ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Johan Bures släktbok  (läst 4303 gånger)

2014-06-19, 04:23
läst 4303 gånger

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Bra, Urban! Johan Kenicii änka Elisabeth Nilsdotter Möllandria dog i Estuna sn 20/4 1693 vid 79 års ålder (CI:1 sida 47).

2014-06-19, 04:23
Svar #1

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Sådana bröllopsverser finns även på Uppsala Universitets Bibliotek (UUB), Carolina Rediviva, ofta för präster och deras släktingar.
 
Se mitt inlägg om Stina Hanssons avhandling Svensk bröllopsdiktning:  
 
Avhandlingen finns här: Svensk bröllopsdiktning
 
Tyvärr finns dock inte Kenicius med i denna avhandling.  
 
Däremot nämns följande personer på angivna sidor:
 
Bureus, Johannes Thomæ 106, 107, 108,
109, 113, 118, 126, 127, 128, 157, 182,
467
 
Burman, Lars 29, 76, 119 (Författare till Den svenska stormaktstidens sonett, Uppsala 1990 (Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga
institutionen vid Uppsala universitet 25) [diss.].
 
Lidenius, Ericus B. 125, 127, 128 (konrektorn vid skolan i Strängnäs) Möjligen en anfader eller släkting till av Krister Frank ovannämnde Sven Lidenius?
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-06-19 10:14)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2014-06-19, 14:44
Svar #2

Utloggad Krister Frank

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 237
  • Senast inloggad: 2020-03-03, 11:52
    • Visa profil
Tack!
 
Mycket spännande uppgifter. En hel del att forska vidare i. Johan Kenicius hustru Elisabet Nilsdotter Möllandria var en helt ny person för mig.
 
(Meddelandet ändrat av Krifr 2014-06-19 16:32)

2014-06-19, 16:23
Svar #3

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2000
  • Senast inloggad: 2020-01-12, 17:56
    • Visa profil
Så vi har fått ytterligare en tråd om Bureätten? Är det inte tillräckligt med trådar om den släkten?  
 
Med andra ord:  
 
Ska inte tråden handla om arbetet med och framtagningen av skivan och inte frågor om Bureätten? Dessa kan väl med fördel ställas under andra trådar där man sedan kan hänvisa till valda delar av skivan.
 
Vad säger anbytarvärden?

2014-06-20, 00:01
Svar #4

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil
Det finns många diskussioner om specifika personer och familjer med Burekoppling på Anbytarforum och de spretar åt alla möjliga håll, men det finns bara en generell diskussion »Johan Bures släktbok» som fokuserar på släktboken och dess innehåll. Det var med avsikt jag gav denna tråd just detta namn utan att begränsa det till ett visst teknisk medium. Det var naturligt att de första inläggen handlade om arbetet på att få till stånd en utgivning av släktboken, eftersom den innehöll tidigare okända data, men redan från början fanns där specifika frågor om vad det återupptäckta släktboksoriginalet gav för uppgifter om vissa personer. Nu är skivan utgiven, och liksom i diskussionerna om de skivor som släktforskarförbundet tagit fram lär väl frågorna alltmer övergå till att behandla vad man kan hitta i det nya materialet.

2014-06-20, 00:43
Svar #5

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil
Angående hur släktbokens personuppgifter är presenterade på dvd-skivan skulle jag på förekommen anledning vilja framhålla ett par saker som inte är så uppenbara:
 
1.) I det lilla tregenerationssläktträdet redovisas tydligen en persons styvbarn tillsammans med de biologiska barnen, så det kan vara bra att kolla hur personerna skrivs i de anförda släktbokssidorna (länkar till foton av dessa finns i själva personakten).
 
2) Vissa fadersnamn, efternamn och ortnamn skrivs i databasen med ett plustecken som suffix. Plustecknet markerar att den uppgiften är supplerad, dvs. den anges inte explicit i släktboken utan är mitt tillägg såsom underförstått. Bland släktforskare är det vanligt att man lägger till fadersnamn eller släkt-namn för en person utan att markera att namnet är supplerat och alltså inte belagt i någon källa. För Bureättens del har detta emellertid lett till att personer som förts in i fel barnkull i de svenska släktboksavskrifterna (det finns flera exempel på detta) också presenteras med felaktigt fadersnamn, utan reservation, i litteraturen och på diverse hemsidor. För såväl tydlighetens skull som för möjligheten att göra släktboksmaterialet sökbart på personnivå har jag själv kompletterat - supplerat - viss information som inte är uttryckligen angiven i släkttavlorna. Detta har varit nödvändigt, eftersom ett stort antal personer enbart skrivs med dopnamn, i de flesta fall ett mycket vanligt sådant, och den exakta födelseorten sällan anges. Varje supplerad uppgift är emellertid markerad med ett avslutande plustecken för att visa att namnet inte uttryckligen finns angivet i släktboken utan är just supplerat. Jag har gjort följande suppleringar med åtföljt plustecken:
 
* Fadersnamn (patronymika) är tillagda utifrån respektive fars dopnamn.
* Födelseort, där sådan saknas, är tillagd utifrån föräldrarnas vistelseort. Ett exempel: Hustru Malin och hennes make Olof Larsson i Röbäck i Umeå anges ha flera barn, bland dem en dotter Karin. Det finns 125 kvinnor med namnet Karin i databasen. För att underlätta identifieringen är hon därför registrerad i databasen som en av femton »Karin Olofsdotter+», född som en av tre personer med detta namn i »Röbäck+».
* Bostadsort är tillagd utifrån den plats där en person anges tjänstgöra. För gifta kvinnor har jag dock angett makens permanenta vistelseort utan att lägga till något plustecken, oavsett att de inte uttryckligen har angetts varit bosatta där. I de fall ett person- eller ortnamn saknas i släktboken men finns belagt i annan trovärdig källa har jag inte heller lagt till ett sådant plustecken.
 
Jag har skrivit om detta och åtskilligt mer i artikeln »Om transkriptions- och redovisningsprinciperna ...» som finns på skivan. (För att komma till artikel- och fotobiblioteken, klicka på knappen »Om» i startvyn.)
 
3) I hänvisningarna i personakterna till släktboksavskrift X37 används genomgående beteckningen »uppsl. [t.ex. 53]». I bildtexterna till dessa bilder används dock uttrycket »Folio». Detta kan uppfattas som dubbeltydigt eftersom »folio» i nusvenska kan avse såväl själva bladet (varvid folio 53 = 53r och 53v) som uppslaget (= fol. 52v och 53r). Men det är alltså »uppslag» som avses här. Släktboken i original har två inkonsekventa uppsättningar sidnummer vilka alternativt avser själva bladet (folienummer), alternativt det exakta sidnumret. I personakterna anger jag bägge sidreferenserna för en uppgift, med den nutida numreringen (ditskriven med blyerts i släktboken) först och direkt därefter, inom hakparenteser, Johan Bures egen numrering. Exempel: »fol. 161r[s. 106]».  I bildtexterna anges sidhänvisningarna i förenklad form, med den nutida numreringen föregången av »Sid», oavsett om numreringen i det aktuella fallet är ett folie- eller sidnummer. Detta kan vara bra att ha i minnet om man vill ha en exakt källreferens och utgår från släktboksfotona i stället för från personakterna.
 
Bästa hälsningar
 
Urban

2014-06-20, 15:58
Svar #6

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2000
  • Senast inloggad: 2020-01-12, 17:56
    • Visa profil
Okej Urban, då förstår jag. Och att frågor om enskilda personer i allt högre utsträckning kommer att ställas under denna tråd, och inte under andra spretiga trådar, är bara bra eftersom det gagnar seriös släktforskning.  
 
Glad midsommar Urban - och alla andra Bureättlingar!  

2014-06-28, 23:08
Svar #7

Utloggad Bengt Örtenholm

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 201
  • Senast inloggad: 2020-03-28, 15:15
    • Visa profil
Hej Urban!
Jag undrar om det ligger någonting i att Matthias Marci, superintendent i Mariestad, skulle ha varit född på Åland och son till fogden Marcus Eriksson och hans hustru Dordi Klemetsdotter. I Johan Bures släktbok upptages endast en son vid namn Klemet. Letar jag slarvigt i släktboken eller finns det inga bevis för att Matthias Marci skulle ha varit son till nyssnämnda par?
Under släkten Molithaeus finns ett inlägg från den 5 oktober 2012 av Paul Neptune. Hans inlägg se nedan.
Vore tacksam att få veta om du har någon uppgift om detta. Det vore ju i och för sig konstigt om Johan Bure inte skulle ha tagit reda på om det finns någon koppling till Bureätten för Matthias Marci då han ju ändå var superintendent i Mariestad.
Jag är själv ättling till Matthias Marcii sonsons dotter Hedvig Molithaeus/Molithea.
 
Länk till detta meddelande
 
Paul Neptune
(Neptune)
Registrerad användare
   
Postat fredagen 05 oktober 2012 - 09:03     Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  
Det har ju varit stilltje i denna diskussion några år. Sedan senaste inlägget gjordes har jag upptäckt min egen koppling till släkten Molithaeus via serganten Jean Levin i Träskog, Gunnarskog, som var ättling till Matthias Marcis son Erik.
Det anges ju i olika utredningar att Matthias Marci dels var född på Åland, dels var son till landsfogden Marcus Eriksson där.
Ingenstans har jag sett andra faktauppgifter som talar för ett åländskt ursprung än det faktum att Matthias kallade sig Matthias Marci Alandensis. Det talar naturligtvis för att han kan ha kommit från Åland. Men har någon lekt med tanken att det lika gärna kan ha varit socknen Åland väster om Uppsala? Jag misstänker att det funnits goda skäl att utesluta kopplingen till socknen Åland under alla år som skickliga och engagerade forskare synat släkten Molithaeus. Men jag har inte sett något publicerat. Är det någon som känner till något om detta?
Om vi istället håller fast vid att Matthias Marci kom från ön Åland och faktiskt var son till landsfogden Marcus Eriksson - så undrar jag om någon hittat något mer om detta. I Släktforskarnas Årsbok 1996 (sid 248) återges Johan Bures släkttavla. Med hjälp av förstoringslas har jag där kunnat läsa att en hustru Dordi tillhörig Bure-släkten var gift med Marcus Eriksson, fogde på Åland. Johan Bure har där ritat in en son till paret med namnet Clemet.
Har någon Molithaeus-forskare tittat närmare på detta? Är detta samme fogde Marcus Eriksson som utpekats som Matthias Marcis trolige fader? Och skulle Dordi kunnat vara mor till biskop Matthias Marci?
Jag har med förstoringsglasets hjälp ritat upp Dordis antavla. Hennes mor var hustru Barbro gift med Herr Hans i Tyresö. Barbro var i sin tur dotter till Hustru Dordi gift med borgaren Olof Jonsson i Gävle. Dordi den äldre var dotter till Hustru Anna (Grubbe) och fogden Lars Olofsson stamföräldrar till släkten Björnram.
Tyvärr får jag inte alla dessa personers uppskattade födelseår att passa in i pusslet för att Dordi den yngre skulle kunnat vara mor till biskop Matthias om denne var född runt 1560. Även om många flickor på den tiden giftes bort i 12/13-årsåldern och fött barn före 15 års ålder.
Om uppgifteni Johan Bures släkttavla från tidigt 1600-tal stämmer så skulle det kunna handla om en styvmor till biskop Matthias. Johan Bure var tydligen angelägen att visa upp släktskap med så många betydelsefulla personer som möjligt. Jag tycker det förefaller märkligt om han missat att skriva en eventuell son Matthias till Dordi och Marcus Eriksson när denne var något så märkvärdigt som biskop. Nu finns bara en son Clemet inritad.
Kan detta vara något att nysta vidare i?
Mvh/Paul Neptune
 
Mvh
Bengt Örtenholm

2014-06-29, 04:04
Svar #8

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Bengt: Mattias Marci skrevs in vid universitet i Rostock i maj 1577. Han blev slutligen superintendent i Mariestads stift åren 1592-1603. Markus Eriksson var fogde på Åland åren 1585-1598. Bägge synes höra till en och samma generation (födda i mitten av 1500-talet).

2014-06-29, 11:25
Svar #9

Utloggad Bengt Örtenholm

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 201
  • Senast inloggad: 2020-03-28, 15:15
    • Visa profil
Tack Constantinus! Då har jag fått klarhet i det och kan utesluta en härstamning från Bureätten.
Mvh
Bengt

2014-08-01, 14:21
Svar #10

Utloggad Magnus Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 54
  • Senast inloggad: 2016-02-24, 22:37
    • Visa profil
    • nilsanor.webb.se
Jag har en fråga gällande en gren som kapats från Bureätten men som ändå finns på Bure-DVD:n.
 
Det gäller en uppgift som förmodligen är felaktig men som har fått spridning i flera nätkällor, bland annat http://www.grewik.se/gunwiklund/pdd12dc13.html. Där uppges att Olof Hansson Segersson i Indal skulle vara född 1596 i Nänsjö, Gudmundrå, som son till kyrkoherde och riksdagsman Hans Laurentii (f 1548 i Säbrå) och Anna Segersdotter från Nänsjö. Detta med hänvisning till Härnelinds Bureätten, sidan 8-12 Generation 6, och sidan 18-27 Generation 7.  
 
På Bure-DVD:n finns emellertid inte Olof Hansson Segersson omnämnd, utan enbart fyra andra barn till Hans Laurentii, bl.a. Stormor i Dalom. Hur hänger detta ihop? Jag har inte tillgång till Härnelinds bok så jag vet inte vilka källor han grundar sig på.  
 
Att Olof Hansson Segersson, och även hans son Erik Segersson, skulle ha behållit sin mors patronymikon Segersson som efternamn låter märkligt - förekom sådant på den tiden?
 
(Meddelandet ändrat av mange01 2014-08-01 15:03)

2014-08-01, 23:57
Svar #11

Carl Szabad

Nej, naturligtvis hette inte en kvinna Segersson på 1500-talet! En man kan inte heller ha två patronymika, som Hansson Segersson. Skulle hans far då heta Hans eller Seger? Den som påstår det känner inte till de mest grundläggande reglerna om namngivning.

2014-08-02, 13:10
Svar #12

Utloggad Ulf Holmberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 281
  • Senast inloggad: 2020-03-28, 21:25
    • Visa profil
Jon Östensson, född i Hallen Västerhiske, Umeå landsförsamling, och död 1627 som kyrkoherde i Bergsjö, anges i Johan Bures släktbok fol 180v få flera barn, däribland sonen Könik.
Sonen Könik (Jonsson Halenius) blir borgare och handelsman i Hudiksvall och gifter sig med Cecilia Eriksdotter. Jonas Bure anger i sina släktanteckningar ( sid 333) att ett av deras barn är dottern Margareta, född i november 1618 och gift (1669) med Anders Holm. Margareta måste dock ha varit gift en gång tidigare och i detta gifte fått sonen Jonas Hallberg (borgmästare i Hudiksvall, död 1711) och dottern Christina.
 
Känner någon till detta första gifte för Margareta Köniksdotter Halenia och kan ange namn och data på denna person?

2014-08-02, 13:35
Svar #13

Utloggad Magnus Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 54
  • Senast inloggad: 2016-02-24, 22:37
    • Visa profil
    • nilsanor.webb.se
Tack Carl. Jag hade hoppats att någon med tillgång till Härnelinds bok vill hjälpa mig kontrollera vad det står om Olof Hansson f 1596 där och vilka källor som uppges, och höra om Olof Hansson skulle kunna vara bortglömd i Bure-DVD:n eller saknas på goda grunder. (Påståendet var att man skulle ha förvandlat patronymikon till släktnamn redan på 1500-talet, vilket i mina öron låter orimligt tidigt.)
 
(Meddelandet ändrat av mange01 2014-08-02 13:39)

2014-08-02, 17:30
Svar #14

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Ulf: Enligt Nils Burmans släktbok (sida 333) var Margareta Hallenia född i november 1618. Hon var alltså redan femtio år gammal vid giftermålet 20/6 1669 i Hudiksvall med sekreteraren Anders Olofsson Holm från Umeå.
 
Handelsman Jonas Hallberg gav peng till Hudiksvalls stadskyrka i samband med avläggande av sin borgared 4/4 1691, och övertog borgmästare Qvasts änkas plats i mantalslängden den 4/5 samma år. Jonas Hallberg levde än 20/2 1709, men var salig 3/2 1710 (mtl). Han fick tillsammans med hustrun Brita Persdotter Nerbelia (kyrkoherdedotter från Alfta sn) två barn Margareta och Erik, som bägge avled unga.
 
Jag gissar att Margareta Hallenia var änka efter Erik [Hallberg]. Närmare studier av Hudiksvalls domböcker kan ge svar.
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-08-02 17:33)

2014-08-02, 17:56
Svar #15

Carl Szabad

Magnus! Du ska undvika den boken. Hernelind har bara samlat på uppgifter ur varierande tryckta källor av ibland tvivelaktig karaktär utan att göra någon som helst källkritisk analys. Det är naturligtvis inte olagligt att sprida felaktig och vilseledande information, men det gagnar verkligen inte släktforskningen. Det innebär att den som är källkritisk hela tiden måste gå i svaromål mot de som skriver in vilka stolligheter som helst i sina antavlor.
 
På Bure-skivan finns bara de drygt 3.000 personerna som är omnämnda i Johan Bures släktbok med. Om inte Olof Hansson Segersson finns med är han rimligtvis inte släkt.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2014-08-02 18:05)

2014-08-02, 23:19
Svar #16

Utloggad Ulf Holmberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 281
  • Senast inloggad: 2020-03-28, 21:25
    • Visa profil
Constantinus!
Vi har båda samstämmiga uppgifter om Margareta Köniksdotters data. Tyvärr verkar källorna tiga om det första gifte hon har, där de båda barnen Jonas och Christina måste härstamma från.
Hudiksvall historia lider av att både mantalslängder och (tror jag)domböcker uppvisar stora luckor under den berörda tiden.
Jag har ändå kvar förhoppningen att någon kanske sitter inne med information som kan nysta upp denna tråd! Alltså: Vem var hennes förste make?
/Ulf H.

2014-08-03, 09:27
Svar #17

Carl Szabad

Magnus! Jag har nu kollat den länk du lade upp i din ursprungliga fråga och det finns ännu fler fel i den blygsamma informationen där.
 
Varför skulle Olof Hansson Segersson vara född i Nänsjö (det står Nånsjö) i Gudmundrå 1596 när hans far var kyrkoherde i en helt annan socken vid den tidpunkten?
 
Om han nu var hemmansägare i Bjällsta i Indal, varför finns han inte med i mantalslängderna för den byn alls? Jag har kollat ett antal år mellan 1642 och 1670. Ingen Olof Hansson!
 
Det är således rena fantasier som står där.

2014-08-03, 12:47
Svar #18

Utloggad Magnus Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 54
  • Senast inloggad: 2016-02-24, 22:37
    • Visa profil
    • nilsanor.webb.se
Carl: Stort tack för den tid du lagt ned!
 
Jag är imponerad av Bure-DVD:n - den karaktäriseras av en oerhörd akribi. Fler barn och syskon nämns i olika nätkällor men saknas på Bure-DVD:n. Kan man generellt förmoda att de är ihopfantiserade? Eller kan det finnas fall där Johan Bure inte kände till dem eller utelämnade dem, men deras existens stöds av andra originalkällor? Barn födda efter år x finns inte med, och vad är då x?  
 
Det är ju naturligtvis så att en persons barn i ett annat äktenskap kan saknas i Bures böcker.
 
Exempel: DVD:n innehåller endast Nils Rynings barn med frillan Ingeborg Jönsdotter eftersom hon var släkt med Johan Bures fru, och inte Rynings barn från äktenskapet med Ingeborg Trolle.

2014-08-03, 13:01
Svar #19

Carl Szabad

Magnus! Det är Urban Sikeborg som gjort det stora jobbet med analys och tolkning och sen Johan Gidlöf som gjort materialet sökbart på ett lättbegripligt sätt. Urbans drivkraft är att forskningen ska vara så korrekt som möjligt med tanke på de primärkällor som finns bevarade, så du kan lita på vad som finns på skivan, särskilt som han även använt senare avskrifter och kommenterat felaktigheter i dessa.
 
Under knappen OM finns ett antal artiklar som förhoppningsvis klargör ytterligare vilka förutsättningarna var och vad man kan lita på.
 
Vad som står i databaser på nätet, som nästan alltid dessutom saknar hänvisning till primärkälla, brukar jag vara tämligen ointresserad av. Som jag skrev tidigare brukar det alltid ta alldeles för mycket tid att bemöta felaktigheter, särskilt som det nästan alltid brukar bemötas otacksamt om man eliminerar någon önskad ana.

2014-08-03, 17:35
Svar #20

Utloggad Vincent Eldefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2485
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 01:35
    • Visa profil
    • Släktingar.se
Tänk att jag har precis omvända erfarenheter jämfört med dina, Carl  De flesta publicerar trots allt andrahandsuppgifter på nätet (få vettiga människor lägger rimligtvis ner tid på att själva kontrollera varenda gren av släktträdet) och de flesta av dessa tycker jag tvärtom bara brukar ge positiv feedback om man uppmärksammar dem på felaktigheter / ej bevisade uppgifter. Undantag finns självfallet alltid men det är väl bara att ignorera. Det är generellt sett bättre för hälsan att inte låta sig irriteras av skitsaker  Jag har själv istället mött betydligt större motstånd när jag försökt korrigera felaktiga uppgifter eller gissningar i böcker och på CD-skivor. Riktiga publikationer har inte fel verkar vara en vanlig grundinställning där och man vill inte gärna korrigera felaktigheter från etablerade och erfarna forskare. Där tycker jag snarare att det inte längre är värt besväret att tjafsa. Vill man hålla fast vid gammalmodig forskningsmetodik så får man väl göra det  
 
Däremot håller jag helt med Carl i hans svar angående Bure-DVD:n som är ett väldigt välkommet tillskott till den svenska släktforskningslitteraturen. Rent generellt så bör man ha som utgångspunkt att alla uppgifter ska kunna beläggas i en primärkälla. Däremot så är det inte alltid helt självklart vad som är att beteckna som en primärkälla, det finns numera annan metodik för att fastställa släktskap (genteknik), i vissa länder / regioner är de skriftliga källorna bristfälliga eller näst intill obefintliga osv. Ska man vara extra petig så ska alla faderskap kunna beläggas med DNA-test för att vara helt säkerställda så man kanske inte heller ska klaga så mycket på att de flesta människor bara ser släktforskningen som en kul grej och kan leva med några fel här och där.
 
(Meddelandet ändrat av vineld 2014-08-03 17:36)
Sveriges största genealogiska databas med verifierad information:
https://www.slaktingar.se/

2014-08-05, 11:34
Svar #21

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Carls synpunkter är förstås viktiga och riktiga, men om jag måste välja så lutar min syn på det hela och flera av mina erfarenheter i detta fall mera åt Vincents håll.  
 
Urbans, och övriga medarbetares insats i detta Bureprojekt, är mycket viktigt för Bure-forskningen och därmed en lyckträff som gjorts till en hjälteinsats som säkerställer, jämför och för forskningen rejält framåt!  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-08-05 11:35)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2014-08-05, 13:25
Svar #22

Carl Szabad

Jag vet inte riktigt vad jag ska svara eftersom påsåendena i de senaste inläggen är så motstridiga.
 
Jag efterlyste fler primära källhänvisningar i databaser upplagda på nätet, varvid Vincent svarar att han inte håller med för det finns ju gott om sekundärkällor! Ja men då är vi ju överens! Det är inte sekundärkällor som är intressanta, åtminstone inte om de håller den klassen som diskussionen startade med 1 augusti, där en länk visade sig gå till en person som inte kunde återfinnas i primärt källmaterial och vars föräldrar bevisligen inte var hans och där dessas ytterligare anor bakåt fått påhittade årtal påklistrade! En sekundärkälla kan ju ha passerat hur många stadier som helst, den klassas fortfarande som en andrahandsuppgift, även om det är en uppgift i tionde hand.
 
Vincent tycker att det inte spelar så stor roll vad som står i en släktutredning, folk ser den ju bara som en kul grej! Det är väl OK på den tiden man skrev med gåspenna och eventuella stolligheter stannade inom den närmast släktkretsen, men när man idag har möjlighet att sprida dem över hela världen på någon sekund blir det ödesdigert. Sen kopierar andra släktsamlare de utlagda uppgifterna och lägger för säkerhets skull upp dem själva på nätet. På så vis kan felaktiga filiationer eller andra brister förekomma i dussinvis nätbaserade databaser, som då i kraft av sin mångfald vinner över den enstaka kyrkboken som klargör förhållandet och egentligen ska vara facit. Jag vet inte om det är detta Stefan håller med om, det var inte helt klart?

2014-08-05, 14:31
Svar #23

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Det är klart att alla seriösa forskare vill ha mer primärkällor på nätet! Absolut!  
 
Men ofta får man nöja sig med sekundär källor och försöka värdera hur seriösa de är. Helst ska man ju kolla emot originalen, men det hinns inte alltid med eller prioriteras iaf inte alltid, inte av mig heller tyvärr!  
 
Det var möjligheten att söka information och då särskilt MÖJLIGHETEN att även SNABBT RÄTTA TILL DET SOM ÄR FEL eller åtminstone att VÄCKA EN DISKUSSION om det som är osäkert, som jag avsåg.  
 
Oftast leder detta till rättelser på den plats det publicerats, ibland annorstädes, och inte sällan leder det också till att samarbeten startas i sökningen efter ytterligare information om en person, släkt, gård, hembygd, mm.
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2014-08-05, 14:35
Svar #24

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1654
  • Senast inloggad: 2020-03-14, 22:09
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Håller absolut med Carl här. I min de Val-forskning har jag på en del punkter kunnat korrigera Erik Hellerströms publicerade uppgifter i Släkt och hävd 1958, och när man sedan googlar runt ligger Hellerströms uppgifter mångfaldigade på en lång rad håll, och då skulle det plötsligt ankomma på mig att behöva kontakta massor av folk för att informera dem om mina rön från kyrkoboksuppgifter Hellerström inte hade haft tillgång till. Det är då jag kan tycka i stället att varför ska folk över huvud taget lägga ut sin **** på nätet. Ofta på någon av ett myller helt olika betalsajter där de har ansett sig ha råd att lägga pengar på medlemskap, där jag i värsta fall skulle behöva bli betala avgift också för att knappt ens kunna kontakta uppgiftslämnaren. Nä, att folk lägger ut sin forskning, eller i alltför många fall släktsamling, på nätet är ett gissel. Okej, något gott kan det ju komma ur det - själv kan jag många gånger hitta nya grenar jag missat i min forskning, men då går jag ju in i Arkiv Digital och kollar att det stämmer först, det är ju inte som att jag bara kopierar allt rakt av utan någon kontroll. Men om man kunde ändå slippa allt skräp...  
 
Tyvärr har jag varit ung och dum själv och haft eget Gedcom-material utlagt en ganska kort tid kring millennieskiftet (där jag har insett i efterhand att det givetvis fanns fel med, som man numera ser här och var på nätet).
 
Jag drevs lyckligtvis ganska snart att ta bort hela skräpet igen och att idag vara ytterst kallsinnig till att börja om med något sådant, av det enkla skälet att man hela tiden fick så korkade frågor från folk som hade hittat materialet. Hade man någonstans namnen på någon ingifts föräldrar, så att de fanns med i trädet - då var det förstås DE namnen någon hade hittat, och mailade för att fråga om jag inte möjligtvis hade mer uppgifter åt det hållet, trots att det borde kunna vara ganska lätt att se på materialets struktur att det var just dessa personer som var ett litet stickspår och var just föräldrar till en enda ingift i den släkt materialet handlar om och att de inte var av intresse för mig att gå in på vidare. (Sådant tycker jag inte själv är särskilt svårt att notera om någon i min egen forskning ligger med som ett ensamt litet skott i något träd någonstans på nätet.)

2014-08-05, 18:02
Svar #25

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil
Snälla ni, kan ni inte låta diskussionen här handla om Johan Bures släktbok och delta utifrån perspektivet att det är väsentligt i vår forskning att försöka nå fram till hur det verkligen varit?
 
Om källkritiken och Johan Bures släktbok vill jag framhålla att det är min fasta övertygelse att släktforskning är en gren av historieforskningen. Liksom när det gäller den akademiska forskningen finns inga genvägar till att försöka rekonstruera det förflutna. Det är där källkritiken kommer in. Källkritiken är ett arbetssätt, en samling riktlinjer som frammejslats av historiker genom åren för att i görligaste mån försöka eliminera felkällor - i synnerhet de mänskliga svagheterna, både hos dem som skapat källorna och hos forskaren själv. Källkritiken, trots dess begränsningar, har visat sig vara det mest slitstarka verktyget av alla för att nå stabila och giltiga uttalanden om det förflutna. Det finns en mycket rik litteratur om den historievetenskapliga metoden och källkritiken och dess tillämpning; det är något betydligt mer komplext och mångfasetterat än en fråga om primärkällor och sekundärkällor. Ingen av oss har några andra sätt att nå kunskap än genom den forskningsmetodik som någon här ovan avfärdade som gammalmodig. DNA-tester är (fortfarande) ett komplement till verktygsarsenalen, ett verktyg med begränsad användning. I fallet med de DNA-tester som gjordes av två grenar med anspråk på Burehärstamning var det Johan Bures släktbok som gjorde det möjligt att komma fram till de slutsatser som drogs och det var ett källkritiskt resonemang om uppgifterna i släktboken som gjorde att tanken på DNA-testerna över huvud taget väcktes.
 
Om dvd-skivan »Johan Bures släktbok», där jag är författare till textinnehållet, har ett långsiktigt värde är det därför att den är tillkommen med ambitionen att så långt det har varit möjligt tillämpa ett källkritiskt förhållande till uppgifterna och att jag har försökt att använda så pass samtida och »neutrala» källor som har varit möjligt - och det är ju det Calle menar. På skivan ingår en längre artikel jag skrivit, »Om den källkritiska bedömningen av Johan Bures släktbok». Jag har där gett en översiktlig sammanfattning i populär form av hur man kan tillämpa källkritiska resonemang, hur man väger och utvärderar olika uppgifter med fokus på släktboken och den kontext och den tid i vilken den tillkom. Det finns mycket mer som kunde sägas om detta. Jag vill bara betona att indelningen i primärkällor och sekundärkällor och kvarlevor är betydligt mer diffus än den brukar framställas. I praktiken är de flesta källor berättande källor i någon utsträckning och måste hanteras som sådana.
 
Vänliga hälsningar
 
Urban

2014-11-23, 19:24
Svar #26

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil
Det kanske har nämnts tidigare, men för dem som skaffat sig dvd-skivan »Johan Bures släktbok» och installerat den på sin PC kan det vara bra att veta att en uppdatering går att ladda ned från Genealogiska Föreningens hemsida. Uppdateringen fixar två smärre buggar, några personer har fått sina personakter kompletterade resp. fått sina fadersnamn justerade och vid start visas nu alltid personakten för Burestamfadern Härse i Bure, vilket gör det lättare att klättra i släktträdet. Dessutom har samtliga foton av äldre källor och litteratur (drygt 2.400, om jag minns rätt) fått sina bildtexter uppdaterade med en tydligare arkivreferens och även med uppgift om fotografen.
 
Uppdateringen är enkel att ladda ned:
 
1. Gå till webbsidan »Uppdatering av Johan Bures släktbok på dvd»: http://www.genealogi.net/projekt/johan-bures-slaktbok/uppdatering-av-bure/
2. Klicka på länken där till programfilen.
3. Kör sedan programfilen och följ anvisningarna. Programmet letar själv reda på var på din dator Johan Bures släktbok är installerad och uppdaterar installationen.
 
Hälsningar
 
Urban Sikeborg

2015-03-25, 23:50
Svar #27

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
På Bureskivan anges ingifte kanslisekreteraren Sigfrid Henriksson Sarfve (person-id 2886) vara född i Sarvefall i Pernå sn. Denna uppgift är oriktig, ty Sigfrid var son till kyrkoherde Henricus Jacobi i Pyttis sn och dennes maka Gertrud Sigfridsdotter. Vidare kan nämnas att modern Gertrud i sin tur var dotter till Sigfrid Larsson i Sötskog, Helsinge sn och dennes maka Kerstin Ragvaldsdotter av Sjundbysläkten - samt syster till superintendent Enevaldus Sigfridi i Viborg och kusin till häradshövding m.m. Jakob Henriksson (Hästesko) som har en egen artikel i Svenskt Biografiskt Lexikon.  
 
Källor: Love Kurténs respektive artikel Sarfve på sida 4-11 Genos 45 (1974)  
samt ”Jakob Ruuths släktanteckningar” på sida 113-116 i Genos 49 (1978).

2015-04-17, 10:20
Svar #28

Utloggad Maud Mårtensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2377
  • Senast inloggad: 2020-04-08, 10:16
    • Visa profil
Har köpt Johan Bures släktbok men kommer pinsamt nog inte åt innehållet. Får upp nedanstående meddelande men förstår inte vad det är jag måste göra. Genealogiska Föreningen föreslog omstart av datorn men det hjälper inte. Operativsystem Windows 7 om det nu kan vara av intresse.
 

2015-04-18, 07:35
Svar #29

Utloggad Bo-Arne Östborg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 132
  • Senast inloggad: 2020-02-02, 07:31
    • Visa profil
Maud - du skall klicka på att öppna mappen och då hittar du filen 'Bure installation.exe'. Den skall du starta.

2015-04-18, 09:58
Svar #30

Utloggad Maud Mårtensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2377
  • Senast inloggad: 2020-04-08, 10:16
    • Visa profil
Bo-Arne,
 
Tack för hjälpen! Jag såg ju filen men vågade inte klicka . Den rädsla för vad som kan hända om man gör fel sitter i sedan tiden när man skulle behärska F-kommandon.

2015-09-01, 08:04
Svar #31

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Jag har påträffat Anders Nilsson med familj (person-id 142 på skivan) som felaktigt införd under ätten Törne i sjunde numret av publikationsserien Svenska Ättartal från 1891:
 
Källa: Svensk Slägtkalender 7 (1891-1891) Bild 220 / sid 431 (AID: v773680.b220.s431, NAD: SE/SSK/13013)
 
De för mig nya uppgifterna gav en anledning att kolla upp Olof Andersson (person-id 2489) på sida 30-31 i andra delen av ”Stockholms rådhus och råd” från 1918. Där framgår följande:
 
”118. OLOF ANDERSSON, f. 1576 i Gefle, son af rådmannen därst. Anders Nilsson och Helena Köniksdotter (syster till ärkebiskopen Petrus Kenicius), var först handlande i Gefle, men flyttade sedermera till Köping, hvarest han valdes till rådman 1605 30/4, blef borgmästare därst. 1610 6/5 och ånyo rådman 1611 7/5 - 1616 3/5, då han uppsade sitt ”rådmansvälde” och flyttade till Stockholm, hvarest han blef kämnär s.å. 5/5, rättafogde och borgmästare 1617 21/5, ordförande i den andra deputationen af rådet 1627, död 1627. Han var äfven stadens byggmästare 1619 7/5 - 1620 8/5. Han sålde 1626 14/8 två sammanbyggda stenhus öfverst i Skottgränden på södra sidan den tomt, hvarpå den bekanta källaren ”Holländska Thijen” ännu på 1800-talet låg, nr 21 Österlånggatan. Vid samma gata invid Slottsbacken, sålde han 1626 9/12 öfversta hörnhuset vid Lindveds gränd, på högra sidan, då man går ned till stranden. - G. 1:o 1598 m. Anna Michaelsdotter, ? 1613; dotter af k. hofpredikanten, prosten och kyrkoherden i Köping, Michael Olai Gevaliensis; 2:o 1614 9/1 i Nicolai förs. m. Brita Andersdotter, i hennes 2:a gifte, ? 1619, änka efter Johan Berndtsson; 3:o 1622 m. Maria (Chesnecophera) Liljeram, i hennes 2:a gifte, ? före 1660, dotter af legaten, professorn och jur. doktorn Nils Chesnecopherus och Agneta Lonicera samt enka (g. 1620 30/1) efter kamreraren Boo Wernersson (? 1621) i hans 2:a gifte, och omg. 1629 m. öfversten Jakob Forbes af Lund. Barn i 1:a giftet: Olof (antog släktnamnet) Rigelius, f. 1599, fil.mag.; Mårten Olofsson, f. 160(1), borgare i Stockholm, begr. 1650 1/3 i Storkyrkan; Brita Olofsdotter, f. 160(3), begr. 1655 18/2 i Storkyrkan, g. 1620 m. borgmästaren Jöns Henriksson, ? 1655; Karin Olofsdotter, g. 1625 27/2 m. handlanden i Stockholm Jacob Feiff; i 2:a giftet: ett barn, d. 1616 6/6, ett barn, d. 1617 20/10; i 3:e giftet: Agneta Olofsdotter, d. 1623 30/3, g. m. öfversten Mauritz Duwall, f. 1603 18/5, ? 1655 25/1; Nils Olofsson, d. 1624 3/3, ? ung; Anna Olofsdotter, f. 1625 6/5, ? 165., g. 1650 m. häradshöfdingen och assessorn Åke Wrång, i hans 1:a gifte, f. 1612 16/9 ? 1679; Bo Olofsson, d. 1627 10/4.
 
Här bör jag inflika att kamreraren Bo Verniksson (död 1621) som nämns i ovanstående text, var även en Bureättling (person-id 447). Samtidigt blir man nyfiken på föräldrarna till Olof Anderssons första hustru. Delar av utdrag från sida 192-194 i Gunnar Ekströms ”Västerås stifts herdaminne” (1:2) från 1949:
 
”Michael Olai Gevaliensis - Mickel Olsson - 1573.29.9 - 1599.26.4.
 
Herr Mickel var bördig från Gävle (RMP f. 44v). Broder är kungl. kamreraren Mats Törne (VH 1581:4). [.] Den 26 april 1599 ”avsomnade den gudfruktige man herr Michael i Köping och begrovs 6 maj.” (UB, E 297 s. 114). G.m. Elin Mårtensdotter som lever ännu 1624, men som påföljande år synes vara död (VH 1624:4C, 1625:4A). Hon var dtr t. borgmästaren Mårten Bengtsson i Åbo och h.h., bördig från Gävle, med gård i denna stad och hemman i Sätra, där intill (RR 1587 f. 27v). Av barn måste ha funnits åtminstone en dotter, eftersom 27 maj 1608 i Köping omtalas en måg, Olof Andersson (KSA A1:1). Denne är rådman, sedermera borgmästare i Köping och död 1627 som borgmästare i Stockholm. Han var g.m. herr Mickels dotter Anna, död 1613 (SRR 2 s. 30).”
 
En aha-upplevelse inkom efter det faktum att Michael Gevaliensis och Matts Törne (som levde än 1590, men var död 1591) var bröder och barn till en Olof Törne i Gävle! Se även denna tråd. Åter till ”Stockholms rådhus och råd”, sida 29:
 
”115. OLOF NILSSON, ofta med ett tillagdt ”östantill”, f. omkr. 1570, var son af tullnären Nils Larsson och h.h. Ingrid, döda före 1606. Han lär omkring 1597 hafva blifvit borgare i Stockholm, var 1600 5/5 - 07 8/7 en av borgerskapets 48 äldste, brandmästare 1601 22/5 - 04 14/5, vin- och dryckesprofvare 1604 14/5 - 05 27/5, kyrkovärd i Storkyrkan 1605 27/5 - 07 8/7, hvilken dag han blef vald till kämnär och utan att hafva suttit såsom rådman blef han 1608 30/5 borgmästare. Han förvaltade stadsbyggareämbetet 1612 8/5 - 1614 23/5. I juni 1615 utnämndes han till assessor i Svea hofrätt och blef tillika häradshöfding öfver Vaxala, Bälinge och Bro härad i Uppland 1631. I anseende till ålder och sjuklighet erhöll han afsked från hofrätten 1642 20/5. Död före dec. 1650 (ej 1652). Ägde hus vid Olof Knutssons gränd och Skomakaregatan. - G. före 1597 m. Barbro Mattsdotter Törne, ? änka, begr. 1650 22/12 i Storkyrkan, dotter till konungens kammarmästare Matts Törne. Barn: Helena, g.m. Jakob Gardiner; Karin, ? 1639, g. 1615 12/11 m. rådmannen Erik Henriksson (Stockenström); Barbro, ? 1674, g. 1621 11/2 m. rådmannen Anders Henriksson (Stockenström); Nils Olofsson, borgare; Johan Olofsson; Hans (upptog mödernenamnet) Törne, politieborgmästare, ? 1671; Malin, d. 1611 30/6; två barn, döpta 1612 16/8 o. 1614 19/6 (sannolikt identiska med ett par af ofvannämnda söner).”
 
Trots den felaktiga kopplingen mellan Anders Nilssons familj och klanen Törne i Svenska Ättartal kan man ändå konstatera ett indirekt släktskap i och med att Olof Anderssons och Olof Nilssons hustrur var kusiner. Dessutom blev Olof Anderssons systerdotter Christina Hising från Köping gift med Olof Nilssons son Hans Olofsson Törne.

2015-09-05, 09:22
Svar #32

Utloggad Sven-Åke Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 67
  • Senast inloggad: 2020-04-02, 19:28
    • Visa profil
Hej,
 
Jag har sett att det förekommer diskussioner om kopplingen mellan Petrus Kenicius och Johan Persson Kenicius ovan (men också på fler ställen), och också med frågor om kopplingar vidare till Petrus Jonae Boestadius. Nu var det 2013/2014 så det hela kanske är överspelat, men jag tänkte ändå bidra med vad jag själv hittat efter att ha lagt en del tid på just detta nyligen - kanske har någon annan också nytta av det. Det blir ett rätt långt resonemang, men eftersom jag själv inte hittat några entydiga enkla uppgifter som stödjer uppgifterna i Nils Burmans släktbok om kopplingen från Petrus Kenicius till Johan Persson Kenicius så får det bli så. Det är också skälet till att jag skriver i den här tråden, för annars har inte allt nedan direkt med Johan Bures släktbok att göra. Jag har själv varit tvungen att kombinera ett större antal källor för att tycka mig få fram hela bilden. Om någon granskar detta och hittar något feltänk så tar jag förstås tacksamt emot det (och givetvis också om någon hittat en enklare väg att bevisa samma sak...).
 
Längst ner har jag också skrivit in ett par frågor som kanske någon har svar på?
 
Genom att kombinera källorna nedan blir det blir det som jag förstår det klart att släktleden hänger ihop på följande sätt:  
. Petrus Kenicius
. sonen Johan Persson Kenicius gift med Elisabeth Nilsdotter Möllandria
. dottern Margaretha Kenicia gift med Petrus Jonae Boestadius
. dottern Elisabeth Boestadia gift med Thure Skragge. När kyrkoböckernas relativt sett tydligare uppgifter tar vid i början av 1700-talet bor de i Nedernäs, Roslags-Bro sn, Stockholms län.  
 
Elisabeth Boestadia är min mmmffmfmm.
 
1. I Johan Bures släktbok i autograf anges att Doctor Pehr Köniksson har sonen Johannes. Källa: ”Johan Bures släktbok i autograf” (Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15, på DVD-skivan ”Johan Bures släktbok” (2014)).
   Anm: Detta säger egentligen ingenting om vem sonen Johannes är.
 
2. I Nils Burmans släktbok Bureätten anges att Doctor Pehr Köniksson varit Professor i Uppsala, Biskop i Skara 1595, ärkebiskop i Uppsala 1609, gift med Margreta Hansdotter Gammal 1587, och hade sonen Johannes Kenicius som studerade i ungdomen och blef sedan refendarius i Kongl. Krigs Collegio. Källa: Nils Burmans släktbok, Bureätten (Hb 7), på DVD-skivan ”Johan Bures släktbok” (2014).
   Anm: Här anges att Johannes Kenicius var refendarius i Krigskollegii, men i princip ingenting mer. Att det verkligen funnits en aktuarie (refendarius?) vid Krigskollegii som hette Johan Persson Kenicius framgår av källa 5. Av källa 3-4 framgår även att en aktuarie Johan Persson fanns vid Krigskollegii, men där framgår inte namnet Kenicius.
 
3. I brev till Krigskollegium 1648-12-16, begärs aktuarie Johan Persson bli submoverad p.g.a. sina oordentliga comportamenter. Källa: Krigskollegii arkivs brevböcker 1648 (Ec:15), Riksarkivet, SVAR. Att döma av Krigskollegii kanslis Handlingar angående Krigskollegii tjänstemän 1630-1830 (D5:1), [Krigsarkivet] och Krigskollegii kanslis Handlingar angående Krigskollegii tjänstemän 1649-1720 (D5:1), [Krigsarkivet] fanns bara en person på Krigskollegii som hette Johan Persson vid den här tiden, så det förefaller sannolikt att det handlar om samma person som Johan Persson Kenicius.
   Anm: Se resonemanget under källa 2.
 
4. I protokoll från 1649-06-05, 1649-07-05 och 1649-09-14 beskrivs processen då Johan Persson ersattes av Baltzar Til. Källa: Krigskollegii kanslis protokoll 1648-1649 (AIa1), Krigsarkivet.
   Anm: Se resonemanget under källa 2.
 
5. I brev från drottning Kristina 1650-02-14 förlänas den tidigare aktuarien vid Krigskollegii Johan Persson Kenicius ett kronohemman i Lund, Björklinge sn, Uppsala län på livstid. Även hans hustru, om hon blir änka och ensörjande, förlänas hemmanet på livstid. Källa: Reduktionskollegii arkiv, Reduktionskollegii akter (F1:170), Riksarkivet.
   Anm: Se resonemanget under källa 2. Här framgår dessutom att Johan Persson Kenicius förlänades hemmanet Lund, Björklinge sn, Uppsala län. Att beslutet verkligen verkställdes bekräftas av källa 8-9 och 13-14.
 
6. I kyrkoräkenskaperna för Funbo sn, Uppsala län 1644-1706 avseende 1656 framgår att pengar givits till kyrkan efter Johan Persson Kennitiums död. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Att Johan Persson Kenicius bodde i Funbo sn har jag bara hittat i källa 6-7, men jag har här antagit att det är samma person det handlar om. Jämför också källa 8 och en av de frågor jag skrivit längst ner.
 
7. I kyrkoräkenskaperna för Funbo sn, Uppsala län 1608-1671 avseende 1656 framgår att pengar givits till kyrkan efter Johan Persson Kennitiums död. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 6.
 
8. I jordeboken avseende Lund, Björklinge sn, Uppsala län 1661 framgår att Johan Persson Kenicius ägde hemmanet i lifstidh. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 5. Om den Johan Persson Kenicius som nämns i källa 6-7 är samma person, så måste uppgiften om att han ägde hemmanet 1661 vara fel, men det är inte ovanligt att namnuppgifter i jordeböcker och mantalslängder släpar efter, så det kan ha varit änkan som avses.
 
9. I jordeboken avseende Lund, Björklinge sn, Uppsala län 1664 framgår att Salig Johan Pedersson Cinecij efterleverska Elisabet Nilsdotter ägde hemmanet i lifstidh”. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 5. Här framgår dessutom att hans hustru hette Elisabeth Nilsdotter, vilket också framgår av källa 13 (förnamnet) och 16.
 
10. I brev från bönder i Funbo sn, Uppsala län 1673-04-16 till Uppsala domkapitel och ärkebiskopen, framför dessa att man önskar få Pähr Boestadius som ny präst. I brevet nämns att han är av tidigare ärkebiskopens familj. Källa: Uppsala Domkapitels arkiv (EV42:1), Uppsala Landsarkiv.
   Anm: Här framgår att prästen Petrus Jonae Boestadius tillhörde en tidigare ärkebiskops släkt, men inte vilken ärkebiskop. Detta med kopplingen till en ärkebiskops släkt hänger även ihop med källa 11 där Boestadius själv anger att han tillhörde ”Kenitorium familia”. Det hänger också ihop med källa 12 där Boestadius och Erik Halenius kallar varandra för svågrar.
 
11. I ett odaterat (att döma av innehållet skrivet cirka 1675) brev hänvisar Petrus Jonae Boestadius till ”.... för Kenitiorum familia”. Här nämns även hans svärmor, men däremot inte hans svärfar. Källa: Magnus Gabriel de la Gardies samling på Riksarkivet (RA/720222.006 volym E 1613.
   Anm: Se resonemanget under källa 10. Det framgår också att svärmodern levde, men eftersom svärfadern inte nämns så indikerar det att han var död.
 
12. I ett brev skrivet av Petrus Jonae Boestadius, i samband med att han sökte en tjänst i Ljusdal, beskriver han Erik Halenius som sin svåger. I ett annat brev beskriver även Erik Halenius Boestadius som sin svåger. Källa: Uppsala Domkapitels arkiv (E V 81:1 om Ljusdal), Landsarkivet, Uppsala.
   Anm: Se resonemanget under källa 10. De var väl inte svågrar utifrån dagens betydelse av ordet. Men utifrån att Boestadius hustrus farfar (Petrus Kenicius) och Halenius farmor (Anna Kenicia) tycks vara syskon (halvsyskon?) så var de ingifta släktingar (Kanske användes begreppet ”svåger” även i detta sammanhang?).
 
13. I husförhörslängden för Björklinge sn, Uppsala län 1686, avseende Lund, nämns h(ustru) Elisabet S(alig) Kenicii Enka. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 9.
 
14. I jordeboken avseende Lund, Björklinge sn, Uppsala län 1688:2:2 framgår att hemmanet är donerat till Salig Actuarien Joh: Kenitii enka. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Här framgår att Johan Persson Kenicius åtminstone dött senast 1688, men att hans hustru fortfarande levde, samt förstås uppgiften om aktuarie och kopplingen till hemmanet i Lund, Björklinge sn, Uppsala län.
 
15. I vigselboken för Estuna sn, Stockholms län 1688-1725, avseende 1691 framgår att kvartersmästaren Thure Skragge gifte sig med Elisabeth Peders dotter Boestadia. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Här framgår att Thure Skragge gifte sig med Elisabeth Pedersdotter Boestadia. Detta kan kombineras med källa 17 där det står att Skragges svärfar var prost, att han hade en svåger som hette Johan Boestadius, samt att hans hustru hade en syster som hette Margareta. Att Skragges hustru hette Boestadia, svågern hette Boestadius, svärfadern var prost, och att vigseln mellan Ture Skragge och Elisabeth Boestadia skedde i Estuna ger ingen annan rimlig tolkning än att svärfadern var prosten i Estuna Petrus Jonae Boestadius.
 
16. I dödboken för Estuna sn, Stockholms län 1688-1725, avseende 1693, står följande: Her Prostens Svärmoder Sahl. hustrun Elisabeth Nilsdotter Möllandria Sahl. Actuariens Johan Persson Kenicii änkia blef siuk d 10 Aprilis, blef död d 20 April. begrofs uti kyrkiochoret d 12 octob war till åldr. 79 åhr. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 9. Här framgår också att Johan Persson Kenicius och Elisabeth Nilsdotter Möllandrias svärson var just Petrus Jonae Boestadius, utifrån det faktum att han vid denna tid var prost i Estuna.
 
17. I brev skrivet av Ture Skragge, undertecknat i Nääs, (Roslags-)Bro sn, Stockholms län 1694-04-25 skriver Skragge om Nils Holmerus som hade friat till Skragges hustrus syster Margreta. I brevet nämns också Skragges svärfar ”prosten” och svåger Johan Boestadius. Källa: Uppsala Domkapitels arkiv EV 31:1, Uppsala Landsarkiv.
Anm: Se resonemanget under källa 15.
 
18. I brev skrivet av Margareta Kenicia, undertecknat i Sebende, Söderby-Karl (Karlskyrka) sn, Stockholms län 1704-06-06 beklagar sig Margareta över sin situation med den nye kyrkoherden som tillträtt i Estuna sn, Stockholms län efter att Margaretas make dött. Källa: Uppsala Domkapitels arkiv EV 31:1, Uppsala Landsarkiv.
Anm: Här framgår att Margareta Kenicia var änka efter den tidigare prosten i Estuna, vilket var Petrus Jonae Boestadius. Detta framgår även av källa 19. Även källa 20 indikerar samma sak, även om Margareta Kenicias namn inte skrivs ut där. Men eftersom det dels handlar om Ture Skragges svärmor och dels att hon dog 1712/1713 vilket hänger ihop med uppgiften i källa 19, så kan inte uppgiften tolkas på annat sätt.
 
19. I dödboken för Roslags-Bro sn, Stockholms län 1702-1749, avseende 1712, står: Den 23 Maii begrafdes i kyrkian Sahlig Probstens i Estuna efterlåtna änkia framlidne hustru Margareta Kenita ifrån nedernäs. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 18.
 
20. I kyrkoräkenskaperna för Roslags-Bro sn, Stockholms län 1645-1750, avseende testamenten 1712-1713 står följande: Testaments och BåhrKlädpeng för GrafStälle i Kyrkan för Ryttmästaren Ture Skragges Swärmor. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 18.
 
 
Sedan undrar jag om någon har svar på följande frågor som har bäring på detta:
A. Jag uppfattar det som att Petrus Kenicius föräldrar är König Olofsson och Anna Olofsdotter. Samtidigt har jag sett uppgifter (Elgenstierna) om att Petrus Kenicius syster Anna har samma föräldrar, men ändå anges som halvsyster till Petrus Kenicius. Vet man hur det ligger till med detta, d.v.s. är Petrus och Anna hel- eller halvsyskon?
 
B. Enligt källa 6 och 7 ovan verkar Johan Persson Kennitium ha dött i Funbo 1656. Jag har ställt en fråga kring det, men eftersom den frågan inte har med Johan Bures släktbok att göra så har jag ställt den under Funbo socken istället.
 
///
Sven-Åke Eriksson

2015-09-05, 11:55
Svar #33

Utloggad Krister Frank

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 237
  • Senast inloggad: 2020-03-03, 11:52
    • Visa profil
Hej Sven-Åke!
 
Det är en gedigen analys du gjort som ger mig många nya uppgifter. Har du i det material du studerat på Riksarkivet sett några uppgifter som ger upplysningar om anor/ syskon till Elisabeth Möllandria eller Petrus Jonae Boestadius?

2015-10-11, 21:01
Svar #34

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil
Jag har blivit uppmärksammad på en felaktig personkoppling på skivan: kyrkoherden i Frötuna Magnus /Andreae+/ (person-ID: 1851) står felaktigt som son till kyrkoherden i Luleå Andreas /Petri (Grubb)/ (person-ID). Men herr Magnus/Måns i Frötuna var förstås dennes bror, hette Magnus Petri och var son till Per /Andersson/ (person-ID 2686) i Gävle.
 
Bästa hälsningar
Urban Sikeborg

2015-11-14, 17:54
Svar #35

Utloggad Sven-Åke Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 67
  • Senast inloggad: 2020-04-02, 19:28
    • Visa profil
Svar på Krister Franks fråga ovan:
Jag har inte hittat några syskon/föräldrar till Elisabeth Möllandria eller Petrus Jonae Boestadius. Men jag har utvecklat svaret ytterligare under rubrikerna Möllander/Möllandrius respektive Boestadius eftersom jag tyckte att svaren egentligen inte har med Johan Bures släktbok att göra.
 
///
Sven-Åke Eriksson

2019-08-11, 22:26
Svar #36

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil

Ang. Roland Olai (1587–1670), kyrkoherde i Nora (Uppl.), och hans eventuella användande av namnet Bure: I den digitala utgåvan Johan Bures släktbok (2014) har jag skrivit honom som Roland Olai Bure, med hänvisning till Berg, Lars Otto, Hellquist, Magdalena & Norrman, Ragnar (2004). Trögds-Åsunda kontrakt 1593–1999 1 Trögds kontrakt. Uppsala, s. 580–583]. Det framgår inte av herdaminnets redovisning om och i så fall var han skrivs med namnet Bure, och jag har fått frågan varför jag alls skrivit honom så.


Bruket av tillnamn vid den här tiden var flytande på så sätt att samma person kan benämnas med eller utan tillnamn i en och samma källa. Mitt intryck är att dopnamnet i kombination med fadersnamnet generellt sågs som viktigare. Personer som i skattelängder enbart skrivs med fadersnamn kan i domböcker eller i andra källor nämnas med ett personligt tillnamn eller släktnamn.


I det tiotal mantalslängder från Nora som jag kollat skriver herr Roland sig själv som Roland Olai, utan tillnamn. Hans mer kända dotter Karin benämns 1675 dock såväl »hustru Karin Rolandsdotter« som  »hustru Karin Rolandsdotter Bure« i samband med de trolldomsanklagelser som riktades mot henne. [Kommissorialrätt i Stockholm ang trolldomsväsendet, SE/RA/310187/5, fol. 4r, SVAR bild-id: R0001207_00003; SE/RA/310187/5, fol. 6v, bildid: R0001207_00006; d:o, fol. 36r, SVAR:s bild-ID: R0001207_00033]


Sockenmännen i Nora författade den 28 februari 1675 en skrivelse som nämner »Kyrkioherdes Sahl. H:r Rolands Olai Buhres Dotter Ehrlig och gudfrucktig hustro Karin Rolands dotter Buhre«. [D:o, fol. 11r, bild-ID: R0001207_00008] Så åtminstone fem år efter herr Rolands död omnämns han av sina egna församlingsbor med namnet Bure, och för egen del tycker jag det är rätt tillräckligt för att dra slutsatsen att han själv faktiskt använt namnet, officiellt eller inofficiellt, under kortare eller längre tid. På herr Rolands tid fanns så många av hans Buresläktingar på olika håll som klättrat upp i den sociala hierarkin att namnet Bure blivit statusladdat, och jag skulle tro att det kan ha bidragit till att han själv och hans döttrar anammat det.


Bästa hälsningar
Urban Sikeborg

2020-01-05, 10:59
Svar #37

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Margareta Jakobsdotters (person-ID: 1969) två första makar hade fått ombytta placeringar. Egentligen blev Margareta först gift med Knut Ingelsson, senare med Per Ångerman och sist med Erik Broddesson. Av en skrivelse till lagmannen i Norrland, riddaren Ture  Bielke i  Uppsala, framgår att Knut Ingelsson var gift senast 11/2 1563. Se sida 9 i Per-Olof Snells artikel om "Tvisten om ett laxfiske i Torne socken på 1500-talet: Henrik Larsson i Vojakkala mot Lasse Olssons i Pörtesnäs anförvanter". Artikeln går att ladda ned från denna länk:

http://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Tvist_laxfiske_Torne.pdf

På samma sida framgår även att Margaretas fader, lappfogden Jakob Andersson (person-id: 1136), var gift med en syster till Hans och Lars Gammal. Man kan läsa mer om dessa bröder i verket "Stockholms rådhus och råd" hos Arkiv Digital:

Hans Gammal, borgmästare: Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 260 / sid 25 (AID: v910440.b260.s25)

Lars Gammal, rådman: Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1010 / sid 149 (AID: v910440.b1010.s149)

Formuleringen som inleder textstycket om Hans Gammal i "Stockholms rådhus och råd" gör att min tolkning blir följande: Hans Gammal var son till en Peder skrivare, såsom uppges 10/5 1563 (källa?). Borgaren Måns Jönsson i Öregrund måste, med tanke på dess patronymikon, snarare vara måg till Per skrivare. Då blir det lätt att föreställa sig borgmästaren Hans Månsson Gammal i Gävle såsom son till Måns Jönsson i Öregrund samt dotterson till Per skrivare i Stockholm. För övrigt blev Hans Månsson Gammal svärfader till ärkebiskopen Petrus Kenicius från Umeå (person-ID: 2812).

Enligt Snells ovannämnda artikel innehade tre icke namngivna bröder  fiskerättigheter i Torne älv, och en bland dessa var alltså Per skrivare. Lappfogden Jakob Andersson i Umeå blev alltså gift med Per skrivares dotter från Stockholm. Dessutom hade Jakob Andersson koppling till såväl Gävle (tre döttrar bortgifta ditåt) som Öregrund (dottern Anna bortgift med Mickel Duse därstädes).

2020-01-05, 16:57
Svar #38

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil

Tack, Constantinus, för dessa kompletteringar. Stockholms rådhus och råd, d. 2 (1915), s. 25, uppger, som du säger, om borgmästaren i Stockholm Hans Gammal: "som Peder skrifvares barn uppgifvas 1563 10/5: H. G., Lasse G.<ammal> och Måns Jönsson, borgare i Öregrund. De tillhörde utan tvifvel Gefle-slägten Gammal." Jag har kollat ett par volymer i serien Stockholms stads tänkeböcker hemma och ser att uppgiften att Hans och Lasse Gammal skulle vara *barn* till Peder skrivare inte stöds av notisen i tänkeboken 1563. De anges i stället vara förmyndare för Peder skrivares barn.


Avsnittet i tänkeboken lyder nämligen: [s. 242:] "Om saliige Peder scriffuares barnepen(inga)ar och huilke thom vnder hender haffuer.

Anno D(omi)nj 1563 kom fór r(e)tta th(e)n 10 dagen vti maij månadt saliige Peder scriffuar(e)s barnes fórmÿndar(e), næmlige Hans [s. 243:] Ga(m)mall, Lasse Ga(m)mall och Monns Jónson, borgar(e) vdj Óregrund, och gåffue tilkenbne, atte hade såldt och vplatiid erliig wælbÿrdig man her Claes Christ(er)son, frijherre tiil Åmi(n)ne, salige Peder scriffuares stenhus och grund her j Stockholm fór adertonhundrade (mark) ort(uger). Och aff sza(m)me su(m)ma pen(inga)r haffu(er) Monns Jónson j Óregrund, som barnen tilkomb(er), 800 (mark), och Hans Ga(m)mall haffu(er) hoss siig, som och Peder scriffuar(e)s barn tilkomb(er), 400 (mark) ort(uger), men the andre 600 (mark) bettalad(es) saliige Peder scriffuar(e)s geell m(ed)."
[Almquist, Johan Axel & Hildebrand, Hans (red.) (1939). Stockholms stadsböcker från äldre tid [Elektronisk resurs] Ser. 2, N.F.:3 Stockholms stads tänkeböcker 1553–1567. Stockholm. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/58885]


(Den Peder skrivare som avses är väl den Peder skrivare/kornskrivare som nämns i tänkeboken 1551 då han kärar till borgaren Brynolf skräddare, som hade hand om Peder skrivares hustrus mödernearv. Peder skrivare själv – som i annat sammanhang sägs vara gift med en Margareta – anges vara måg till Willam Skotte, som då hade lämnat landet.) [Almquist, Johan Axel & Hildebrand, Hans (red.) (1937). Stockholms stadsböcker från äldre tid [Elektronisk resurs] Ser. 2, N.F.:2 Stockholms stads tänkeböcker 1549–1553. Stockholm. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/58666]


Det var ju vanligt att man lät släktingar bli förmyndare för avlidna personers barn, så det är mycket möjligt att bröderna Gammal var besläktade med Peder skrivare. Men det återstår kanske att bevisa.


Jag hittar vid en snabb genombläddring i tänkeboksregistren inga noteringar om Hans Gammal och Lasse Gammal som ger en vink om deras ursprung. De handlade tydligen med gods från norra Sverige, bl.a., att döma av ett omnämnande den 25 april 1552 om "altt th(et) godz, som Hanns Ga(m)mall och hans brodher, Lasse Gammall, hade bekomit jfrå Norraboten". (Hans Hindriksson, som var gift med en syster till Lasse Gammal, hade spridit ryktet att Simon skrivare i egenskap av broskrivare förra året hade underlåtit att ta upp godset i sin redovisning.) [A. a., s. 168 f] Det säger inte så mycket.


Däremot så framgår en koppling så mycket mer i den artikel du länkar till av Per-Olof Snell,  "Tvisten om ett laxfiske i Torne socken på 1500-talet: Henrik Larsson i Vojakkala mot Lasse Olssons i Pörtesnäs anförvanter". (Uppgift om publikation och publiceringsår saknas. Är artikeln nyskriven?) Enligt den ska lappfogden Jakob Andersson i Grubbe 1563 ha uppgett att hans hustru, Hans Gammal, Lasse Gammal och "Nindrek Skreddares" hustru var systerbarn (dvs. kusiner på mödernet) och arvingar till "tre bröders del i [laxvatten och äng i] Torne". [Snell, s. 9] Snell kommenterar: "Deras förfäder synes redan i början av 1400-talet ha varit ägare av laxkolken." [Snell, s. 19] Jag ser inga källhänvisningar alls till de olika skrivelser från 1563 det hänvisas till i artikeln, vilket är en ordentlig brist.


"Nindrek Skreddare" i Snells artikel låter som ett udda namn. Är det inte en felläsning av Hindrek, dvs. Hindrik/Henrik? 'N' och 'H' kan skrivas mycket snarlikt. Flera av de andra systerbarnen som nämns i tvisten om laxfisket i Torneå är verksamma i Stockholm. En Hindrik Skräddare omnämns 1550 i Stockholms stads tänkeböcker den 7 juni 1550 – han vistades just då i Lübeck – som son till framlidne borgaren gamle Hans Skräddare och dennes hustru Birgitta. [s. 65] Den 16 oktober samma år är Hindrik Skräddare vittne i rådstugan och kallas då "hans nådz kópman". [Stockholms stads tänkeböcker 1549–1553, s. 91] Om det rör sig om just den "Nindrek (?) Skreddare" som Jakob Andersson nämner 1563 skulle det vara dennes hustru som var en av de kusiner på mödernet som var arvfallna till laxfisket i Torneå.

2020-01-05, 19:58
Svar #39

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Hej Urban! Stort tack för ett snabbt och klargörande svar rörande Peder skrivare. Därmed tar jag tillbaka min tolkning som den felaktiga uppgiften i "Stockholms rådhus och råd" gett upphov till. Sen så kände jag inte till att avskrifterna till stadens tänkeböcker för åren 1474-1591 är redan digitaliserade och fritt tillgängliga på nätet. Så trevligt! Jag har nu tankat ned samtliga tolv volymer för framtida bruk - en bra början på detta år. (^_^)b

Per-Olof Snells nyskrivna artikel lades upp på Leif Boströms hemsida den 28/11 2019. Författaren får själv svara för dess alster, men man kan ju alltid hoppas att du får svar på dina frågor i sinom tid.

Bästa hälsningar från Constantinus


Tillägg: Jag har just fått veta att de olika inlagorna rörande tvisten om laxfisket 1563 kan läsas i original i den givna referensen: RA, Sandbergska samlingen KA FF, fol. 24822-24833.

2020-01-05, 22:02
Svar #40

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil
Hej Constantinus! Jag är tacksam för ditt resonemang – det ledde till en kompletterande upptäckt, och det är så forskning är när den är som roligast. Många av de tryckta källorna är ännu odigitaliserade, så jag har själv varit tvungen att bygga på uppgifter i sekundärlitteratur när jag letade efter biografiska uppgifter om dem som nämns på skivan/stickan Johan Bures släktbok. Jag skaffade t.o.m. samtliga band av serien Stockholms stads tänkeböcker för det syftet och såg just nu, när jag skulle ge referenser, att flera band numera är digitaliserade.

Att Per-Olof Snell kunnat visa att lappfogden Jakob Andersson i Grubbe, Umeå, i åtminstone ett av sina äktenskap varit gift med en syster till de båda prominenta bröderna Gammal i Stockholm var intressant. (Tack för klargörandet av var handlingarna från 1563 finns. Jag ska se om jag kan beställa kopior av dem.) Det gör ju kopplingen mellan bröderna Gammal och släkten Gammal i Gävle (Gästrikland) desto troligare.

Av uppgifterna i Johan Bures autograf att döma verkar Jakob Andersson i Grubbe ha varit gift åtminstone två gånger:
* Jakobs dotter Anna (gift med en Mickel Duse i Öregrunds stad) sägs ha varit halvsyster till Jakobs dotter Barbro.
* Jakobs döttrar Malin (gift med Bertil Larsson, borgmästare i Gävle) och Sara (gift med Willam Markusson, borgare i Gävle) var halvsystrar till en Hans Månsson, vilken i sin tur var far till skattebonden Måns Hansson i Iggesund i Njutångers socken i Hälsingland. (Johan Bure hörde detta själv från Måns Hansson 1639.)

Så åtminstone en av Jakobs hustrur verkar ha varit gift tidigare med Hans Månssons far, en Måns. Kan Johan Bure när han nämner Hans Månsson avse borgmästaren i Gävle Hans Månsson Gammal? Det skulle förklara kopplingen mellan Jakob Andersson och de båda bröderna Hans och Lasse Gammal i Stockholm och varför namnet Gammal senare dyker upp i Gävle. Och också varför Johan Bure inte behöver ge fler identifierade uppgifter om denne Hans Månsson (han vore då redan en bekant figur) och varför han inte bryr sig om att nedteckna några ytterligare uppgifter om denna familj (de vore då inte Bureättlingar och inte intressanta för Johan Bures genealogi över Bureätten). En Måns dyker ju faktiskt upp tillsammans med de båda bröderna Gammal 1563 (då de nämns som målsmän för Peder skrivares i Stockholm barn), den ovannämnde Öresundsborgaren Måns Jönsson som du föreslår kunde vara far till Hans Månsson Gammal. Men eftersom Måns Jönsson lever 1563 och Jakob Andersson i Grubbe också lever 1563 och talar om sin hustrus arvsandel i laxfisket så kan väl Jakobs hustru inte ha varit tidigare gift med Måns Jönsson.

Så en arbetshypotes kunde då bli att N.N., syster till bröderna Gammal i Stockholm och antagligen besläktad med Peder skrivare, i ett tidigare äktenskap (före 1563) med en Måns (dock inte borgaren Måns Jönsson i Öregrund) fått sonen Hans Månsson (Gammal, sedermera borgmästare i Gävle), och därefter gift om sig med Jakob Andersson i Grubbe och fått med honom åtminstone döttrarna Malin och Sara. (Jakobs tidigare barnkullar skulle förstås ha blivit styvsyskon, inte halvsyskon till Hans Månsson.)

Tänker högt här. Låter det helt galet? Det är i samma sociala skikt vi rör oss, men det gäller förstås att få detta att passa in med vad Snell skriver om parterna i tvisten om laxfisket i Torneå 1563.

Allt gott!

Urban

[Texten redigerad av mig 2020-01-06, kl 01:35.]

2020-01-06, 10:29
Svar #41

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Kul att du uppskattade mitt motbevisade och felaktiga resonemang. Din arbetshypotes om Hans Månsson Gammal låter djärvt och intressant, men först behövs några klargöranden - om möjlighet finns.

Måns Hansson var bonde i Iggesund åren 1618-1640. Han efterträdde Anders Olofsson, och efterträddes i sin tur av Erik Olofsson. Jag försökte snappa upp Måns Hanssons ålder i 1638:års roteringslängd, men kan inte återfinna Njutångers socken i materialet...?

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055027_00001


En släkttavla över klanen Gammal finns i Erik Sehlbergs verk "Gefle och dess slägter". I Wilhelm Lindebergs avskrift (del I, sida 215) kan man läsa en kortfattad notering: "Rådman Måns Gammal nämnes 1610, troligen son till borgmästaren, man ej vet något vist."

Källa: Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:89 Bild 190 / sid 215 (AID: v910027.b190.s215, NAD: SE/HLA/9010002)

I Gävle stads tänkebok uppträdde en Måns Gammal bland de 14 undertecknare som den 4/3 1615 låtit bekräfta ett köpebrev emellan Anders Håkansson och Mårten Persson rörande sjöbodstomt (AIa:1 sida 129-130).

Det återstår att luska ut vad det blivit av med Måns Gammal efter 1615, och huruvida han är identisk med Måns Hansson i Iggesund från 1618 - men ändock förefaller mindre troligt att så är fallet.

För övrigt kom en Anna Månsdotter att ingå äktenskap med kyrkoherdarna Jöns Persson Niurenius och Jöns Svensson Ædenius i Njurunda sn, se Bygdéns herdaminne del II, sida 271-273. Anna skall ha avlidit 10/12 1686 och begravts 16/1 1687, men hennes namn framgår inte direkt av dödlängden: "Saliga Fastri" ? (Njurunda C:1 sida 15v). Finns det belägg för att denna Anna Månsdotter tillhörde klanen Gammal?

Jag noterar att Jakob Anderssons sonson underlagmannen Jakob Andersson (1557–1638) i Grubbe i Umeå lfs även haft döttrar med namnen Malin och Sara, dock med okända öden. Då börjar man fundera över ett eventuellt samband  = att det blivit knas någonstans.  :-\

2020-01-06, 16:06
Svar #42

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil

Lite fräckt av dig, Constantinus, att rubba mina briljanta arbetshypoteser med fakta ...  ;)



Jag tog ytterligare en titt på den Måns Hansson i Iggesund i Njutånger, en socken i norra Hälsingland, vilken Johan Bure pratat med 1639. I längden för den sjätte och sista terminen (1619) för Älvsborgs lösen 1613 anges i en sammanställning över samtliga terminer för det sjunde av de åtta hemmanen i Iggesund (vilket de första terminerna förestås av en Anders Olsson) om den sjätte och sista terminen: »Denne Terminen brwkar Måns Hanssonn enn borgare på Wallen och häär wthgiort för _ drenger _ 2 left _ 12 (mark).« [Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/57 (1619), bildid: A0066062_00204] Så Måns Hansson var alltså inte bara skattebonde i Iggesund utan hade tidigare även varit borgare i Hudiksvall ett par mil därifrån. (Hudiksvall grundades 1584, men jag har för mig att det gick lite segt att få den att växa.) Den som har bäst och mest koll på Hudiksvalls äldre personhistoria är Thomas Sverker, så jag har just mejlat honom och frågat vad han vet om denne. Han kan rabbla alla borgarnas namn i sömnen.


Tillagt 2020-01-06, kl 16:19:
I Sverker, Thomas (1999), Några borgmästarsläkter i Hudiksvall 1582–1680. Släktforskarnas årsbok. 1999, s. 134–136, uppges om borgmästaren Olof Mårtensson i Hudiksvall att han verkar ha dött före den 16 februari 1631 och att hans änka Anna Eriksdotter gifte om sig före 1635 med Måns Hansson. "Tillsammans med sina styvbarn sålde Måns Hansson 1635 gården i Hudiksvall till borgaren Wellam Hansson Stokirk (...) Måns Hansson förestod hemmanet Iggesund 8, 1619–50 och ägde åtta kor 1640. Hemmanet, som omfattade 8 öresland, [s. 136:] övertogs senare av styvsonen Erik Olofsson. Måns Hansson hade enligt en anteckning i fogdens räkenskaper 1650 hemmanet fritt i sin livstid. Både Måns och Anna Eriksdotter förefaller ha avlidit före 1658."

2020-01-06, 17:21
Svar #43

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil

I rannsakningslängden för samtliga sex terminer av Älvsborgs lösen 1613 (t.o.m. 1619) finns följande hushåll upptaget i Hudiksvall:
Termin 1: "Anna Enckia 1 Dräng, 1 Piga". Skattat 18 mark.
Termin 2: "Enckia _ 1 Dräng _ 1 Piga". Skattat 15 mark.
Termin 3: "Enkia _ 1. _" Skattat 6 mark.
Termin 4: "Enckia _ 1 Dräng 1 Piga." Skattat 15 mark.
Termin 5: "Måns Hansson hion<elagh> _ 1 Skatt(e)n _ 1 öre". Skattat 5 daler.
Termin 6: "Hion<elagh> 1. Skatt(e)n _ 1/2 öre". Skattat 18 mark.
"Effter gården war för Enckian förbrändt förste terminen hafuer hon inth(et) warijdt Skattlagdt. 4. förste terminerne
Måns Hanson hännes man thilförennde Wthgiordt i Giäfle."
[Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/57 (1619), bildid: A0066062_00124]



Så ett steg längre mot en identifiering/avidentifiering, förhoppningsvis. Vi vet nu att Måns Hansson faktiskt kom från Gävle stad, där hans far Hans Månssons halvsystrar Malin och Sara Jakobsdöttrar (döttrar till lappfogden Jakob Andersson i Grubbe, kanske i dennes äktenskap med N. N. "Gammal", syster till Stockholmsborgarna Hans och Lasse Gammal) var gifta med borgare, och att Måns Hansson omkring 1618 gifte sig med en borgaränka i Hudiksvall (kanske salig borgmästare Olof Mårtenssons änka, med vilken Hans Månsson uppges vara gift 1635). Han skaffade sig 1619, då han var borgare i Hudiksvall, ett hemman i Iggesund i Njutångers socken (Hälsingl.) och blev sedan skattebonde där. Återstår att se om Måns Hanssons far Hans Månsson kan vara identisk med borgmästaren i Gävle Hans Månsson Gammal.


Tillägg 2020-01-06, kl. 17:49:
I första längden för Älvsborgs lösen (1613–1614) för Gävle, som då ingick i Livgedinget, finns ett par kandidater:
I första rotan: Hans Månsson _ 1 öre [Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/80 (1613–1614), bildid: A0066085_00010]
I sjunde rotan: Måns Gammal _ 2 1/2 öre [Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/80 (1613–1614), bildid: A0066085_00013]
I åttonde rotan: Måns Hansson __ 1 1/2 öre [Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/80 (1613-1614), bildid: A0066085_00014]

2020-01-06, 18:46
Svar #44

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Åh, så roligt med alla dessa nya uppgifter! Hans Månsson omnämns första gången i Gävles tänkebok 15/8 1578 (sida 29). Han var borgmästare 10/1 1584 (sida 108-109), men saknas bland rådmännen och ersatt med Lars Persson som borgmästare redan den 12/6 samma år (sida 43). För mig en indikation på att Hans Månsson avlidit under första halvåret 1584. Dennes änka Karin omnämns 25/4 1597 (sida 63-64). Hans Månsson bar själv inte släktnamnet Gammal, finns belägg för detta i andra källor...?

En Måns Hansson omnämns 4/5 1605 (sida 106-107) och 22/11 1606 (sida 113-114). Anna Månsdotter [Gammal] i Njurunda fick barn senast 1630, och ifall hon var Måns Hanssons dotter så måste denne ha varit gift åtminstone två gånger.


Tillägg: Finns Gävlebor med i Älvsborgs lösen år 1571...?

2020-01-06, 20:35
Svar #45

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil
Ah, tack för det tillskottet, Constantinus! Om det inte finns belägg för att Gävle-borgmästaren Hans Månson burit tillnamnet Gammal så behåller vi det inom parentes tills vidare. Det kan ha upptagits av något av barnen och slentrianmässigt tilldelats honom retroaktivt av eftervärlden. Finns ungefär en miljon exempel på sånt, som du vet. Hans dotter Margareta Hansdotter gifte sig 1587 med (Bureättlingen och sedermera ärkebiskopen) Petrus Kenicius, och hon dog 1631, 61 år gammal. Svenskt biografiskt lexikon (https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=11434) uppger att uppgiften om hennes dödsår härrör från Peringskiöld, som tillsammans med Hudiksvallsprosten Olof Broman (död 1750, i dennes Glysisvallur, d. 2, Uppsala 1919–1953, s. 772) hävdar att hon var dotter till borgmästaren Hans Månsson i Gävle. (Broman kallar denne "Hans Gammal".)


I längderna för Gävle stad för de sex terminerna för Älvsborgs lösen 1613 (som började uppbäras 1614) finns ett par kandidater. I längden för tredje terminen 1616 finns en Måns Hansson dels i sjätte rotan, dels en i åttonde rotan, utöver Måns Gammal i sjunde rotan. [Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/81 (1615-1619), längd för Gävle stad 1616, tredje terminen, bildid: A0066086_00123, A0066086_00124] (Kan förekomsten av flera personer med samma namn ha gjort att Måns Gammal tagit sig tillnamnet i åtskiljande syfte?) I längden för femte terminen, 1617, har dock både Måns Gammal och en av de båda Måns Hansson försvunnit och den kvarvarande Måns Hansson skrivs ännu i Gävle 1619 och kan därför avskrivas direkt. Så antingen Måns Gammal eller den Måns Hansson som skrivs sista gången i Gävle 1616 borde vara identisk med Hudiksvallsborgaren Måns Hansson, som dyker upp där i längden 1618.


Vi har väl inget patronymikon för Måns Gammal i någon källa (även om det förstås känns fullt tänkbart att han är släkt med borgmästaren Hans Månsson i Gävle)? Tillnamnet Gammal blev plötsligt intressant i och med att
1) Per-Olof Snell belagt att en av Jakob Anderssons (Grubb) hustrur var syster till de båda bröderna och Stockholmsborgarna Hans och Lasse Gammal;
 2) Johan Bures uppgifter indikerar att en av samme Jakobs hustrur tidigare varit gift med en Måns och med honom fått sonen Hans Månsson och sonsonen Måns Hansson (som nu visat sig vara borgare från Gävle och ingift i en borgmästarsläkt i Hudiksvall);
3) Jakobs två(?) döttrar Malin och Sara i detta äktenskap – just dessa av Jakobs barn anges av Johan Bure ha varit halvsystrar till Hans Månsson i Gävle – verkar ha gift sig med en borgare respektive borgmästare i Gävle, samt att
4) det finns en släkt från Gävle som från 1600-talets andra hälft traditionellt traditionellt har använt eller tilldelats namnet Gammal och som går tillbaka till borgmästaren Hans Månsson i Gävle.


Det knakar lite i det tankebygget, som du hör, mer på vissa ställen än på andra, men det kan ju vara en väg att gå försiktigt framåt på.


Undrar om Erik Sehlbergs mastodontverk Gefle och dess slägter finns tillgängligt digitalt någonstans ... Vet du? Om inte borde ArkivDigital ta sig an den omgående. Jag ser en referens på ett ställe till J. Selggrens artikel "Borgmästare i Gefle" (i Meddelanden af Gestriklands fornminnesförening, 1902, s. 1 ff), men jag har inte tillgång till den.

2020-01-06, 21:34
Svar #46

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil
 I Bengtsson, Herman (2010). Uppsala domkyrka 6 Gravminnen. Uppsala: Upplandsmuseet, s. 385, uppges om ärkebiskop Petrus Kenicius (död 1636) att han begravdes i Uppsala domkyrka i högkoret. ”Vid 1702 års brand blev den ’aldeles förderfwad’. 1753 uppges att man hade ersatt den gamla hällen med en ny som saknade text.” Men gravstenen finns avritad i Johan Peringskiölds Monumenta Ullerakerensia (1719), s. 179 f (finns på Google Books). Här är vad som sägs om makan: ”VXOR • MARGARETA • FILIA / IOHANNIS • GAMMAL • /CONSULIS  GEVALIENSIS • XII • LIBERORUM MATER / CUM  MARITO VIXIT / ANNOS • XLIV / OBIIT • ANNO • MDCXXXI / AETATIS  LXI”. I min översättning: ”Hustrun Margareta, dotter till borgmästaren i Gävle Hans Gammal, tolvbarnsmor. Hon levde med sin man i 44 år. Hon dog år 1631 vid 61 års ålder.”


Det innebär att Margaretas egna barn låtit rista in att hon var dotter till ”Hans Gammal”, så att hon tillhörde en släkt som mycket tidigt förknippades med namnet Gammal är ju tydligt. Under Vasatiden är fortfarande kombinationen dopnamn+fadersnamn den som är den väsentliga och till- och egentliga släktnamn anges ofta inte. Dessa kan i stället sporadiskt dyka upp i olika källor. Vad jag menar är att det vid denna tid inte säger så mycket om en person *inte* skrivs med tillnamn – Hans Månsson kan mycket väl ha kallat sig eller kallats Gammal. Bäst är dock att på sin höjd ha med det inom parentes när man skriver om denne.

2020-01-06, 22:08
Svar #47

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil
På din fråga, Constantinus, kan jag säga att det verkar saknas längd för Älvsborgs lösen 1571 för Gävle stad. Däremot finns längder för fem landssocknar i Gästrikland, men det hjälper ju inte så mycket här. Ska se om jag kan hitta några andra längder.

2020-01-07, 00:48
Svar #48

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil

Det har blivit så många namn nu som svävar runt, så jag lägger här upp en skiss över hur jag tänker. Alltid vanskligt att lägga upp en släkttavla, eftersom den så lätt ser slutgiltig ut, men av pedagogiska skäl kanske en behövs. Så om någon annan ser den så vill jag betona att detta bara är en skiss för att sammanfatta resonemanget hittills och att den inte duger som underlag för att skriva in något i sina egna genealogier. Vad som behövs är bl.a. mer stöd för att identifiera Gävle- och Hudiksvallsborgaren Måns Hanssons far Hans Månsson med Gävleborgmästaren Hans Månsson ("Gammal").


[Släktskissen uppdaterad 2020-01-07, 17:10, för att tydliggöra var frågetecknen främst finns.]

2020-01-07, 04:59
Svar #49

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Min vän i Gävle:
Lisse-Lotte Danielson viger sitt liv åt webbplatsen Gävledraget.

– Det är en levande bok om Gävles historia som så många som möjligt ska vara med och skapa.
Så har hon blivit lite av stadsbibliotekets förlängda arm. Lisse-Lotte och hennes man Daninge tillbringade en hel vecka i bibliotekets faktarum, där de med kamera på stativ fotograferade varje sida i lokalhistorikern Erik Sehlbergs två böcker ”Gefle och dess slägter”. Erik Sehlberg levde 1794–1842 och i hans böcker ingår släkter från 1400-talet fram till 1800-talets första del. Böckerna finns endast i två slitna exemplar som inte lånas ut, men sedan Lisse-Lotte upprättat en digital version av dem har de blivit tillgängliga för fler. Stadsbibliotekets exemplar är i sin tur avskrifter av originalen som förvaras i Stockholm.
---
Skapare och utvecklare av webbplatsen Gävledraget.com om Gävles historia från 1400-talet till nutid, som omfattar närmare 10 000 webbsidor inklusive fotografier.
https://www.arbetarbladet.se/artikel/lisse-lotte-raddar-gavlebornas-historia
-----------------------

 
57. Släktschema för Kröger. Dubbelklicka för att få bilderna extra stora.

Sammanfattande inledning

Anteckningarna i Sehlbergs ovanstående släktschema inleds med Jacob Andersson Grubb, underlagsman i Westerbotten.

Enligt Bengt Utterström……”uppger Bergholm i släktboken Sukukirja att både borgmästaren i Uleåborg och Maria Kröger härstammade från Västerbotten, och på honom stödja sig förmodligen senare författare. Båda uppgifterna är emellertid felaktiga, vilket framgår av – visserligen sekundära – rikssvenska källor”. Utterströms förklaring till detta framgår av artikeln i ovanstående länk.

Utterström nämner vidare att släktforskaren Erik Sehlberg i slutet av 1820-talet började insamla material till ett stort arbete “Gefle och dess slägter”. Detta arbete har aldrig tryckts utan existerar endast som manuskript (se foto på ovanstående inbundna böcker).

Jag har själv (Lisse-Lotte Danielson) fotat samtliga kvarvarande sidor av detta manuskript med stativ och självutlösare för att få så skarp upplösning som möjligt. Det är även lättare att läsa informationen i dator då den kan förstoras. Faktum kvarstår att vissa sidor fortfarande är svårlästa varför jag till detta bifogar många fotade sidor för läsarens egen tolkning och kontroll. Filerna är medvetet stora för att underlätta läsningen vilket gör att man måste vandra både upp och ned och sidledes med webbsidans “hissar”.

Utterström fortsätter :

Familjen Kröger hörde till de förnämsta i Gävle.
Borgmästaren i Uleåborg, Daniel Kröger, var son till borgmästaren i Gävle, Bertil Kröger, död före 1632, och hans hustru Malin (född omkring 1590), senare omgift med borgmästaren Jöns Ingevaldsson.
Bertil Krögers far var Daniel Kröger d.ä. (död den 2 febr. 1616), som var stadens rikaste man och som till kyrkan donerade bl.a. en praktfull mässhake och en oblatskål av silver, försedd med gravyer och hans, hans hustrus och barns initialer.

Källardörr från Daniel Kröger fanns kvar 1603  från gård nr 233 söder om slottet, tillhörig kakelugnsmakare G Brandtman och senare fabrikör N A Ekbergs lokaler. Källaren är nu borta. Det var en köpmansfurstes hem och firman fortsatte hela 1600-talet.

Från en av Daniel Krögers döttrar härstammar Emanuel Swedenborg (via Anna Kröger).
Från en annan, gift med drottning Kristinas hovråd, Peder Andersson Grubb (via Engla Kröger).
Samt den adliga ätten Lagercrantz (Olof Jonsson Lagercrantz som var gift med Margareta Kröger, han uppgavs ha varit barnlös och slöt själv sin ätt).
Daniel d.ä:s hustru hette Margreta Persdotter, dotter till borgaren i Gävle Per Ångerman och Margareta Jakobsdotter.

Litet längre fram i Utterströms manus framgår att Margreta Persdotters mor var av den gamla ansedda GrubbsläktenMargreta Jakobsdotter Grubb (f. ca 1530).

Hennes far var Jakob Andersson Grubb (ca 1495-1565).
Hennes farfar Anders Persson Grubb(f. ca 1468– ca 1526) g m Mariet Jacobsdotter Bure (1473 -1529)

Båda har uppgivits varit underlagsmän i Västerbotten, men var troligen lappfogdar och lantköpmän i Grubbe by utanför Umeå.

Jakob Andersson Grubbs hustru och Margareta Jakobsdotters mor var Maria Jakobsdotter Burea enl. Utterström, men Kelug Olofsdotter (f. 1510 – ) enligt Vilppula. Själv tror jag på Kelug Olofsdotter. Det var – enligt Vilppula – farfadern Anders Persson Grubb som var gift med Mariet/Maria Jacobsdotter Bure /Lisse-Lotte.

———————————————————————————-

Sehlbergs släktsaga om de rika Krögers.

Se Sehlbergs släktschema med frågetecken som fylls i dessa efter vissa av Utterströms kommentarer:

Anders Persson Grubb(f. ca 1468– 1526) g m Mariet Jacobsdotter Bure (1473 -1529 ) var far till Jacob Andersson Grubb nedan och Margaretas farfar,

Lappfogden (ej Underlagman ) i Grubbe by utanför Umeå i Västerbotten, Jacob Andersson Grubb (ca 1495-1565) var gift med Kelug Olofsdotter (f. 1510 – ), dotter till Olof.

Jakob Andersson Grubbs dotter – Margreta Jakobsdotter Grubb (f. ca 1530) var 1) gift med Pehr Ångerman borgare i Gefle.

“De hade flera barn av vilka Dordi Pehrsdotter blev gift med Karl Henriksson, rådman i Gefle 1595, 1596″.

Detta enligt Anders Lindström som där anger Meddelanden av Gestriklands fornminnesförening 1902 som källa.

Margreta Jakobsdotter Grubb var 2) gift med Erik Broddesson, rådman 1595, 1598 borgmästare 1600-1605 samt fullmäktige vid riksdagen i Norrköping 1604. Han var föreståndare för hospitalet 1602-1604 och kvitterade i denna egenskap de 24 tunnor kronotionde, som voro anslagna till hospitalet.

Erik Broddesson var svåger till borgmästaren Bertil Larsson (gift med Malin Jacobsdotter),
Wellam Marcusson (gift med Sara Jacobsdotter),
Margareta Jakobsdotter Grubbes bröder Per Jacobsson i Gävle och
Anders Jacobsson i Grubbe, d. efter 1579, gift med Barbro Pedersdotter.
Anders Jacobssons son Hans Andersson Grubb var borgmästare i Gävle.

Klicka på respektive länk som leder till denna information.

Margreta och Pehr Ångermans dotter – Margreta Pehrsdotter var gift med Daniel Kröger d.ä. (död 2/2 1616) som var Gefles rikaste man under 1500- och 1600-talet.

(En tomt “på löten ovanför diket” uppläts fri från tomtören till Daniel Kröger mot 6 daler 1 mark 31 öre genom Kungl. Brevet den 16 December 1597. “efter vi ha förnummit att ett gammalt bruk i Gefle har varit att de som således kronans tomt och jord köpa vilja, pläga överheten om tillstädjelse dertill besöka”./ Källa: Om jord hörande till och under Gefle stad/ Gefle den 6 November 1888 – J. Selggren)
https://www.gavledraget.com/10000-historia/14000-gamla-gavleslakter/slakten-kroger-i-gavle/

Se även: https://www.gavledraget.com/tag/gefle-och-dess-slagter/
-----------------------------------------------------

"Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA)" Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:88 sidan 91.
Släkten Grubb/Grubbe genealogier

Anders Claesson/Persson i Grubbe
v910026.b1300.s91
https://app.arkivdigital.se/volume/v910026?image=1300

Anders Persson Grubbe
v910027.b1620.s357
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=1620&page=357

Wilhelm Andersson Grubb
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=1640&page=357

Jacob Andersson Grubb
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=1650&page=357

Bertil Larsson gift med Magdalena Jacobsdotter Grubb
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=1670&page=357

Anders Hansson Grubb
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=1410&page=357

Anders Persson Grubbe
Dotter Carin Andersdotter gift med Olof Matsson
https://app.arkivdigital.se/volume/v910030?image=670
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2020-01-07, 09:36
Svar #50

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Åh! Att se vetgirige Urban ta sig an detta fall med stor iver  gör mig varm inombords.  ;D Tyvärr är jag ganska upptagen denna vecka, men kan kolla upp i mån av tid. Två mindre påpekanden hinner jag med nu. För det första framgår av Per-Olof Snells artikel att det var tre bröder som delat på laxfisket i Torne älv. En bland dessa bröder blev således stamfader för klanen Gammal. För det andra var Knut Ingelsson ingift senast 1563, och "ville därför  själv bli  besutten  på samma gods där han är beredd att svara för skatt och skuld" gällande laxfisket (sida 9 i Snells artikel). Jag uppfattar att Knut Ingelsson omnämns i diverse handlingar åren 1554-1563. Per Ångerman var bosatt i Gävle åtminstone 1575 enligt Bureskivan. Erik Broddesson omnämns första gången i Gävles tänkebok 29/1 1595 (AIa:1 sida 50-51) och sista gången 4/5 1605 (sida 119-120). Alltså blev det fel i släktboken rörande Margareta Jakobsdotters makar i ordningsföljd (som skall vara Knut, Per respektive Erik).

Vad jättetråkigt att Gävle stad saknas i Älvsborgs lösen 1571! Men hur kommer det sig att bara fem landssocknar i Gästrikland är medtagna där? Jag är helt oinsatt i svensk förvaltningshistoria, men amatörgissar att eventuella kungliga förläningar fördes med separata räkenskapsböcker som bör gå att uppbringa någon annanstans i det digra källutbudet.  :(

Stefan upplysning om att Erik Sehlbergs verk förvaras i Stockholm framkom som en nyhet för mig, som fram tills nu trott att originalböckerna förvaras på stadsbiblioteket i Gävle. Jag har nyligen mejlat till Arkiv Digital och bett dom att undersöka saken, och om  Riksarkivet har böckerna inne så ämnar jag lägga in en beställningsfotografering på dessa.

2020-01-07, 09:41
Svar #51

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil

Hej Stefan! Tack för din sammanfattning. Jag var tidigare inne på Gävledraget, men det verkar som att det bara är en liten del av Sehlbergs stora "Gefle och dess slägter" som faktiskt finns upplagt där. Jag hittar genealogierna för Kröger och Behm och ett par släkter till men knappt några fler när jag söker. Inget om släkten Gammal (som är aktuell i den här diskussionstråden), inte heller om andra personer och släkter som jag vet ska finnas behandlade av Sehlberg. De textredovisningar som ges på webbsajten är en blandning av Sehlbergs egna uppgifter och andras rättelser och kompletteringar. Vissa texter är mer som blogginlägg. Eller söker jag på fel sätt? Jag får mejla Lisse-Lotte Danielson och fråga.


Jag har använt Sehlbergs verk flera gånger när jag varit på Kungl. Biblioteket, men nu är jag så fysiskt begränsad att jag inte längre kan ta mig dit ens med färdtjänst. Eftersom Sehlberg hämtat uppgifter från källor som nu förlorats vore det jättebra med en digital version av Sehlberg som den faktiskt ser ut. Samtidigt är hans släkttavlor ungefär som de i Nils Burmans släktbok, en blandning av äldre litteraturuppgifter av varierande kvalitet och primärkällor, så inget man bara kan acceptera rakt av. Ändock en värdefull resurs om man hanterar den försiktigt.


P. S. Angående Kröger- och Behm-släkterna du nämnde: En Bureättling i Johan Bures släktbok är den Margareta Persdotter (Ångerman) som gifter sig med Gävleborgaren Daniel Kröger. Johan Bure redovisar också deras barn. Dottern Anna blev gift med borgmästaren i Gävle Jon Mickelsson (Behm). När det gäller släkten Behm har Michael Lundholm utrett den mycket grundligt och skickligt i flera artiklar i Svensk Genealogisk Tidskrift de senaste åren och visat att en hel del uppgifter om de äldsta leden i den äldre litteraturen är felaktiga. Samtidigt har han hittat nya kopplingar. Ville bara nämna det för övriga läsare av tråden.

2020-01-07, 10:54
Svar #52

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil

Tack för påpekandena, Constantinus! Om Genealogiska Föreningen ger ut en ny version av den digitala utgåvan av "Johan Bures släktbok" med utökat artikelbibliotek – det har varit tal om det, men det är förstås en resursfråga – lägger jag in en rättelse när det gäller ordningsföljden i Johan Bures redovisning av Margareta Jakobsdotters makar. Men den här tråden var ursprungligen tänkt att fungera just för rättelser och kompletteringar till "Johan Bures släktbok", så det är utmärkt att uppgiften tills vidare finns här.


Snells artikel refererar flera av breven i korrespondensen om laxfisket i Torneå socken 1563, men han ger bara ett par korta citat därur så jag vet inte i vilken utsträckning uppgifterna är tolkade eller direkt återgivna. På s. 9 skriver Snell om Jakob Anderssons i Grubbe skrivelse till lagmannen Ture Bielke: "Grubb menade att det var orätt att ett systerbarn i Pite från släkten sålt bort tre bröders del i Torne de andra systerbarnen ovetande som är hans hustru med sina bröder Hans Gammal, Lasse Gammal och Nindrek [måste väl vara Hindrek, min anm.] Skreddares hustru."


De involverade i tvisten om laxfisket och jorden i Torne socken 1563 delar Snell in i tre grupper:

* N. N. (gift med Jakob Andersson i Grubbe; hennes svärson Knut Ingelsson engagerar sig också i tvisten och är då fogde i Torne) och hennes bröder Hans Gammal och Lasse Gammal
* N. N. (gift med Hindrik Skräddare [ev. = kronoköpmannen Hindrik Skräddare i Stockholm, min anm.])
* syskonen Birgitta (gift med Lasse Olsson i Pörtesnäs, Piteå socken) (deras svärson, kyrkoherden Anders Hansson i Piteå socken engagerar sig också i tvisten), salig Lasse Larsson i Uppsala, Nils (Larsson) och Karin (gift med rådmannen Lille Jöns Andersson i Stockholm).



[Tillägg 2020-01-07, kl. 11:10: Av formuleringarna i Snells referat skulle man nog också kunna dra slutsatsen att N. N. (gift med Hindrik Skräddare) ingick i den första gruppen, så att det egentligen bara är två arvsgrupper det handlar om. Man skulle behöva se dokumenten i original för att avgöra.]


Dessa beskrivs alltså av Jakob Andersson vara "systerbarn" – kusiner på mödernet – som haft "tre bröders del" i laxfisket i arv. Svenska Akademiens Ordbok (saob.se) ger följande definition av 'systerbarn': "(ngns) systers (<e>l.<ler> systrars) barn; förr äv. (i s<ynner>h<e>t i pl.<uralis>): kusin(er) på mödernet", och ger belägg med den senare betydelsen från 1533 och 1619. Jag uppfattar detta som att de tre grupperna av primära intressenter (undantagandes deras ingifta släktingar) hade varsin systerlott i arv i laxkolken via sina *mödrar*, så de "tre bröderna", som kanske ursprungligen förvärvade härligheten, verkar ligga åtminstone ännu en generation längre bak i tiden. Eller begriper jag fel?

2020-01-07, 12:43
Svar #53

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Jag har kontaktat Lisse-Lotte Danielson i Gävle , men hon svarar hon inte minns!  :'(

Jag hittade nu bara en annan här troligen ovidkommande sida:
Om Olof Eriksson Gammal, borgare Gävle 20/6 1635 och hans ättlingar ifrån Gävle i Sehlbergs samling:
http://www.gavledraget.se/A3/Photogallery/Ur_Radhuskronikan/213_gammal_Warg_Kjerrulf.JPG
------------------

Jag antar att du Urban och andra redan kollat på Anbytarforums sidor om släktnamnet Gammal där Borgmästaren Hans Månsson Gammal död 1598 diskuteras och lite om källor, annars se:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70388.msg995181#new
---------------

Även under Unonius diskuteras ju Gammal från Gävle i flera inlägg:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=75267.msg1047334#msg1047334
--------------

Även under Alander förekommer Gammal från Gävle i ett inlägg av mig, dock helt utan andra källor än de forskare publicerat uppgifterna tyvärr:

Annas mor: Anna Månsdotter Gammal, f omkring 1605 Gävle, Gävleborgs län, 1686 Njurunda, Västernorrlands län, d 1686 Njurunda, Västernorrlands län, bg 1687 Njurunda, Västernorrlands län
(Jan Granholms Familjeöversikt för Anna Månsdotter Gammal:
Far: Måns Hansson Gammal, f 1587 Gävle, Gävleborgs län, enligt Gert Ståby. Måns föräldrar: Hans Månsson Gammal, f 1537 Gävle, Gävleborgs län, d 1598 Gävle, Gävleborgs län och Margareta Haraldsdotter, f 1542 Gävle, Gävleborgs län.
Anna Månsdotter Gammal, f 1605 Gävle, Gävleborgs län, 1686 Njurunda, Västernorrlands län, d 1686 Njurunda, Västernorrlands län, bg 1687 Njurunda, Västernorrlands län
--------------------------------------------------------------------------------------------------

Sehlberg från Gävle är reproducerad av Riksarkivet verkar det som, men ej nåbar väl? Jag tror den var utlånad till dem under en period.
https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+b58afccc-afba-11d3-9e57-009027b0fce9&vol=n&s=Balder

Register till Gefle och dess slägter af Erik Sehlberg. Handskriven.
https://ssa.mikromarc.se/Mikromarc3/web/detail.aspx?Id=40441&Unit=6471&db=ssa
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2020-01-07, 20:09
Svar #54

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Kompletterande  INFORMATION OM BERTIL LARSSON (tillhörande släkten BURE)

I min bok ” Bidrag till Gefle Stads Historia och Beskrifning” av Oskar Fyhrvall från 1901 finns en
Förteckning över borgmästare i Gefle
(I den står följande som kan kopplas till Bertil Larsson).

-          6.  Bertil Larsson, borgmästare och de flesta åren 1573-97 (sid 163)

-          12.  Wellam Markusson, borgmästare jämte sin svåger Bertil Larsson 1594 (sid 164)

-          16.  Erik Broddesson, borgmästare  1600-05. Han var svåger till borgmästaren Bertil Larsson (sid 164)

-        18.   Jakob Bertilsson, borgmästare 1606, 1610, 1614, 1621, son af borgmästaren Bertil Larsson. (sid 164)

-          20.  Hans Andersson Grubb, borgmästare 1614, 1623-25, 1627, 1616-38, Var son till underlagmannen i Västerbotten Anders Jakobsson i Grubbe, en svåger till borgmästaren Bertil Larsson, Wellam Markusson och Erik Broddesson. (sid 165)

Skannade bevis från Fyhrvalls bok.
http://www.gavledraget.se/photogallery/Bure/Borgmastare.jpg
http://www.gavledraget.se/photogallery/Bure/Borgmastare-2.jpg
http://www.gavledraget.se/photogallery/Bure/Borgmastare-3.jpg

O Fyhrvall anger som källa: Hufvudsakligen efter Selggrens anteckningar.
----------------------------------

Här finns även ett original av protokollsavskrift från Bertil Larssons tomt i Gävle samt en översättning på detta av Percy Elfstrand
http://www.gavledraget.se/photogallery/Bure/Bertil_Larssons_protokoll.jpg
http://www.gavledraget.se/photogallery/Bure/Bertil_Larssons_protokoll_2.jpg

Källa: http://www.gavledraget.se/Bertil_Larsson_mer_information.htm
-------------

Se även det engelska orginalet:
http://www.gavledraget.se/eng_Bertil%20Larsson.doc

och

Bertil Larsson, Borgare i Gävle - gift med ättling av släkten Bure.

Släktforskaren mm John Winblad von Walter i Minnesota
John är barnbarn till en av de familjer som i början på 1900-talet emigrerade till USA. Han och hans familj tillhör ätten Bure. John har på egen hand lärt sig svenska och forskat under många år och regelbundet informerat om sina upptäckter på ett otal sidor inom Sveriges Släktforskarförbund.
Han har nu åter översänt material med tillstånd till publicering på Internet.
OBS! Länkarna till vilpulla.com går till någon skum sida! Men länkarna till Boström och andra går bra.
http://www.gavledraget.se/Bertil_Larsson_Bure_Gavle.htm

Bureätten för Gävle startar med Malin och Bertil Larsson - med stamfader Jacob Andersson Grubb den äldre  (ca 1500-1565)
http://www.gavledraget.se/photogallery/Bure/Bureatten%20Lundstrom.jpg

Om släkten Bure i Sehlberg:
http://www.gavledraget.se/photogallery/Bure/Bureus%20X36.jpg

-----------------------------------------------------------------------------------------------

Elin Königsdotter – bl.a. kopparhandlare i Gävle vid 1500-talets mitt.
http://www.gavledraget.se/Elin_Konigsdotter_Gavle..htm
----------------------------------------------------------------------------------------------

Prosten Petrus Olai Fontelius och Catharina Rolandsdotter Bure och häxprocesserna.
Materiel översänt från
John Winblad von Walter

Petrus Olai Fontelius gifte sig 1651 med Catharina Rolandsdotter Bure dotter till prästen i Nora socken, Västmanlands län, Roland Olai/Olofsson Bure och hans första hustru, Catharina Biörsdotter (Balck?), dotter till en viss Biör, Bjur, eller Björn av okänt ursprung, och som kan ha haft efternamnet Balck. Catharina Rolandsdotter Bure var troligen född i Nora socken, Västmanland, Sverige på 1620-talet eller 1630-talet och dog i Gävle den 16 februari 1706. Catharina begravdes den 2 mar 1706, förmodligen på kyrkogården i Gävles Heliga Trefaldighets kyrka. En begravningspredikan från Catharina Rolandsdotter Bures begravning finns fortfarande i Kungliga biblioteket i Stockholm.

Petrus Olai Fontelius och Catharina Rolandsdotter Bure hade följande kända barn:

 1) Olof Fontelius, en student, som föll från en höstack och dog.

 2) Margareta Fontelia, som föddes 1653. Hon var gift (1) med Olof Hiller, en sekreterare i kyrkans Konsistorium i Uppsala, som höll en magisterexamen. Hon var gift (2) med dekanus och prästen i Nordingrå församling, Västernorrland län, Michael Ström, som var född i Ströms by, Arnäs församling. Västernorrlands län, ca 1640 och d. 24 April 1709. Han var son till militära befälhavaren Per Michaelsson Ström.

 3) Petrus Petri Fontelius, löjtnant vid amiralitetet i den svenska marinen.

 4) Roland Fontelius, född i Uppsala 16 augusti 1656. Han var student vid Uppsala universitet med två av sina bröder och disputerade där 1682. År 1682-1683 var han hovkaplan till Lord High Steward Sverige, Magnus Gabriel De la Gardie. År 1683 var han student vid Rostock universitet i Tyskland, sedan 1684 student vid Greifswalds universitet, också i Tyskland. Han dog i Ystad, Skåne, Sverige den 23 december 1702.

 5) Abraham Fontelius, som var kapten vid Svenska Amiralitetet i Ystad. Han dog ogift.

 6) Catharina Fontelia, född i Uppsala 1660 och död 1736 i Nora församling, Västmanland. Hon var gift (1) den 14 september, 1680 med prästen vid Västerlövsta och Enåker socknar i Västmanland, Gabriel Phragmenius som var född 1648 i Hagby församling, Uppland och död 27 april 1705 i Västerlövsta församling, Västmanlands län, son till prästen i Hagby och Ramsta församlingar i Uppland, Jonas Vernici/Vernicius och prästens dotter Margareta (Catharina) Nilsdotter Sepelia/Sepelius. Catharina Fontelia var gift (2) med prästen i Nora socken, Västmanland Olaus Petri Noraeus.

  7) Elisabeth Fontelia, som var född 18 oktober 1661 och död i Gävle. 6 februari, 1741. Hon var gift. 24 september 1685 i Gävle med Gävle handelsman och stadens rådman Anton Martin, som dog i Gävle 27 april 1712. Elisabeth och Anton är förfäder till den välkända Martinfamiljen i Sverige.

 8 ) Anna Fontelia, som var född 1662. Hon var gift med prästen vid Alfta socken, Gävleborgs län, Jacob Erici Rönqvist, som var född 1656 och död 1694, son till en borgare i Gävle. Efter hennes makes död dömdes Anna 1698 för en olaglig affär hon hade med dekanus/prosten i Gävle, Johan Henrik Schaefer (1657-1725), som hade kommit till Alfta för att begrava hennes man. Schaeffer dömdes också till böter och blev avstängd från sitt yrke, deras affär hade skamfullt avlat fram ett barn  1695. 
 
9) Lars Fontelius, som var född  1679 och död 1692 som student.

Källa: http://www.gavledraget.se/Fontelius_Petrus_Olai.htm
-----------------------------------------------------------------------------------------------

Berättelsen om Anna Israelsdotter Bures kusin i fjärde led, av den mycket berömda ätten Bure, den mer kända Catharina Rolandsdotter Bure, gift med prästen Petrus Olai Fontelius och som också blev anklagad men lyckades rymma med hjälp av sin man och även slutligen bli benådad. Det är säkert därför som hon får finnas kvar i historien. I ovanstående länk om Catharina ovan står det helt anonymt att ”Anna Snifs var en av de dömda” men i detta framgår ingenting om att även hon var från den berömda Bureätten.
http://www.gavledraget.se/Peter_Eriksson_Snifs.htm

117. Bure, Anna Israelsdotter: about 45 years old, wife of Peter Eriksson Snifs, beheaded at Gävle, Sweden 6 March 1675
Peter Eriksson Snifs har blivit kallad ”Storfiskare i Gävle”, vilket troligen är kopplat till hans företag som köpte, sålde, fångade, saltade och transporterade fisk. Peter var även en av ägarna till skeppet Gävleborg vilket led skeppsbrott 1681. Andra ägare till detta skepp var Peters svåger Hans Bure, rådman Anders Dunder, domare Olof Skänk samt arvtagarna efter Jeremias Elis som nyligen hade avlidit. Peter var även involverad i gjuteriet ”Hammarby Norra Smedja” och ägde 1/8 del av detta. 1678 sålde han sin del till Anders Eneroth, vilken senare blev adlad Leijonflycht.

1654 representerade Peter Snifs sin svärfar Israel Zachrisson Bure i en rättegång. Bure hade köpt vin och mjöd från Daniel Liejel i Stockholm och konstaterat att produkterna var otillfredsställande. För att bevisa att spriten var dålig krävde Peter att två rådmän provade dryckerna i fråga.

Källa: http://www.gavledraget.se/Peter_Eriksson_Snifs.htm#Över_hela_världen

Anna Israelsdotter Bure
"Häxa". Blev ca 50 år.
Far:  9778 Israel Zachrisson Bure (1595 - 1659)
Mor: 9779 Margareta Nilsdotter (1595 - )

Född:
  omkring 1625 1)
Död:
  1675-03-06 (X), Gävleborg, Gävle, Torget 2)
Familj med 4888 Peder Ersson Snifs (1625 - 1683)
Barn:
2444 Petter d.ä. Pettersson Strömbäck (1664 - 1720)
Noteringar
"Från Gamla Världen till Nya":
3097. BURE, Anna Israelsdotter, b. ca 1625; lived in Hemlingby, arrested and sentenced to death in Gävles Witch Trials of 1675, two of her daughters were also named in the Witch Trials; d. in the Town Square of Gävle by beheading on 6 Mar. 1675. (14)
--------------------------
Tidpunkt: 6 mars 1675
Brott: [ej angivet]
Text: Den 6 mars 1675 på torget i Gävle halshöggs Gävleborgaren Peder Ersson Snifs hustru Anna Israelsdotter Bure, dotter till handelsman och brukspatron i Gävle, Israel Zachrisson Bure (d. efter 1659) och hans hustru Margareta. En son och några döttrar till Anna Israelsdotter Bure och Snifs var också involverade. På grund om Annas bekännelse blev hon inte bränd på bål, och var efter begravd i kyrkogården. Fyra andra kvinnor avrättades samtidigt med Anna och blev halshuggna och brända på bål och inte begravda på kyrkogården. De andra fyra kvinnorna var Lorenz Gullsmeds dotter Brita, Erik Peterssons hustru Elisabeth, Håkan Vacktknekts svärmor Kirstin, 78 år, och Hans Johanssons hustru Brita Canon.

Källa: (uppgift saknas) Meddelat av John von Walter 21 mars 2003 kl 13:09
http://www.folkeb.se/Genealogi/Anor/Antavla/p80785c20.html
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2020-01-07, 22:23
Svar #55

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Bingo!!!

 Vol:88
"Gefle och dess slägter" under 16- och 1700-talen. Kopia av avskrift i Gävle stadsbibliotek utförd 1933 av stadsbibliotekarien Wilhelm Lindeberg efter en handskrift av hemmans ägaren Erik Sehlberg, Sätra från början av 1800-talet, tillhörig Gävle högre allmänna läroverks handskriftssamling. I: 1.

"Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA)" (1 träff) Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) > Vol:88 Bild 170.
v910026.b10
https://app.arkivdigital.se/volume-collections/4691?country=3&query=Avskrifts-%20och%20kopiesamlingen%20(HLA)&search=true&volume_id=910026

Hans Månsson Gammal sidan 215 enligt registret. Se bifogad bild.
--------------

Vol:89
handskriftssamling I: 2
"Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA)" Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:89 Bild 190/Sidan 215
v910027.b190.s215
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=190
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2020-01-07, 22:24
Svar #56

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil

Tack för uppgifterna, Stefan! Jag har sysslat mycket lite med Gävle och har ingen litteratur om Gävle hemma, så jag har dålig koll på borgerskapet där under 1500- och 1600-talen. Gävle var ju en ansenlig stad den tiden, så att vara borgmästare där måste ha varit rätt prestigefyllt. Omkring tio–elva borgmästare i staden under Vasatiden var Bureättlingar eller var gifta med sådana. Vilket i sig inte gör det otroligt om det visar sig att den Hans Månsson vars son Måns Hansson Johan Bure intervjuade 1641 verkligen var identisk med Gävleborgmästaren med detta namn.



Uppgifterna om Bertil Larssons i Gävle familj intresserar mig också personligen. Jag råkar härstamma från hans sonson, borgmästaren Jakob Bertilsson, men har faktiskt aldrig satt mig i vad litteraturen förmedlar om honom och hans släktkrets i Gävle; det har varit något jag tänkt göra någon gång i tiden. Nu har jag mer att utgå ifrån, och kanske dessa personer kan bli mer än bara namn och årtal.


[Tillagt 2020-01-07, kl. 22:57: Och tack så jättemycket för länken till ArkivDigitals inskannade version av Härnösands Landsarkivs kopia av Gefle och dess slägter!]

2020-01-07, 23:01
Svar #57

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Tackar för tacket Urban! Som de säger i Öregrund. Roligt om det som redan finns framforskat och publicerat till användning och att rättelser sker i de fall det förekommer felaktigheter eller att osäkerheter förtydligas.

Hann du se att jag faktiskt hittat "Gefle och dess slägter" av Erik Sehlberg digitaliserat och publicerat hos Arkiv Digital och fotot på sidan 215 i I:2 om släkten Gammal i mitt inlägg en minut före ditt? ;)

[Tillagt 2020-01-07, kl. 23:02: Jag ser nu att du sett min länk och även att sidan har besökts 3131 gånger!]
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2020-01-07, 23:38
Svar #58

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 624
  • Senast inloggad: 2020-01-07, 23:38
    • Visa profil
Tittar man på själva släkttavlan för släkten Gammal hos Sehlberg så finns inte någon Måns (Hansson) Gammal med bland barnen till borgmästaren Hans Månsson (Gammal). I stället har Sehlberg längre ner på sidan (vol. 89, s. 215, AID: v910027.b190.s215) noterat: "Rådman Måns Gammal nämnes 1610, troligen son till Borgmästaren, man ej vet något vist." Men på många ställen på nätet kan man numera läsa att Måns Gammal *var* son till Hans Månsson Gammal, utan reservation, och hade en dotter Anna Månsdotter Gammal, gift till Njurunda i Medelpad. Beror detta på att vi har så många fler data om denna familj, eller bygger allt på antaganden som har »metamorfosorerat« till fakta genom ren upprepning? Det är svårt att komma bort från det brus som sådant orsakar för att se vad som verkligen kan bekräftas. Att personerna har funnits är det inget tvivel om, däremot om vad de egentligen hetat och hur giltiga släktkopplingarna är ...

2020-01-08, 04:57
Svar #59

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
"Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA)" Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:88 sidan 91.
Släkten Grubb/Grubbe genealogier

Anders Claesson/Persson i Grubbe
v910026.b1300.s91
https://app.arkivdigital.se/volume/v910026?image=1300

Anders Persson Grubbe
v910027.b1620.s357
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=1620&page=357

Wilhelm Andersson Grubb
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=1640&page=357

Jacob Andersson Grubb
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=1650&page=357

Bertil Larsson gift med Magdalena Jacobsdotter Grubb
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=1670&page=357

Anders Hansson Grubb
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=1410&page=357

Anders Persson Grubbe
Dotter Carin Andersdotter gift med Olof Matsson
https://app.arkivdigital.se/volume/v910030?image=670
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2020-01-08, 16:24
Svar #60

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil

"Nindrek Skreddare" i Snells artikel låter som ett udda namn. Är det inte en felläsning av Hindrek, dvs. Hindrik/Henrik? 'N' och 'H' kan skrivas mycket snarlikt. Flera av de andra systerbarnen som nämns i tvisten om laxfisket i Torneå är verksamma i Stockholm. En Hindrik Skräddare omnämns 1550 i Stockholms stads tänkeböcker den 7 juni 1550 – han vistades just då i Lübeck – som son till framlidne borgaren gamle Hans Skräddare och dennes hustru Birgitta. [s. 65] Den 16 oktober samma år är Hindrik Skräddare vittne i rådstugan och kallas då "hans nådz kópman". [Stockholms stads tänkeböcker 1549–1553, s. 91] Om det rör sig om just den "Nindrek (?) Skreddare" som Jakob Andersson nämner 1563 skulle det vara dennes hustru som var en av de kusiner på mödernet som var arvfallna till laxfisket i Torneå.

Det kan röra sig om en hovskräddare vid namn Henrik Kerstens, avliden före 13/3 1581. Ur Stockholms tänkeböcker:


25/4 1575 (sida 361 i avskriften, koncept)

"Hustrv Margrete, framlidne Adrian Tÿles eftherleffuersche, tiltalede Hans Fougt och Henrich schräddere vm ett lÿfte the haffue giort sampt med Hans Schultte för en, benempdh Hinrich Schride, för 54 daler, huilket för:ne Hans Fougte och Hinrich schräddere tilstode för rätten.
Sententia.
Then ther går i lÿfte, han går och i betalning etc.
"


25/4 1575 (sida 573 i avskriften, renskrift)

"Hustru Margrete, framlidne Adrian Tÿles.
Samme dag blef efther tiltaal, swar, skäl och bewÿs affsagdt för rätte emillen hustru Margrete, framlidne Adrian Tÿles efftherleffde änckie, och Hans Fogde, Hans Schulte och Hinrich Kerstens, hoffskräddere, vm 54 daler, som the hade gåth i lÿffte före för en benempdh Hinrich Schrÿde, att althenstundh samme Hans Fogde, Hans Schulte och Hinrich Kerstens nekede icke till lÿfftet vthen bestode thet nu för rätten, effther såsom förnempde Hinrich Schrÿdes handskrifft innehölt, nemligen att huar han icke betalede samme gäldh, dhå schulle lÿfftesmânnerne sware ther till och förnöye förnempde hustrv Margrete, therföre haffuer man inthet annet kunnet befinne, än att the äre plichtige att göre sitt lÿffte fyllest och måge sökie sin betalning igen hoos förwempde Hinrich Schrÿde eller hans erffuinger. Och efther thet förnempde hustrv Margrete och ther hoos berättede, att samme Hinrich Schrÿdes rätte handskrifft, som han hade vthgiffuit anno 68 på förnempde 54 daler, war förkommen och kunne icke nu finnes igen, therföre skall samme handskrifft inthet mere gälle efther thenne dag vthen aldelis ware caßeredh och bliffue dödedh in till ewig tÿdh, ehuar hon kan igen hittes anthen här eller annerstädz.
"


13/3 1581 (sida 242 i avskriften, koncept)

"Emillen Hinrich v. Brämen och Ålette, framlidne Hans v. Berlins eftherlefde enckie.

Ålette skall lathe komme thet tingest tilstädes, som Jacob glasmakere sampt andre flere inuenterede när henne efther registrens innehåldh sampt huadh mere henne kan bewÿses vpå, att hon haffuer efther framlidne Hinrich hoffskrädder.
"


[Målet saknas i renskriften]


Tillägg 1: Även Åletta var dotter till Hans skräddare och dennes hustru Birgitta.  Enligt "Stockholms rådhus och råd" var hon gift med borgmästaren Peder Nilsson, som var död före 9/4 1554, då förmyndare tillsattes för parets fyra barn. Åletta blev således omgift med Hans von Berlin.

Källa: Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 240 / sid 21 (AID: v910440.b240.s21)


Tillägg 2: Formuleringen i "Stockholms rådhus och råd" förvirrade mig. Ålettas sonson, borgmästaren Hans Nilsson Bennick antog sitt efternamn efter styvfarfadern, inte styvfader! Åletta Hansdotter blev omgift med Jöran Bennick. Då vet jag tyvärr inte vem Hans von Berlins Åletta var. Följande ur tänkeboken 9/4 1554 (sida 58 i avskriften):

"Peder Nilsons barne peninger.

Anno Dominj 1554 then 9 dagen vti aprilj månådh [sic]. Szama dagh kom hederliig quinna hustrv Åletta, salige Pedher Nilsons epterleffuerska, jn fór retta och gaff tilkenne, thet hon med sin salige mandz slægtt och wenners rådhe och samtyckie haffuer affwittratt fÿre sine barn, som hon och salige Pedher Nilson tiill hopa ått haffue, fór theris retta fæderne j lósth och i fasth och epter then ÿttersta fórmógenhett, som med henne på thenna tiid på fárde ær, rede peningar tuhundrade q.ortuger. Och sama peningar skall hon och hennes man Jóren Beneke beholle jnne hoss siig och bruge theris beste med thom, dog med sådana fórord, att hustrv Åletta och hennes man, barnsens stiuffadher, skole fóde och klæde barnen och fóde thom erliga vp, fór att the bruke samma theris peningar, szå lenge sama barn komme tiill mogen ålder och kunne stå theris egiitt fórre etc. Och ee huad nódh eller tronng, som på færde koma kan, dhå skole tesse 200 q. barnne peningar huarken siwncka eller brinna. Och med tesse fórordh ære sadana peningar affwittrade och vtfeste. Och tesse godemen wåre ther vtóffuer, nær thenne fórliichning skedde: Staffan Sasse, Pedher Andersson, Hanns Gammall, Eriich Nilsson och Påuall v. Yttræckt."


2020-01-08, 16:29
Svar #61

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 716
  • Senast inloggad: 2020-03-24, 13:48
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Angående Sehlbergs källor se Sehlgren, J., (1936), »Om Erik Sehlberg och Sehlbergska samlingen«, Medlemsblad för Genealogiska Föreningen 1936:11, s. 9–10. En text författad redan 1881 men publicerad i Medlemsbladet 1936. Enligt Sehlgren (som var syssling till Sehlberg) var Sehlbergs källor främst rådhusrättens arkiv (rådshusrättsprotokollen och bouppteckningarna). Min Behm-forskning bekräftar detta: Många av de mustiga anekdoter Sehlberg berättar återfinns där. Men han måste också ha haft andra källor för andra uppgifter men oklart för mig vilka. Sehlbergs verk om Gävle-släkterna omfattade ursprungligen sex band men idag återstår efter stadsbranden 1869 endast två. Kan förklara att vissa släkter saknas.
[/size]
[/size]Angående min Behm-forskning så hoppas jag att den kommer att finnas med i Släktforskarnas årsbok 2020 under titeln »Släkten Behm från Gävle – dess historiografi och äldsta led i ljuset av ny forskning«. Det som kommit hittills är några delresultat på vägen till detta som blir mitt huvudresultat.
//Michael Lundholm

2020-01-08, 16:56
Svar #62

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Angående Sehlbergs källor se Sehlgren, J., (1936), »Om Erik Sehlberg och Sehlbergska samlingen«, Medlemsblad för Genealogiska Föreningen 1936:11, s. 9–10. En text författad redan 1881 men publicerad i Medlemsbladet 1936. Enligt Sehlgren (som var syssling till Sehlberg) var Sehlbergs källor främst rådhusrättens arkiv (rådshusrättsprotokollen och bouppteckningarna). Min Behm-forskning bekräftar detta: Många av de mustiga anekdoter Sehlberg berättar återfinns där. Men han måste också ha haft andra källor för andra uppgifter men oklart för mig vilka. Sehlbergs verk om Gävle-släkterna omfattade ursprungligen sex band men idag återstår efter stadsbranden 1869 endast två. Kan förklara att vissa släkter saknas.

Angående min Behm-forskning så hoppas jag att den kommer att finnas med i Släktforskarnas årsbok 2020 under titeln »Släkten Behm från Gävle – dess historiografi och äldsta led i ljuset av ny forskning«. Det som kommit hittills är några delresultat på vägen till detta som blir mitt huvudresultat.

Vet du möjligen var Sehlbergs originalböcker försvaras idag - i Gävle eller i Stockholm? Hos vilken institution?

För övrigt önskar jag dig en god lycka med din slutarbetning om klanen Behm. (^_^)b

2020-01-08, 20:23
Svar #63

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 716
  • Senast inloggad: 2020-03-24, 13:48
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Avskrift finns i vart fall på Landsarkivets i Härnösand Avskrifts- och kopiesamling (vol 88 och 89) digitaliserat av AD. Se v910027.b190.s215. Urban refererade till det ovan.
[/size]
[/size]
//Michael Lundholm

2020-01-08, 21:21
Svar #64

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Avskrift finns i vart fall på Landsarkivets i Härnösand Avskrifts- och kopiesamling (vol 88 och 89) digitaliserat av AD. Se v910027.b190.s215. Urban refererade till det ovan.



Det var faktiskt jag som uppdrog åt AD att fotografera av de fem volymerna (88-92) i Härnösand för min räkning.  ;D

Landsarkivets exemplar är en xeroxkopia av Wilhelm Lindebergs avskrifter, och de bilder som jag hittills sett hos Gävledraget är exakt samma avskrifter. Jämför exempelvis Behm:

http://www.gavledraget.se/photogallery/Kroger/366_Michaelsson_Behm.jpg
med
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=1730

Jag pröjsar gärna en slant om det går att tillgängliggöra Sehlbergs originalböcker hos AD.

2020-01-08, 23:16
Svar #65

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 716
  • Senast inloggad: 2020-03-24, 13:48
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Tror det här KB. Jag kan också bidra. Det finns en grupp för just detta (crowd funding av arkivmaterial) på FVB som jag inte hittar nu. Ska försöka hitta den.
//Michael Lundholm

2020-01-09, 01:40
Svar #66

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Bra jobbat Constantinus att du fick AD att digitalisera Härnösands exemplar av Sehlberg!  :)
Men varför inte Gävles exemplar? Det är ju iofs reproducerat av SVAR redan. Men inte utlagt! :'(
Eller KB:s? Om det nu skiljer sig nämnvärt? :P

Michael, "v910027.b190.s215. Urban refererade till det ovan."
Tämligen oväsentligt, men det var ändå Constantinus som nämnde det först 2020-01-06, 10:29! ;)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2020-01-09, 07:16
Svar #67

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Michael: Gruppen på Facebook heter "Genealogiska insamlingar". Direktlänk:

https://www.facebook.com/groups/2312402002360216/


Stefan: Arkiv Digital har inte möjlighet att påta sig beställningsuppdrag där företaget inte redan bedriver verksamhet, till exempel på Kungliga biblioteket i Stockholm eller i Gävle.


En sökning i Digitala forskarsalen ger följande träff:


Sehlberg, Erik, arkiv
Referenskod: SE/RA/860010
ExtraID: 860010
Arkivinstitution: Riksarkivet
Arkivbildare/upphov: Sehlberg, Erik (1794 – 1842)

[Förteckning]
Gefle och dess slägter
Volymer (2 st)


Då uppfattar jag att Riksarkivet har originalböckerna inne. Ska höra efter med AD.

2020-01-09, 09:25
Svar #68

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Synd att AD inte kan ordna detta på KB, om det skiljer sig i versionerna av Sehlberg vill säga.
Exemplaret i Gävle och Härnösand förefaller ju vara lika!

Constantinus, jag vet inte om du såg mina länkar om detta i ett inlägg ovan 2020-01-07, 12:43.

"Sehlberg från Gävle är reproducerad av Riksarkivet verkar det som, men ej nåbar väl? Jag tror den var utlånad till dem under en period.
https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+b58afccc-afba-11d3-9e57-009027b0fce9&vol=n&s=Balder

Register till Gefle och dess slägter af Erik Sehlberg. Handskriven.
https://ssa.mikromarc.se/Mikromarc3/web/detail.aspx?Id=40441&Unit=6471&db=ssa " På Stockholms stadsbibliotek.
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2020-01-09, 09:51
Svar #69

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Hur är det med Hülpherska samlingen i Västerås som finns digitalt. Finns det ingenting av värde om dessa släkter där undrade jag, men kan inte se det i namnregistret här:
http://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0005&pid=alvin-record%3A188844&dswid=8725

Men Behm fanns ju iaf med där, men det har du förstås koll på Michael! ;)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2020-01-09, 11:11
Svar #70

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 716
  • Senast inloggad: 2020-03-24, 13:48
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Vad gäller Sehlberg ”på RA” så är nog det originalen på Gävle stadsbibliotek som anges som förvaringsplats. Den ”Sehlberg” som är reproducerad har SVAR som arkivinstitution. Det betyder att det är mikrokort.


Jodå Hülphers har tavlor med släkten Behm och det finns många andra också som exempelvis Rothoffs släkttavla som Jonas Magnusson hittade i Westinska samlingen häromåret på UUB. Vad gäller släkten Behm har dock uppgifter från dessa och andra handskriftssamlingar cirkulerat runt under ett par hundra år oftast utan källangivelser. Mycket hamnade i Victor Behms släktböcker 1888 och 1914. Knappast i något fall uppfyller de de vanliga källkritiska reglerna dvs de är gjorda på långt tidsavstånd, de återger hörsägen och berättelser och de som skrivit dem var ofta relaterade till släkten (t.ex. Peter Schönström, dotterson till Albrekt Behm,  med sitt brev till dubbelkusinen Emanuel Swedenborg (Vetenskapsakademins bibliotek) och Rothoff själv vars farmors far var faktorn Hans Behm).


Sehlberg är intressant eftersom många uppgifter kommer från rådhusrättens protokoll. Problemet är att man inte vet vilka uppgifter som kommer därifrån eller från andra källor. Därför är det helt nödvändigt att gå igenom domstolsprotokollen för att alls kunna värdera Sehlberg.


Tack Constantinus för FB-gruppen. Borde kommit ihåg det eftersom jag var med i den första insamlingen. Samt för att du ordnade med digitaliseringen av avskriften på HLA.
//Michael Lundholm

2020-01-09, 16:51
Svar #71

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Svaret har kommit:

"Hej igen!

Vi har nu försökt att beställa volymerna som du hänvisar till på Riksarkivet i Marieberg, men fick till svar att det är dessa volymer som finns på stadsbiblioteket i Gävle.

Med vänlig hälsning/Best regards

ArkivDigital
"


Jaha. Detta budskap går inte riktigt ihop med ett av Stefans tidigare inlägg:

"(...) Böckerna finns endast i två slitna exemplar som inte lånas ut, men sedan Lisse-Lotte upprättat en digital version av dem har de blivit tillgängliga för fler. Stadsbibliotekets exemplar är i sin tur avskrifter av originalen som förvaras i Stockholm."

Så vem skall man tro på nu?  :-\

2020-01-09, 16:55
Svar #72

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 716
  • Senast inloggad: 2020-03-24, 13:48
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Det var nyheter. Då måste det vara originalen som finns på KB och avskrifter i Gävle. Trodde ev det var tvärtom.
//Michael Lundholm

2020-01-10, 13:16
Svar #73

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Hoppsan! Journalisten Ulrika Rudberg i Arbetarbladet verkar ha missförstått placeringen av originalet!

Originalen ligger på Gävle stadsbibliotek, enligt denna notering i Wilhelm Lindebergs avskrift som AD digitaliserat från Härnösands Landsarkivs exemplar:¨
AD-id: v910026.b40
https://app.arkivdigital.se/volume/v910026?image=40

6. Eric (1794-1842), son till Carl Jacob (3), genealog och fornforskare. Han var liksom sin far och farfar lantbrukare på Sätra 3, dit Rödjningen hörde, hade stort studieintresse och läste bland annat grekiska filosofer på originalspråket och var inspirerad av Rousseaus läror. Efter skolgång och kontorsarbete fick han vid Vifors bruk arbeta på kontoret, i lantbruket och med smide. Han blev en skicklig klensmed.
Intresserad av personhistoria skrev han noggrant av handlingar i kyrkans arkiv och i Gävle stads arkiv i rådhuset. Vid stadsbranden 1869 förstördes det mesta av hans arbete utom "Gefle och dess släkter under 1600- och 1700-talen", som förvaras på Gävle stadsbibliotek, och "Gestriklands Fornminnen".
Eric Sehlberg ritade av runstenar och försökte tolka skriften på den i Sörby. Han formade sin egen gravvård som en runsten med textslingan fylld av runor, i översättning: "Under denna sten vilar Eric Sehlberg i Sätra. Död år 1842 efter Kristi födelse. Herren give den döde ro. Att likna honom är att leva".
https://www.gd.se/artikel/sehlberg
--------------------------------------------------------------------

Hittade även detta! "Inte inne" avser väl bara att man inte får tillgång till originalet längre när de har mikrofichekorten. Lustigt att det står som DVD! :p

https://www.helgebiblioteken.se/web/arena/results?p_p_id=crDetailWicket_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=288344&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&p_r_p_arena_urn%3Aarena_agency_name=ASE100126&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=0&_crDetailWicket_WAR_arenaportlet_back_url=https%3A%2F%2Fwww.helgebiblioteken.se%2Fweb%2Farena%2Fsearch%3Fp_p_id%3DsearchResult_WAR_arenaportlet%26p_p_lifecycle%3D1%26p_p_state%3Dnormal%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_facet_queries%3D%26_searchResult_WAR_arenaportlet_agency_name%3DASE100126%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_search_item_no%3D0%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_search_query%3Dauthor%253A%2B%2522Sehlberg%252C%2BEric%2522%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_search_type%3Dsolr%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_sort_advice%3Dfield%253DpublicationDate_sort%2526direction%253DDescending%26_searchResult_WAR_arenaportlet_arena_member_id%3D56334585&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=author%3A+%22Sehlberg%2C+Eric%22&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DpublicationDate_sort%26direction%3DDescending&p_r_p_arena_urn%3Aarena_arena_member_id=56334585

https://www.helgebiblioteken.se/web/arena/results?p_p_id=crDetailWicket_WAR_arenaportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_id=288378&p_r_p_arena_urn%3Aarena_facet_queries=&p_r_p_arena_urn%3Aarena_agency_name=ASE100126&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_item_no=1&_crDetailWicket_WAR_arenaportlet_back_url=https%3A%2F%2Fwww.helgebiblioteken.se%2Fweb%2Farena%2Fsearch%3Fp_p_id%3DsearchResult_WAR_arenaportlet%26p_p_lifecycle%3D1%26p_p_state%3Dnormal%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_facet_queries%3D%26_searchResult_WAR_arenaportlet_agency_name%3DASE100126%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_search_item_no%3D1%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_search_query%3Dauthor%253A%2B%2522Sehlberg%252C%2BEric%2522%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_search_type%3Dsolr%26p_r_p_arena_urn%253Aarena_sort_advice%3Dfield%253DpublicationDate_sort%2526direction%253DDescending%26_searchResult_WAR_arenaportlet_arena_member_id%3D56334585&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_query=author%3A+%22Sehlberg%2C+Eric%22&p_r_p_arena_urn%3Aarena_search_type=solr&p_r_p_arena_urn%3Aarena_sort_advice=field%3DpublicationDate_sort%26direction%3DDescending&p_r_p_arena_urn%3Aarena_arena_member_id=56334585
-----------------

Gävlesläktforskaren Per Sundin skrev redan 2008-01-20:
Det finns på Gävle bibliotek, men själv har jag den på mikrokort från SVAR.
https://forum.rotter.se/index.php?topic=7390.msg113970#msg113970
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2020-01-10, 14:01
Svar #74

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Tack för förtydligandet, Stefan. Om biblioteket inte ens låtit din vän Lisse-Lotte få fotografera av originalböckerna, hur ska allmänheten då kunna ta del av materialet ifråga?   :(

2020-01-10, 20:23
Svar #75

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-09, 10:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Men de finns ju tydligen på mikrokort från SVAR. Dessa bör ju kunna digitaliseras av SVAR, om det inte redan skett!

Lisse-lotte fick fota hela originalet i Gävle och har dessa foton i sin databas.  Jag har haft tillgång till dem, men har inte kvar länken till detta! Hon sa sig inte minnas. Jag får göra ett nytt försök!
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2020-01-10, 21:39
Svar #76

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Men de finns ju tydligen på mikrokort från SVAR. Dessa bör ju kunna digitaliseras av SVAR, om det inte redan skett!

Lisse-lotte fick fota hela originalet i Gävle och har dessa foton i sin databas.  Jag har haft tillgång till dem, men har inte kvar länken till detta! Hon sa sig inte minnas. Jag får göra ett nytt försök!

Jag är inte förhoppningsfull, efter att själv ha mejlat Riksarkivets kundtjänst tre gånger gällande en förkommen renoverad dombok i Svea Hovrätt Advokatfiskalens arkiv med beteckningen E XI e: 3478 (Västernorrlands län nr 11; saknad sedan åtminstone den 14:e januari 1997). Lyckligtvis finns denna volym på mikrokort som hos SVAR har beteckningen D00362. Den vill jag få upp hos Digitala forskarsalen. Men... ingen respons överhuvudtaget! Hur går man tillväga för att förverkliga detta...? (T_T)


Åh, hela originalet? Det låter underbart! Skulle Lisse-Lotte möjligtvis kunna tänka sig att donera sina bilder till AD, måtro?

2020-01-19, 04:12
Svar #77

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1544
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 06:39
    • Visa profil
Några kompletteringar till Bureskivan:


a/ Ur Stockholms tänkebok 26/8 1566 (sida 322 i avskriften) :

Anders Olsons lagmen aff Geffle.
Szamma dagh giorde Anders Olsson aff Geffla lagh med tesse sine medborgare, thet han aldriigh aff någen godh wilie haffuer druckit kongens i Danmarkz skåll eller the lÿbskes, som honom fórekastadh war, vtan beggie parterne tiill hån och spott etc.
Eriich Mechilsson        Lasse Marcusson
Lasse Erssonn            Lasse Claessonn
Peder Nilson laxfougte     Sten Hansson
Joonn Nilssonn         Eriich Bruddesson



Erik Mickelsson har ID-nummer 804 på Bureskivan.
Erik Bruddesson har ID-nummer 765 på Bureskivan.


b/ Av ett något längre mål i Stockholms tänkebok från 26/2 1621 framgår att Bertil Kröger (ID-nummer 424) var måg till framlidne handelsmannen Olof Ingemarsson och dennes änka Sigrid i Gävle (sida 134-136 i Stadsarkivets avskrift). Erik Sehlbergs "Gefle och dess slägt" har mer om makarna Ingemarsson (sida 297-303 i Wilhelm Lindebergs avskrift, volym II:2). Bertil Kröger var död före 28/5 1640, då rådhusrätten i Gävle utsåg Petter Kröger till förmyndare för hans brorsbarn.

Källor:
Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:92 Bild 460 / sid 297 (AID: v910030.b460.s297, NAD: SE/HLA/9010002)

Gävle stad Rådhusrätt och magistrat (X) AIb:2 (1640-1650) Bild 70 (AID: v538240.b70, NAD: SE/HLA/1050003)


c/ Jag tar tillfället i akt och nämner ett annat fynd från Stockholms tänkeböcker: Carl Unesson på Grubbe 2 i Umeå lfs, nämnd 1587-1639 (person-ID: 1552), hade en måg vid Per Nilsson, som besvärade sig över änkan till en kansliförvant den 11/3 1626:

"Uhmo borgare contra Carl Jönssons hustro

Een mann ifrå Uhmo ben:d Peder Nillsonn beswärer sigh öfuer Carl Jönsonns efterlefwerscha, at hon förhåller honom sin swärfaders Caril Unesonns handschrift lydande på 53 r. daler som han haf. betallt honom, efter han war god för en lappfogte be:d Peder Erichsonn. Begerer at Mårten Trutz hustro som alle handlingar hoos sigh haf. måtte honom den samma igen lefwerera. De gode män som äre öf. räkningenn schulle fråga henne till om handschriften, och fordra besked här på.
"

Borgaren Per Nilsson i Umeå stad noteras dock ensam i kvarntullslängden för Umeå stad år 1635.

Källa: Länsräkenskaper 1631-1820 Norrlands län 1631-1641 (AC, BD, X, Y) 19 (1637) Bild 3560 / sid 348 (AID: v900710a.b3560.s348, NAD: SE/RA/551127)

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna