Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-18

[Elisabeth Thorsell]

Ulf, om jag inte missförstått det här med DNA-prov, så fungerar det endast på rakt fäderne, d.v.s från far till son, generation efter generation.  
 
Du vill väl ändå inte påstå att Fale Bure var din ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff eller så, för då skulle du ju heta Ulf Bure?

[Marc Hernelind]

jaha jag tycker också vi tappat disskutionens  
givande inlägg som Robert Hammar sköld sa vi har inga konkreta bevis,hade vi det så hade aldrig disskution uppkommit, men som jag sa tidigare vilka 1200 och 1300 tals Slott eller Borgar i sverige,har du kvar tillräkligt med bevis för dom funnits och dessutom att vissa personer bott i slottet??
Det måste min ju inse är en mycket svår uppgift.
men sen till säga att Bure slott, eller Byreholms slott aldrig funnits är ett långt steg ...
1) då måste man fastställa att det aldrig funnits ett slott (Borg) där sköns gammla kyrka Låg,och att Slottet inte varit ombyggt Till Skön Gammla Kyrka, och enligt Kyrkovärden så ligger Sköns nybbygda Kyrka på samma plats men är  
mindre dvs täck ej upp ytan där Gammla Kyrkan låg han visa ca. 15 meter från östra kyrkoväggen låg Kyrkans ena torn,och enligt JB, och Ryshzelius (troligtvis felstavat)skulle gammla Kyrkan ha två torn men det ena tornet hade raserats som man kan se på avritnigen och JB hade nämnt om tecken på strid om det var ett kulhål i en bjälke (jag minns inte exakt)men det står att läsa i Genealogica 53 också.  
 
sen får man avissa de indicier som Robert kallar det 1)Arkeologiskt bevis ,delar av en ringmur finns runt kyrkan idag, Den Mycket meriterade Hembyggds forskaren Reinhold Ohlsson  hävdade att Porten från Byreholms slott skulle funnits som port på sköns kyrka.
Det borde vara lätt att tids bestämma Porten om det inte redan gjorts och då har men bevis eller indicier vilket ni vill att ett slott funnita där tidigare, sen de skundära vittensmålen av flera som tex. Johan Bure  
2)kan man knyta slottet till Bure Vapen Skölden  
Boken är borta där är bara två ögon vittnen Herr Lars och Peter och Johan Bure Som vittne till vad herr Peter sa.  
sen vet vi att enligt JB,och Bygdén  Mfl skulle Fale Bure med Familj Begravts där på samma Plats sonmsköns Kyrka ,Ja där har vi kopplingen till Bure slott - Ombyggt till skönskyrka.
Finns det stöd ,ja det vita kistlocket i marmor tids bestämt till Fale Bure skulle levat av ritat i Säbrå boken finns i ingången av sköns kyrka .
Sen är det en sak borde göra som med Birger Jarl för några år sen(2004) så fast ställde man med DNA att det var Birjer Jarl. man vet att det fanns nio Garvar under Koret i Sköns Gammla Kyrka där man också hitta kistlocket, när man skulle bygga Sköns Kyrka som står där i dag.
 
Till Fale Bure då kunde man inte ta dna prover så man grävde ner dom nio skelleten igen så dom är under SkönsKyrka i dag. men vi Bureättlingar kan be Riks Antikvariet eller vilka nu det är som ger tillstånd att begära grav öppning precis som för birger Jarl så vi kan fastställa Att Det är Fale Bures familj  
 
Rorbert du kanske inte det är mycket men det är inte samma som ingenting.....
 
om du är Släkting till Härse född 1380 talet  
den som de flesta Buresläktingarna  har som Belagda anfader skulle du inte då göra allt för att få reda på vad som är myt och vad har verkligen hänt?
 
så om jag verkar oppimistsik eller okritisk är det för att kunna vara öppen för mer kunskap som kan leda till svar.  
jag har många gånger under mina 26 år som släktforskare fått  bita i sura äpplet och erkänna jag vet inte svaret eller det är fel fast jag trdde det var rätt från början,och många av de gammla släktforskare som man träffar är ödmjuka tacksamma ,hjälpsamma,och finner det roligt att släktforska dom tycker att tonen här i Anbytar forum är ibland otrevlig men jag blir allltid glad när man får en hjälpsamma hand som jag fick i ett annat inlägg när jag hade en fråga under ett annat släktnamn,Här under Buresläkten släpper visst alla hämningar.  
mvh Marc

[Helene Jorsell]

Denna diskussion kanske skulle passa bättre här:
 
http://www.arkeologiforum.se
 
Visserligen tycker jag att släktforskning, hembygdsforskning och arkeologi hör ihop men det känns väldigt tråkigt att så många frågeställare på AF aldrig får svar på sina släktforskarfrågor trots all kunskap som finns här. Lite mer släktforskning kanske och lite mindre arkeologi!??
 
Helene

[Östen Händel]

Elisabeth, helt fel, Varje människa har 46 kromosomer. Hälften av dem kommer från pappan och hälften från mamman och de syns i par.
Mitokondrie-DNA kan avslöja släktskap
Problemet med DNA, som finns inuti cellkärnan, är att det har ett bäst-före-datum. Efter över 60 år i terrängen har mycket av DNA skadats eller helt förstörts.
Men inuti mitokondrierna finns det små mängder DNA. Och där förstörs det inte så lätt. Mitokondrie-DNA ärvs bara på mödernet. Det ärvs från mor till dotter och förs även över till sönerna, men sönerna för det inte vidare.
Källa UR.
 
mvh Östen

[Lotta Nordin (Lotta)]

Marc,
ett par punkter i det du skrev skulle jag vilja kommentera.
 
Det är dom som tror att det funnits ett slott som ska bevisa att det funnits, inte dom som inte tror på det som ska bevisa att det inte funnits.
Man börjar inte en arkeologisk utgrävning på en plats där man tror att det inte finns något.
 
Och en fråga som ställts till dig och Ulf tidigare:
Hur kan en kyrka som fanns på 1100-talet ha byggts av ett slott som fanns på 13-1400-talet?
 
Att tidsbestämma en gammal kyrkport varken bevisar eller ger indicier på att den suttit i ett slott tidigare.
 
Hur kan man knyta slottet till Bures vapensköld?
Du skriver att ”det vita kistlocket i marmor” är tidsbestämt till när ”Fale Bure” skulle ha levat och att hans familj finns begravd där och är därför bevis på att ett slott funnits. Märkligt!
Hur kan en grav bestämma att ett slott funnits i närheten?  
Och vad säger att någon vid namn ”Fale Bure” skulle vara begravd där?
Det Bygd?n säger är att bilden på stenhällen stämmer överens med ett sigill på ett brev från 1352 utfärdat av Niklis Fardiaeknson, inte Fale och inte Bure.
 
Du skriver att man hittade ”kistlocket” i koret i gamla kyrkan. Enligt Bygd?n låg hällen på kyrkogården utanför den gamla kyrkan.
 
Menar du att dom nio skeletten skulle vara ”Fale Bures” familj?
 
För att kunna jämföra DNA så måste man naturligtvis först fastställa korrekt släktled via en nu levande person, med  hjälp av släktforskning, med den person som man tror är den som ligger i graven. Det måste dessutom, som Elisabeth skrev, vara rakt fäderne om det är ett manslik och rakt möderne om det är ett kvinnolik.
 
Om ”ni Bureättlingar” ska kunna kräva någonting av någon, måste ni nog börja med att bevisa att det verkligen funnits någon ”Fale Bure” och att han fanns i Skön.  
 
Läs följande:
Gravstenen i Sköns kyrka
 
Inget av det du tar upp kan på något sätt bevisa eller ens ge indicier på att ett slott har funnits på platsen.

[Ulf Sawert]

Till Per Göthe: Ja, jag lever i en drömvärld och jag tror att jag är en sagoprins...nöjd nu??
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till Östen Händel: Vad tror du...skulle man kunna se släktskap på 1000 års avstånd genom DNA?
 
Till Marc och Robert: Känner ni till de tre kristna gravarna strax söder om Kivssle-kapell i Nolby (1200-talet)? Det kan ligga Burar där!
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till eder alla: Kom ihåg vad jag skrev ovan om Bjälbo-gården Jarlasätet att idag finns inte ett spår kvar av den! Det hinner hända en del på 800 år...kom ihåg det!
 
Vänligen
 
Ulf

[Östen Händel]

Ulf, jag vill inte tro någonting och jag vet inte.
 
mvh Östen

[Jan-Christer Strahlert]

Nu orkar jag snart inte med dina inlägg, De ger inget mer i den här tråden.
Snälla Ulf, med kurser går det bättre som jag har sagt tidigare!
Med egen forskning går det bättre!
Med egen insikt av kälkritik går det bättre.
Med ödmjukhet i forskningen kan forkaren når längre!!
Jan-Christer

[Robert Hammarstedt]

Javisst kan det finnas spår av Bure i Kvissle eftersom det står:
barksuain uk sihuastr uk fri?i raistu stain ?insa aftiR buri fa?uri sin in far?ain marka ?i  
Det visar att det troligen bott någon vid namn Buri i Nolby (Kvissleby). Det är en samtida källa om den inte är förfalskad. Den stod tidigare närmare Nolbykullen enligt vissa. Linn? band sin häst vid Nolbystenen när han gick upp på Nolbykullen.
Buri hade tre söner, Barksuain, Sihuastr och Fri?i. Där finns en början till en stamtavla. Sen då? Inget tyder på ett slott i Skön.
 
Jag håller med Lotta: Hur kan en kyrka från 1100 bli slott på 1300-talet? Snarare är den en försvarskyrka.  
Finns inget skrivet om denna kyrka? Kyrkan var ju katolsk på denna tid och de gamla kämparna som blivit helgonförklarade kanske skrev till Vatikanen. Har någon forskat i Rom?

[Peter Karlsson]

Kanske bra att skriva ut den moderna klartexten för de som inte redan är insnöade på ämnet  
 
Bergsven och Sigfast och Fride reste denna sten efter Bure sin Fader. Och Fartegn ristade.

[Marc Hernelind]

Ja Ulf, Jag håller med Robert det har troligtvis funnits Burara Där.
Lotta jag skall försöka svara på de frågor du har.
menar du att skönskyrka fanns på birsta berget på 1100 talet ? då skönsborg skulle funnits där?  
sen på 1200 talet Skulle Fale Bure d.y.(Fale Hin Unge) bott där och slottet kallas Byreholm enligt Johan Bure.medans Bygd?n menade att Fale Bure d.y (Fartheng Unge)skulle bott där senare delen av 1300 talet.och det gamla slott där hälsingekungarna hade sitt sätte på 1100talet,var nu kallat efter Bure(Byre)
sen enligt uppgift av herr peder till Johan Bure skulle slottet bli ombyggt till skönkyrka exat när har jag ingen uppgift på mer än att det troligt vis skedde under 1400talet när Häres inte längre bodde kvar och den krönika eller bok som skulle finnas i sköns  gammla kyrka till sammans med vapen skölden som hängde över kykans kor där Fale Bure skull vara begraven.
 
så sköns gamala kyrka avbildad av Ryzhelius  och Johan Bure född på 1560 talet ,kyrkan  var således från 1400talet och byggdes om på 1800 talet senare hälft jag minns inte exat när som man byggde upp nuvarende sköns kyrka.
att man hittat föremål som finn i skönskyrka i dag som är från tusentalet innbär inte att sköns kyrka stod där 1100 talet. både porten och Kistlocket är tidsbestämt till 1300 talet har jag fått veta information nu av kyrkovärden.  
 
så det Backar väl upp Bygd?n Farhteng Unge Som Fale Bure,ja lotta man kan knyta Kistlocket till  
Fale Bure efter som det bär Burevapen.  
 
en sak till med Kistloket är att det var tidsbestämt till 1300 talet och i vit marmor och i otroligt fint skick vilket tyder på att det varit innomhus i sköngammla kyrka under koret precis som?JB Berättat, för om man tittar på dee två kistlock som finns utanför kyrkan som är över 200 år yngre men i mycket sämre skick, vaktmästren breätt att när kyrkoherde J Backlund  
var med när dom flytta Kistlocket till ingången och berätt om de nio liken man hittat under gamla kyrkans kor.
 
jag råder dej lotta om du vill ha allt detta korrekt berättat att du talar med kyrkovärden. i skönskyrka han kan visa dig runt att se Kistlocket även berätta om hur gammla kyrkan låg och visa dej ring muren,
 
och visst är ringmuren ett bevis att en försvars Borg eller slott som man försvara med en ring mur funnits tidigare där.
 
Och visst är Porten ett bevis att något annat fanns därpå 1300 talet än skönskyrka. vet ej om om man arkeologiskt uttrett om porten var från ett slott,men jag skall kolla upp det.  
 
och det i dag som pekar på att Fale Bure (Farteng unge) bodde på på omtalde slottet som sen byggdes om till Kyrkan är just hans Grav och kistrlok som är kvar sen återstår frågan med att DNA säkerställa Fale Bure genomgrav öppning.  
 
eftersom vi inte hittils haft nägon lycka att hitta boken som talar om Fales Bedrifter,eller vapenskölden (om den inte är i Åby Kyrka) där Johan Siggesson och hans hustru Anna Begravdes.  Kalmar län.  
 
och för att förtydliga mej angånde de nio Skelleten så är det Fale Bure själv fru och barn samt föräldrar och ev syskon eller farföräldrar.ingen vet,därför skrev jag kort och gott familjegrav. (pga av att Liken var både män kvinnor och barn.)
mvh Marc

[Marc Hernelind]

Lotta Jag såg din länk efter jag skickat mitt innlägg,men jag tycker som Per Åke för att få en vetenskaplig tyngd idet hela ,Att man skall öppna den grav som grävdes igen och ligger under skönkyrka i dag man får gå in i rumet bakom koret bryta upp golvet och göra gravöppning. vi har prata om Dna för att fastsälla Fale Bure sen Bureseminarietför två år sen, men jag Tror det krväs någon Bureättling med pondus som Tord Bylund som ber riks antikvariet om gravöppning.
och enligt Professor Gustavsson  och doktor Jagell som håller på med Genetik  kan man fastställa DNA.

[Ulf Sawert]

I morse då jag kört taxi klart...körde jag förbi runstenen vid Högom (Granlo) och tittade på den, där står faktiskt namnet Arn!! Visste du det Robert? Men det verkar översättas till Örn?
 
Vänligen
 
Ulf

[peter petersson]

Det måste vara riddaren Arn Magnusson!

[Lotta Nordin (Lotta)]

Marc,  
enligt Sköns församlings hemsida kan den gamla kyrkan i Skön dateras till slutet på 1100-talet.
Har det nu tillkommit en kyrka till byggd på 1400-talet? Skulle denna andra kyrka ha byggts om till den nuvarande på 1800-talet?  Kyrkan som byggdes på 1800-talet, färdig 1850, byggdes 24 alnar norr om den gamla kyrkan.
Nej, nu får du ge dig!
 
En kyrkport, daterad eller odaterad, kan inte säga något om var den eventuellt har suttit förut. Det går inte heller att arkeologiskt utreda i vad för slags byggnad en port eventuellt har suttit tidigare. Troligen sattes den alldeles nygjord på plats i Sköns gamla kyrka på 1100-talet.
 
Eftersom ”Fale Bures” existens inte har bevisats, går det inte heller att säga att han finns begravd på platsen.  
En grav bevisar inte heller vad det funnits för byggnader i närheten!  
 
När det gäller DNA, så måste man som sagt först fastställa korrekt släktled via en nu levande person, med hjälp av släktforskning, med den person som man tror är den som ligger i graven. Har du inte gjort det så visar en jämförelse av DNA inte på någonting. Även om det skulle visa släktskap så säger det inte något om vem det är som ligger i graven. Dessutom finns troligen inte något DNA bevarat i skeletten i Skön.
 
Du har alltså fortfarande inga bevis på någonting som har med något som helst slott att göra!

[Göran Olsson]

Jag har tvekat om jag ska hoppa in i getingbot och bli stucken av de seriösa bålgetingarna men jag tar risken. Bland mina papper har jag en avskrift jag för några år sen fick av en hembygdsforskande god vän. Den är ur boken Huru stormän plägiade fordomdags byggia och boo uthi Norrlandhen från 1693 av kronbefallningsmannen Carolus Landherbringe. Min vän är inte längre i livet så jag kan inte fråga var han fann boken och jag kan självfallet inte heller gå i god för innehållets korrekthet, men det kan säkert experterna kommentera desto bättre.....
 
Så här lyder texten iallefall: Thet wijdha omkring uthi Norrlanden ännu i thenna dag wäl kiända fästet Biursholmen war belägit uthi Skiöns thinglag och Medhalpadh, och lärer, efter wad förtalts mig i trachten, warit befästadt med träpalisade å een fyra alnar steenfot. Innanföre palisaden skola warit eet rundt torn, wilket i the äldsta dagarne warit then endaste befästningen ther städhes. Allenast rudera af murarne kunna idag skiönias. Om huru manbyggningen ther innanföre warit beskaffad kiänner man idag intet, ehuru intet nöödigt ther lärer hafwa saknats, thå then, efter then locala traditionen, bebodts af Norrlandens i äldre tijdher rijkaste och mägtigaste man, kallad Fali Bureus.
 
Då har jag lämnat mitt bidrag och har inget mer att tillägga. Nu kan experterna börja surra.....

[Peter Karlsson]

Jag behövde inte ens läsa igenom hela inlägget ovan från Göran Olsson för att känna igen det mycket karakteristiska iallefall - och den som normalt skriver så heter Ulf Sawert..
 
En slump, eller ett falsk inlägg - tja, vi får väl se. Skrivsättet är ett klart sawertsk signum..

[Klas Pettersson]

Göran> Det luktar historieförfalskning om det där inlägget. Utan källhänvisning är det värt vatten.

[Robert Hammarstedt]

Ulf visar en god portion humor, eller hur?
Placerar du Arn Bure till 1150-talet?
 
Högomsstenen har följande inskrift:
kunu?r auk ?urkair?| |?aun -itu raisa st(a)(i)(n) aftiR ?urstain sun sin in aun auk auntr  bru?r hons eller på modernare svenska:
Gunvid och Torgärd de lät resa sten efter Torsten, son sin. Och Ön och Önder voro hans bröder.  
Var hittar du Arn?
 
Intressantare om runstenar vid Sköns kyrka:
Skön (större)
biurn riti stain ?ino aftiR ufri? auk at un sunu sin(a)  
“Björn reste denna sten efter Ofrid och efter Unn, sina söner.”  
Denna sten är någorlunda gott skick och står uppställd vid Sköns kyrka, bredvid en mindre runsten. Den är dock delvis nedsänkt i marken så de nedersta runorna är svåra att se. Runstenen hittades när man rev den gamla medeltida kyrkan 1848, i vars vägg stenen var inmurad. Inskriptionen är rätt typisk för runstenar, med för tiden rätt vanliga namn.  
 
Skön (mindre)
Bia(rn) raiti . ?ur sin ku? hialbi ant hans. (ris)ti runaR  
”Björn reste (denna sten efter NN fa)der sin. Gud hjälpe hans ande (NN ris)tade runorna.”  
 
En stor del av nederdelen av stenen saknas, varför delar av tolkningen är osäker. Stenen satt förmodligen i den gamla kyrkan (se Skön större), sedan nyttjades den som utfyllnad vid kyrkoherdens stalltrappa. 1911 hittades dock stenen och restaurerades. Den står nu uppställd vid Sköns kyrka, bredvid en större runsten. Den står dock för lågt i marken, så delar av ristningen är svår att se.  
 
Inskriptionen är rätt typisk för en runsten, möjligen kan man leka med tanken att det är samma Björn som har rest Sköns båda stenar, men det kan aldrig bli mer än spekulationer.  
 
Nej. Enda skriftliga beviset för en Bure i området på 11-1200 talen blir ändå Nolbystenen i Kvissleby.
”Bergsven och Sigfast och Fride reste denne sten efter Bure, fader sin, men Fardägn märkte.”  
 
Stenen, som också kallas Burestenen, står bredvid Tunavägen i Nolby, på vägen mot Matfors, rätt nära sin ursprungliga plats. Den är Medelpads näst största sten och en av de mest välbevarade.  
 
Innehållet är rätt typiskt, men några av namnen är rätt intressanta. Bergsven förekommer inte på någon annan känd svensk runsten vad jag kunnat hitta. Äldsta belägget från nuvarande Sverige är från Jämtland och då från 1339. Däremot tycks namnet varit rätt vanligt i Norge under vikinga- och medeltid. Bure är också ett ovanligt namn, det finns inga andra belägg för det namnet som personnamn från vikingatiden eller tidig medeltid. Däremot finns ju namnet i den fornnordiska mytologin som Odens farfar.
 
Informationen om Sköns och Nolby runor är hämtad från SKA Gyllengrans hemsida.
 
....Odens farfar....
 
Runstenarna hjälper oss inte att finna sagans bureslott.
 
mvh / Robban (med e-postadress)

[Göran Löfstedt]

Göran Olsson.
 Det är ju synd om dig som inte vågar lämna ut din mailadress. Jag har fått många kontakter med riktiga nutida släktingar via anbytarforum och min äkta mailadress.
 Jag har i och för sig fått mail som är lite kufiska, inte så många, kanske tio, som beställningar av viagra etc. En gång fick jag en mailbekräftelese på att jag beställt litteratur från nätbokhandel på hur äldre skall handha sin relation med sin partner. Leveransadressen av boken var till min namne, 150 mil ifrån där jag bor. Någon som tyckte illa om mig på Anbytarforum ville jävlas! Med mig!? Jag anlitade en hacker och lyckades identifiera IP-adress och med stor sannolikhet den person som gjort dessa falska, otrevliga beställningar i mitt namn.
På senare tid har denna person hållit sig relativt lugn på Anbytarforum. Vi får se vad som händer efter detta inlägg.
 
Mvh Göran

[Olle Elm]

Om nu Nolbystenen citeras kan det vara en id? att gå till en officiell hemsida Riksantikvarieämbetets.  
Som kan ses där normaliseras runorna:
Bergsv?inn ok Sigfastr ok Fri?i r?istu st?in ?ennsa ?ftiR Buri/Byri, fa?ur sinn. En Far?iagn marka?i.
Om man går till Nordiskt runnamnslexikon och letar efter namnet Buri/Byri finner man följande:

Någon annan anteckning om namnet finner jag ej vid en hastig genomgång.
Vänligen,
Olle Elm

[Jan-Christer Strahlert]

Här i alla fall min mailadress
maila på om det behövs, jag läser allt även spam.
Jan-Christer

[Peter Karlsson]

Må så vara att Ulf har en god portion humor som Robert skrev (apropå inlägget om Huru stormän plägiade fordomdags byggia och boo uthi Norrlandhen)
 
-Men om det nu är så att det är skrivet av Ulf är det förstås inte ett dugg lustigt eftersom det är skrivet under falskt namn.
 
Jag rekommenderar att detta reds ut - det har allt för ofta förekommit försök till falsarier i frågan (de brukar komma när argumenten tryter, har för mig att det skett även av tidigare bureförespråkare här).
 
 
Men i övrigt behöver väl inte e-postadressers angivande eller ej leda till sådana situationer som det numera gör (här och under andra rubriker) - det är som sagt fortfarande frivilligt att ange e-postadress enligt ordningsreglerna.

[Arne Johnsson Rämma]

När man får läsa.
vi får se vad som händer efter detta inlägg.
 
Då känns det inte bra på Anbytarforum.
Mvh. Arne

[Robert Hammarstedt]

Olle E länkade till Riksantikvarieämbetet. I deras text står också:
Stenen kallas också för Burestenen. Buregården i närheten lär ha fått sin namn i nyare tid efter en båtsman med namnet Bure.
 
Buregården... Hmmm. Den har jag inte hört förut. Officiell hemsida, så det måste vara rätt.
Intressant.  
Jag bor bara ca 2 km från Burestenen.  
 
/Robban

[Ulf Sawert]

Till Peter Karlsson: Jag har INTE skrivit något under falskt namn, jag gör ALDRIG sådant!!
 
Till Robert: Det stod på inf.skylten där vid högomskullarna namnet Arn, som sedan tydligen har översatts med Örn! Du kan åka dit och se det själv!
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till Göran Olsson: Fantastiskt!! Tack för att du lade ut detta!! Var rädd om den där boken och försök att ta kopior på denna viktiga text! Du får gärna skicka mig några med lite mer inf. om boken och dess tillkomst!
 
Här ser ni nu...alla här på AF som väntat på skriftligt material att det FINNS  sådant! Här kommer mycket av förklaringar...tydligen så har det varit en träpallisad runt slottet/borgen och det kanske är därför som de murrester vi hittat varit så låga - det står ju om en stenfot där i texten på 4:a alnar. Vi kan också utläsa att det stått bara ett torn där vilket jag också har föreslagit.
 
Ja, vad säger ni nu då...alla experter om denna text som lagts ut? Tycker ni inte att detta är intressant?
 
Själv väntar jag på svar från Kungliga Biblioteket ang. Huitfeldt.
 
Vänligen
 
Ulf

[Lars Öhman]

Innan diskussionen stängs vill jag framföra att nyare forskning har visat att de s.k. försvarskyrkorna inte var uppförda under elvahundratalet utan under tolvhundratalet. Det anses att det då inte längre fanns något behov av att uppföra några försvarskyrkor varför det måste finnas en annan förklaring till dessa kyrkors byggnadssätt.
 
Det har då av vissa historiker framkastats den tanken att Sköns kyrka skulle ha uppförts för landsprosten över Medelpad så sent som under senare delen av 1200-talet.