i samma division som Peringskiöld, vilket framgår rätt tydligt om man jämför herrarnas redovisningar. Jfr t ex 24 febr. 1342 på sid 99.
 
Den kvalificerade forskningen finns inte redovisad någonstans, utom i något seminarie-PM möjligen, då den ännu inte är avslutad. Det är ett pensionärsprojekt och sådana har ju mer sällan något bestämt slutdatum.

2005-10-31, 21:23
Svar #29

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Per Åke Du har ofta skillt på Farteng Släkten och Buresläkten varför? jag menar att du är helt fel ute  Farde  släkten som du talar om finns ju inte de är några få personer med namnet Fartheng vars kort namn blir Fale.  
och dessa Fale du tar upp är ständigt burar vi kan ta den linje du själv tagit upp antal gånger Johan siggesson af Bure som gifte sig med Anna Stensdotter Ulv.Och han blev nyadlad från Bure andra ståndet i Riddarklasen till Af Bure i första ståndet eller Högdeln Grevliga eller friherrliga adeln som det benämns idag.
Detta skedde 25 Sep 1572  
 
Johan var adlad till Siggesson af Bure den 25 Sep 1572 .Han var Överste och Ståthållare På Kalmar slott .hans bror Hövitsman vid Erik XIV:s Livvakt och senare Överste för Krigsfolket i Medelpad och Norrbotten.Christopher Siggesson, som adlades av Johan III den 25 Sep 1572 till Christopher Siggesson af Bure, hans son Sigge Christopori Bure Kyrkoherde i Fors mitt i Eskilstuna,jag har varit brevid den gamla kyrkan där finns forskyrkobro det känns som att gå tillbaka i tiden att stå där. Anna Stensdotter Ulv tillhörde redan Högadeln,På henns far sida Ulv släkten som hade sitt säte i Svartlinge slott och hennes mors sida den förnäma Ulvfsax Släkten ingift Med Tott och Gyenstierna osv. för att dom skulle kunna gifta sig behövde dom till höra samma stånd så Johan for till baka till skön Kyrka. 1572 och hämta vapenskölden och krönike boken. som krävdes för att Johan den III skulle kunna Nyadla Johan Bure till Johan af Bure så han till hörde Första ståndet eller Friherrliga frälset.  
 
hans vapen beskrevs så här han hade vapnet med till kung Johan och erhöll frälse. till sköldmärket fick han ett spjut genom halsen samt en halvhäst.Vapen skölden sattes upp i Åby sockenkyrka vid Kalmar och han ligger begraven i Åby sockenkyrka vid Kalmar.nu är den vapen skölden stulen eller bortagen från Åby kyrka,den har vissa likheter med den sköld som senare kom upp i riddarhuset af Burén där också Burenstam kommer i från som visat sig vara släkt genom vad man kan kalla Ljusvattnet linje i Burträsk. som går igenom Agnes,till Anders Olofsson (Bure)  
Referens (om Anna Stensdotter [Ulv] och hennes släkt):Möller, Pontus & Gillingstam, Hans (1989). »Ulv», ss. 296-310 i Äldre svenska frälsesläkter, bd I, häfte 3. Stockholm: Riddarhusdirektionen.Adelskalendern av Elgenstjierna, samt svenskt Biografisktlexikon.  
Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308,Bygdén 1891 sid 57ff.
Är dom Bure släkt undrar Ingvar Dahl i sin fråga om Bure sigill nedan.  
I Strängnäs' stifts herdaminne finns på några ställen (sidorna 352 och 551) angivet att det existerar flera olika sigill, som användes av kyrkoherden Siggo Christophori Bure i Fors (Eskilstuna) under hans ämbetstid. Handlingar (tiondelängder) från 1587, 1594 och 1598 lär vara försedda med några av dessa sigill. Jag har förgäves försökt få se dessa avbildade någonstans, så min fråga blir nu om någon har dessa avritade eller avfotograferade?  
________________________________________
Av Carl Szabad (Carl) – onsdag den 03 jan 2001 kl. 00.29: Ingvar! Strängnäs stifts herdaminne är späckat med källhänvisningar och sigillen finns enligt det i Södermanlands landskapshandlingar. Du kan beställa foton från Riksarkivet på sigillen. Dessutom finns landskapshandlingarna på mikrokort, fast där syns sällan några detaljer i sDetta är dock inte helt korrekt. En länk synes dock finnas mellan herr Sigge och Johan. Ovan nämndes att herr Sigge var huspredikant hos riksrådet Jöran Klasson på Biby i Gillberga socken 1584 och att han därefter gör sin prästerliga karriär i socknar i Gillberga sockens grannskap - Jäder, Taxinge och Stenkvista; i Strängnäs stift. Det är tänkbart, att detta möjligen skedde med benägen hjälp av riksrådet.  
Varför?jo,Uti fall herr Sigge, som hävdas i herdaminnena, var brorson till Johan Siggesson finns ett samband. Johans hustru Anna Stensdotter (Ulv) var syssling med Jöran Klasson; hennes far, Sten Bengtsson (Ulv), var kusin med det ovannämnda riksrådets far, Klas Jöransson (Stiernsköld), på sin mors, Elin Hansdotters (Stiernsköld), Annas farmors sida.  
Därtill: Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter (Tott). Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.(Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283, 308) Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter, just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin ‘fosterson'.  
 
En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)  
 
Du har sjäv gett släktskapet med Bure släkten Per åke.  Sigge Falesson (Skön) och Anna Eriksdotter (Från Torp)är föräldrarna till Johan siggesson af Bure och Christoffer Siggesson af Bure Och Mårten Siggesson finns ingen uppteckning där han står som adlad. attSigge och Anna är föräldrar har fått av Tord Bylund.sen har jag Fale Olofsson som far till Sigge Falesson.
 Källuppjift på Fale olofsson eller Farde om man så vill är Nämndemanen Fale i Birsta, som omnämns 1519sittande i Nämnden i Selånger. (MÄU 143).
Hans far hette Olof Falesson Bur Källor:Marks von Würtenbergs adelsgenealogier i Buregenealogien nämner  Olof Falesson Bur i Bure, vilken skulle ha varit bror till Per Falesson Bure, herr Engelbrekts föregivne farfarsfar. Denne Olof påstås ha varit farfars farfar till Siggo Christophori. »levde i kung Kristoffers tid» Källa: not: N. W. Marks von Würtenmbergs konceptgenealogier, volym 1, fol. 196r, Riddarhuset
Nya intressanta rön om Sigge Christophori Bure och hans eventuella släktband med Bure-ätten presenteras i en artikel av Ingvar Dahl i Släkthistoriskt Forum  3/98, sid. 12–13. Där framkommer uppgifter som indikerar att släktskap verkligen förelåg.Olof Falesson Bur föräldrar var Fale Olofsson Bure och Gunhild Svensdotter  
Källa:Fale Olofson Bure [Bror:] Anders Olofson Bure. vid. pag. Seq. Lit. A. Johan Bure Genealogica 53 Fale Olofsson Bure,Han var en förståndig och tapper Riddare,en Hövitsman för Krigsfolket.Krigsöverste [fol r.23] Genealogica 53 av Johan Bure.
Far till Fale Olofsson Bure -Olof Hersesson (Gamle Olof) hans far -Herse Falesson och hans far Fale Bure hin unge även känd som Fartheng Unge stamfar för Buresläkten enligt många,där har du din farde släkt Per åke är det inte dags att komma fram i ljuset och erkänna Buresläkten som den släkt som så mångagånger giftsig in med Ulv ,Bonde ;Ulfvsax Tott Natt och Dag ,Sparre ,Ruuth,Rålamb som kom från hälsingland.ect. när du ser samman hanget har vi stor nytta avdej i Buresläkten ellersom envisas att kalla den fardesläkten välkomen in i din släkt det välökommen ger jag ifrån min avlindne åtta männing Lars Bäcklund han tyckte mycket bra om dig och tyckte du harstora kunskaper i medeltid forskning vi arbeta i hop i 10 år och jag har följt dina funderingar så ta det här inlägget som en inbjudan till en vänlig disskution. Mvh Marc

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna