Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-24

[Peter Karlsson]

Håller förstås med dig Anders - tog bara upp det senaste för att inte spinna iväg dumheterna ytterligare

[Anders Pemer]

Ja, där håller jag med, helt klart. Det behövs inga fler exempel, men ett demonstrativt skämt med fel fakta och dessutom kommentaren från Klas (eller Klas ) blev nog ganska bra illustration av läget!  
 
(Klas eller Klas var däremot inte jag.)

[Peter Karlsson]

Ahh, jag begrep aldrig att Olof var du (Olof Göransson nu var jag) - men då är jag med..

[Anders Hellster]

Landherbringe är naturligtvis en bluff. En kronolänsman med detta märkliga namn borde ha lämnat avtryck i någon mer offentlig källa. Någon Norrlandsforskare borde ha påträffat hans namn sedan tidigare, om han funnits. Det är ju fråga om en statstjänsteman i den karolinska byråkratins tidsålder.
 
Kan det inte vara så att skämtaren Göran Olsson haft professorsnamnet Lagerbring i åtanke?

[Lotta Nordin (Lotta)]

Jag citerar mig själv från 18/6 kl 19:28:
 
Frågan är varför dom ansvariga för Anbytarforum låter det här fortsätta, eller rättare sagt börja om, i all oändlighet. Inga krav verkar ställas på Ulf och en del andra när det gäller källor och ”sansat” beteende.
 
Vad är anledningen till att det här får fortsätta?
Varför ställs inga krav på vad som får skrivas, enligt ordningsreglerna, i den här och andra Bure-diskussioner?
Gäller särskilda regler? I så fall, vill ni vara så vänliga att publicera dessa regler så att alla vet vad som gäller. Om inte särskilda regler finns så se genast till att dom som finns efterlevs även i Bure-diskussioner.

[Mårten Swärd]

Lotta, jag kan inte se att Ulf bryter mot någon av ordningsreglerna, där emot så byter alla de som hela tiden angriper hans teorier mot ett flertal regler. Även om du(?)och många andra anser att Ulfs idéer är sämre än era/andras idéer så utesluter det ju inte honom från att ställa frågor och leta svar här på forumet.

[Ann-Mari Bäckman]

Jag tycker hela denna diskussion verkar ha barkat ur. Vad är sansad diskussion och vad är bara surr och ploj? Det pratas om skämtare, bluff och Göran Olsson och jag är inte han, men jag är han. Det är inte lätt att hänga med, men det är väl inte meningen heller. Vem är vem i diskussionerna? Nej, Luftslott vore rätta namnet på diskussionen.

[Ann Little]

Jag har haft samma funderingar som Lotta en längre tid.  
 
Mvh
Ann

[Peter Karlsson]

Att jag börjat känna mig lite smått som en idiot som faktiskt försökt svara, argumentera, nyansera och moderera allt som kommit in här är väl en sak - men är man nu en som bryter mot ordningsreglerna också..  
 
Håller helt med om Lotta att man däremot inte borde kunna få påstå vad som helst, hur som helst, hur länge som helst - åtminstone inte på detta forum.
 
 
Tycker nästan det var lågt av Ulf att skriva att han menar allvar och inte har tid att leka - här finns ju oerhört många som tagit allt med största seriositet och lagt ned massor av tid - tyvärr helt i onödan, för svaren är fel.
 
Återkommer jag något här så får det bli i sagoform - kanske det är det bästa, och det enda som faller i god jord hos vissa.
 
Glad midsommar

[Anders Pemer]

Men normalt är att ställa frågor och notera och beakta de svar man får. Ulf har ett skruvat sätt att bara beakta svar som passar med hans teorier, alla andra svar struntar han bara i och bemöter med nåja, vem sitter inne med alla svar här i världen och så sorterar han bort de svar han fått och väntar vidare på att någon gång förr eller senare få bättre svar som bekräftar eller mycket hjälpligt kan anses bekräfta någon mikroskopisk del av hans teorier. Och då...!!!
 
En viss grundläggande attityd till källkritik och förmåga att faktiskt kunna inse när man har fått svar på sina frågor, och tyvärr fanns inga belägg för den teori man ville få belyst, måste anses gå hand i hand med Anbytarforums regler. Det är Ulfs monumentala avsaknad av de bitarna som i förlängningen får diskussionerna att driva bort fullkomligt från hela idén med Anbytarforum.
 
Ulf har beträtt Anbytarforums scen med två bestickande och kontroversiella teorier:
 
1) Att hans bevisat inomäktenskapligt födde mormors morfar (tror jag det var?) enligt honom själv är så utseendemässigt lik Karl XIV Johan att han måste ha varit son till honom och inte till sin mors make, trots att de var gifta när han föddes, och här gällde det att hitta uppseendeväckande detaljer kring deras giftermål som skulle tala för att hela giftermålet var en gigantisk cover-up för att dölja kungens snedsteg. (!)
 
2) En gammal myt och legend om en norrländsk släkt, där fabulerande mytomaner i det förgångna har uppfunnit ytterligare anfäder, och där dessutom en klassisk felläsning på 1600-talet lett till en inte desto mindre anmärkningsvärd skröna om att den stora släkten hade ett eget slott i en trakt där all historisk vetenskap sedan dess i alla avseenden har konstaterat att inget slott någonsin har funnits.
 
Ulf har framfört sina teorier, ställt frågor - och fått alla svar som varit relevanta. Han har fått svaren som klart och entydigt visat att hans teorier inte håller streck.
 
Där skulle det ha varit punkt för en seriös släktforskningsintresserad som begrep de mest fundamentala grundbultar i vad släkt- och hembygdsforskning handlar om.
 
Men hans obstinata stil att bara fortsätta gå på och gå på och hävda att alla svar är fel, och att han ändå vet att hans teorier stämmer, och att han inte är ute efter att bli motbevisad utan bara fikar efter att få rätt svar, skapar den här situationen. Det är Ulf som bäddar för allt vi ser i den här diskussionen med sin remarkabla inställning, något annat kan inte jag se. Absolut inte.

[Ulf Sawert]

Hej alla! Eftersom jag upplever att den sakliga diskusionen nu har avstannat och isället gått över på personangrepp...så tackar jag för mig denna gång och tänkte nu njuta lite av den vackra sommaren. Jag vill än en gång tacka dig Peter Karlsson för hjälpen att lägga ut rek- bilden ifrån början då jag tror att den är viktig för framtida forskning i ämnet.
 
Jag tycker att diskusionen har varit givande trots allt och mycket intressant har kommit fram, framtiden får utvisa om detta med Carolus var äkta eller inte. Du som har material ang. denna sak eller annat intressant...tveka inte att lägga ut detta här eller ta kontakt direkt med mig.
 
Jag önskar alla seriösa släktforskare: trevlig midsommar!
 
Ulf

[Mårten Swärd]

Jag kan inte säga att jag köper Ulfs teorier inte heller skulle jag ha et liknande arbetssätt i min egen släktforskning, men det betyder inte att jag för den delen vill ha denna forumtråd stängd.
 
Jag tycker att det är bra att folk besvarar inlägg och kommer med åsikter/teorier/bevis om de nu anser att någon har hamnat galet i sin släktforskning, men när man väl har lämnat sitt bidrag så behöver man ju inte gå in i en strid om VEMS id?er som är de riktiga. När nu alla som känner sig manade har lämnat sitt bidrag i tråden så kommer den ju att självdö om nu ingen går ned i skyttegravarna för att bevisa sin hypotes..
 
Alltså, det måste få finnas teorier här på forumet som inte alla kan hålla med om. Lämna ditt bidrag i debatten och låt sedan trådstartaren ta det till sig eller förkasta det. Det handlar ju inte om att ha rätt eller fel utan det handlar ju om att utbyta tankar och id?er.

[Göran Löfstedt]

Hej på Er.
 
Jag tycker det är konstigt att denna tråd fortfarande lever. Anbytarvärden har ju tidigare stängt trådar mycket tidigare. Kan det vara så att Anbytarvärden vill ha denna tråd öppen för att hitta anonyma bluffare, oseriösa seriösa släktforskare etc. Eller vill man ha denna tråd öppen för att samla alla dårfinkar på en och samma tråd? Jag har ju tidigare bett Er ha synpunkter och id?er om vilka, eller vem som kan tänkas vara Göran Olsson. Jag har fått några förslag som är divergenta, men de flesta pekar mot ett västsvenskt håll.
 
Mvh Göran Löfstedt

[Arne Johnsson Rämma]

Hej Ulf.
Jag önskar även dig en trevlig Midsommar
Mvh.Arne

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Göran L.
 
Det kanske är Arne eller jag som är dårfinkarna på Västkusten?
Eller kan det vara Du själv?? Eller är du inte inkluderad bland dessa..
Jag tycker att Dina inlägg ofta är provocerande och verkar bara vara för att få någon att tända till.
 
Trevlig Midsommar Arne

[Göran Löfstedt]

Så klart ,jag själv också! Men studera!!!! Det finns flera!!
 
Må bra i Midsommar, dansa.
 
Jag Älskar Dig

[Arne Johnsson Rämma]

Eivor.
en trevlig Midsommar önskar jag Dig.
Mvh. Arne

[Jan-Christer Strahlert]

Hej Göran Löfstedt
Finns det dårfinkar här, det var en ny art bland alla finkar som jag matar på fågelbordet. Nu tycks en del finkar lämnat tråden, kanske dax för flyttsesång, såsom dessa kvittrar.
Jan-Christer

[Marc Hernelind]

Hej Urban, det sista inlägget med innehåll var nog ditt så jag har en fråga om du stött på något nytt om Byreholms slott i din utredning av Johan Burerus Matrieal, efter som även Genealogica 53 på Riksarkivet är delvis en avskrift från (Ursprungliga Genealogica)
X36 och X37 i Uppsala är kan man ju säga lite mindre korrekta än Genealogica 53.
jag ser framemot din presentation av ditt nya matreal.
jag har en del som jag läst av Thunberg och Ahnlund som kastar lite ljus över några frågor. som jag undrar om jag kan skicka till dig för att få din syn på det. även lite nytt om Fartheng Unge medeltida brev som kan visa hans härkomst att Nils kanske är Farbror  och att Farthengs far är en storman från ångermennland.
och slutligen en fråga på vilket källvärde har de Klerker -Mattonska Handskriftsamlingarna när det gäller personer som skrev sig som Bure eller kallas sig Bure. Mvh Marc  
och glad midsommar allihopa.

[Marc Hernelind]

Jag vil hålla med Mickael Swård detta är ett forum att disskutera olika källor, frågor ideer släktforskningen, sen att man blir arg .. för att någon som Ulf eller jag vågar citera Johan Bureus när det gäller Buresläkten för han inte är tillräkligt bra källa för vissa självgoda släktforskare då skall man veta att större delen av Norrländsk  1500 tals och 1600 tals forskning och dess korrekt het beror på Johan Bureus nogranhet att ned teckna det han hört.  
så forsatt öppen disskution och minder person angrepp för sånt hör inte hemma här. mvh Marc

[Thomas Vikander]

Looking for the moon
    In a lonely summer sky
    - mountain castle lights.
 
                    Santoka

[Johan Johansson]

Helt klart det finns folk som har pippi i denhär tråden. Det är nog svalor i Göran Löfstedts fall, dom brukar häcka på loftet. men alla verkar inte vara hemma.

[Peter Sjölund]

Ja, äntligen ett inlägg som handlar om släktforskning!
 
Marc, du antyder att du hittat nya (samtida?) uppgifter om Fartegn Unges och Nils Fartegnssons släktförhållanden. Om detta verkligen är fallet, vore det naturligtvis oerhört intressant, eftersom källorna för Ångermanland/Medelpads medeltid är så fåtaliga.
 
Hittills har forskningen antagit att Fartegn var son till Nils Fartegnsson [Källa: Urban Sikeborgs artikel ”Johan Bures släktbok över Bureätten. Tillkomst och tillförlitlighet” i Släktforskarnas årsbok 1996], men har du något nytt som belyser frågan, är naturligtvis alla vi som forskar i Ångermanlands/Medelpads historia oerhört intresserade av att ta del av detta.
 
Skicka därför inte bara dina uppgifter till Urban Sikeborg, utan lägg ut uppgifterna här i forumet, så vi alla kan ta del av dom!
 
/ Peter Sjölund
 
P S
Det här kanske inte är den bästa tråden att diskutera denna fråga i, eftersom tråden inte handlar om släktforskning, men det var här du nämnde uppgifterna.

[Urban Sikeborg]

Marc: Jag tror inte att Genealogica 53 skulle vara mer trovärdig än de övriga. Både X36 och X37 är självständiga avskrifter av Johan Bures släktbok i original, medan Genealogica 53 av allt att döma är en avskrift av X37. Den innehåller också samma avskriftsfel som X37.
 
Om det förmodade slottet i Skön berättar Johan Bure rätt lite; det är senare författare som broderat vidare på temat, med mer eller mindre framgång. Johan Bure har i sin inledande avhandling till släktboken ett eget kapitel betitlat ”Om Burasäten i Hellsingeland”. (Med Hälsingland avser han här Storhälsingland, som fram till 1300-talets slut också innefattade Medelpad, Ångermanland, Västerbotten och det nuvarande Norrbotten). Han räknar där upp ortnamn i Norrland i vilka han trodde namnet Bure ingick. Bland dessa återfinns ett ”Buraholm” i Arnäs socken och ett ”Buraholm” - som han anger också kallas ”Burön” - i Skellefteå. Denna senare plats skulle enligt Johan Bure ha varit en halvö där lagmanstingen hade hållits i Västerbotten. Han nämner däremot inget ”Byrisholm” i Skön eller liknande. Det var alltså okänt för honom, trots att han alltså bevisligen varit där och enligt sitt uppdrag hört sig för om traktens fornminnen.
 
Johan Bure antecknar i Sumlen, direkt efter sin uppteckning av herr Peders i Skön berättelse om Fale hin unge i april 1601:
 
”Sköns kyrkia hadhe tu torn för, när thet ena föll bort läto the ther göra bohlgård af. hon hafver för varit Slott, ty skyttholen synas grant och hvar bjälkarna hava suttit.
Thär var Ringmur omkring fordom och var beflutit och kalladhes Sköns ö.” [Sumlen, utg. Klemming 1886, s. 192]
 
Det är alltså själva kyrkan som Johan Bure vill se som ett ombyggt före detta slott på grund av vad han tolkade som skytthål. I sin släktbok kommenterar han också detta ”slott” i samband med Härse, Fale hin unges förmente son:
 
”Syns likt [observera formuleringen], at Kong Erich Canuti S. Erichs Sonason, hwilken Fale hin unge bortbar, att han af Kong Sverker icke blef dräpin, hafwer gifwit Skiöns slått honom till sitt Adelskap, att han igenom hans hielp kom till Regementet.
 
Effter det bewisligit är Helsinge Konungar sidst och på ändan af sitt regemente, haf(w)a måst bodt i Medelpad, som främst i bewises, ty är likt at Skiöns kyrka hafwer warit deras slått och residence. Elljest är det en vetus traditio [dvs. gammal tradition], att den kyrkan war fordom ett slått och då war den kullen insluten. När det blef till kyrko förordnat war äj den innersta Choren, utan at en Fru som war barnlös hwilken den kallade Chorstad-Frun skall hafwa låtit den Choren bygga och gaf så prästbordet med till kyrkan. Denne Fru synes wara den yttersta af Ätten och så föll alt igän under Cronan, som sagt är.” [X37, fol. 101r]
 
Johan Bure själv visar genom sin formuleringar - ”syns likt”, ”är likt”, ”synes” - att allt detta var rena spekulationer från hans sida.
 
Det tidigaste omnämnandet av Byrisholm är i lektorn i Strängnäs Joseph Thuns återgivande av berättelsen om Fale hin unge på s. 104-106 i Imago politici christiani in vita nobilis & generosi viri, dn. Erici Palmskiöldii (1708):
 
Denne [dvs. Fale hin unge] adlades för sina gärningar för fäderneslandet och besatt Byrestad och i närheten uppförde han en borg, som nu är Sköns kyrka; borgen kallas Byrisholm av Aaron Huitfeld år 1398. Fale hin unges vapen, hugget i sten, visar en beväpnad arm och två stridsyxor, till tecken på att Fale bar kung Erik när denne var barn på sin arm till Norge, och därefter med beväpnad arm och med bistånd av norrmännen, vars vapen var en stridsyxa, insatte kungen [på tronen]. Den kulle där nu Sköns kyrka syns är högt belägen, och man förnimmer med lätthet att den en gång var en ö. Att kyrkan varit en borg framgår ännu idag av muren.” (Min översättning från latinet)
 
Thun anger som källa Johan Bures släktbok.
 
Den unge Carl Jonsson Genberg nämner slottet i en not i beskrivningen av Sköns socken i sin på sin latin avfattade avhandling Dissertatio Academica de Medelpadia Antiqua et Hodierna (Stockholm 1737), s. 63. Som källa anger han Joseph Thun och Johan Bures släktbok:
 
Han byggde en borg, som nu står till kyrka förvandlad och som av Hvitfeldt kallas Byrisholm år 1398 men av invånarna Castelholm. Den gamla traditionen gör gällande att den höga höjd, där kyrkan nu beskådas, fordom varit omgiven av vatten, vilket även förnimmes av grannskapet, där ännu i vår tid byn Färstad eller Färjestad kvarstår, vilken anses ha erbjudit övergång till borgen. Innan denna byggnad tjänade som kyrka, var det inre koret ännu inte tillfogat, ty uppförandet av detta ombesörjdes en välbördig matrona, Chorstad kallad (...). Det är uppenbart av muren, tornet och gallren som alltjämt är synliga, att den ursprungliga grunden till denna helgedom i forna tider varit anlagd för att användas till borg. Med detta överensstämmer att kyrkans järnportar uppvisar många gamla spår av pilar. Byn Byrestad, belägen inte långt från kyrkan, var den firade Fales födelseort, som år 1099 tjänade som hemvist för honom och kung Erik, som följt med honom. (Min översättning)
 
Biskop Anders Rhyzelius tar med det förmodade slottet i sitt verk Sviogothia Munitha från 1743, s. 34, men då under namnet Burestad, dvs. Birsta i Skön. Jag har redan återgett hans text i ett tidigare inlägg men jag lägger in den på nytt:
 
”Burestad[:] Ett gammalt Slott i norra Medelpad och Skiön-Sochn, hwarpå vti början af thet trettonde Secul? residerade eller bodde Fale hin Vnge Höfwesman eller Gouverneur öfwer Norrländerna. Och berettas om thenna Herren / at han af samma Slott hafwer giort ena Kyrkio, som än i dag heter Skiön, wid hwilken thenna tapra Burens graf ännu finnes med sten betäckt. Så wida thenne berettelse är sann, hwilket kyrkions belägenhet icke ringa bestyrker; tyckes man hafwa theraf anledning til at tro, thet Burestad hafwer warit Herr Fales arfliga Slott; ty elliest hade icke stådt i hans macht at förwandla thet til en kyrkio. Och om thet warit hans arfliga; så wil theraf följa, at på thetta Slott hafwer bodt Herr Fales fader Herse / hans Farfader Fale hin Gamble och andre äldre Burar, flere leder tilbaka, som alle hafwa ther norr vt warit mycket anseenlige män. Man kunde lätteligen komma på the tanckar, att thetta slott longt tilförne och ifrå hedenhös, med Helsingariket, som sträkte sig wida öfwer Norrlanden, hade sina enskilda Konungar, warit ett theras Slott eller Säte, och tå hetat Skiönsborg; men sedan thet kommit vnder Vpsala-Konungar, blefwit doneradt eller vplåtit åt Burar, som thet nämnt eller låtit thet nämnas efter sitt namn Burestad eller Byrestad. Vti ett Riks-Rådens bref, dateradt in castr? Almersteg (motte warit Almar-Stäke) Anno 1398 crastin? Dionysii, nämnes Slottet Birisholm, beläget i Norlanden. Om thet warit Burestad kan jag icke begripa; och hwad thet Birisholm warit för ett Slott på then tiden, när Konung ERIK Pomeranus nyss kommit til regementet; thet motte någor säga, som om Norrländernas antiquiteter, orter &c äger tilräckelig kundskap.”
 
Rhyzelius bygger på Joseph Thun och möjligen också Genberg, men han har missuppfattat Thun och uppfattat byn Birsta som platsen för slottet. Rhyzelius fortsätter sedan spekulerandet genom att gissa att slottet skulle ha varit Fales arvegods - och inte skänkt honom av kungen, som Johan Bure menade - och att det därför varit säte för alla tidigare Burar.
 
Nils Casström anger i sin vidlyftiga och substanslösa dissertation över Bureätten från 1746 (Dissertatio de utriusque Falonis Bure in patriam meritis, dvs. Dissertation om de båda Fale Bures förtjänster om fosterlandet) - med hänvisning till Thun, Genberg och Rhyzelius - att Fale hin unge skulle ha byggt en borg inte långt från Birsta på en tidigare vattenomgiven höjd. Efter att borgen invigts som kyrka i Skön kallades den ”Castelholm” av inbyggarna men ”Byrisholm” i ett brev utfärdat på Almare-Stäket 1398 dagen efter S:t Dionysius dag, det senare en uppgift som även Thun uppger men som Casström anger sig ha hämtat från Rhyzelius och Genberg.
 
Casström fortsätter:
 
”Upplyft till sådan värdighet och herravälde lät Fale uppbygga en borg inte långt från sitt fädernessäte Byrestad, på en behaglig höjd som fordom varit omgiven av vatten. Borgen benämns av inbyggarna Castelholm efter det att den invigts att brukas som Sköns kyrka men av historikerna Byrisholm, vilket framgår av ett riksrådsbrev, utfärdat på Almarstäkets slott dagen efter den helige Dionysius' dag 1398.”
 
Nils Casström nämner att det finns de (förtydligat i not med Johan Bure, Rhyzelius och den unge Sven Baelter, av vilka de två senare återgår på Johan Bure) som ansett att Fale hin unges borg skulle ha varit säte för de hälsingska kungarna efter att de lämnat Sunded i Hälsingland - en spekulation Johan Bure gjorde i sin släktbok och som andra anammat - men tillägger att i denna sak får läsaren avgöra.
 
Casström fortsätter att i fotnoterna kommentera denna borg eller kyrka:
 
”Byn Byrestad, som inte ligger långt ifrån den till kyrka förvandlade borgen, består numera av fem bondgårdar, av vilken en alltid benämnts Grefgården och dess invånare ständigt efter varandra Grefvar. En annan, som en kort tid har varit avskild från de fyra övriga, har emellertid kallats Slottsåker, där det funnits en förträfflig och alltjämt mångomtalad trädgård med hassel, som på dessa orter  annars överhuvudtaget inte syns, vilket bland andra magister P. M. Klockhof i brev meddelat.”  
 
Vidare: Att denna borg fordom varit omgiven av vatten, är inte blott uppenbart av namnen Byrisholm och Castelholm, under vilka den fordom varit bekant, utan också av grannskapet och byn Färje- eller Färstad, som berett invånarna övergång till borgen. (Magister Genbergs dissertation om Medelpad, s. 63.)”  
 
Och om kyrkan: ”Den var förr beprydd med två mycket höga torn; och fortfarande kan beskådas gallerförsedda hål, vilka behövdes för att beskjuta och tillbakaslå fienderna, och kyrkans mycket stora järnport, som sedan länge visar spår av många pilar.”  
 
Om kyrkans tillkomst: ”Det är mig helt okänt när denna borg skulle ha gjorts om till helgedom. Det inre koret var från början inte tillfogat, ty det var en ädel matrona, Chorstad-Frun kallad, som lät ombesörja dess uppbyggnad. Efter hennes död tillföll all egendom som hon fått efter sina förfäder kronan, emedan hon var barnlös.” (Mina översättningar) Casström anger att han hämtat denna uppgift från Johan Bures släktbok och Genbergs dissertation.
 
Abraham Hülphers anför 1771 också biskop Rhyzelius' antagande att kyrkan varit Fale Bures slott ”Bures Holm”, något han själv ställer sig tvivlande till. [Hülphers, Abraham: Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Första Samlingen om Medelpad 1771 samt Fierde Samlingen om Ångermanland 1780. Facsimilutgåva Umeå 1985 efter originalupplagorna utgivna i Västerås 1771 och 1780, s. 79f]
 
Så det är en ordentlig rundgång i uppgifterna. Allt återgår till Johan Bures uppgifter och sedan har man förbättrat dem efter förmåga. Men man kan lugnt hävda att något Byrisholm i Skön hade Johan Bure aldrig hört talas om, inte heller om något annat slott än Sköns kyrka.
 
Hälsningar
 
Urban

[Urban Sikeborg]

För att svara på dina övriga frågor, Marc: Ahnlund representerar ett äldre forskningsläge. Den som senast skrivit om Farthegnsläkten är medeltidsarkeologen Leif Grundberg i sin avhandling Medeltid i centrum (2006), s. 80-81, 103, 136, 161, samt s. 199-203. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf-fil:
 
www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=924
 
Jag har mycket begränsad erfarenhet av medeltidsgenealogi, så jag vill inte gärna ge mig in i en diskussion i något jag inte behärskar. (Min sammanställning i Släktforskarnas årsbok 1996 rörande de medeltida dokumenten bad jag Hans Gillingstam granska innan jag lät den gå i tryck.) Men så gott jag kan se finns där inga påtagliga indicier för hur de olika personerna inom denna exklusiva krets av norrländska stormän var släkt med varandra. Nils Farthegnssons sköldemärke, som överensstämmer med vapnet på den gravsten som traditionellt pekats ut som tillhörig Fale hin unge (med all sannolikhet den historiske Farthegn Unge), i kombination med att Farthegns tillnamn indikerar en äldre Farthegn (ev. Nils Farthegnssons far), har fått mig att tro att vi här antagligen har att göra med far och son, i synnerhet som de båda tycks ha tillhört samma lokala elit. Men det är så långt som jag är beredd att gå, och det står andra fritt att dra andra slutsatser.
 
Vad beträffar Klercker-Mattons m.fl. genealogiska samlingar i Kungliga Biblioteket har de inget som helst värde när det gäller bruket av namnet Bure. Det mesta där är rena avskrifter av andra okritiska sammanställningar och där finns många fel, vilket jag vet av egen erfarenhet. Det går bara att använda materialet med mycket stor försiktighet.
 
/ Urban

[Robert Hammarstedt]

Tack Urban!
 
När man läser  
att Fale hin unge skulle ha byggt en borg inte långt från Birsta på en tidigare vattenomgiven höjd. Efter att borgen invigts som kyrka i Skön kallades den Castelholm av inbyggarna men ”Byrisholm” i ett brev utfärdat på Almare-Stäket 1398 dagen efter S:t Dionysius dag
så blir jag fundersam. Sköns kyrka, där den är belägen idag, är byggd på en kulle. Den gamla kyrkan låg 24 alnar från den nuvarande, vilket innebär samma kulle.
Problemet är att det inte funnits vatten kring denna kulle sedan tidig järnålder, dvs flera hundra år tidigare.
Kan det vara så att man har en total sammanblandning av Skön (Byristad) och Styresholm på ett tidigt stadium? Styresholm låg omflutet i Ångermanälven...
Carta Marina visar också Skön strax söder om Ångermanälven.

[Urban Sikeborg]

Hej, Robert! Jag tror inte att uppgiften om vallgraven kring Sköns kyrka beror på sammanblandning med Styrisholm. Det hänger nog snarare ihop med de norrländska historieskrivarna besvärliga situation. Det fanns mycket lite källmaterial om äldre tid och man fick till största delen nöja sig med vad andra skrivit och spinna vidare på det, eftersom de blivande magistrarna förväntades komma med i alla fall något nytt, samtidigt som de framhöll fosterlandets eller hembygdens förtjänster.
 
Nationalchauvinismen - eller här kanske rättare sagt - landskapschauvinismen - var ju utbredd, och mycket av historieskrivningen handlade om förhärligande (och utpekande av skurkar). Med Johan Bures uppgifter om Fale hin unge och senare generationers uppfinnande av Fale hin gamle fick Norrland plötsligt hjältar av rang och norrlänningarnas hjältemod skrevs in i rikshistorien. Inte undra på att man gjorde så mycket man kunde av detta under 1700-talet. Johan Bure själv hade vid det här laget fått något av en kultstatus och hade blivit en auktoritet i sig, oavsett om det gick att förlika hans uppgifter med källorna och verkligheten. Casström kan till exempel i sin dissertation avfärda en kritisk och berättigad kommentar till en av Johan Bures uppgifter med att det inte fanns någon anledning att ifrågasätta en sådan auktoritet som Johan Bure.
 
Så när Johan Bure säger att Sköns kyrka varit ett medeltida slott (vilket visar att Norrland tidigt varit ett högtstående samhälle) ställs en blivande magister inför ett dilemma: kyrkan var visserligen tornförsedd, vilket inte var vanligt i Norrland, men alldeles för liten för att ha kunnat vara ett slott eller borg, och något slott eller borg i Skön fanns inte nämnd i några källor. Att ifrågasätta uppgiften skulle dels innebära att man hävdade att Den Store Fornforskaren hade fel, vilket vore övermodigt av en ung student i tjugoårsåldern, dels ta bort något av den glans som tilldelats Norrland. Alternativet var att hitta andra saker som kunde styrka uppgiften om slottet i stället. Där kommer vallgraven in, liksom bogårdsmurens tjocklek, de små hålen i tornet, gallren för fönstret, bucklorna i kyrkporten, att det någon gång varit vatten nedan för kyrkan, att det växte hassel i närheten och att ett hemman i närheten kallades Grevgården. De kämpar tappert, måste man säga.
 
Olaus Magnus' Carta marina tror jag inte hade någon betydelse på 1700-talet. Som kartografiskt verk var det sedan länge överspelat. Dessutom kom den tydligen ut i rätt få exemplar, så det är tveksamt en normal akademiker hade tillgång till den.
 
Hälsningar
 
Urban

[Marc Hernelind]

Tack Urban för svaren,du sammanfatta bilden ypperligt,jag håller även med i problemställningen när det gäller storleken av borgen /slottet. och de ev indicier som stödjer JB. mvh Marc

[Leif Gson Nygård]

Tack Urban för dina senaste inlägg! En sådan befrielse att du bringar reda i den röra som den här tråden tidvis har utvecklat sig till.  
 
Det ska bli mycket intressant att få ta del av ditt arbete, när väl det publiceras.
 
Fortsatt trevlig midsommar!
 
Vänlig hälsning
Leif

[Robert Hammarstedt]

Det vore mycket intressant om man på arkeologisk väg kunde fastsälla om Sköns gamla kyrka (24 alnar från nuvarande) har varit något annat än just en kyrka.
Det är troligt att det funnits ett hednatempel på platsen, eftersom man ofta förlade de första kyrkorna på just sådana platser.
Vi kanske har uttömt det mesta vad gäller skrivna dokument vid det här laget.
Inga bevis för slott, men en massa känslor och förhoppningar som spelar spratt för vissa.
Fortsatt trevlig midsommarhelg!
/Robban