ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-13  (läst 6575 gånger)

2007-06-12, 00:00
läst 6575 gånger

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6921
  • Senast inloggad: 2024-04-23, 14:16
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Se där, ännu en nykomling att hälsa välkommen till Anbytarforum! Rune Stensson och Risto Bauta - namnen förefaller att ha något gemensamt... J
 
Det är ju dessvärre så att den här typen av diskussion gör det väldigt frestande att komma med dylika lustigheter...
 
Ulf säger att vi har sett att Hälsingekungen finns inritad på kartan, och frågar sedan var hans slott/borg låg.
 
Bra fråga, Ulf! Var låg Hälsingekungens slott under Gustav Vasas regeringstid (om det nu någonsin har funnits något...)? Det var nämligen då, närmare bestämt år 1539, som kartan ritades...
 
Sedan far fantasin iväg värre än någonsin, och vi får veta hur Bureätten undan för undan exanderade och kontrollerade stora delar av Sverige...
 
Ulf, tala om för oss vilka som inte tillhör din alldeles egna version av Bureätten i stället - det sliter mindre på Anbytarforums känsliga server... J
 
Allvarligt talat: Det är en sak att använda fantasin för att få id?er för vidare forskning, t.ex. i vilka källor man kan hitta uppgifter man saknar; och det är en sak att tolka fakta olika - men det här är numera bara ren och skär fantasi, som över huvud taget inte bygger på några som helst fakta! Murarna är åtminstone en 'spik' att koka slottssoppa på - men det här är ju inte ens det...
 
Det är dags att du bestämmer dig för vad det egentligen är du använder din spekulativa talang till, Ulf! Släktforskar du - eller skriver du en roman?
 
Är det det första, så ta en kurs i släktforskning; är det det andra, så bör dramat gå vidare till ett annat forum...
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-06-12, 05:25
Svar #1

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Om jag bara vore 20 kilo lättare skulle jag kunna spela huvudrollen i en film om Fale Bure...jag  har ju både börden och skådespelartalangerna. Marc kunde kanske vara en Ärkebiskop och Björn Thunberg någon statist av något slag...
 
Nej...idag måste jag nog ringa till Kungliga biblioteket ang. Huitfeldt!
 
Sov gott och dröm om 1200-talet!
 
Ulf

2007-06-12, 08:38
Svar #2

Utloggad Per Göthe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 974
  • Senast inloggad: 2015-11-23, 15:01
    • Visa profil
Ulf. Du glömde en sak. Du har även fantasin!
Men jag undrar över en sak Ulf. Hur mycket betyder egenterligen detta för dig. Är det som du driver med folk? eller har du låst dig helt i din fantasi- och drömvärld (utan källhänvisningar)?
MVH Per

2007-06-12, 11:30
Svar #3

Patrik Larsson

För sakens skull måste jag nu säga, ordningsfråga. För att inte stänga alla dessa intressanta diskussioner varje gång för påhopp vill jag vädja till att det diskuteras om  slotten.
 
M v h
Patrik

2007-06-12, 16:07
Svar #4

Utloggad Peter Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 271
  • Senast inloggad: 2012-01-19, 20:39
    • Visa profil
Tänkte bara påtala och korrigera en uppgift som skrevs här den 8/6 gällande en karta från 1764 över delning av skog i Birsta med omnejd..
 
Det sades att ett par murar framgick väl i det gula fältet på Västerbirsta ägor - men det enda som finns där är ju vägar (streckade och lite murliknande kanske :-) samt omgivande inhägnader/gärsgårdar.
 
Jag kikade på den kartan redan tidigare i vår och kontaterade att inget spännande fanns att nämna.
 
Denna typ av kartor tar ju inte med allt som kan finnas i skogen, men den ger alltså inget som helst stöd för några murar. Jag (och många andra) är ju övertygade om att de murar som finns är från senare tid; 1800- och t.o.m underhållna in på 1900-talet. De bär som sagt alla känntetecken för gränser mellan ägor och/eller inhägnader (samt möjligen något större rektangulärt [grav]röse av äldre datum) - men det är ju inget vi behöver älta på nytt förstås.
 
Jag rekommenderar att du studerar mer agrarhistoria samt gärna också lite elementär kvartärgeologi istället för att gräva ned dig i riddarromaner hela tiden. (Åtminstone om du verkligen vill förkovra dig i ämnet - men det är ju valfritt.)
 
Men så länge du bara viftar bort alla tips du får (och bara griper nya halmstrån in absurdum) är ju detta meningslöst - jag skriver ärligt talat mest för att försöka bringa in lite substans i diskussionen, samt upplysa framtida besökare om hur det mer troligt ligger till.
 
Det är rätt kul att du Ulf skriver att Kville-ruinen bara är spekulation - javisst är det det - men menar du att Borgen i Birsta inte skulle vara ren spekulation det också..?  
 
 

2007-06-12, 16:49
Svar #5

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Till Jan-Christer Strahlert: Du skriver ovan: Är Birger Jarl släkt med Fale Bure??? Jag förmodar att du skojar lite...men är frågan verkligen så absurd?
 
Låt mig återigen citera ett litet stycke från boken: Jarlens Sekel skriven av historieprofessor Dick Harrison, utg. år 2002.
Sid. 179 långt ned: Det svenska stormannaskiktet var under alla omständigheter numerärt litet. Alla kände alla, och släktförbindelser var legio. Om vi nu antager att denne Fale hin Unge verkligen funnits KAN han ju faktiskt ha varit släkt med Birger Jarl, det är inte alls omöjligt enligt vad vi läst ovan!!
 
Till Peter Karlsson: Som du kan se med dina egna ögon på min rek.bild så finns det både stenmurar och ruinsrester där vid Birstaberget, det finns både muntliga och skriftliga källor (se ovan) som talar om ett slott i Birsta... så sluta nu att kalla detta för spekulation!
 
Jag har nu ringt till Kungliga Biblioteket och hört mig för ang. Huitfeldt, de kunde inte svara på mina frågor direkt över telefonen så jag har mailat dem istället, vi får se vad som händer.
 
Fortsättning följer...
 
Ulf

2007-06-12, 17:26
Svar #6

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Jo...varför fokuserar ni hela tiden på de två murarna? varför säger ni inget om ruinsresten? Förklara för mig vad den lilla rundeln till höger haft för funktion? Förklara för mig varifrån de enorma stenmassorna kommer som ligger framför ruinresten ute på åkern? Förklara för mig varför det pumpar upp vatten ur marken precis där den stora halrundeln till höger legat?
 
Jag väntar på svar!
 
Ulf

2007-06-12, 22:17
Svar #7

Utloggad Robert Hammarstedt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 330
  • Senast inloggad: 2012-04-09, 23:34
    • Visa profil
    • www.hammarstedt.st
Detalj ur kartan från 1764 visar det jag kan tänka mig är murar. De ligger placerade på samma sätt idag med hus intill. Exakt placering är naturligtvis omöjligt att avgöra, men det stämmer på läget i Birsta och utformningen är liknande.
 

2007-06-12, 23:04
Svar #8

Utloggad Peter Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 271
  • Senast inloggad: 2012-01-19, 20:39
    • Visa profil
Sorry - du avsåg alltså de små rackarna..
 
De verkar ju rimligare, och då fanns de alltså redan tidigt i någon form. Att de över huvud taget syns här beror ju på att de är impediment - icke brukbar mark - så de kan mycket väl fortsätta lite upp i skogen (bruna marken) också förstås.
 
Vill bara passa på att nämna att av de fragment som Ulf ritat in på sin rekonstruktion (är det ens en procent som finns att ta på?) skulle jag kunna rita ihop ett nytt Taj Mahal eller Månbas Alpha - eller vilken form och figur som helst nästan. (Precis som du gjort, kilometervis med raka murar på bästa åkermark.)
 
Ta gärna fasta på det lilla du har - men ta och stryk alla jättelika anläggningar med dubbla ringmurar, vallgravar, vindbryggor och annat - du skulle få bättre respekt om du inte gjorde allt så monumentalt. Fast allt som ö.h.t. andas Bure verkar ju vara fullständigt storslaget, så du kan väl inte hålla igen  
 
Givetvis tror även jag att det funnits en person med visst inflytande där uppe (han med stenhällen), men acceptera att han mest troligt satt och småfrös i någon relativt enkel boning (och kanske baxade lite sten ibland för att hålla värmen :-)

2007-06-12, 23:12
Svar #9

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Ni tror fortfarande att Bure inte är en frälse ätt och skrattar åt att Birger Jarl och Bureätten skulle gå ihop  Jag vet på ett tio tal ställen där dom går ihop ett är genom(Birger Jarlsdotter)  Riklissa Birgersdotter som man kan följa ner till skancke ätten som sen går in i Bureätten,en  annan linje 13 led rakt ner från Johan Siggesson (af Bure) hustru Antavla  för Anna Stensdotter [Ulv]
 
 
Första Generation
 
 1. Anna Stensdotter [Ulv]  föddes år 1534 i Stävlö ,Åby  (H).. Hon dog år 1591 i Svartingstorp,Åby  (H).. Hon begravdes år 1591 i Åby kyrka,Åby  (H)..  
 
Anna är syster till ryttmästare Amund Stensson till Stävlö ochSvartingstorp,hustru Anna Stendotter  
var dotter till Sten Bengtsson (Ulv) och hans hustru KerstinAnundsdotter (Ulvsax).Anna Stensdotter ( Ulv ) var enligt Äsf möjligen död 1591, uppgiften att hon skulle ha levat ännu 1600 har ej kunnat  
verifieras. ÄSF 1:3 s.308 Tab.20
 
_Referens (om Anna Stensdotter [Ulv] och hennes släkt):
_Möller, Pontus & Gillingstam, Hans (1989). »Ulv», ss. 296-310 i Äldre svenska
frälsesläkter, bd I, häfte 3. Stockholm: Riddarhusdirektionen.
 
 
Anna gifte sig med Johan Siggesson (af Bure)  son till Sigge Falesson och Anna Eriksdotter år 1570. Johan föddes den 18 augusti 1514 i Birsta,Skön,(Y).. Han dog år 1584 i Svartingstorp,Åby  (H).. Han begravdes år 1584 i Åby kyrka,Åby  (H)..  
 
 
Andra Generation
 
 2. Sten Bengtsson [Ulv]  föddes år 1490 i Nynäs,Ösmo  (AB). Han dog år 1526 i Stävlö ,Åby  (H). Han gifte sig med Kerstin Anundsdotter [Ulfsax] den 3 augusti 1533 i Nyköping Slott.  
 
Han var Väpnare.
 
 
 3. Kerstin Anundsdotter [Ulfsax]  föddes år 1513 i Stävlö ,Åby  (H). Hon dog efter 1554 i Stävlö ,Åby  (H).  
 
Arvskiftet efter morden, 25 Jul 1554
 
 
Tredje Generation
 
 4. Bengt Arendsson [Ulv]  föddes i Nynäs,Ösmo  (AB). Han gifte sig med Elin Hansdotter Stiernsköld.  
 
 5. Elin Hansdotter Stiernsköld .
 
 6. Anund Jönsson [Ulfsax]  föddes år 1480 i Håringe, Bolmsö  (F). Han dog år 1526 i Stävlö ,Åby  (H).. Han gifte sig med Carin Hansdotter Tott af skedebo år 1512 i Åby  (H)..  
 
 7. Carin Hansdotter Tott af skedebo  föddes år 1480 i Östra Frölunda  (P). Hon dog år 1554 i Bjurum,Broddetorp (P).  
 
Till Stora Bjurum i Bjurum sn, Skaraborg.  Gift (1) med väpnaren Anund Jönsson Ulfsax, (2) med  
Harald Knutsson Soop, (3) med lagmannen i Västergötland Olof Pedersson Örnfot.
Arvskifte förättades efter henne 25 juli 1554. Nämnd som ogift 1513. Hennes sätesgård var Bjurum,  
Bjurums sn i Gudhems hd i Västergötland. I övrigt ägde hon jord i Gudhems, Gäsene, Kinds, Kåkinds,  
Marks, Skånings, Vadsbo, Vartofta, Viste och Vättle hd i Västergötland, Faurås hd i Halland, Jösse,  
Karlstads och Ölme hd i Värmland, Allbo, Konga, Mo, Norrvidinge, Sevede, S. Vedbo, Uppvidinge,  
Västra hd och Östra hd i Småland, Aska, Bobergs, Göstrings, Gullbergs, Kinda, Valkebo, Vifolka och  
 
Ydre hd i Östergötland, Fellingsbro, Norrbo, Siende, Tuhundra och Yttertjurbo hd i Västmanland,  
Bälinge, Lagunda, Norunda, Simtuna, Vendels och Åsunda hd i Uppland, Selebo hd i Södermanland  
samt Askers, Edsbergs, Grimstens, Hardemo och Sundbo hd i Närke. Dog mellan 5 mars 1542 och  
1549 (LZ) --- Till Stora Bjurum i Bjurum sn, Skaraborg. Gift (1) med väpnaren Anund Jönsson Ulfsax,  
(2) med Harald Knutsson Soop, (3) med  lagmannen i Västergötland Olof Pedersson Örnfot.
 
Källor
1)  Leo III stamtavla
2)  Lagercrantz - Zachrisson
 
 
Fjärde Generation
 
 8. Arend Bengtsson [Ulv]  dog år 1477 i Nynäs,Ösmo  (AB). Han gifte sig med Birgitta Bengtsdotter den 8 augusti 1450.  
 
Riksråd. Karl Knutsson Bondes befälhavare på Stockholms slott 1457.
 
 
 9. Birgitta Bengtsdotter  dog år 1461.  
 
 
 10. Hans Stiernsköld .
 
 12. Jöns Pedersson [Ulfsax] .Jöns gifte sig med Märta Olofsdotter.  
 
 13. Märta Olofsdotter  dog år 1513 i Håringe, Bolmsö  (F).  
 
 14. Hans Åkesson Tott af Skedebo  föddes år 1430 i Kalmar  (H). Han dog den 20 december 1492 i Östra Frölunda  (P).  Dödsorsaken var Ihjälskuten av en bonde.. Han gifte sig med Kerstin Eriksdotter Gyllenstierna af Lundholm den 23 oktober 1473 i Östra Frölunda  (P).  
 
 
Riddare, riksråd, lagman
Till Stora Bjurum (Skaraborg). Adliga ätten Tott af Skedebo. Ihjälskjuten av en bonde på Bosgården i  
Frölunda sn (Älvsborg) år 1492. (Katarina)  Nämnes tidigast 1460 och var redan då riddare. Deltog  
1469-1470 i inbördeskriget i Sverige på konung Karl Knutssons sida. Var svenskt riksråd möjligen  
redan 1473 och säkert från 1477. Blev lagman i Närke mellan 1469 och 1476 och var det ännu 1490  
och sannolikt ända till sin död. Var hövitsman på Öresten i Västergötland 1476, 1481 och 1489 och  
ännu vid sin död men ej 1486 och 1488 och möjligen ej heller 1490, och under Öresten skall enligt  
obestyrkt 1500-talsuppgift på hans tid ha lytt häraderna Kind, Mark, Veden och Gudhem. Fick 1483  
Kalmar slott, stad och län som livstidsförläning men måste avstå det redan 1487. Förvärvade  
sätesgården Bjurum, Bjurums sn i Gudhems hd 1491. Ägde annan jord i detta samt Gäsene, Kinds,  
Kinne, Marks, Skånings, Vartofta, Vilske, Viste och Åse hd i Västergötland och Mo hd i Småland samt  
Himle hd i Halland. Mördades natten mellan 20 december 1492 och 21 december 1492 i Bosgården i  
Mölneby, Östra Frölunda sn, Kinds hd och begravdes i Skara domkyrka. Vapen: kvadrerad sköld. [EÄ,  
ÄSF s 122, 271, 281-282].)(LZ)
 
 
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 15. Kerstin Eriksdotter Gyllenstierna af Lundholm  föddes år 1450 i Fågelvik,Tryserums (E). Hon dog år 1509 i Bjurum,Broddetorp (P).  
 
Levde som änka ännu 25 januari 1500 på Stora Bjurum, Bjurum. Död mellan mellan 19 februari 1509  
och 20 januari 1514. Skrev sig till Bjurum, Bjurums sn i Gudhems hd 1501 och ägde jord i detta samt  
Bollebygds, Kinds, Marks, Skånings, Vilske och Åse hd i Västergötland, Allbo, Kinnevalds, Konga,  
Mo, Norrvidinge, Västra hd och Östra hd i Småland, Aska och Bobergs hd i Östergötland, Simtuna,  
Trögds och Åsunda hd i Uppland, Siende och Åkerbo hd i Västmanland och Askers, Edbergs,  
Grimstens, Hardemo, Kumla och Sundbo hd i Närke.(LZ) --- Av friherrliga ätten Gyllenstierna af  
Lundholm. Citat från Katarinas hemsida.
 
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
2)  Leo III stamtavla
 
 
Femte Generation
 
 16. Bengt Gotskalksson [Ulv]  föddes i Nynäs,Ösmo  (AB). Han gifte sig med Birgitta Arendsdotter.  
 
 Häradshövding I Kinda härad I Ägde jord i Konga, Sevede och Bälinge
 
 
 17. Birgitta Arendsdotter .
 
 
 28. Åke Axelsson Tott af Skedebo  föddes år 1409 i Kristianstad (LM). Han dog år 1477 i Tofta, Jönköping (F). Han gifte sig med Märta Bengtsdotter /[Vinstorpa ätten]/.  
 
Riksråd, Hövitsman
 
Hövitsman på Falkenbergs slott 1433. Försvarade 1434 Falkenbergs slott mot Engelbrekts  
underbefälhavare Herman Berman. Fick livstids panträtt till Halmstads och Årstads härader.  
Förvaltade pantlänet Varbergs län under sex år efter faderns död på syskonens vägnar. Innehade  
sedan Varberg ensam. Fick Varbergs län samt Faurås, Himle, Viske och Fjäre härader som pantlän  
på livstid 1464. Var danskt riksråd 1448 och ännu 1476. Dubbad till riddare vid kung Kristian I:s  
kröning 1449. Vapen: kvadrerad sköld. (LZ)
 
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 29. Märta Bengtsdotter /[Vinstorpa ätten]/  föddes år 1421 i Dalum, Vinsarp (R). Hon dog i eft 1477.  
 
 
 30. Erik Gyllenstierna af Lundholm  föddes år 1425 i Fågelvik,Tryserums , (E). Han dog år 1477 i Fågelvik,Tryserums , (E). Han gifte sig med Kristina Karlsdotter [Bonde] år 1446 i Sånga, Svartsjö slott (C).  
 
Erik Eriksson (Gyllenstierna), död 1477, Herre till Fågelvik i Tryserums sn, Demstrup på Gylland,  
Kråkerum i Mönsterås sn, samt Stora Bjurum i Bjurums sn. Han var 1446 länsherre på Öland med  
Borgholms slott; riddare 1449 och riksråd 1450; lagman i Tiohärads lagsaga 1453. 1450 omnämns  
han också som svärfadern Karl Knutsson Bondes rikshovmästare. Han var sändebud hos Kristian I i  
Danmark 1453. Vid överlämnandet av Borgholms slott till danskarna 1456 hamnade han i dansk  
fångenskap, och 1457 förlorade han i samband med Kristian I:s tronövertagande i Sverige sitt  
lagmansämbete. Han återfick detta 1468, och var under slutet av sitt liv förlänad Stäkeholms län.– Gift  
med
 
 
 31. Kristina Karlsdotter [Bonde]  föddes år 1428 i Stockholm (AB). Hon dog år 1495 i Fågelvik,Tryserums  (E).  
 
Kristina var Karl Knutssons enda dotter i första äktenskapet. I faderns testamente stipulerades att  
Kristina och hennes man, Erik, skulle erhålla det gamla huvudgodset, Fogelvik.
 
Källor
1)  Dick Harrison - Karl Knutsson
 
Noteringar
Kristina var Karl Knutssons enda dotter i första äktenskapet. I faderns testamente stipulerades att  
Kristina och hennes man, Erik, skulle erhålla det gamla huvudgodset, Fogelvik.
 
 
Sjätte Generation
 
 32. Gottskalk Bengtsson [Ulv]  dog år 1453. Han gifte sig med Ingeborg Johansdotter Molteke år 1392 i Örby (P).  
 
Känd mellan 1380 och 1453. Riddare, häradshövding, riksråd.Erik av Pommerns unionsråd. Nämnes  
tidigast 1380. Uppges 1398 tillhöra konung Eriks unionsråd men kan först 1413 beläggas som  
svenskt riksråd; ännu 1441 kan han beläggas i rådskretsen. Blev riddare mellan 30 november 1404  
och 11 augusti 1407, alltså sannolikt vid drottning Filippas kröning i Lund hösten 1406. Nämnes som  
häradshövding i Våla hd i uppland 1398-1427. Hade 1413 Harbo sn i samma hd som förläning. Hans  
sätesgård var Aspnäs, Östervåla sn i Våla hd i Uppland, där han daterade brev 1404 och 1411.  
Daterade 1437 och 1441 samt 7 januari 1442 och 11 juni 1444 brev på Nynäs, Ösmo sn i Sotholms  
hd i Södermanland. Hade även jord i Bro, Långhundra, Olands, Seminghundra, Sollentuna,  
Vallentuna, Våla och Örbyhus hd samt staden Uppsala i Uppland, Hölebo, Oppunda, Selebo,  
Sotholms, Svartlösa och Åkers hd i Södermanland, Askers och Glanshammars hd samt Örebro stad i  
Närke, Aska och Kinda hd i Östergötland, Norra Möre, Södra Vedbo, Tjusts och Vista hd i Småland,  
Gräsgårds hd på Öland samt Västergötland och Norge. Levde ännu 23 april 1453. Vapen: ulv. Gift på  
Örby, Vendels sn i Örbyhus hd i Uppland 1392 med efterföljande ana. Källa: Raneke s 329f, ÄSF s 68,  
297, 303-304.
 
 
 33. Ingeborg Johansdotter Molteke  dog år 1440 i Nynäs, Ösmo (AB).  
 
Ingeborg Johansdotter (Molteke). Gift på Örby, Vendels sn i Örbyhus hd i Uppland 1392 med  
föregående ana. Död mellan mellan 1434 och 1441 [ÄSF s 304].
 
 
 56. Axel Pedersson Tott af skedebo  föddes år 1370. Han dog år 1446 i Varberg Slott (N). Han gifte sig med Cathrine Axelsdotter Krognos år 1409 i Kristianstad (LM).  
 
Danskt riksråd
 
Död julen 1446 i Varberg. Uppträder tidigast 1390. Blev riddare mellan 14 december 1395 och 6 juli  
1397, sannolikt vid konung Eriks kröning i Kalmar 17 juni 1397. Blev danskt riksråd senast 1416.  
Hade Elleholms slott i Blekinge som pantlän 1410. Var hövitsman på Helsingborg 1414. Dog mellan  
24 november 1446 och 25 januari 1447 och begravdes i Varbergs kyrka. Vapen: kvadrerad sköld. -  
Omgift senast 1418, sannolikt flera år tidigare, med Ingeborg Ivarsdotter, som levde ännu 1466 och  
efterlämndade jord i Kinda och Vifolka hd i Östergötland samt Sevede och Tjusts hd i Småland, dotter  
av riddaren, riksrådet och lagmannen Ivar Nilsson (Ivar Nilssons ätt) och Margareta Tordsdotter  
(Bonde).  Tott, som tillhörde den förmögna skånska aristokratien, började på 1390-talet framträda i  
den interskandinaviska politiken som anhängare till drottning Margareta och Erik av Pommern. Han  
deltog i viktigare rådslag och beslut; så var han t. ex. med vid fredsuppgörelsen mellan drottningen  
och Albrekt av Mecklenburg på sommaren 1395 i Lindholmen och vid det viktiga unionsmötet i juli  
1397 i Kalmar. I det följande var han tydligtvis unionsmonarkernas högt betrodde tjänare. Då han  
1419 beseglade unionstraktaten mellan de förenade nordiska rikena och Polen, gjorde han det i  
egenskap av hövitsman på Varberg, Falkenberg, Skanör och Falsterbo. Han representerade alltså vid  
denna tid konung Erik på viktiga kustfästen och uppbördsplatser invid den viktiga Öresundsfarleden i  
Danmark östansunds. Även under följande år återfinnes han som Eriks av Pommern troman och  
medhjälpare i både diplomatiska och krigiska värv, inte minst under striden med hansestäderna åren  
kring 1430. (LZ)
 
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 57. Cathrine Axelsdotter Krognos  föddes år 1393 i Kristianstad (LM). Hon dog år 1409 i Kristianstad (LM).  Dödsorsaken var dog i barnsäng.  
 
Efterlämnade gårdar i Halland och i Luggede och Villands hd i Skåne samt hade Villands hd där som  
pantlän. (Raneke s 365, SMoK 8 s 21f, ÄSF s 66, 273).
Källor
1)  ÄSF del III s.273a
 
 
 58. Bengt Uddesson /[Vinstorpa ätten]/  föddes år 1370 i Vinstorp, Böne (P). Han dog den 25 oktober 1437 i Dalum, Vinsarp (R). Han gifte sig med Christina Staffansdotter [Ulv] år 1418 i Dalum, Vinsarp (R).  
 
 Riksråd och häradshövding i Redvägs härad i Västergötland. Gift mellan 1407 och 1418 med  
efterföljande ana. Ihjälslagen under Erik Pukes uppror vintern 1436 - 1437 i Västergötland. Av hans  
söner tog den ene, riddaren Staffan Bengtsson, konung Kristians parti och stupade under hans baner  
på Brunkeberg (1471), medan den andre, Karl Bengtsson (död efter 1493), slöt sig till Sten Sture d. ä.,  
deltog i slagen vid Oresten och på Brunkeberg och derefter inkallades i rådet samt fick Vinstorp sig  
tilldömdt efter brodern. Då hans son, riddaren Örjan (Göran) Karlsson till Vinstorp, dog, kort efter  
sedan han blifvit höfvitsrnan på Öresten (1498), tillföll gården hans syster Anna, g. m. Erik Eriksson  
(Gyllenstierna)
 
Källor  
1)  ÄSF
 
 
 59. Christina Staffansdotter [Ulv]  föddes i Lagnö, Aspö (D). Hon dog den 24 januari 1460 i Visarp, Dalum (P).  
 
 
 62. Karl Knutsson [Bonde]  föddes år 1408 i Finland. Han dog den 15 maj 1470 i Stockholms slott , Stockholm(AB). Han begravdes år maj 1470 i Riddarholmskyrkan,Stockholm stad (AB). Han gifte sig med Birgitta Turesdotter ( Bielke) år 1428 i Ekholmen, Veckholm (AB).  
 
Kung i Sverige 1448-57, 1464-65, 1467-70
 
Karl Knutsson Bonde 1408-1470, kung 1448-1457, 1464-65, 1467-1470.  Karl Knutsson kom från två  
av landets förmögna och inflytelserika släkter, Bonde och Sparre. År 1434 anslöt han sig till  
Engelbrekts upprorsrörelse och valdes till rikshövitsman.  Unionstidens politiska oro speglades också  
i hans liv. Inte mindre än tre gånger var han kung. Efter Kristofer av Bayerns död valdes olika kungar i  
Danmark, Norge och i Sverige. Då Karl Knutsson, som valdes till svensk kung, insåg att hans  
möjligheter att bli kung även i Danmark och Norge hela tiden minskade, slog han in på en  
unionsfientlig politik, som senare fullföljdes av sturarna och Gustav Vasa.  Under hans levnad var den  
politiska oron i landet ovanligt stor. Han hade inte bara Kristian I i Danmark till fiende. Ärkebiskopen  
Jöns Bengtsson Oxenstierna och hans mäktiga släkt utgjorde en tredje faktor i striden.  Karl Knutsson  
Bonde hör till de mera kraftfulla personligheterna i den svenska medeltidshistorien. Efter en period av  
unionsregenter, Margareta, Erik av Pommern och Kristoffer av Bayern, lyckades Karl Knutsson år  
1448 bli vald till Sveriges konung. Unionen splittrades tillfälligt. Karl lyckades även bli kung över  
Norge 1449, men tvingades avstå detta till Kristian I redan 1450.  Efter konflikter med stormännen,  
som kom att ledas av ärkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstierna, tvingades Karl fly landet 1457.  
Kristian I valdes till kung sommaren samma år, och unionen var återställd. Redan 1464 restes  
upprorsfanan igen - men denna gång mot Kristian. Karl Knutsson återinkallades och fick denna gång  
inneha kungavärdigheten från augusti 1464 till januari 1465, då han åter tvingades lämna Sverige.  
Under de följande två åren styrdes landet av riksföreståndarna Kettil Karlsson Vasa, Jöns Bengtsson  
Oxenstierna och, sedan den sitnämnde avlidit, Erik Axelsson Tott.  På hösten 1467 återinsattes Karl  
som svensk kung. Det hade väl inte direkt gått någon nöd på honom under mellantiden, då han  
innehaft hela Finland som förläning. Karl Knutsson Bonde avled, som Sveriges kung, den 15 maj  
1470. Under sin sista regeringsperiod var hans inflytande dock begränsat. Han är den ende monark  
som innehaft Sveriges krona i tre perioder.  Karl Knutsson var en mästerlig propagandist.  
Karlskrönikan, som tillkommit på hans initiativ, ger bilden av en folkkär och rättrådig monark, som  
kämpar mot ondskefulla och svekfulla utlänningar. Hans behandling av politiska motståndare talar  
dock ett annat språk.  Karl Knutsson ägde gårdar i flera delar av riket, bland annat i Aspeland,  
Sevede och norra Tjust. Han bodde en viss tid på Fågelvik i Tryserums socken i norra Tjust (numera  
Östergötland).  Under sitt sista levnadsår, 1470, gifte han sig -enligt vissa källor på dödsbädden-med  
frillan Kristina Abrahamsdotter med vilken han hade sonen Karl. Men sonen nådde inte sådan ålder  
att han kunde spela någon politisk roll. Det blev i stället Karl Knutssons systerson, Sten Sture den  
äldre, som fick fortsätta kampen mot danskarna.  Bildhuggaren Bernt Notke har gjort en statyett  
föreställande Karl Knutsson. Då den inte är alltför smickrande, kan den antas vara porträttlik. Den  
finns på Gripsholms slott.  Som yttre tecken på kunglig värdighet lät Karl Knutsson, liksom tidigare  
monarker, bruka ett riksvapen. Faktum är att just den version av det svenska riksvapnet, som Karl  
Knutsson pusslade ihop år 1448 har fått större bestående betydelse än något annan. Vi använder  
den fortfarande som Sveriges officiella stora riksvapen: en fyrdelad huvudsköld med de tre kronorna  
i första och fjärde fälten och det så kallade folkungalejonet i andra och tredje. Som åtskillnad mellan  
de blå fälten lät Karl Knutsson placera ett gyllene kors, något som enligt flertalet bedömare har  
kommit att utgöra en direkt förebild för utformningen av den svenska flaggan. (Lästips: Karl Knutsson -  
en biografi, av Dick Harrison, se litteraturförteckningen)
 
Källor
1)  Lars O. Lagerqvist - Sveriges regenter - från forntid till nutid
2)  Dick Harrison - Karl Knutsson
Gravmonumentet utfördes på Johan III:s initiativ c:a 1574 av Lucas van der Wendt
 
 
 63. Birgitta Turesdotter ( Bielke)  dog år 1436 i Stockholm  (AB).  
 
Källor
1)  Dick Harrison - Karl Knutsson
 
 
Sjunde Generation
 
 64. Bengt Philipsson [Ulv]  dog år 1382. Han gifte sig med Cecilia Ulfsdotter år 1369.  
 
.Känd mellan 1341 och 1381. Död mellan mellan 8 december 1381 och 11 mars 1382. Riddare,  
häradshövding, riksråd. Tidigast nämnd 1341. Blev riddare något av åren 1346-1349. Nämnes bland  
konung Eriks råd 1356 och 1358 och som riksråd från 1361 och ännu 1379. Var 1365 konung  
Albrekts justitiarius. Nämnes som häradshövding i Kinda hd i Östergötland 1356 och ännu 23 juni  
1380. Var häradshövding i Oppunda hd i Södermanland från mellan 1361 och 1365 till mellan 8 juni  
1381 och 23 november 1381 och nämnes 10 oktober 1381 som häradshövding i Valkebo hd i  
Östergötland. Har daterat brev Långnäs, Kettilstads sn i Kinda hd i Östergötland, där fadern bott.  
Hade landbohemman i Aska, Bobergs, Göstrings, Kinda, Lysings och Memmings samt Valkebo hd i  
Östergötland, Sevede och Tjusts hd i Småland, Hölebo och Öknebo hd i Södermanland, Hagunda,  
Långhundra och Ärlinghundra hd i Uppland, Snevringe hd i Västmanland samt Kinnefjärdings hd i  
Västergötland. Dog mellan 8 december 1381 och 11 mars 1382. Vapen: ulv. - Gift senast 1349 med  
Birgitta Karlsdotter som levde ännu 1359 och var dotter av riddaren och riksrådet Karl  
Näskonungsson (delad sköld), sannolikt i dennes enda kända äktenskap med Helga Petersdotter (3  
snedrutor), eftersom dennas mor hette Birgitta. Var 1369 omgift med en dotter av riddaren och  
riksrådet Magnus Gisleson (Sparre av Aspnäs) och Birgitta Knutsdotter (Algotssönernas ätt). 1375  
var Bengt åter omgift, nu med Cecilia Ulfsdotter, som ägde jord i Jönåkers, Oppunda och  
Österrekarne hd i Södermanland, Siende och Snevringe hd i Västmanland, torstuna hd i Uppland  
samt Kåkinds och Vartofta hd i Västergötland, dog 12 mars 1399, begravdes i Vadstena, tidigare gift  
med häradshövdingen i Österrekarne hd Laurens Suneson (Örnsparre) och var dotter av riddaren,  
riksrådet och lagmannen i Närke Ulf Gudmarsson (Ulvåsaätten) och Birgitta Birgersdotter  
(Finstaätten). Gift senast 1369 med efterföljande ana. (Raneke s 329, ÄSF s 67, 94, 166, 190-191,  
296, 297, 302-303).
 65. Cecilia Ulfsdotter .
 
 112. Peder Axelsson Tott af Skedebo  föddes år 1330 i Bjäresjöholm,Bjäresjö (LM). Han dog den 7 december 1375. Han gifte sig med Juliana [Grubbe].  
 
 Danskt Riksråd ,Nämndes 1370-1371 vid förlikningen av Hansa städerna,Inlöste Ellinge 1371,och  
Danstorp
 
Källor
1)  ÄSF del III s.272a
 
 
 113. Juliana [Grubbe]  föddes i Ordrup,Köpenhamn,Danmark. Hon dog år 1390.  
 
Levde som änka 1376 och ägde då jord i Gärds härad i Skåne
Källor 1) ÄSF del III s.272a
 
 
 114. Axel Kettilsen Krognos .Axel gifte sig med Katarina Eriksdotter (Puke).  
 
Väpnare, Skånsk frälseman
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 115. Katarina Eriksdotter (Puke)  föddes år 1359 i Kristianstad (LM). Hon dog år 1420.  
 
Ägde jord i Lysings hd i Östergötland. (Raneke s 363, ÄSF s 180-181). (LZ)
 
 
 116. Udde Mattsson /[Vinstorpa ätten]/  dog år 1410 i Vinstorp, Böne (P).  
 
 Väpnaren Udde Mattsson, egde under konung Albrekts tid Vinstorp och var fader till biskop Sigge  
Uddesson i Skara (d. 1435) och riksrådet Bengt Uddesson, som skref sig till Vinstorp.
 
 
 118. Staffan Ulfsson [Ulv]  dog år 1393 i Västerås (U). Han begravdes den 19 mars 1393 i Vadstena kloster, Vadstena (E). Han gifte sig med Iliana Åkesdotter [Båt af Skåne].  
 
Riddare, riksråd
Stefan Ulfsson ägde Langö i Aspö sn Selebo hd. Han var häradshövding i Selebo 1365 och riddare  
och riksråd 1371. Som riksråd beseglade han 1371, som kung Albrekts anhängare, stilleståndsavtalet  
mellan denne och kungarna Magnus och Håkan där folkungarna behöll kontrollen över Västergötland,  
Dalsland och Värmland medan allt övrigt gick till Albrekt. 1375 beseglade han ett fördrag med  
Livländska Orden. Stefan var en av de stormän som 1388 inkallade drottning Margareta, men han  
dog kort därefter. Gift 1° med Haraldsdotter-Gren senast 1377. - Far: Harald Ernilsson-Gren. Död  
efter 1360. Mor: Torkelsdotter. Gift 2° med Ileana Åkesdotter, Kristinas och Ramborgs mor.  
 
Källor  
1)  ÄSF
 
 119. Iliana Åkesdotter [Båt af Skåne]  dog år 1424 i Lagnö, Aspö (D).  
 
ááIleana Åkesdotter (båt) Ileana sägs vara dotter till gamle Åke Jönsson Svarte Skåning. En annan  
möjlig fader är Åke Ingvarssen, båt, fogde i Skåne och gift med Anna Gerhardsdotter Snakenborg.  
 
 
Källor  
1)  ÄSF
 
 
 124. Knut Tordsson [Bonde]  föddes år 1377 i Stockholm  (AB). Han dog år 1413 i Vadstena  (E). Han begravdes den 26 mars 1413 i klosteret ,vadstena  (E). Han gifte sig med Margareta Karlsdotter (Sparre af Tofta) år 1408.  
 
Knut Bonde, riddare och hövitsman. Knut dog mellan 1411 och 1413 och är begravd i Vadstena,  
Östergötland.
 
Källor
1)  Dick Harrison - Karl Knutsson
 
 
 125. Margareta Karlsdotter (Sparre af Tofta)  föddes år 1370 i Tofta ,Adelsö  (AB). Hon dog år 1428 i Vik ,Balingsta  (C). Hon hade andra föräldrar.  
 
 126. Ture Stensson ( Bielke)  föddes år 1370 i Vadstena  (E). Han dog år 1425 i Öland. Han gifte sig med Agneta Krummedige.  
 
Lagman på Öland, hövitsman på Pixborg
Källor 1) Dick Harrison - Jarlens sekel
 
 
 127. Agneta Krummedige  föddes år 1395 i Köpenhamn,Danmark. Hon dog den 9 juni 1451 i Viborg,Finland.  
 
 SURN [Krummedige] GIVN Margareta Eriksdotter
 
_UID D89B3594FB76BC4AA232816D43347333921D
 
H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden
 
(Stockholm 1952) s 206.
 
 
Åttonde Generation
 
 128. Filip Ulfsson [Ulv]  föddes i Horsnäs, Adelsö (AB). Han dog år 1333 i Långnäs,Kättilstads  (E). Han gifte sig med Brita Karlsdotter.  
 
Filip Ulfsson (Ulv). Riddare, riksråd. Känd mellan 1296 och 1333. Död efter 1333. Nämnes tidigast  
1296. Blev något av åren 1296-1303 riddare - alltså dubbad antingen vid konung Birgers bröllop 1298  
eller vid denns kröning 1302 - och senast 1305 riksråd, vilket han var ännu 1322 och sannolikt ännu  
1333. Uppges ha bott bott i Langanæs, som identifierats med Långanäs, Kettilstad sn i Kinda hd i  
Östergötland. Hade landbohemman i Bobergs, Göstrings, Lysings och Memmings hd i Östergötland,  
Norra Vedbo och Sevede hd i Småland, Bro, Norunda och Rasbo hd samt Åkers skplg i Uppland,  
Öknebo hd i Södermanland samt på Själland i Danmark. Var i livet ännu 1333. Vapen: 3 bjälkvis  
ställda och stolpvis ordnade pilspetsar och ulv. Källa: ÄSF del III s.298a
 
 
 129. Brita Karlsdotter .
 
 
 226. Johannes [Grubbe]  föddes år 1287 i Roskilde,Köpenhamn,Danmark . Han dog år 1326 i Lyngby,Köpenhamn, Danmark . Han gifte sig med Elsif Olufsdotter [Saltensee af Tystofte].  
 
 227. Elsif Olufsdotter [Saltensee af Tystofte]  föddes år 1285 i Ordrup,Köpenhamn,Danmark. Hon dog i Roskilde,Köpenhamn,Danmark.  
 
Som änka pansatte gods till St.Clare Kloster
 
 
 230. Erik Kettilsson (Puke)  föddes år 1318 i Alvastra kloster (E). Han dog år 1396 i Kalmar (H). Han gifte sig med Ingrid Magnusdotter.  
 
 Riksråd, Marsalk
Känd 1361. Död 1396. Nämnes från 1363 såsom marsk i Värmland och betecknades senare av  
folkungapartiet som marsk i Sverige, där han dock icke var erkänd innehavare av marskämbetet mer  
än vid uppgörelsen 1371 och från 1388. Blev riddare något av åren 1364-1367. Var svenskt riksråd  
1371 och från 1389. Nämnes såsom konung Håkans råd 1370-1379. Innehade länge som förläning  
Värmland och från 1371 Amnaholms slottslän i Västergötland, vilka områden han behöll till sin död  
jämte Orust i Bohuslän och Solöer i Norge. Dog omkring 1 februari 1396 och begrovs i Vadstena  
kloster i slutet av september 1396. Innehade jord i Aska, Lysings och Vifolka hd i Östergötland, i  
Runstens på Öland, i Kinne och Vadsbo hd i Västergötland, i Grums, Nordmarks, Näs och Visnums  
hd i Värmland, i Tössbo hd i Dalsland, i Orust östra, Stångenäs och Tanums hd i Bohuslän samt i  
Norge. Vapen: en uppvänd vinge. (LZ)
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
Erik Kettilsson Puke var son till riddaren Kettil Ragvaldsson Puke.  Efter att den kände hertigen Bengt  
Algotssons död 1360 stod Erik Kettilsson högt i gunst hos kungen Magnus Eriksson, som utnämnde  
honom till marsk i Värmland. Han styrde över detta landskap och var hövitsman på slottet Dalaborg  
till sin död. Han var lojal till kung Magnus och sonen Håkan hela livet och vid fredsförhandlingarna  
1370 med kung Albrekt var han ett av kung Håkans ombud och deltog året därpå i tåget mot  
Stockholm. Vid fredsslutet erbjöds han plats i rådet och att bli rikets marsk, men han tackade nej till  
dessa ämbeten och kvarstod som rådgivare till kung Håkan.  I mars 1388 hyllades drottning  
 
Margareta såsom sin och Sveriges rikes fullmäktiga fru och rätta husbonde på Dalaborg. Intiativet  
till mötet hade tagits av svenska stormän, som med oblida ögon såg kung Albrekt av Mecklenburgs  
växande maktambitioner efter stormannen Bo Jonsson Grips död. Man undertecknade den så kallade  
Dalaborgsöverenskommelsen, som i praktiken gjorde Margareta till regent även över Sverige.  
Unionen fullbordades senare i Kalmar. Erik avgav en lojalitetsförklaring till drottning Margareta och  
han blev en av de män, som fick i uppdrag av drottningen att styra Sverige.  ----------------------------------
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------
 Lite historik om Dalaborgs slott i Dalsland  Borgen tros har varit en tvåvånings, ca 20 meter lång  
timmerbyggnad, en s.k träborg byggd på en kraftigt murad källargrund av sten. Östra delen av  
grunden låg på en klippvägg. Överst i borgen var troligen en stor sal belägen. Det fanns även en  
vallgrav och en mur, krönt med palissader. Övre våningen sköt ut över den nedre och bildade ett  
skyttegalleri eller svalgång. Borgen byggdes av de båda hertigarna Erik och Valdemar Birgersson i  
samband med deras uppror mot sin bror kung Birger Magnusson 1304. I Erikskrönikan sägs att  
närboende allmoge plågades svårt med olidliga bördor innan borgen stod färdig. Förhållandena  
måste ha varit sällsynt vidriga eftersom medeltida rimkrönikor normalt inte brukar bry sig om  
arbetsfolkets villkor. Borgen kallades av folket för fogdenästet:  Dalaborg brändes ner under  
Engelbrektsfejden på 1430-talet. Där huserade då en av kung Erik av Pommerns fogdar, Palne  
Jönsson, illa omtyckt för sina brutala metoder. I september 1434 attackerades Dalaborg av en styrka  
med värmlänningar och dalbor, ledda av väpnaren Peder Ulfsson Roos till Ervalla. I tre dagar  
belägrades borgen under stor manspillan efter försvararnas kanoneld. Till slut fick bondehären eld på  
huset, som brann ner till grunden. Den samtida Karlskrönikan berättar hur bondeplågaren Palne  
Jönsson i slutändan bad för sitt liv. Lite förvånande beviljades detta, trots att Engelbrekt folk inte var  
kända för att lägga fingrarna emellan. Peder Ulfsson beordrade honom att fly, men han fick inte ta  
med sig mer än han gick och stod i.  I dag återstår endast stenmurarna. Dalaborg ligger vid Vänerns  
västra strand på en klippudde i Dalbosjön, ca 1 mil sydöst om Mellerud. Borgen grävdes ut och  
konserverades 1938-1939. En modell av borgen finns att se på Melleruds museum.
 
 
 231. Ingrid Magnusdotter  dog år 1395 i Kalmar (H).  
 
Hennes begravda lik flyttades efter mannens död till Vadstena kloster. Hon har i ett nu förlorat brev av  
konung Håkan kallats »fränke» och hade före äktenskapet med Erik Kettilsson (Puke) varit gift med  
Eystein Ormssönn, en son till den norske drotsen Orm Eysteinssönn. (LZ)
 
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 232. Matts Håkansson /[Vinstorpa ätten]/  dog år 1390 i Vinstorp, Böne (P).  
 
 Matts Håkansson omtalas såsom Riksråd och Marsk (1310)
 
 
 236. Ulf Philipsson [Ulv] .Ulf gifte sig med Ann Staffansdotter.  
 
 SURN Ulv Philipsson GIVN Ulf
 
_UID EBA9D448D955674F87AE9A93DC7AADB6AFDA
 
Känd 1325 - 1350.
 
Hade sin sätesgård i Vinäs i Gammalkil
 
 
 237. Ann Staffansdotter .
 
 
 248. Tord Röriksson [Bonde]  föddes år 1350 i Viborg Slott,Finland. Han dog den 21 mars 1417 i Stockholm  (AB). Han gifte sig med Ramborg Nilsdotter [Vasa] den 10 mars 1376  
i Stockholm   (AB).  
 
Riddare, riksråd och lagman
Tord Röriksson var riddare och residerade på Viborgs slott under åren 1403-1417. 1404 gick han till  
offensiv mot ryssarna och ett nytt fördrag slöts. I september 1408 utbröt nya stridigheter.  Tord  
bekämpade ryssarna genom sjöröveri tills ett nytt avtal undertecknades året därpå. Som hämnd för  
svenska aggressioner genomförde ryssarna senare (enligt rysk krönika 1411) en hämndaktion mot  
Viborg, vars stadsbebyggelse till stora delar blev lågornas rov.. Slottet motstod dock belägringen, och  
anfallarna drog sig tillbaka.  Källa: Dick Harrison: Karl Knutsson
Till Penningby, Länna sn i Frötuna och Länna skpl i Uppland. Nämnes i bevarade handlingar första  
gången 8 november 1374. Drotsen Bo Jonssons (Grip) fogde i Finland 1378 (Raseborg) och troligen  
ännu under 1380-talet. Riksråd 27 oktober 1389. Lagman i Västmanland från 1394. Hövitsman på  
Raseborg, Finland 1395-96 och förmodligen under hela 1390-talet. Riddare vid kungahyllningen på  
Mora äng 23 juli 1396. Hövidsman på Åbo slott 1400 och 1401 och erhöll 12 augusti 1403 Viborgs  
slott och län som han behöll till sin död. Konungs domhavande vid räfsteting i Uppland 1409. Han var  
en av dem som inkallade drottning Margareta Källor 1) Lagercrantz - Zachrisson
 
Riddare, riksråd och lagman
Tord Röriksson var riddare och residerade på Viborgs slott under åren 1403-1417. 1404 gick han till  
offensiv mot ryssarna och ett nytt fördrag slöts. I september 1408 utbröt nya stridigheter.  Tord  
bekämpade ryssarna genom sjöröveri tills ett nytt avtal undertecknades året därpå. Som hämnd för  
svenska aggressioner genomförde ryssarna senare (enligt rysk krönika 1411) en hämndaktion mot  
Viborg, vars stadsbebyggelse till stora delar blev lågornas rov.. Slottet motstod dock belägringen, och  
anfallarna drog sig tillbaka.  Källa: Dick Harrison: Karl Knutsson
 
Tord Bonde Röriksson. Riddare, riksråd. Död 1417. Till Penningby, Länna sn i Frötuna och Länna  
skpl i Uppland. Nämnes i bevarade handlingar första gången 8 november 1374. Drotsen Bo Jonssons  
(Grip) fogde i Finland 1378 (Raseborg) och troligen ännu under 1380-talet. Riksråd 27 oktober 1389.  
Lagman i Västmanland från 1394. Hövitsman på Raseborg, Finland 1395-96 och förmodligen under  
hela 1390-talet. Riddare vid kungahyllningen på Mora äng 23 juli 1396. Hövidsman på Åbo slott 1400  
och 1401 och erhöll 12 augusti 1403 Viborgs slott och län som han behöll till sin död. Konungs  
domhavande vid räfsteting i Uppland 1409. Han var en av dem som inkallade drottning Margareta.  
Begravd i Vadstena
 
 
 249. Ramborg Nilsdotter [Vasa]  föddes i Björnö,Frötuna (AB). Hon dog år 1439 i Stockholm  (AB).  
 
Källa: Lars-Olof Larsson: Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?)
1) Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 250. Karl Ulfsson (Sparre af Tofta)  föddes år 1317 i Tofta ,Adelsö  (AB). Han dog den 17 november 1407 i Tofta ,Adelsö  (AB). Han gifte sig med Helena Israelsdotter (Finstaätten). Han hade andra föräldrar.  
 
Riddare, riksråd, lagman, marsk
 
Studerade i yngre dagar i Paris. Uppträder i urkunderna tidigast 1349.  Karlskrönikan bygger på  
material, som tillhandahållits av Karl Ulfsson, morfar till Karl Knutsson Bonde. Karlskrönikan är  
mycket fientlig mot kung Magnus Eriksson. Karl var en av dem som avsatte kung Magnus.  
 
Källor  
1)  Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla  
2)  Dick Harrison - Karl Knutsson  
 
.
 
Studerade i yngre dagar i Paris. Uppträder i urkunderna tidigast 1349.  Karlskrönikan bygger på  
material, som tillhandahållits av Karl Ulfsson, morfar till Karl Knutsson Bonde. Karlskrönikan är  
mycket fientlig mot kung Magnus Eriksson. Karl var en av dem som avsatte kung Magnus.
 
Källor
 
1)  Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla
2)  Dick Harrison - Karl Knutsson
 
 
 251. Helena Israelsdotter (Finstaätten)  föddes år 1350 i Finsta gård, Finsta  (C).  
 
 252. Sten Bengtsson ( Bielke)  föddes år 1355 i Vadstena  (E). Han dog den 20 juli 1408 i Marieborg, Enköping (C). Han gifte sig med Katarina Holmgersdotter [Ulv].  
 
Riddare och Marsalk
 
Källor 1) Dick Harrison - Karl Knutsson
 
 
 253. Katarina Holmgersdotter [Ulv]  föddes år 1360 i Långnäs,Kättilstads  (E).  
 
 254. Erik Krummedige  föddes år 1360 i Tyskland. Han dog år 1439 i Stockholm (AB). Han gifte sig med Beata von Thienen.  
 
Riddare, Riksråd och Rikshovmästare
Ätten Krummediges äldsta medlemar var fogdar på slottet Ottenbüttel någonstans i Schleswig-
Holstein under 1100-talet senare del. Ortens stadsvapen visar f ö vissa likheter med  
Krummedigarnas egna vapensköld  _Dessa personer förekommer i diverse antavlor utlagda på  
Internet. Om du ska föra in uppgifter i din egen forskning föreslår jag dock att du kontrollerar  
uppgifterna i DAA 1900, där ätten behandlas första gången, samt efterföljande rättelser och tillägg. I  
senaste versionen av Danskt Biografiskt Lexikon finns vad jag minns åtminstone en bra artikel om  
rikshovmästare
Erik K (d 1439)..
Källor : H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (Stockholm 1952) s 206.
Dick Harrison - Karl Knutsson
 
 
 255. Beata von Thienen  föddes år 1360 i Tyskland.  
 
 
Nionde Generation
 
 256. Ulf Karlsson [Ulv]  föddes år 1247 i Horsnäs, Adelsö (AB). Han dog år 1281 i Stensta (AB). Han gifte sig med Ingeborg Karlsdotter (Leijonbalk).  
 
Riksråd och Drotset,Storman
Stamfar för släkten Ulv = Ulf af Hornäs. född 1247 . Död 1281. Nämnes tidigast 1276, då han vid  
fredsmötet vid Göta älv var en av de fyra världsliga stormän som tillsammans med fyra biskopar  
skulle representera konung Magnus ladulås. Han hade då ännu ej den på riddarvärdighet tydande  
herrtitel med vilken han kan beläggas först 1280. Ägde Akærö, möjligen i Oppunda hd i  
Södermanland, och kvarnar i Torshälla i samma landskap. .  Vapen: vingad pilspets.  Källa: ÄSF del  
III s.296b,SvA II s 482
 
 
 257. Ingeborg Karlsdotter (Leijonbalk)  föddes år 1248 i Simonstorp (E). Hon dog år 1319 i Kosjöhult, Simonstorps  (E).  
 
 452. Peder [Grubbe]  föddes år 1255 i Roskilde,Köpenhamn,Danmark. Han gifte sig med Arine Olufsdotter Flemming.  
 
Riksråd Peter Johannesson Grubbe
 
 
 453. Arine Olufsdotter Flemming  föddes år 1259 i Roskilde,Köpenhamn,Danmark .  
 
Arine Olufsdatter ~  Klas Fleming ~ NN * Roskilde 1259
 
 
 454. Oluf Tokesen [Saltensee af Tystofte]  föddes år 1230. Han dog år 1290 i Ordrup,Köpenhamn,Danmark. Han gifte sig med Christine.  
 
Rigsråd Marsk 1252 * f ca. 1230 † efter 1279
 (Due) Ridder til Tystofte Blev myrdet Af Sjælland Kendt 1257-66 * ca. 1250 † ca. 1310 * 1220 †  
 
1262
 
 
 455. Christine .
 
 460. Kettil Ragnvaldsson (Puke)  föddes år 1284. Han begravdes år 1336 i Alvastra kloster (E).  
 
Riddare ,Uppträder tidigast 1310. Blev riddare 1336, tydligen vid Magnus Erikssons kröning men  
nämnes icke senare i livet. Begrovs i Alvastra kloster. Vapen: en uppvänd vinge. (Raneke s 363, SvA  
1989 s 479, ÄSF s 72, 178, 179).
 
 
 464. Håkan Mattsson /[Vinstorpa ätten]/  dog år 1370 i Vinstorp, Böne (P).  
 
Vinstorpa-ätten, en medeltidsslägt, som uppkallats efter sätesgården, Vinstorp (Vinzathorp) i  
Yestergötland, hvilken först låg s. om Vin-sarpsjön, i Böne socken, men under 1400-talet flyttades v.  
om sjön, till den nuv. herregården Vinsarp (tills. 4 mtl, tax. till 82,100 kr.), i Da-lums socken. Ätten  
förde i sitt vapen en klufven sköld, åt höger en half lilja, åt venster två snedbjelkar. - Håkan Mattsson,  
konung Magnus Ladulås' Riksråd och Marsk, tillhörde denna ätt.
 
 
472.  Filip Ulfsson [Ulv]  har skrivits ut som #128 på sidan 9.
 
473.  Brita Karlsdotter  har skrivits ut som #129 på sidan 9.
 
 496. Rörik Tordsson [Bonde]  föddes år 1324 i Örbäck (E). Han dog år 1368 i Viborg Slott,Finland. Han gifte sig med Märta Gisledotter Sparre af Aspnäs år 1348.  
 
Riksråd och riddare
Nämnes senast 1364. Till Husbystrand, som han tillbytte sig av brodern Peter mot sin del i Lina och  
Hallstad 8 maj 1348. Nämnes första gången 1341 och var då endast väpnare. Riddare troligen redan  
7 januari 1345 och med säkerhet 8 september 1348. Nämnes sista gången 22 augusti 1364 och  
synes då varit riksråd. [EÄ 1 s 512, ÄSF s 190, 236]
 
 
 497. Märta Gisledotter Sparre af Aspnäs .
 
Levde som änka 11 mars 1382. Ägde jord i Aska hd i Östergötland och Åkers hd i Södermanland.  
Levde ännu 1382. Vapen: en sparre. Gift senast 1348,
 
 
 498. Nils Kettilsson [Vasa]  dog efter 1378 i Björnö,Frötuna (AB). Han gifte sig med Kristina Jonsdotter (Rickebyätten).  
 
Fogde på Stockholms slott, häradshövding i Frötuna skeppslag i Roslagen
Om ätten Vasa:  Vasa, Vase, svensk och polsk kungaätt. Släktnamnet Vasa användes först i slutet av  
1500-talet och härrör från ättens vapenbild, som tolkats som en vase (kärve).  Äldste kände medlem i  
frälsesläkten Vasa var Nils Kettilsson (död tidigast 1378), som 1355 var fogde på Stockholms slott  
och 1367 häradshövding i Frötuna skeppslag i Roslagen.  Flera medeltida stormän tillhörde ätten, bl.
a. Krister Nilsson (död 1442) och Kettil Karlsson (död 1465).  Huset Vasa var regerande kungaätt i  
Sverige från Gustav Vasas tronbestigning 1523 till Kristinas tronavsägelse 1654.
Nils var Känd mellan 1355 och 1378. Väpnare, fogde i Stockholm. Häradshövding i Frötuna skplg i  
Uppland. Död tidigast 1378
Källor 1) Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 499. Kristina Jonsdotter (Rickebyätten)  föddes år 1336 i Norrtälje (AB). Hon dog år 1378 i Björnö,Frötuna (AB).  
 
Kristina kom från en godssamlande, lågadlig upplandsätt, Rickebyätten, med tyska rötter. (Källa: Lars-
Olof Larsson: Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?)
 
 
 500. Ulv Abjörnsson (Sparre av Tofta)  föddes i Tofta ,Adelsö  (AB). Han gifte sig med Kristina Sigmundsdotter år 1317 i Tofta ,Adelsö  (AB).  
 
ááRiddare, riksråd, lagman
Uppträder i urkunderna från 1317. Blev riddare något av åren 1322-1325, möjligen på Täljemötet i  
juni 1322. Nämnd som riksråd från 1320 och som lagman i Tiohärad 1347. Om honom handlar några  
av heliga Birgittas revelationer.  
 
Källa: ÄSF del I s.86b
 
 
 501. Kristina Sigmundsdotter .
 
 502. Israel Birgersson (Finstaätten)  föddes år 1313 i Finsta gård, Finsta  (C). Han dog år 1351 i Finsta gård, Finsta  (C). Han gifte sig med Bengta Karlsdotter (Färla) den 16 juli 1349.  
 
Israel Birgersson, född tidigast 1312  och senast 1314 , död 1351, storman , lagman i Uppland  
senast 1334, riksråd  senast 1344  Son till Birger Petersson (Finstaätten) bror till den heliga Birgitta.
Var 1334 samt ännu 1335 lagman i Uppland. Nämns som riddare från 1343 och som riksråd från  
1344. Var 1348 kungens högste ämbetsman. Nämns 1351-03-19. Hade följt kung Magnus på hans  
andra krigståg mot Ryssland och dog i Riga före 1351-05-10. Ärvde efter modern Grönskog i  
Fliseryds sn i Handbörds hd m fl gods i samma hd, samt jord i Östra hd och Stranda hd, allt i  
Småland.  Källa ÄSF del I s.37a  
 
Källor  
1)  ÄSF del I s.36b  
2)  ÄSF del I s.37a
 
 
 503. Bengta Karlsdotter (Färla) .
 
vigd 16 jul 1349
ááKälla  ÄSF del I s.37a
 
 
 504. Bengt Turesson ( Bielke)  föddes år 1291 i Mönsterås, Kråkerum(H). Han dog år 1359 i Vadstena (E). Han gifte sig med Ingeborg Magnusdotter.  
 
Väpnare,Rådman i kungens råd.
 
 
 505. Ingeborg Magnusdotter  föddes år 1327 i Långared (P). Hon dog år 1390 i Vadstena (E).  
 
Hon tillhörde Ulvåsaätten
 
 
 506. Holmger Karlsson [Ulv]  föddes år 1330 i Långnäs,Kättilstads  (E). Han gifte sig med Kristina Nilsdotter.  
 
 
 507. Kristina Nilsdotter .
 
 
 508. Segebod Krummedige  föddes år 1315 i Tyskland. Han dog år 1380 i Tyskland. Han gifte sig med Sidsel Pedersdotter Skram.  
 
 509. Sidsel Pedersdotter Skram  föddes år 1315 i Danmark. Hon dog år 1397 i Tyskland.  
 
 510. Johan von Thienen .Johan gifte sig med Anna .  
 
 511. Anna  .
 
 
Tionde Generation
 
 512. Karl Karlsson [Ulv]  föddes år 1190 i Bjälbo  (E). Han dog år 1253 i Bjälbo  (E).  
 
Karl Karlsson (Ulv). Född sannolikt mellan mellan 1220 och 1221. Död tidigast 1253. Nämnes med  
titeln dominus i Birger jarls odaterade, till 1252 hänförda, handelstraktat med Lübeck som vittne  
tillsammans med de svenska biskoparna och sin avlidne bror jarlen Ulf fases son Karl Ulfsson.  
Sannolikt identisk med den her Karl hertog Birger brother som nämnes bland vittnena i ett i 1400-
talsöversättning av en vidimation från 1353 föreliggande brev av konung Erik och Birger jarl från 1248  
om munkaskäppan från Njudung och Finnveden. Dog tidigast 1253 och sannolikt före sin 1260  
stupade brorson Karl Ulfsson. - Hans hustrus namn är ej känt. Skrivs med titeln dominus i Birger  
jarls odaterade, till 1252 hänförda handelstraktat med Lübeck som vittne tillsammans med de  
svenska biskoparna och sin avlidne bror jarlen Ulf Fases son Karl Ulfsson.  Vapen: Vingad pil  Källa:  
ÄSF del III s.296a,SvA II s 483,
 
 
 514. Karl Ingeborgason (Lejonbalk)  dog i Simonstorp (E).  
 
Lagmannen i Tiohärad Karl Ingeborgason (Lejonbalk). Gift [SvA II s 482, ÄSF s 296-297].
 
 
 904. Johannes [Grubbe]  föddes år 1229 i Roskilde,Köpenhamn,Danmark . Han dog år 1289 i Logumkloster, Tönder,Danmark.  
 
Stamfarför för danska Adelssläkten Grubbe ,Godsägare och storman .
Källa: Danskadels Aarbog XII sid 148.
nämd 1280 gava till Lygum Kloster , på Sjælland
1284 närvarande da Hertig Valdemar Stadfäste Flensborg bys Priviliger.
 * Løgumkloster 1229 † 1289
 
 
 906. Oluf Flemming .
 
 992. Tord Petersson [Bonde]  föddes år 1296 i Örbäck (E). Han dog den 13 maj 1329 i Örbäck (E). Han gifte sig med Margareta Röriksdotter den 25 mars 1316 i Örbäck (E).  
 
Riddare och Riksråd nämnd 1310-1325
Död 13 maj 1329, . Till Örbäck, där han 1316 bodde (gården med säkerhet belägen i Östergötland,  
ovistt är blott om den är identisk med Örbäck, Brunneby sn eller med likanämnda egendomen i Ö.  
Husaby sn. Nämnes första gången 9 augusti 1310 och var då endast väpnare. Riddare 20 september  
1316. Deltog i upproret mot kung Birger 1318 och var ett av de svenska ombuden vid  
stilleståndsfördraget med Birger och kung Erik av Danmark i Roskilde 11 november 1318. Bevistade  
såsom riksråd herredagen i Stockholm i juni 1320, då junker Magnus Birgerssons avrättning beslöts  
och verkställdes. Anslöt sig till stormannakonferensen i Skara 20 juli 1322. Ägde åtskilliga jordagods i  
Östergötland och - troligen följd av giftermålet - Södermanland samt inträdde i egensakp av jordägare  
i sistnämna landskap i den nämnd, som vid 1320-talets mitt utarbetade Södermannalagen, vars  
stadsfästelse 10 augusti 1327 han synes ha upplevt. [EÄ 1 s 511, ÄSF s 186].
 
 
 993. Margareta Röriksdotter  föddes år 1300 i Uppsala (C). Hon dog år 1357 i Penningby, Norrtälje (AB).  
 
Känd 1316. Levde som änka 1341. Uppträdde 1316-1341, var död 1357 och ägde jord i  
Västerrekarne hd i Södermanland och Åkerbo hd i Västmanland samt i Bobergs och Hammarkinds hd  
i Östergötland. Vapen: en balk. - Uppges 1341 ha haft flera makar, vilka då var döda. Hennes förste  
man var tydligen en till namnet okänd man, med vilken hon hade sonen Harald Älg, som uppträder  
1333 och var död 30 juni 1357. Blev omgift något av åren 1316-1322, troligen senast 1320 med  
riksrådet Tord Bonde. Var på mödernet befryndad med kungliga folkungaätten. [EÄ 1 s 511, Raneke  
s 46, ÄSF s 186]. [ÄSF s 179, 190, 236]. Citat från Lagerc.-Zachriss.
 
Kallad Snedbjälke
 
 
 998. Jon Nilsson (Rickebyätten)  föddes år 1310 i Vidbo (AB). Han gifte sig med Kristina Kettilsdotter (Puke).  
 
 
Död tidigast 1351. Uppträder 1333-1351. Bosatt i Rickeby, Vidbo sn i Seminghundra hd i Uppland.  
Skölden var styckad och belagd med 7-stjärna. Gift med efterföljande ana. (Raneke s 758, SvA II s  
478, ÄSF 180).Källor 1) Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 999. Kristina Kettilsdotter (Puke)  föddes år 1316 i Alvastra kloster (E).  
 
 1000. Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta)  föddes i Tofta ,Adelsö  (AB). Han dog år 1310 i Salsta,Tensta (C). Han gifte sig med Ingeborg Ulfsdotter [Ulv] år 1296.  
 
Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta). (Riddare, riskråd, drots. Död 1310. Uppträder i urkunderna från  
1295, troligen redan då riddare (brevet endast känt i sen avskrift), säkert 1296. Var riksråd 1297.  
Nämnd som hertig Eriks drots från 1302 och från 1307 även som hertig Valdemars. Mellan 17 maj  
1304 och 8 januari 1307 är han försvunnen ur det svenska diplommaterialet på grund av landsflykt  
och godsindragning. Ägde Salsta, Lena sn (nu Tensta) i Norunda hd i Uppland och Ängsö, Ängsö sn i  
Yttertjurbo hd i Västmanland samt diverse gods i Bro, Norunda, Rasbo och Vallentuna hd och Åkers  
skplg i Uppland, i Västerrekarne hd i Södermanland, i Siende hd i Västmanland, i Sundbo hd i Närke,  
i Aska, Dals och Lösings samt Östkinds hd i Östergötland och på Själland i Danmark. Sigill: en sparre  
och en sparre jämte tre rosor, två ovan och en nedan. [SvA II s 481, Raneke s 118, ÄSFdel 1. s 65,  
84, 85, 138, 145, 187, 297, 323]
 
 
 1001. Ingeborg Ulfsdotter [Ulv]  dog år 1307 i Salsta,Tensta (C).  
 
Ingeborg Ulfsdotter (Ulv). Känd 1296. Död senast 1307. Ägde jord i Aska, Bobergs, Skärkinds och  
Vifolka hd i Östergötland, Kåkinds, Vadsbo och Vartofta hd i Västergötland, Karlstads, Visnums och  
Ölme hd i Värmland, Askers hd i Närke, Jönåkers och Oppunda hd i Södermanland samt Kinnevalds  
hd i Småland. Dog mellan 1297 och 1307.
 
 
 1002. Sigmund Keldorsson .Sigmund gifte sig med Cecilia.  
 
Vapen: Tre klöverblad
 
 
 1003. Cecilia .
 
 1004. Birger Petersson (Finsta ätten)  föddes år 1270 i Finsta gård, Finsta  (C). Han begravdes den 3 april 1327 i Uppsala domkyrka,Uppsala Stad(C). Han gifte sig med Ingeborg Bengtsdotter (Folkungaätten) år 1301 i Finsta gård, Finsta  (C).  
 
Stamfar för Finstaätten
Birger Persson (Petersson) till Finsta, lagman i Uppland, far till den heliga Birgitta.  Birger var en av  
sin tids mäktigaste svenskar. Han stod i spetsen för den kommission, som utarbetade den 1296  
antagna Upplandslagen. När han inte agerade lagman och riksråd eller for på pilgrimsfärd till  
Santiago de Compostela (i Spanien) hann Birger med att bygga upp en av dåtidens största svenska  
förmögenheter, med jordagods och järnhyttor utspridda i Uppland, Närke, Småland och Östergötland.  
Vid sin död 1327 var han en av rikets förmögnaste män. Kostnaden för hans pampiga begravning  
slutade på en summa av 234 mark penningar. Detta räckte till allehanda tyger, franskt och rhenskt vin  
och exotiska kryddor - saffran, kummin, ingefära, paradiskorn, kanel, peppar, anis, galangarot och  
inte minst socker, som nu för första gången omnämns i Sverige.  Under medeltiden var vin inte var  
mans dryck i Sverige. Men till lagman Birger Perssons begravning levererade stockholmsköpmannen  
Konrad Arxö ett fat vitt vin á 4 mark, ett fat rött vin från La Rochelle á 12 mark och ett far Rhenvin á 8  
mark. (Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)
 
Källor
1)  Dick Harrison - Jarlens sekel
2)  Luca Cesarini - I den heliga Birgittas fotspår
 
BIRGER PERSSON,_d 1327. Lagman i Finsta, Uppland.
Även utan sin världsberömda dotter skulle lagmannen Birger Persson_på Finsta i Uppland ha blivit  
observerad av eftervärlden. Han var_under många decennier en av Sveriges rikaste och ledande män.  
Han_tillhörde en betydande och rik släktkrets. Hans farbror var ingen_mindre än ärkebiskopen Jakob  
Israelsson, han var kusin med den_berömde domprosten Andreas And, Uppsalakanikern Karl  
Erlandsson_samt priorn i dominikankonventet i Sigtuna, Israel. Han var gift_två gånger. och  
 
förvärvade genom båda äktenskapen framstående_fränder. Hans första hustru Kristina var dotter till  
Johan_Elofsson, riddare av Tyska orden, vilkens syster var ingen mindre_än den berömda Ingrid  
Elofsdotter som förvärvade stort rykte för_helighet och grundade dominikasystrakonventet i  
Skänninge, vilket_brodern ekonomiskt bidrog till. Ingrid besökte flera gånger Rom_för att - som senare  
Birgitta - få påvlig stadfästelse av sitt_kloster. Hon uppges också ha pilgrimsvandrat till Jerusalem  
och_andra heliga platser. _Birger Persson var riddare och sannolikt medlem av kung Birgers_råd redan  
1291. Under alla förhållanden var han riksråd 1297. 1293_är han lagman över Tiundaland i Uppland.  
1296 nämns han som den_vilken tillsammans med andra framstående jurister slutfört_kodifieringen av  
Upplandslagen. Han blev också en av männen bakom_det storverk som kallas Magnus Erikssons  
allmänna landslag. _Birger Persson var en starkt religiös man av gammaldags läggning._Han gav  
stora donationer till fromma stiftelser - själv var han_ofantligt rik. Han besökte påven i Avignon. Där  
utfärdades den 1_oktober 1321 för Birger Perssons räkning ett speciellt avlatsbrev_av patriarken  
Egidius av Alexandra, två ärkebiskopar och elva_andra biskopar. _En ståtlig minnessten över honom,  
hans maka och alla barn bevaras_fortfarande i Uppsala domkyrka. Vi vet också vilka  
ofantliga_jordegendomar han efterlämnade i arv till sina barn, samt hur_ytterst påkostad han  
begravning var. _Familjen var stolt över att man i tre generationer pilgrimsvandrat_till San Jago di  
Compostella i Spanien. _Även rent politiskt var denne högt uppsatte och aktade man_verksam. Hans  
ståndpunkter växlade emellertid, liksom de flesta_svenska aristokraters. Han var först trogen kung  
Birger - det_visas bl a av att han, när hertigarnas anhängare Asbjörn_Sixtensson fick sina egendomar  
indragna, fick dem i gåva, som tack_för trohet mot konungen. Under striderna mellan hertigarna  
och_kung Birger tycks han emellertid, i varje fall tidvis, ha varit en_av de förras ivrigaste anhängare.  
Han lånade dem pengar för_krigföringen och då det gällde att låna pengar utomlands, var han_ofta  
villig att ställa borgen. Ja, han anses ha själv väpnat_Upplandsallmogen i syfte att befria hertigarna ur  
deras fängelse i_Nyköping. Efter deras död slöt lagmannen upp kring hertig Eriks_änka Ingeborg, i  
vars råd han en tid ingick, vilket dock inte_hindrade att han senare - i Skänninge 1322 - var  
aktivt_medverkande i den bistra uppgörelsen med samma hertiginna Ingeborg_efter hennes  
besynnerliga planer på att vinna Skåne för egen del._(Birgitta i Sverige av Sven Stolpe sid.28-30)  
__Litteratur_Yngve Brilioth , Birger Petersson, Svenskt biografiskt lexikon, bd 4, s. 436–439._Bengt  
Hildebrand , Finsta-ätten, Svenskt biografiskt lexikon, bd 16, s. 51 f._Jarl Gallén med bidrag av A.  
Filip Liljeholm, Finstaätten, Äldre svenska frälsesläkter , bd 1:1 (1957), s. 34–38.
 
Birger d 1327. Lagman i Finsta, Uppland.
Även utan sin världsberömda dotter skulle lagmannen Birger Persson_på Finsta i Uppland ha blivit  
observerad av eftervärlden. Han var_under många decennier en av Sveriges rikaste och ledande män.  
Han_tillhörde en betydande och rik släktkrets. Hans farbror var ingen_mindre än ärkebiskopen Jakob  
Israelsson, han var kusin med den_berömde domprosten Andreas And, Uppsalakanikern Karl  
Erlandsson_samt priorn i dominikankonventet i Sigtuna, Israel. Han var gift_två gånger. och  
förvärvade genom båda äktenskapen framstående_fränder. Hans första hustru Kristina var dotter till  
Johan_Elofsson, riddare av Tyska orden, vilkens syster var ingen mindre_än den berömda Ingrid  
Elofsdotter som förvärvade stort rykte för_helighet och grundade dominikasystrakonventet i  
Skänninge, vilket_brodern ekonomiskt bidrog till. Ingrid besökte flera gånger Rom_för att - som senare  
Birgitta - få påvlig stadfästelse av sitt_kloster. Hon uppges också ha pilgrimsvandrat till Jerusalem  
och_andra heliga platser. _Birger Persson var riddare och sannolikt medlem av kung Birgers_råd redan  
1291. Under alla förhållanden var han riksråd 1297. 1293_är han lagman över Tiundaland i Uppland.  
1296 nämns han som den_vilken tillsammans med andra framstående jurister slutfört_kodifieringen av  
Upplandslagen. Han blev också en av männen bakom_det storverk som kallas Magnus Erikssons  
allmänna landslag. _Birger Persson var en starkt religiös man av gammaldags läggning._Han gav  
stora donationer till fromma stiftelser - själv var han_ofantligt rik. Han besökte påven i Avignon. Där  
utfärdades den 1_oktober 1321 för Birger Perssons räkning ett speciellt avlatsbrev_av patriarken  
Egidius av Alexandra, två ärkebiskopar och elva_andra biskopar. _En ståtlig minnessten över honom,  
hans maka och alla barn bevaras_fortfarande i Uppsala domkyrka. Vi vet också vilka  
ofantliga_jordegendomar han efterlämnade i arv till sina barn, samt hur_ytterst påkostad han  
begravning var. _Familjen var stolt över att man i tre generationer pilgrimsvandrat_till San Jago di  
Compostella i Spanien. _Även rent politiskt var denne högt uppsatte och aktade man_verksam. Hans  
ståndpunkter växlade emellertid, liksom de flesta_svenska aristokraters. Han var först trogen kung  
Birger - det_visas bl a av att han, när hertigarnas anhängare Asbjörn_Sixtensson fick sina egendomar  
 
indragna, fick dem i gåva, som tack_för trohet mot konungen. Under striderna mellan hertigarna  
och_kung Birger tycks han emellertid, i varje fall tidvis, ha varit en_av de förras ivrigaste anhängare.  
Han lånade dem pengar för_krigföringen och då det gällde att låna pengar utomlands, var han_ofta  
villig att ställa borgen. Ja, han anses ha själv väpnat_Upplandsallmogen i syfte att befria hertigarna ur  
deras fängelse i_Nyköping. Efter deras död slöt lagmannen upp kring hertig Eriks_änka Ingeborg, i  
vars råd han en tid ingick, vilket dock inte_hindrade att han senare - i Skänninge 1322 - var  
aktivt_medverkande i den bistra uppgörelsen med samma hertiginna Ingeborg_efter hennes  
besynnerliga planer på att vinna Skåne för egen del._(Birgitta i Sverige av Sven Stolpe sid.28-30)  
__Litteratur_Yngve Brilioth , Birger Petersson, Svenskt biografiskt lexikon, bd 4, s. 436–439._Bengt  
Hildebrand , Finsta-ätten, Svenskt biografiskt lexikon, bd 16, s. 51 f._Jarl Gallén med bidrag av A.  
Filip Liljeholm, Finstaätten, Äldre svenska frälsesläkter , bd 1:1 (1957), s. 34–38.
 
 
 1005. Ingeborg Bengtsdotter (Folkungaätten)  föddes år 1272 i Linköping (E). Hon begravdes år 1314 i Uppsala domkyrka,Uppsala  (C).  
 
Ingeborg tillhörde den s.k. lagmansgrenen inom Bjälboätten (Folkungaätten), som regerat Sverige  
sedan Birger jarls son Valdemar besteg tronen 1250.  Strax före Birgittas födelse var Ingeborg med  
om ett skeppsbrott. Många drunknade men hon anropade den heliga Birgitta av Kildare, och hon blev  
räddad och kunde komma i land oskadd. Nästa natt visade sig en man i skinande kläder för henne  
och sa att hon blivit räddad för det godas skull. Barnet som hon bar skulle bli något särskilt. När  
Birgitta sedan föddes blev hon uppkallad efter just detta irländska helgon, kungadottern Brigida,  
heliga Birgitta av Kildare (453-521). Flera paralleller kan dras mellan henne och Birgitta: de var av  
hög börd, nekade att gifta sig och grundlade dubbelkloster för både munkar och nunnor. Namnet  
Birgitta betyder den höga och den stolta.  Sommaren 1314 dog Ingeborg och dottern Birgitta flyttade  
till sin moster Katarina Bengtsdotter, som bodde på gården Aspanäs i Östergötland. (Källa: Luca  
Cesarini - I den heliga Birgittas fotspår)
 
Källor
1)  Luca Cesarini - I den heliga Birgittas fotspår
 
 Ingeborg  Bengtsdotter, d 1314 i Uppsala. Bosatt i Finsta.  Ingeborg Bengtsdotter var Birgittas  
moder och lagmannen Birger Persson andra hustru. Hon tillhörde den kungliga Folkungaättens  
sidogren (Lagmansgrenen), som i minst tre generationer innehaft lagmansämbetet i Östergötland, i  
ett eller två förenat med befattningen som fogde på Kalmar slott. Ingeborg avled i september 1314,  
varför Birgitta endast i omkring elva år kan ha känt och levat tillsammans med sin mor. Hon var en  
from, sträng och förnäm dam.   Det kanske viktigaste vittnesbördet om modern och arten av hennes  
stolta personlighet finner man i en tidig uppenbarelse av Birgitta där det heter: Därefter talade Guds  
moder till dig och sade Vad säger det stolta kvinnorna i ditt rike? o.s.v.   Uppenbart är också att  
bakom denna modersbild ligger bilden av ett mycket rikt och förnämt hem på Finsta gård med många  
tjänare.   Modern hade också något att brås på. Birgittas mormor var nämligen en ytterst högfärdig  
dam, om vilken det sägs att hon dolde sin fromhet, bevarade den invärtes. Man märkte med andra  
ord inte så mycket av den. En anekdot belyser detta.   När Ingeborg insjuknade och skulle dö, sade  
hon till sina gråtande anhöriga Varför sörjer ni? Jag har levat tillräckligt länge här nere. Nu har vi skäl  
att glädjas, ty jag är kallad av en förnämare herre. Man har en intryck av att hon motsåg döden som  
mötet med en om möjligt ännu exklusivare värld än den som på jorden självklart varit hennes.  
Påfallande är att det i hela Birgittalitteraturen inte förekommer ett ord som vittnar om moderlig - eller  
annan - värme hos denna stolta och självmedvetna dam.  (Birgitta i Sverige av Sven Stolpe)   Dog i  
september 1314 och begrovs i Uppsala domkyrka. Enligt hennes på dödsbädden uppsatta  
testamente skulle en rad legat utgå till Uppsala domkyrka samt ett flertal kloster. Arvet efter henne  
skiftades 1320. Det bestod, bortsett från några svårdefinierade egendomar, av jord i Aspelands,  
Handbörds, Sevede och Stranda härader, allt i Småland. Var 20.2 1301 gift med lagmannen i  
Uppland riddaren och riksrådet Birger Persson (Finstaätten), som tidigare varit gift med Kristina

2007-06-13, 00:07
Svar #10

Utloggad Göran Löfstedt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1126
  • Senast inloggad: 2019-01-23, 03:44
    • Visa profil
Hej Marc.
 
Jag tror ju på att Fale Bure har funnits och räddat den yngste kunungasonen från slaget vid Hova via ön Fale Bure holme i sjön Skagern i trelandskapsröset Värmland, Västergötland och Närke. Ön Fale Bure holme ligger nog i Västergötland, den kallas på moderna kartor Runäsholmen. Men i folktradition kallas den enbart Fale Bure holme. Men i dina ord ovan hittar jag inte kopplingen till Fale Bure. Har jag förbisett något?
 
Mvh Göran

2007-06-13, 04:26
Svar #11

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Till Robert: Och om det är murarna vi sett där i sluttningen...vad skulle detta bevisa? De kan väl ha funnits där långt innan husen byggdes? Jag hävdar ju att de är minst 800 år gammal!
 
Ingen som känner sig manad att ens försöka att besvara mina frågor (se ovan)?
 
Vänligen
 
Ulf

2007-06-13, 05:22
Svar #12

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Bravo Marc! Du är en kämpe!
 
Roligt att du är tillbaka Göran!
 
Upp till kamp!
 
Ulf

2007-06-13, 10:43
Svar #13

Johan Johansson

Tre stora försvarare av källkritisk forskning har talat / Amen

2007-06-13, 12:01
Svar #14

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Hej Göran och ulf tack,jag vill ge en anna line Bure och Birjer Jarl och visa med den att Bure tillhör Frälset,jag har arbetat med den senaste halvåret.
Antavla  för Abraham Printz
 
 
Första Generation
 
 1. Abraham Printz  föddes den 17 juni 1672 i Ingebo,Enåker  (U). Han dog den 27 oktober 1745 i Västerlövsta  (U).  
 
Kyrkoherde i Västerlövsta församling under åren 1672-1745.
 
 
Abraham gifte sig med Catharina Phargmenia  den 30 juni 1704 i Väster Lövsta  (U). Catharina föddes den 24 maj 1683 i Gävle  (X). Hon dog den 7 mars 1753 i Väster Lövsta  (U).  
 
 
Andra Generation
 
 2. Per Printz  föddes år 1645 i Sankt Olia Kyrka, Norrköping  (E). Han dog år 1680 i Ingebo,Enåker  (U). Han gifte sig med Anna Rolandsdotter [Bure] år 1672 i Enåker  (U).  
 
Han var Adiutör, Mantal kommisarie ,Brukspatron
 
 
 3. Anna Rolandsdotter [Bure]  föddes år 1634 i Nora  (C). Hon dog år 1721 i Ingebo,Enåker  (U).  
 
 SURN Bure GIVN Anna Rolandsdotter
 
 
Tredje Generation
 
 4. Isak Printz  föddes år 1616 i Mo,Bottnaryd  (F). Han dog den 1 september 1663 i Visby fösamling (I). Han gifte sig med Christina Månsdotter [Bröms] omkring 1641 i Norrköping Stad (E).  
 
Tullnär över Stora Sjötullen och inspektor över Tjärukompaniet i Visby. Tullförwaltterskan Isak  
Biösons efterlefwerska nämd 1679 i Joachim Mathiae Lyths dagbok (se facsimileutgåva av August  
Quennerstedt, 1912, omtryckt av Rediviva 1986, sida 99.)Isak Ambjörnsson Printz (? 1663-01-09) är  
bror till Johan Björnsson Printz (f. 1592-07-20) (vänligen referera till mina källhänvisningar och  
uppgifter om deras fäder härkomst.
 
 
 5. Christina Månsdotter [Bröms]  föddes år 1615 i Norrköping  (E). Hon dog den 22 juli 1706 i Visby  (I). Hon begravdes år juli 1706 i Visby kyrka,Visby fösamling (I).  
 
C:3). Begravd i begraved i Visby Kyrka ... i stora gången vid hennes salig man.. (Visby CI:3 Döde).
 
 
 6. Rolandus Olai [Bure]  föddes den 11 december 1587 i Hedby,Nora  (Y). Han dog den 3 april 1670 i Hedby,Nora (C). Han gifte sig med Catharina Balck omkring 1625 i Nora. Han hade andra föräldrar.  
 
Kyrkoherde i Nora (C).
de sista 12 åren Blind.Kaplan 1612 och Kyrkoherde 1633 Riksdagsman 1647.
Prästgården i Nora brann ner 1639.
Källa:Herdaminne från Nora Sid 287-288. Roland Olai Bure. Son af N:o 5 (Olof _Laurentii Bure). Låg i  
 
vagga då fadren hitkom. Pvgd 1612, då han _var 25 år gammal. Var först Commin. här i 22 år och  
bodde på _Buska. Kyrkoh. här 1633. Prestgården afbrann 1639. Riksdagsman _1647. Död 1670,  
sedan han varit de 12 sista åren blind. Hm Nora _(C) khdar, rev.: Gift senast 1615. (Not: Rolandus  
upptagen som _gift vid erläggande av Älvsborgs lösen 1615. Efter hustruns död _1637 skänkte han en  
tronhimmel till predikstolen). 3/5 1630 _erhöll han fastebrev på 4 öresland i Buska. Han ägde även en  
del _av en gård i Uppsala på platsen för nuvarande Västgöta nation. _Denna gårdsdel sålde han 1647  
till greve Lennart Torstensson. _1654 begärde styvsonen Sebastian Ihering för hans räkning fasta _på  
Sörbo sågkvarn i Nora, som han köpt för 86 daler kmt. Sedan _omkring 1648 blev kyrkoherden  
tvungen att underhålla en soldat, _vilket han ansåg vara emot privilegierna. Domkapitlet svarade _på  
hans klagomål att detta var en fråga som han borde ta upp _med den präst, som skulle sändas till  
riksdagen, men att _överheten också bestämt att soldaterna skulle arbeta för födan. _På grund av  
ålder och blindhet måste Bure från 1655 ha sina söner,_först Bernhard och sedan Erik, som  
medhjälpare. Han beklagar sig _även för hur dyrt det var att hålla sönerna vid universitetet. _2/4 1639  
brann prästgården och dess ladugård med mestadelen av _innandömet, kläder och säd. Från ett  
syneinstrument 20/5 1672 _kan man se, hur den nya prästgården i detalj tedde sig. _(Se kopia från  
hmU, min anm.) Personligen ägde han 1635 även 1/2 _hemman Drängebo om 3 öresland. Av  
boskapslängd 1636 framgår att _utsädet uppgick till 8 tunnor samt att Bure hade 2 hästar, _2 fålar, 4  
ston, 2 oxar, 20 kor, 1 tjur, 2 stutar, 15 kvigor, _8 gamla och lika många unga får, 8 risbitar och 10  
gamla samt 10 _unga getter samt lika många svin. 1653 köpte han även Kiölfors i _Enåker av Hans  
Allentinsson.
 
 
Roland Olai Bure
Kyrkoherde i Nora.de sista 12 åren Blind.Kaplan 1612 och Kyrkoherde 1633 Riksdagsman 1647.
Prästgården i Nora brann ner 1639.Källa:Härnösand Herdaminne från Nora Sid 287.Medelpad CD -
Skiva
Medelpad familjeregister 1500-1800 av Midälva genealogiska förening.
 
 
 7. Catharina Balck  föddes år 1590 i Nora    (C). Hon dog år 1637 i Nora    (C).  
 
.Källa:Herdaminne från Nora Sid 288.
Roland och Catharina hade 4söner och tre döttrar, hon var gift med sin morbror.
 
 
Fjärde Generation
 
 8. Ambjörn   föddes i Mo,Bottnaryd  (F).  
 
 10. Måns Svensson [Bröms]  föddes år 1580 i Jönköping Stad (F). Han dog år 1635 i Norrköping Stad (E). Han gifte sig med Kerstin Henricsdotter [Stockenström] år 1608 i Norrköping Stad (E). Han hade andra föräldrar.  
 
Han var först Borgare i Jönköping och sen Rådman samt Borgmästare i Norrköping.[Uppgifter från  
släktforskningsuppdrag av fd. Arkivarien  Agneta olofsson hennes bolag Genea ]
Brita Inflyttad till Norrköping från Jönköping omkring årsskiftet 1601-02.  Startade 1617 Norrköpings  
första gästgivaregård med rättighet att servera utländska drycker.  Måns och några kompanjoner  
hade stödda på Måns privilegium (1620-04-22) redan på 1620-talet byggt en stångjärnshammare i  
Nörrköping, sannolikt vid Skriketorp i Kvillinge.  Måns valdes till borgmästare vid  
valborgsmässorådsstuga 1620. Sista året som sittande borgmästare 1630 - 31.
bosatt Skriketorp,Kvillinge.
Källan är Norrköpings Stads historia 1568-1719 av Björn Helmfrid
1)  Nättidningen Rötter ,Elgenstierna ättar tavlor på Bröms nr 161 och Stockenström nr 858
 
 
 11. Kerstin Henricsdotter [Stockenström]  föddes år 1585 i Norrköping  (E). Hon dog den 17 oktober 1652 i Norrköping  (E). Hon begravdes år oktober 1652 i Sankt Olai Kyrka,Norrköping.  
 
Begravd 1652 i Sankt Olai Kyrka,Norrköping
Källa :Elgenstierna under Stockenström nr. 858 sidan 70 tabell 1
 
Begravd 1652 i Sankt Olai Kyrka,Norrköping
 
 
 12. Olaus Laurentii [Bure]  föddes år 1523 i Yttervik,Bureå  (AC). Han dog år 1613 i Hedby,Nora (C). Han gifte sig med Ursula Christophersdotter år 1560 i Nora  (Y).  
 
Kyrkoherde nr 5  i Nora åren 1579-1588 i Ångermanland (Y),Kyrkoherde 1588-1613 i Nora,  
Fjärdhundra, Uppland
Hemmansägare  av Fantaskog brukade det 1579-1587.
Bevittnade ss, pastor  i Nora Sockens tiondelängd första gången 1579 i Ångermanland(Y)
5. Olof Laurentii Bure (1579-88) var född i Skellefteå s:n,
son af länsmannen Lars Andersson i Viken och Anna Mosesdotter i Bure,
enl. Buresläktens stamtafla. Bevittnade ss. pastor i Nora socknens tiondelängd
första gången 1579. I kraft af kon. Johan III:s bref 29 juni 1582
fick han lösa till sig kronohemmanet Fanskog (nu Fantskog) 6 säl. i Skogs
s:n för 13? daler och förvärfvade sig för samma pris 6 säl. i Hjelta i
Bjärtrå. Han uppbar för sista gången 6 mars 1588 det vederlag om 12 t:r
spanmål, som samme konung tillerkänt pastorerna i Nora för den indragna
präststommen i Skog, hvilken lämnats såsom godtgörelse åt bönderna på
Hernön vid Hsand stads anläggning. Genom byte skall han erhållit Nora
pastorat i Fjärdhundra, Uppland, hvilket han tillträdde maj s. å. Han
undertecknade ss. khde där prästerskapets försegling på arfföreningen
7 mars 1590 samt Uppsala mötes beslut 1593. Afled enl. Fant 1613 efter
att i 52 år varit präst. Stamfader för många prästsläkter i Upland.
G. m. Ursila Christophersdotter fr. Tierp, hvars önskan att komma sin
 
hembygd närmare, tros varit en af anledningarna till pastoratbytet.
Barn: (enl. Fant) Lars, studerade i Amsterdam; Carl, mönsterskrifvare
vid ryttarefanan, sist faktor vid kronans gevärsfaktori i Söderhamn; Roland,
f. 11/12 1587 i Ångermanl. Nora, khde i Nora i Upland, d. 9/4 1670; Engelbrekt,
notarie i Upsala; Christopher, skrifvare, reste utomlands; Ingrid, g. m. befallningsman
Hans Grass i Österunda, Upl.; Anna, g. m. khden Joh. Ol. Balck,
son till efterträdaren härst.; Beata, g. m. akademifogden i Upsala Olof Björn
 
utdrag från Uppsala Ärkestifts herdaminne (tryckt år 1842-1845) han var bosatt även där i Nora,
Uppland (C)
Kyrkoherde 1588-1613 i Nora, Fjärdhundra, Uppland
 Olof Laurentii Bure kom hit 1588 allenast 60 Matlag här fanns.   (6o Hushåll)
Hans fader var den gamle och rike Lars Andersson i Viken i Skellefteå, Modern Anna Mosesdotter  
Bure Underskrevs av Uppsala mötes beslut 1593 tillträdde som Präst. År 1600 Begär Prästen  
Laurentii om att få en ung assistent för sin sjuklighet skull och eftersom Socken ligger vitt och han inte  
förmår draga till sockenbud (det innebär att han har en vidsträckt kommun och inte mäktar med att  
resa samt göra Husförhör)
 han avlider 1613 sedan han varit pastor här i 25 år och Präst 52 år. Han påstås härstamma i rätt  
nedstigande led från Fale Bure den yngre ,och är stamfader för många prästsläkter  i stiftet såsom  
Brunnelius,Wåhlberg Gedner,Phragmenius,Djupedius,Martinii,Printz ect.
 
 
 13. Ursula Christophersdotter  föddes år 1525 i Tierp (C),. Hon dog i Nora Församling (C).  
 
 
Femte Generation
 
 20. Sven Månsson [Bröms]  föddes år 1535 i Jönköping Stad (F). Han dog år 1579 i Jönköping Stad (F). Han gifte sig med Brita Nilsdotter år 1575 i Norrköping  (E).  
 
Borgare i Jönköping [Uppgifter från släktforskningsuppdrag av fd. Arkivarien  Agneta olofsson hennes  
bolag Genea ]
Sven Månsson Bröms   Borgmästare i Norrköping. Källa: Örnbergs ättartal  del 12 sid 124 -125.
 
 
 21. Brita Nilsdotter  föddes år 1540 i Jönköping (F). Hon dog år 1603 i Jönköping (F).  
 
Levde omkring 1540 Britta död 1603
Källa::CW Hjort Genealogiska anteckningar från 1700 talet  del 1 sid 88.
 
 
 22. Henric Larsson  föddes år 1552 i Norrköping  (E). Han dog den 25 mars 1625 i Norrköping  (E). Han gifte sig med Malin Larsdotter omkring 1580 i Norrköping  (E).  
 
Borgmästare i Norrköping. Född (1552). Död 1625-03-25 i Norrköping. Var bland de i särklass mest  
inflytelserika och förmögna personerna i Norrköping.
Han tillhörde under femtio år (1575-1625) det ledande skiktet inom Norrköpings affärsvärld samt  
under minst 33 av dessa hade säte i stadens råd och magistrat, under huvuddelen av tiden såsom  
borgmästare...[sonen] Lars Henriksson likaledes borgmästare i samma stad och sonen Anders  
Henriksson som blev rådman och handelsman i Stockholm och nådde framstående poster inom  
huvudstadens kommunala förvaltningar. Hans barnbarn  kallade sig Stockenström.
Källa :Elgenstierna under Stockenström nr. 858 sidan 70 tabell 1
 
 
 23. Malin Larsdotter  föddes år 1550 i Älvsborg  (P). Hon dog den 2 juni 1603 i Norrköping  (E).  
 
Död 1603-06-02 i enligt gravsten i Norrköping.
 
 
 24. Lars Andersson  föddes år 1500 i Yttervik,Bureå  (AC). Han dog år 1596 i Yttervik,Bureå  (AC). Han gifte sig med Anna Mosesdotter år 1523 i Yttervik,Bureå  (AC),skellefteå.  
 
 
Källa :Ett brev som visar att den rike Länsman Lars Andersson i viken i Skellefteå gift med Jacob  
Anderssons son dotter Anna Mosesdotter satt i nämnden 1561 [fol.146r]
 
Bonde i Yttervik nr 2-3 under perioden  1553-1590  (Kallas Viken)
Källa :Ett brev som visar att den rike Länsman Lars Andersson i viken i Skellefteå gift med Jacob  
Anderssons son dotter Anna Mosesdotter satt i nämnden 1561 [fol.146r]
Nämnd i jordebok 1543-1549 även nämnd i jordebok 1551-1596
 
 
 25. Anna Mosesdotter  föddes år 1510 i Bureå ,(AC),. Hon dog i Yttervik,Bureå  (AC).  
 
Källa :Ett brev som visar att länsman Lars Andersson i viken i Skellefteå ,gift med Jacob Anderssons  
son dotterAnna Mosesdotter satt i nämden 1561 [fol.146r]
Anders Larsson var i sin tur son till länsmannen Lars Andersson och hustrun Anna Mosesdotter i  
Viken, Skellefteå socken.Källa: Johan Bures X36, folio 146r (litt. I)
 
 
Sjätte Generation
 
 40. Måns Nilsson [Bröms]  föddes år 1500 i Skriketorp,Kvillinge (E). Han dog i Norrköping (E).  
 
Barn  i ! Giftet till Nils och  Ingeborg blir Styvmor  
Borgmästare i Norrköping=Gamla Lödöse
 Källa: Örnbergs ättartal  del 12 sid 124 -125.
 
 
 42. Nils   föddes år 1520 i Jönköping (F). Han dog i Jönköping (F).  
 
Av gamal Borgar släkt från Jönköping
Källa :CW Hjort Genealogiska anteckningar från 1700 talet  del 1 sid 88-89.
 
 
 44. Lars Henricsson  föddes i Lödöse,S:t peder (P). Han dog år 1585 i Norrköping  (E). Han gifte sig med Ingrid.  
 
Köpman och Borgmästare i Norrköping.
Var vid förmögenhetstaxeringen 1571 Norrköpings rikaste man med en förmögenhet på 2498 öre  
(medelförmögenheten bland de 104 taxerade var 185 öre).  Källa: Björn Helmfrid. Norrköpings Stads  
Historia 1568 - 1719. Bok n:o 1.
Källa :Elgenstierna under Stockenström nr. 858 sidan 70 tabell 1
 
 
 45. Ingrid  föddes i Norrköping  (E).  
 
 46. Lars Olofsson  föddes omkring 1505 i Älvsborg  (P). Han dog år 1560 i Älvsborg  (P). Han gifte sig med Agnes Arvidsdotter omkring 1535 i Älvsborg  (P).  
 
Borgmästare och handelsman i Älvsborg, levde ännu 1560._1553 11/9 fick han och Måns skrivare  
order att betala 2 tyska köpsvenner som levererat kläde och sidentyg till kungen. 1558 5/2 erhåller  
han och hans måg Olof Simonsson kvitto från Gustav Vasa på guldmynt som de levererat till kungen  
och som de fått som betalning för gods som de sålt i Älvsborg för kungens räkning. 1560 2/5 befaller  
kungen att Lars och Olof Törnesson skall annamme till edher aff våre varer ther udi Elffzborgh så  
myckit godtz, som sig till 5000 daler belöpe kan, och lathe thett komme in upå ett skep, och sädan  
schole I förfoghe edher till någre fremmende orther, som I kunne förnimme. att I bekomme schäll för  
samme godtz, och förschaffe osz hiitt in i riichet igen the partzeler, som thett register förmäller, som  
vij nu haffve latidt thenne brefviisere Povel perlestijckere öffverandtvardhe._Dottern Anna blev gift  
med en borgmästare i Vadstena, sonen Arvid borgare i Linköping, dottern Ingrid gift med en borgare i  
Vadstena, dottern Tolla gift med en borgare i Nya Lödöse, sonen Göran borgmästare i Norrköping,  
sonen Anders borgare och rådman i Stockholm och dottern Malin gift med en borgmästare i  
Norrköping.
Källa:Almquist i SoH 1962, s 36 och 1971.
 
 
 47. Agnes Arvidsdotter  föddes omkring 1505 i Lödöse,S:t Peder  (P). Hon dog i Älvsborg  (P).  
 
 
Sjunde Generation
 
 80. Nils Jönsson [Bröms]  föddes år 1455 i Upplanda,Vetlanda (F). Han dog år september 1511 i Linköping (E). Han gifte sig med Ingeborg Rangvaldsotter [Fargalt] den 26 augusti 1504 i Hedensö .  
 
Nils  var Väpnare till Hedensö i Näshulta socken ,Södermanland, häradsvhövding i åkerbo härad död  
1511,sålde jord i högssby socken till johan kyle  1485  10 jan.    andra gifte . 1504 med Ingeborg  
Ragvaldsdotter dotter till Ragvald Magnusson (Fargalt till hedensö) och Catharina Svensdotter (Pik)
Källa Elgenstierna under Bröms nr. 161  från den introducerade svenska adelns ättartavlor av  
Elgenstierna , bd 1 (1925) s. 653  tabell 3. adlades till Bröms enligt sköld brev 1486.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------
Brevnummer:36227    
Utfärdandedatum:15080706  Utfärdandeort:Hedensö  
Datum- kommentar: se BSH 5:214  Språk: svenska  
DS-nummer:  SD-nummer:  
Utfärdare:Nils Bröms på Hedesö    
Innehåll: Nils Bröms på Hedensö meddelar Svante Nilsson att han fått dennes anmodan att  
resa till Kalmar men ber att få slippa det eftersom han låg där föregående sommar och vinter på egen  
bekostnad, men om flera goda män och Svantes egna svenner reser vill han gärna följa med. Hans  
egen sven är i Kalmar just nu på Nils' bekostnad. Nils har också pantsatt sin egen gård till Påvel Kyle  
för en tunna krut till rikets tjänst.    
       
Original: papp., Stureark. 375, RA 0301      
Övr. efter- medeltida avskrifter: (Sturearkivet, kapsel 2, forskarexp, RA)    
Tryckt: BSH 5:214  Tryckt regest:  
Litteratur o. komm.:Tidigare till Sturearkivet A IV, Breve til Svante Nielss?n fra enkelte Afsendere i  
danska Rigsarkivet. Om Sturearkivet se uppsats i Arkiv, samhälle och forskning 2004:1-2, s. 53 ff.  
                                                          ---------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------------                                                          
Brev:3350
Utfärdandedatum:14970703 a  UtfärdandeortLinköping)
Datum- kommentar:  Språk:svenska
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare:Björn Nilsson i Vi och Nils Bröms, väpnare.
Innehåll: Rubrik: Dagtingsbref inter dominum Henricum Episcopum Lincopensem et  
complices domini Stenonis Sture, curia Lincopense obsessa. Biörn Nilsson i Vi och Nils Bröms vpn å  
Sten Stures vgr försäkrar bp Henrik i Linköping att han skulle återfå Vadstena, Munkeboda m.m., som  
under missämjan med Sten Sture fråntagits honom. Marg.ant.: Ista concordia et litere rupte fuerunt  
per D. Stenonem et suos, per quos curia fuit de nouo incastellata sub grauissimis expensis residuis  
ipsius episcopi, qua pendente incastellacione episcopus Henricus multas iniurias sustinuit.
Medeltida avskrifter: Kh 54 f.(13r), (p.21), LStB
Tryckt: Styffe, BSH, bd 4, nr 149 (s.227); marg.ant. tr. även G. Kellerman, Jakob Ulvsson, s.288,  
nr36 Tryckt regest: LBH I, s. 88 (nr 10); Ny Serie 3, s. 276.
Litteratur o. komm.m utgrävningar i Munkeboda se Borgbrevet 1997:2, s. 25 ff.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---
Brevnummer:33505    
Utfärdandedatum:14970703 b  Utfärdandeort:Linköpings gård  
 
Språk: svenska  
DS-nummer:    
Utfärdare:Björn Nilsson och Nils Bröms m.fl.    
Innehåll: Björn Nilsson och Nils Bröms m.fl. lovar Bengt Ryning och hans tjänare, som blivit  
Sten Stures fångar, säkerhet till person och egendom samt ersättning för vad de mist sedan den 3 juli.  
   
   
Original: Or.papp. RA 0102    
Medeltida avskrifter:    
Hänv. till annat brev:    
Fotokopia:  Faksimil:  
Tryckt: Styffe, Bidrag, 4, s.229  Tryckt regest:      
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------
Brevnummer:36696    
Utfärdandedatum:15100313  Utfärdandeort:Arboga  
Datum- kommentar:13 - 14/3  Språk: svenska  
DS-nummer:  SD-nummer:  
Utfärdare: Electus i Linköping Hemming Gadh, Nils Kagge, (Erik) Kuse, Nils Bröms, Peter Hård  
samt borgmästare och råd i Arboga.    
Innehåll: Electus i Linköping Hemming Gadh, Nils Kagge, (Erik) Kuse, Nils Bröms, Peter Hård  
samt borgmästare och råd i Arboga avkunnar dom mellan Erik Bonde och dennes styvmor hustru  
Kerstin Fastar:    
Sigillanter:Riksföreståndare Svante Nilsson    
Övr. efter- medeltida avskrifter: Arboga A L:1, f.423r - v, ULA    
Övr. efter- medeltida regester/notiser:    
Hänv. till annat brev:    
Fotokopia: DKfot, lösa  Faksimil:  
Tryckt: ATb 3, s.234 - 5  Tryckt regest:
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
--
Brevnummer: 36699    
Utfärdandedatum: 15100316 a  Utfärdandeort: Arboga  
Datum- kommentar:  Språk: svenska  
DS-nummer:  SD-nummer:  
Utfärdare: Svante Nilsson i Eksjö, riksföreståndare.    
Innehåll: Svante Nilsson i Eksjö, riksföreståndare, kungör att han skickat electus i Linköping  
herr Hemming Gadh att i hans ställe sitta i rätten i Valle (Himmeta sn? i Åkerbo hd) med Erik Kuse,  
Nils Bröms m.fl., vilka dömt i en tvist mellan Peter Eriksson i Ullvi och Nils Nannwlffsson i gaardby (=  
Gålby) om ett öresland i Ullvi; nämnden tilldömer Peter Eriksson landet mot en viss lösen.  
   :    
Original: Or.papp. i privat ägo, se nedan  
         
Övr. efter- medeltida avskrifter: Avskr. nr 21 (o. 1800), KA:s ämbetsarkiv; avskrift av orig. bland  
Utskrifter DK.  
Övr. efter- medeltida regester/notiser: Reduct. Comissions förteckning av perg.brev 1684, nr 26, KA  
1805 nr 26 Litteratur o. komm.:I A. Bygd?ns ägo. Köpt på auktion 1944 i mars från med. dr E. Waller.  
Ullvi och Gålby i Köpings landsförsamling, Åkerbo hd.  
?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????
????????????????????????????????????????
 
 
 81. Ingeborg Rangvaldsotter [Fargalt]  föddes år 1460 i Gränna (F). Hon dog i Skriketorp,Kvillinge (E).  
 
Samt nedan medeltida brev  från 26 aug 1504 kopia från svenska medeltida diplomariet.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
--------
Brevnummer:34916    
Utfärdandedatum:15040826  Utfärdandeort:Hedensö  
Datum- kommentar:  Språk:svenska  
DS-nummer:  SD-nummer:  
Utfärdare: Väpnaren Nils Bröms.    
Innehåll: Väpnaren Nils Bröms ger sin hustru Ingeborg Rafvelsdotter i morgongåva 800 mark  
pgr i Stockholms mynt.    
Original: Or.perg. RA 0101    
Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
-------
________________________________________________________________________________
_____________________________--
Brev 37084
Utfärdandedatum: 15110912 Utfärdandeort: Strängnäs _kommentar: Språk: svenska DS-nummer: SD-nummer: Utfärdare: Ingeborg Ragvaldsdotter på Hedensö. Innehåll: Ingeborg Ragvaldsdotter på  
Hedensö ger till sin syster Estrid Ragvaldsdotter och hennes barn sin fasta gård Hedensö i  
Österrekarne härad i Näshulta socken utan allt byte efter sin död samt en broderssdell wtaff alle ---  
morgengaaffwer. Visa boktryck noter: Fastar: Sigillanter: Sigill: Original: Or.perg. RA 0101  
 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
 
 88. Henric   dog i Lödöse,S:t peder (P).  
 
Borgmästare i Gamla Lödöse.
Källa :Elgenstierna under Stockenström nr. 858 sidan 70 tabell 1
 
 
 94. Arvid Jacobsson  föddes omkring 1480 i Lödöse,S:t Peder  (P). Han gifte sig med Anna Haraldsdotter omkring 1500 i S:t Peder  (P).  
 
Borgare i Nya Lödöse. Sonen Jakob blev Borgmästare i Älvsborg, sonen Anders Borgmästare i Nya  
Lödöse och dottern Agnes gift med en borgmästare i Älvsborg [Palmsköldska saml. UUB].
 
 
 95. Anna Haraldsdotter  föddes år 1480 i Lödöse,S:t Pederförsamling  (P).  
 
 
Åttonde Generation
 
 160. Jöns Andersson  föddes år 1420 i Vetlanda (F). Han gifte sig med Karin [Bröms].  
 
 161. Karin [Bröms]  föddes år 1425 i Upplanda,Vetlanda (F).  
 
 162. Ragvald Magnusson [Fargalt]  föddes i Hedensö, Näshulta (D). Han dog år april 1469 i Vadstena Kloster ,Vadstena (E). Han gifte sig med Catharina Svendotter [Pik] den 28 april 1443 i Näshulta (D).  
 
Av släkten fräsesläkten Fargalt._Nämns tidigast 28.4 1426 och levde ännu 3.2 1469. Innehade  
Hedensö i Näshulta socken i Österrekarne, Västerby i Tumbo socken i Västerrekarne härad i  
Sörmland och Heeboholm eller Herrborum,synbarligen hustruns arvegods eller möjligen  
morgongåvogods, i Skällviks socken i Hammarkinds härad i Östergötland samt härutöver jord i  
Hölebo, Västerrekarne och Österrekarne härad i Sörmland, i Tierps härad i Uppland, i Göstrings,  
Hammarkinds och Memmings_härader i Östergötland, i Hardemo härad i Närke samt i Väne och  
Åshärader i Västergötland, av vilka åtminstone godsen i Västergötland och Närke var hustruns  
 
arvegods. Sigill: ett löpandesvin.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
------------------------Brevnummer:27234
Utfärdandedatum:14580602 a  Utfärdandeort:Stockholm
Datum- kommentar:  Språk:svenska
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare:Ragvald Magnusson.
Innehåll: Ragvald Magnusson bortbyter på Näshults kyrkas vägnar gårdar i Bettna socken i  
Oppunda härdad till herr Svarte Åke Jönsson, riddare och Södermanlands lagman, mot gårdar i Säby  
i Barva socken samt jord i Söderby.
Original: or. perg. RA 0101
Medeltida avskrifter:
Medeltida regester/notiser: C 25 fol. 2 r RA 0301
Brocman: IV Misc. 57:28 (reg)  Hadorph:
Peringskiöld:  Örnhielm:
Övr. efter- medeltida avskrifter:
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt:  Tryckt regest:
Litteratur o. komm.: Vidfäst 1460 8/11
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------
Brevnummer:28084
Utfärdandedatum:14630119  Utfärdandeort:Härboholm
Datum- kommentar:  Språk: svenska
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare:
Innehåll: Ragvald Magnusson (fargalt) och hans hu Katrina Svensdotter ger sin gård  
H?rboholm (nu Herrborum) i Skällviks sn (Hammarkinds hd) till sin son Magnus Ragvaldsson, om  
han gifter sig med jungfru Katarina Bengtsdotter, så länge modern var i livet och efter hennes död  
med full äganderätt mot att vederlägga hennes arvingar annat gods för deras arvsrätt i gården.
 
Original: Or.perg. RA 0101
Medeltida avskrifter:
Medeltida regester/notiser:
Brocman: IV Misc.58:32 (reg.)  Hadorph:
Peringskiöld:  Örnhielm:
Övr. efter- medeltida avskrifter:
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:Jfr 14630102, 14671112.
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt:  Tryckt regest:
Litteratur o. komm.:sigillfot. i Louise Stenbock, Herrborum (1912), s.12 (jfr s.15)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------
Brevnummer:28922
Utfärdandedatum:14690203 a  Utfärdandeort:Vadstena
Datum- kommentar:  Språk:svenska
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare: Ragvald Magnusson.
Innehåll: Ragvald Magnusson ger jord i Blikmanstadha i Ekeby sn i Göstrings hd till Vadstena  
kloster.
Original: Or.perg. RA 0101
Peringskiöld: E 60:D f.98v (reg.)  Örnhielm: X p.731
Övr. efter- medeltida avskrifter:
 
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt:  Tryckt regest:
Litteratur o. komm.:Jfr RA, ämbetsark., Arkivalier äldre än 1618, Inventarii Register n.8 (bl. Förteckn.  
ej hänförl. till best. årtal).
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------
 
 
 163. Catharina Svendotter [Pik]  föddes i Herrborum,Söderköping (E). Hon dog år februari 1463/1469 i Vadstena Kloster ,Vadstena (E).  
 
Var 28.4 1443 och ännu 19.1 1463 gift med Ragvald Magnusson. Hon_var dotter till Sven Pik och  
troligen dennes enda kända hustru_Cecilia Gisesdotter (van Helpten). Hon levde 19.1 1463, men var  
död 3.2 1469
 
 
 190. Harald Månsson  föddes omkring 1440 i Lödöse,S:t Pederförsamling  (P).  
 
Harald Månsson. Borgare i Nya Lödöse.
Enligt Anrep tillhörde han den gamla förnämliga Vångasläkten, vilken i skölden förde tre rinnande  
strömmar och på hjälmen två horn samt var delad i herrskapen till Bodehult, Ljusefors, Stora Vånga,  
Hinskekind, Bryneslöv och Näs, men denna ätt har av senare tids forskning visat sig vara en okritisk  
sammanställning av ett flertal personer som under 1400-talet förde att vapen med böljor eller  
strömmar. Palmskiöld som inte nämner något om hans förfäder skriver honom till Vånga i  
Västergötland
(se vidare SBL Fegraeus samt diverse inlägg i SoH)LDS file * 183561, page 636, Ref * 22532
 
 
Nionde Generation
 
 322. Jöns [Bröms]  föddes år 1400 i Vetlanda (F). Han dog år 1460 i Upplanda,Vetlanda (F). Han gifte sig med Kristina Trygilsson.  
 
Knapen Jöns Bröms var besutten i Torpa socken och sen i Vetlanda Socken och denne knape är  
förmodligen släktens stamfar och var i livet 1460 talet. Ättens Stammoder Kristina Trulsdotter .
Den adliga ätten Bröms nr.161 övertogsitt namn från en äldre småländsk frälse släkt .som behandlas  
på sidan 105 i Brask släktbok . den äldre ätten Bröms ingift med Upplanda ätten .
 
 
 323. Kristina Trygilsson  föddes år 1397 i Upplanda,Vetlanda (F). Hon dog i Upplanda,Vetlanda (F).  
 
 324. Magnus Ragvaldsson [Fargalt]  begravdes år februari 1419 i Vadstena Kloster,Vadstena  (E) . Han gifte sig med Margareta Karlsdotter år 1401 i Näshulta (D).  
 
Begravd 1419-02-06 i Vadstena (E). Framträder troligen första gången 1399-06-23. Var i livet ännu  
1418-06-12, men begravdes 1419-02-06 i Vadstena kloster. Hans sätesgård var fädernegården  
Hedensö 1405. Innehade även efter fadern Gräfseboda
 
 
 325. Margareta Karlsdotter  begravdes år 1416 i Vadstena Kloster,Vadstena  (E) .  
 
Nämnes 1416. Morgongåva skall ha givits 1401. Dog kort före mannen och begravdes jämte denne.
 
 
 326. Sven [Pik]  föddes år 1388 i Herrborum,Söderköping (E). Han dog i Vadstena Kloster ,Vadstena (E). Han gifte sig med Cecilia Olofsdotter [Stenbock].  
 
levde 1388-1415
Medeltidssläkter med namnet Pik (Personhist. tidskr. 1909), s. 19.
 
 
 327. Cecilia Olofsdotter [Stenbock]  föddes i Tofta, Jönköping (F). Hon dog år 1462 i Vadstena Kloster ,Vadstena (E).  
vilken levde ännu 1462, Cecilia Stenbocks arkiv på Haga (Meddelanden från sv. riksarkivet 1943), s.  
66.
 
 
 380. Magnus Andersson (Andirsson)  föddes omkring 1410 i Lödöse,S:t Pederförsamling  (P).  
 
Säktkonstruktion saknar grund (se Fegraeus sakna grund i SBL).
 
 
Tionde Generation
 
 646. Trygils Johansson [Bagge af Botorp]  Truls Djäken dog år 1430 i Upplanda,Vetlanda (F).  
 
Lagman.
(Trygil)Truls var  Underhäradshövding i Östra Härad och vars sätesgård Upplanda låg i  
Vetlandasocken.
Belagd år 1411 som vapen ett hjärtformat blad. han var också stamfadern för Upplanda släkten.
/[Bagge af Botorp]/
 
 
 648. Ragvald Nilsson [Fargalt]  föddes år 1328 i Skällvik ,Söderköping (E). Han dog den 13 oktober 1388 i Hedensö, Näshulta (D). Han gifte sig med Ingegärd Karlsdotter [Stjärnbjälke] år 1354.  
 
Häradshövding i Hedensö, Näshulta sn (Sörml.).
Fargalt Torde varit född omkring 1328. För svinet 1354. Häradshövding. Born 1328. Died 1388-10-
08. Häradshövding i Oppunda härad (Södermanland) 1361. Hans sätesgård var Hedensö, troligen ett  
arv efter svärfadern Karl Dansson, och han ägde 1382 även Gräfseboda. Drabbades 1374-08-23 av  
hjärnblödning men tillfrisknade och företog en pilgrimsfärd till Vadstena kloster,efterson han var  
häradshövding där, och i Rönö härad i Sörmland samt sannolikt också i Östergötland, där han ofta  
vistades och där konflikten vid Skällviks kyrka utspelades. samt levde ännu 8.10 1388. Sigill: ett åt  
vänster löpande svin.   brevnr . 7981 som  Ragvald Nilsson fick som Häradshövding ...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------
Brevnummer:7981    
Utfärdandedatum: 13610531  Utfärdandeort: Stockholm  
Datum- kommentar: äv. feldaterat 13550607 (se nedan)  Språk: svenska  
DS-nummer: DS 5123  SD-nummer:  
Utfärdare:Kung Magnus.    
Innehåll: Kung Magnus (Eriksson) befaller häradshövdingen i Oppunda härad Ragnvald  
Nilsson att genast taga med sig tolv män och utmäta 40 mark (konungs ensak) av var och en, som  
brutit mot kungens tidigare utfärdade och nu vidfästa dombrev, vari Julita kloster tilldömts en skog  
och ett fiskevatten (i Österåkers socken). Ragnvald skall sedan avlägga redovisning för kungens råd  
riddaren Trotte Petersson, som var närvarande vid brevutfärdandet i egenskap av utfärdarens  
domare i rättartinget.    
   
       
Sigillinformation:    
Textnoter:    
Innehålls- noter:    
Fastar:    
Sigillanter: Kung Magnus (Eriksson)    
Sigill: se DS nr 6491    
Original: or. perg., RA 0101    
Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:    
Brocman:  Hadorph:  
 
Peringskiöld:  Örnhielm:  
Övr. efter- medeltida avskrifter:    
Övr. efter- medeltida regester/notiser:    
Hänv. till annat brev: sammanfäst med dombrev av 13550202 (DS 5086)    
Fotokopia:  Faksimil:  
Tryckt: DS nr 5123 (dat. 1355 7/6) och DS nr 6491  Tryckt regest: RPB nr 506  
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Brevnummer: 7878    
Utfärdandedatum: 13610000 j  Utfärdandeort:  
Datum- kommentar:  Språk:  
DS-nummer: DS 6403  SD-nummer:  
Utfärdare: Gregers Karlsson.    
Innehåll: Uppgift om brev i vilket Gregers Karlsson (Stiernbielke) pantsätter gods till Ragvald  
Nilsson.        
Fastar:    
Sigillanter:    
Sigill:    
Original:    
Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:    
Brocman:  Hadorph:  
Peringskiöld:  Örnhielm:  
Övr. efter- medeltida avskrifter:    
Övr. efter- medeltida regester/notiser: Collectanea genealogica (Genealogica 41), fol. 173r, RA  
   
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
-
 
 649. Ingegärd Karlsdotter [Stjärnbjälke]  föddes år 1330 i Hedensö, Näshulta (D). Hon dog i Hedensö, Näshulta (D).  
 
Bosatt i Hedensö, Näshulta sn (Sörml.).
Var senast 1354 gift med Ragvald Nilsson och nämns ännu 1374 som hans hustru. Var dotter till Karl  
Dansson (Stjärnbjälke) och Ingeborg Magnusdotter (Folkungaättens oäkta gren). Karl Danssons  
faderskap till Ingegärd Karlsdotter styrks av att Ragnvald Nilsson1381 tilldömdes gods som hade  
pantsatts av Karl Dansson och av att Ragvald Nilsson 1354 och 1358 kallats måg av Ingeborg  
Magnusdotter samt slutligen av att brorsöner till Ingeborg ofta är sigillvittnen tillsammans med  
Ragvald Nilsson, t ex 1374.
 
 
 650. Karl Jacobsson  dog år augusti 1407 i  Skärplinge, Lövsta (N). Han gifte sig med Elin Ingevaldsdotter.  
 
 651. Elin Ingevaldsdotter .
 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------
Brev:16917      
Utfärdandedatum: 14070816  Utfärdandeort: Vadstena  
Datum- kommentar:  Språk: svenska  
DS-nummer:  SD-nummer: SD 876  
Utfärdare: Elin, änka efter Karl Jakobsson.    
Innehåll: Elin, änka efter Karl Jakobsson, stadfäster sin mans gåva till Vadstena kloster av jord  
i Skärplinge i Lövsta sn.        
 
       
Sigillinformation: Sigillen: N. 1. Tre örnfötter, två och en, med omskr.: s. ?lin ingewal . dotter;  
N. 2 och 3 utplånade.        
Sigillanter:    
Sigill: 3 st. (varav 2 utplånade)    
Original: Or.perg. RA 0101    
Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:    
Brocman:  Hadorph:  
Peringskiöld:  Örnhielm:  
Övr. efter- medeltida avskrifter:    
Övr. efter- medeltida regester/notiser:    
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------
 
 
 652. Fjällnar [Pik]  föddes år 1364 i Slätthult, Gärds .  
 
Fjällnar Pik, 1364-1374, hvilket sistnämnda år han nämnes såsom riddare. Han var 1364 ett af  
Konung Magnus ombud vid förhandlingarna med herigarne af Holstein och Hansestäderna och stod  
1371 vid fördraget vid Edsviken på konung Håkans sida. Troligen var han bosatt i Södermanland. --  
Uti sigillet förde han en mussla._Barn till honom var säkert Sven Pik och Ingeborg Fjällarsdotter._...
Fjällarsdotter, gift med Orm Folkesson (Gumshufvud)_Källa: PHT 1909, genelogiska anteckningar av  
K.H.Karlsson
 
 
 654. Olof Jönsson [Stenbock]  föddes år 1379 i Tofta, Jönköping (F). Han dog år 1455 i Vittaryd (G). Han gifte sig med Sestrid Knutsdotter Barun år 1400 i Tofta, Jönköping (F). Han hade andra föräldrar.  
 
Väpnare, riksråd och häradshövding
Stenbock, äldre ätten Till Erikstad. Riddare, riksråd och häradshövding i Sunnerbo hd. Blev innebränd,  
sannolikt under kriget 1455. Enligt Pontus Möllers redovisning av Stenbock, äldre ätten, i ÄSF bd 1 s.  
255ff, var Olof Jönssons senare hustru Margareta Svensdotter (Krumme), dotter till Sven Bäk och  
Botild Klausdotter (Apellegard).  Oklart vilken av Jöns hustrur som var moder till Olof.
 
 
 655. Sestrid Knutsdotter Barun  föddes år 1380 i Tofta, Jönköping (F). Hon dog år 1441 i Tofta, Jönköping (F).  
 
 
Elfte Generation
 
 1296. Nils Ragvaldsson [Fargalt]  föddes i Skällvik ,Söderköping (E). Han dog år 1360 i Skällvik ,Söderköping (E).  
Nils Ravaldsson hade i sitt sigill ett åt vänster löpande svin.Nils var Häradsdommare.  
Nämnes 1342-1359. Hildebrand i SBL 15 sid 367 och medeltida brev nr. 4661 se nedan.  
Nils Ragvaldsson skulle 1358  jämte Ragvald och Anders Nilsson bannlysas för övervåld och  
fängslande av en tjänare till kyrkoprästen i Skällvik i Hammarkinds härad Östergötland (RPB nr 365)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------
Brevnummer:4661    
Utfärdandedatum:13410000 h    
Språk: latin  
DS-nummer:DS 1763  SD-nummer:  
Utfärdare:Nils Ragvaldsson.    
Innehåll: Nils Ragvaldsson kungör och erkänner att han till Johannes Holmgersson sålt en fors,  
kallad al?str?m, nedanför bron vid Vagelö och thorisueen med alla tillhörigheter och på denne  
och hans arvingar överfört full ägande- och dispositionsrätt till denna fors.    
   
Brevtext: Omnibus presens scriptum cernentibus, nicolaus ragualdsson salutem in domino  
sempiternam. Nouerint vniuersi et per presentes recognosco me viro nobili Johanni holmgersson  
quendam torrentem dictum al?str?m infra vaghleuisbro et thorishueen situm cum suis omnibus  
adiacencijs prope vel remote positis pro pleno precio dimisisse perpetuo possidendum. translato in  
ipsum iohannem et heredes suos omni possessionis dominio. predictum torrentem habendi  
possidendi et pro vsibus suis libere ordinandi. Ne igitur eidem super hijs aliqua calumpnia possit in  
posterum suboriri. sigillo domini karoli b?ndixson vna cum sigillo meo proprio peto presentes roborari.  
   
Extratext: På frånsidan: vagleus ström.    
Sigillinformation: Sigillet N:o 1 bortfallet; N:o 2 föga skadadt, på en ur brefvet klippt remsa.  
   
Textnoter:    
Innehålls- noter:    
Fastar:    
Sigillanter:utfärdaren och herr Karl Bengtsson      
Sigill:1 av 2 bevarat men något skadat    
Original: Or.perg. RA 0101    
Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:    
Brocman:  Hadorph:  
Peringskiöld:  Örnhielm:  
Övr. efter- medeltida avskrifter:    
Övr. efter- medeltida regester/notiser:    
Hänv. till annat brev:    
Fotokopia: DK  Faksimil:  
Tryckt: DS 1763   Tryckt regest:  
Litteratur o. komm.:  Se Äldre svenska frälsesläkter, I:1 (1957), under ätten Fargalt, s.30, samt B.E.  
Hildebrand, Sv. sig. I:3, nr 207 (s.17). 2 b?ndixson.    
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------
 
 
 1298. Karl Dansson [Stjärnbjälke]  föddes i Hedensö,Näshulta (D). Han dog den 6 maj 1358 i Hedensö, Näshulta (D). Han gifte sig med Ingeborg Magnusdotter (Folkunga oä) den 4 oktober 1324 i Stockholm (AB).  
 
Karl var av ätten Stjärnbjälke
Död 1358-05-06. 1381 tilldömdes svärsonen Ragvald gods, som pantsatts av Karl. Han omtalas 1319,  
levde ännu 1354-10-21 men var död 1358-05-06. Vapen: balk belagd med tre 6-stjärnor.
Levde 1331. Medförde i boet gods i Åkers härad i Sörmland. Levde ännu 1358, då hon med barnen  
skiftade arv efter mannen. Gift 4.10 1324 i Stockholm med Karl Dansson. Morgongåvobrev 5.10  
samma år.
 
 
 1299. Ingeborg Magnusdotter (Folkunga oä)  föddes i Arnö, Övergran (C). Hon dog efter 1358 i Hedensö, Näshulta (D).  
 
Tillhör Folkungaättens oäkta gren. _Levde 1331. Medförde i boet gods i Åkers härad i Sörmland
 
 
 1308. Jöns Skytte [Stenbock]  föddes år 1348 i Ekornarp, Berga (F). Han gifte sig med Kerstin Birgersdotter [Trolle] år 1379.  
 
Bosatt i Ekornarp, Berga fs (Sm). Nämnd 1368-1391.  Hans sätesgård var Ekonrarp i Berga fs i  
Sunnerbo hd (Sm); åtte i övrigt jord i detta hd och i Västbo hd i samma landskap; senast nämnd i livet  
1391.  --- Tidigast nämnd 1368. Hans sätesgård var Ekornarp i Berga socken i Sunnerbo härad i  
Småland. Ägde i övrigt jord i detta härad och i Västbo härad i samma landskap. Senast nämnd i livet  
1391. Vapen: okänt. -Gav 1379 morgongåva till sin hustru, som enligt Brask, hette Kerstin, och som  
var dotter till ätten Trolles stamfar riddaren Birger Knutsson, även kallad Birger Trolle, tre gånger  
tidigare gifta hustru Katarina Vastensdotter.
 
 
 1309. Kerstin Birgersdotter [Trolle]  föddes år 1359 i Bo, Lemnhult, F.  
 
 1310. Knut Eringisleson Barun  föddes år 1355. Han gifte sig med Bengta Mattsdotter Stierna.  
 
Riddare ??Känd mellan 1374 och 1384
 
 
 1311. Bengta Mattsdotter Stierna  föddes år 1358.  
 
Gustaf Mattssons ätt
 
 
Tolfte Generation
 
 2592. Ragvald Karlsson [Fargalt]  föddes i Söderköping (E). Han dog år 1346 i Skällvik ,Söderköping (E).  
 
stamfar till ätten Fargalt, den benämningnen är en senare tids namn givet efter vapenbilden ett  
vildsvin eller en Fargalt svinet i vapnet är svart och fältet i guld. fräslsesläkten dog ut på man sidan på  
1500 talet.
Ragvald nämndes som Utfärdare  av två brev.  1334  i Östergötland (Ds,nr 3084) samt 1345 i  
Södermanland. (Ds  nr.4011) Ragvald var Häradsdommare tex. se breven nedan  
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------
Brevnummer: 4083    
Utfärdandedatum: 13340904a  Utfärdandeort: Söderköping  
Datum- kommentar:  Språk: latin  
DS-nummer: DS 3084  SD-nummer:  
Utfärdare: Nils Jonsson i Byriäs.    
Innehåll: Nils Jonsson i Byriäs säljer till Johan Holmgersson sitt fiske kallat ålaverk mellan  
Strokaverk och Vaglö kvarnar.          
     
Sigillinformation: Två sigill, adliga (galt), mycket skadade, finnas på remsor klippta ur brefvet.  
   
Textnoter:    
 
Innehålls- noter:    
Fastar:    
Sigillanter: Ragvald Karlsson samt utfärdaren    
Sigill: se DS nr 3084    
Original: or. perg., RA 0101    
Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:    
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
--------------------------
Brevnummer: 5240    
Utfärdandedatum: 13451124  Utfärdandeort: Österskammo  
Datum- kommentar:  Språk: latin  
DS-nummer: DS 4011  SD-nummer:  
Utfärdare: Notholm Eggardsson.    
Innehåll: Notholm Eggardsson giver sin hustru Cecilia Ingevaldsdotter 3 öresland i Tummelsta,  
Ärla socken, 10 öresland och 2 örtugland i Räffla, (förr) Husaby Byringe socken (nu i Husby-Rekarne  
sn), Strängnäs stift, i morgongåva, med vissa bestämningar i avseende på arvsrätt, nyttjanderätt och  
återlösningsrätt.    
       
     
Sigillinformation: Sigillen: N. 5, S. Birg - - - hongerss (snedbjelke); N. 9, Johan Peterssons  
(svin); N. 11, Sune Haquonssons (2 nedåt vända sparrar); N. 13, fragment; N. 15, S. Notholmi  
(spets från venster). De öfriga borta, remsorna qvar.        
Fastar: 12 fastar och 2 vidervarumän uppräknas    
Sigillanter: fastarna, vidervarumännen samt utfärdaren    
Sigill: se DS nr 4011    
Original: or. perg., Oxenstiernska saml., RA 0101  
       
 
Hänv. till annat brev:    
Fotokopia:  Faksimil:  
Tryckt: DS nr 4011  Tryckt regest:  
Litteratur o. komm.: Ang. Notholm Eggardsson se PHT 1930, s. 14 f. Se även brev till redaktionen  
från Thomas Gustafsson 24 november 2005.    
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------
 
 
 2598. Magnus Gregersson (Folkunga oä)  dog år 1336 i Arnö, Övergran (C). Han gifte sig med Ingegärd Filipsdotter år 1295.  
 
Magnus han var Riksråd, Riddare, Lagman i Arnö, Övergrans sn (Uppl.)Omtalas 19.10 1285. Var  
väpnare 1286 och riddare 1288. Tillhörde konung Birgers råd tydligen redan 1291 och i varje fall 1299. Var Lagman i Västmanland 1305. Nämns som levande senast 13.12 1319. _Var död 9.1 1326 och begrovs hos dominikanerna i Sigtuna. Hade fädernegods på Arnö i Övergrans socken i Håbo härad i Uppland, som han sålde till Uppsala domkyrka. Ägde Brunsholm i Näs socken i Åslunda härad i Uppland även som åtskillig jordegendom på Ängsö i Ängsö socken i Västmanland, som han bytte mot jord i Vallentuna _härad i Uppland. Innehade dessutom strögods i Rasbo, Hagunda,Ulleråkers och Vaksala härader i Uppland. Sigill: en tre gånger styckad sköld _Gift 1295 m Ingegärd Filipsdotter, d 1330. Bosatt i Arnö, Övergrans sn (Uppl.) _Grundade 1275 vid Uppsala domkyrka Vallby kanonikat  
med gods i Vaksala hd i Uppland. _Dog 1276. Magnus var gift första gången efter 27.9 1282 men före  
10.12 1288 med Ragnhild Erlandsdotter som var dotter av herr Erland Israelsson (Finstaätten) och  
Katarina Johahansdotter (Ängel). _Omgift före 4.11 1295 med Ingegärd Filipsdotter,dotter av riddaren  
Filip Finvidsson (Rumbyätten) och en dotter till Karl Tjelvason (Fånöätten). _ÄSF 1:1 s.43 Tab.3  
_Hans anniversarium firades vid domkyrkan den 15 januari.Om det var hans dödsdag,visar DS,nr 618,att annalerna årtal är felaktiga.Blev i likhet med flera släktingar begraven hos minoriterna i Uppsala. Var gift med en okänd kvinna,som tydligen ägde jord i Hossastum,möjligen Hosta i Mörkö sn i i Hölebo hd eller Håsta i Överselö sn i Selebo hd,båda i Södermanland och var död 9.6 1282. _
ÄSF: 1:1 s.42 Tab.1
 
 
 2599. Ingegärd Filipsdotter  dog år 1330 i Arnö, Övergran (C).  
 
 
 2618. Birger Knutsson [Trolle]  föddes år 1320 i Bo, Lemnhult (F). Han dog år 1381 i Bo, Lemnhult (F). Han gifte sig med Katarina Vastesdotter år 1359.  
 
Var dtr till ätten Trolles stamfader riddare Birger Knutssons,_även kallad Birger Trolle, trenne ggr  
tidigare gifta hustru_Katarina Vastensdotter. Källor: ÄSF I, s 256.
Född ca 134. [Elgenstierna VIII s.369, tab.4]. Död före 3/5 1381, ca 1380 på Bo, Lemnhult, F [EÄ VIII  
s.369, tab.4]. Riddare före 1365. Första äktenskapet till Katarina Vastedotter   förklarades olagligt  
1359 [Elgenstierna VIII s.369, tab.4]. Alla Katarina Vastedotter  föregående män hade varit  
besläktade med herr Birger i fjärde led och Katarina Vasedotter hade dessutom burit Biger Knutsson  
till dopet. Förde en från höger tre gånger styckad sköld.
 Gift 2:o med Katarina Pedersdotter. Levde 1403. Arvskifte förrättades efter henne 3/9 1404. Hon fick  
Bo och Berga, båda i Lemnhults sn, i morgongåva i sitt andra gifte. Barn: Birger Trolle. Död omkring  
1446.
 
 
 2619. Katarina Vastesdotter  föddes år 1320.  
             Katarina Vastedotter  . Född ca 1320. [Elgenstierna VIII s.369, tab.4]. (Barn 20681) Gift 1? med  
 
 2620. Eringisle Torkelsson Barun  föddes år 1330. Han gifte sig med Katarina Pedersdotter Porse.  
             Riddare Känd mellan 1329 och 1340. Vapen: båt. Gift (Raneke s 561, ÄSF s 175, 186, 239)
 
 
 2621. Katarina Pedersdotter Porse  föddes år 1330 i Halland.  
            Gift 1:o med föregående ana. Gift 2:o med Lars Magnusson (Magnus Marinasons ätt).
 
 
 2622. Mats Gjurdsson Stierna  föddes år 1330. Han gifte sig med Inga Hemmingsdotter.  
      Gustaf Mattssons ätt. Gift med en dotter till Hemming Tannes syster Asruna. Gift (Raneke s 537).
 
 
 2623. Inga Hemmingsdotter  föddes år 1330.  
 
 
13. Generation
 
 5196. Greger Birgersson (Folkunga oä)  dog den 9 juni 1282 i Arnö, Övergran (C).  
 
Greger han var gods ägare i Ängsö (U) och Arnön (C)
Oäkta son till Birger Jarl. Tillbytte sig 1272 Ängsö i Ängsö_socken i Yttertjurbo härad i Västmanland  
mot Baldastad i Närke._Kallas dominus 21.9 1276. Ägde stora gods på Arnön i Övergrans_socken i  
Håbo härad i Uppland. Grundade 1275 vid Uppsala domkyrka_Vallby kanonikat med gods i Vaksala  
härad i Uppland. Dog 1276._Hans anniverrsarium firades vid domkyrkan den 15 januari. Om det_var  
hans dödsdag, visar DS, nr 618, att annalernas årtal är_felaktigt. Blevi likhet med flera släktingar  
begravd hos_minoriterna i Uppsala. Sigill: en tre ggr styckad sköld. Var gift_med en okänd kvinna,  
som tydligen ägt jord i Hossastum, möjligen_Hosta i Mörkö socken i Hölebo härad i Sörmland, och var  
död 9.6_1282. Folkungaättens oäkta gren är en uppsvensk stormansätt, som_härstammar från Birger  
Jarls oäkta son herr Gregers och genom_äktenskap befryndat bl a med Finsta- och Rumbyätterna.  
Dess_godsinnehav synes till en början särskilt ha koncentrerats till_Västmanland och Uppland. Ättens  
främsta medlemmar var lagmannen_och riddaren Magnus Gregersson och hans son drotsen  
Gregers_Magnusson, vilken efter en brytning med konung Magnus Eriksson_drog i landsflykt. Senare  
gick ätten tillbaka i inflytande men_hörde fortfarande till rådsaristokratin tills den dog ut i slutet_av 1400-taletGregers mor var en s k frilla, jämförbart med dagens beteckning älskarinna. _Sigill: en tre ggr styckad sköld.Källa; ÄSF eller SBL._Kallas dominus 21.9 1276.
hans fyra söner ,var den äldsta Birger Gregersson ärkebiskop i Uppsala död 1383. sen hade vi  
sönerna Knut, Magnus,Karl.
 
 
 5240. Torkel Eringisleson Djäkn Barun  föddes år 1299.  
 
Känd mellan 1299 och 1325. Vapen: båt. Gift (Raneke 3 s 561).
 
 
 5242. Peter Petersson Porse  föddes år 1299 i Halland. Han gifte sig med Estrid.  
 
Riddare,Gifte sig med Estrid of Helgamo.
 
 
 5243. Estrid  föddes i Helgamo.  
 
 
14. Generation
 
 10392. Birger Jarl (Folkungaätten)  föddes år 1210 i Bjälbo  (E). Han dog den 21 oktober 1266 i Hjälmbolund, Varnhem (P). Han begravdes år 1266 i Varnhems klosterkyrka, Varnhem (P). Han gifte sig med Anna .  
 
mvh Marc

2007-06-13, 12:30
Svar #15

Lotta Nordin (Lotta)

Marc, det här var onekligen sensationella uppgifter!
 
Kyrkoherde i Västerlövsta församling under åren 1672-1745.
 
Nr 1 Abraham Printz var alltså kyrkoherde från födseln! Har du någon primärkälla som bevisar detta?

2007-06-13, 12:39
Svar #16

Johan Johansson

Föddes Birger Jarl 1210? vilken är den källan till det exakta årtalet?
 
Är nog några tiotusental som är ättlingar tll Birger Jarl via spinnsidan i rakt led.
 
Så att det finns någon koppling till Bure vore ju inte konstigt.
 
Nu orkar man ju inte gå igenom detta gigantiska klipp och pussel för att kolla fler felkällor i din text Marc. Det räckte att börja med nedersta raden där jag startade med Birger Jarl för att direkt hitta fel. Skulle inte inläggen handla om Bureslott?

2007-06-13, 12:49
Svar #17

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Marc, kan du inte ta och läsa Bengt Hildebrands Handbok i släkt-och personforskning, så får du en behövlig genomgång av källkritik och dithörande ämnen? Detta är en lättläst och ändå mycket saklig handbok, som du mycket tydligt borde studera.

2007-06-13, 16:09
Svar #18

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Har Marc Bengt Hildebrands bok, bör han läsa den omgående, jag kan inte låna ut mitt ex, biblioteket kan nog stå till tjänst med den tjänsten, annars lär den nog finnas på antikvariat!
Jan-Christer

2007-06-13, 18:05
Svar #19

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Ovan uppger Marc Hernelind en massa ihoprafsade uppgifter och kopplingar mellan personer som synes vara helt oriktiga. Varför publicerar han dem här? Syftet? Med dylikt resonemang kan man koppla ihop vilka personer som helst - prinsessan Diana med Olof Palme, Fale Bure med hin håle....
Det som jag funderar på när jag läser Marc Hernelinds inlägg och påståenden är ifall det är han själv som sammanställt fakta eller är det hans påstådda källa Agneta Olofsson och firma Genea? I så fall är det stor varning för detta företags pålitlighet. Om inte är det synd och skam att det förknippas med Marc Hernelinds virriga falsarier.
 
Marc du skriver uppenbara faktafel - bland annat: Norrköping = Nya Lödöse  - det finns så många fel i ditt inlägg så det borde tas bort härifrån då det inte tillför något. Källkritik är något man alltid måste använda sig av då man studerar historia och vill bli tagen som seriös. Kanske vill varken du eller Ulf Sawert detta, vad vet jag, men med era sätt att slänga ut påståenden och klipp-och-klistra-texter ger ett mycket vimsigt intryck.

2007-06-13, 20:43
Svar #20

Utloggad Tommy Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 378
  • Senast inloggad: 2022-08-07, 18:24
    • Visa profil
Hm.. på varje forum, varje nätplats i världen så behövs det en clown.  
 
Arguing on the internet is like running in The Special Olympics...Even if you win, you're still retarded.
 
Måste alla ta Marcs alla utsagor så gravallvarligt?

2007-06-13, 20:52
Svar #21

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
I ett av Marc Hernelinds inlägg ovan finns faktiskt något som har betydelse för diskussionen om slott under 1200-talet:
 
Lite historik om Dalaborgs slott i Dalsland Borgen tros har varit en tvåvånings, ca 20 meter lång timmerbyggnad, en s.k träborg byggd på en kraftigt murad källargrund av sten. Östra delen av grunden låg på en klippvägg. Överst i borgen var troligen en stor sal belägen. Det fanns även en vallgrav och en mur, krönt med palissader. Övre våningen sköt ut över den nedre och bildade ett skyttegalleri eller svalgång. Borgen byggdes av de båda hertigarna Erik och Valdemar Birgersson i samband med deras uppror mot sin bror kung Birger Magnusson 1304.  
 
Här ser vi att även rikets högsta makthavare fick nöja sig med modesta borgar.
 
Jag har i en tidigare diskussion föreslagit att Ulf Sawert även borde tänka sig en försvarsanläggning med träpalissad, eftersom det inte var så ovanligt vid den tiden. Ulf avvisade dock det förslaget med motiveringen att Fale Bure var ett geni.

2007-06-13, 21:03
Svar #22

Johan Johansson

Marcs och Ulfs inlägg kanske inte ska tagas på allvar alltid skriver Tommy. Nu är det ju tyvärr så att dessa uppgifter sprids världen över genom sökning på sökmotorer och till nya släktforskare som tar alla dessa uppgifter som sanning. Det är väl där den stora faran finns. Sen sprids uppgifterna ut blir svåra att sudda ut och till slut har dom blivit sanningen för en del.

2007-06-13, 21:40
Svar #23

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Till Göran på antavlan till Abraham Printz  
sluta jag med Bure linjen efter 6ge.jag tar med dom nu...
 
Till lotta jag trodde du förstod att det var Abrahams levnad  1672-1745,jag fick tyvärr inte med åren han var kyrkoherde.  
 
Nicklas Rosenblank jag undrar om du har synfel
Släktlinje till dej utan källor ,dom finns i in lägget ovan .....
 
förfäder till Abraham Printz --Birger Jarl  
1.gen. Abrham ...
 
2 generation  
Far Per {Printz]    
Mor Anna Rolandsdotte[Bure]  
 
3 generation
Farfar Isak {Printz]  
Farmor Christina Månsdotter [Bröms
Morfar  Rolandus Olai [Bure] och
Mormor Catharina Balck  
 
4 generation
fff.Ambjörn [Printz]  
ffm ....
fmf Måns Svensson [Bröms]
fmm Kerstin Henricsdotter [Stockenström]
mff Olaus Laurentii [Bure]  
mfm Ursula Christophersdotter  
 
5 Generation  
ffff Måns Nilsson [Bröms]  
fffm Brita Nilsdotter  
fmff Henric Larsson  
fmmm Malin Larsdotter  
mfff Lars Andersson  
mmmm Anna Mosesdotter  
 
6 Generation
Farfar och Farmor linjer.
.Måns Nilsson [Bröms]  
.Nils  
.Lars Henricsson  
.Ingrid  
.Lars Olofsson  
.Agnes Arvidsdotter  
Morfars och Mormors linjer (Bure linjen)
.Moses Jacobsson  
.Anna
 
7 generation  
Farfar och Farmor linjer
.Nils Jönsson [Bröms]
.Ingebor Ragvaldsdotter [Fargalt]
.Henric  
.Arvid Jacobsson  
.Anna Haraldsdotter  
Morfars och Mormors linjer (Bure linjen)
.Jacob Andersson
.Kälug
 
8 Generation
Farfar och Farmor linjer
. Jöns Andersson  
.Karin [Bröms]  
.Ragvald Magnusson [Fargalt
.Catharina Svendotter [PIK}
Morfars och Mormors linjer (Bure linjen)
.Anders Olofsson  
 
9 Generation  
Farfar och Farmor linjer
.Jöns [Bröms] .  
.Kristina Trygilsson  
.Magnus Ragvaldsson [Fargalt]  
.Margareta Karlsdotter
.Sven [Pik]  
.Cecilia Olofsdotter [Stenbock]  
.Magnus Andirsson  
Morfars och Mormors linjer (Bure linjen)
Oloff Härsesson (Gamle Olof)
 
Jag behöver väl inte forsätta Nicklar du klara val följa de sist leden ?
men nog inser du att Bure ingift med ständiga adelssläkter,måste själv tillhöra samma stånd.  
mvh Marc  
PS.jag ber om ursäkt för de fel som smugit sig in eller om något är oklart i förra inlägget i hastigheten men tar ni upp dom som lotta gjorde kan jag förklara.

2007-06-13, 22:23
Svar #24

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Marc!
Visst kan jag läsa vad du skriver. Det är inga problem alls,,,, det som är problemet är att det du skriver inte är sant utan påhitt. Din koppling mellan Abraham Printz till Birger Jarl går via Fargaltätten och en påhittad dotter Ingeborg Ragvaldsdotter (gift med en Nils Jönsson [Bröms]) till frälsemannen Ragvald Magnusson [Fargalt] och Katarina Svensdotter [Pik]. Om du hade läst standardverket Äldre Svenska Frälsesläkter (ÄSF)I, s 31-32, så hade du sett att det inte finns någon sådan person nämnd i Ragvald Magnussons barnaskara (alla syskonen nämnda i pergamentsbrev 2/1 och 19/1 1463, bevarat i riksarkivet). Uppgiften är påhittad och därmed faller kopplingen till Birger Jarl och ditt påstående om att Buresläkten ständigt varit ingift med adelssläkter. I övrigt vimlar dina inlagda uppgifter även av flera andra brister, bland annat om borgarsläkten Bröms ovan. Om det är dina egna slutsatser eller andras kan jag ej säga, men likväl är de felaktiga.

2007-06-13, 22:43
Svar #25

Utloggad Göran Löfstedt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1126
  • Senast inloggad: 2019-01-23, 03:44
    • Visa profil
Hej på Er.
 
Jag har i min databas, Carin Fargalt gift med Bo Bosson Natt och Dag, de har en son Sten Bosson Natt och Dag, död 1411.  
 
På vilket vis är hon besläktad med de Fargalt som näms här ovan? Är hon verklig? Är Natt och Dagarna verkliga? Vet någon vilken Fargalt, Carin har som far?
 
Mvh Göran

2007-06-13, 23:14
Svar #26

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Göran!
 
Du kan stryka henne helt. Hustrun till Bo Bosson [Natt och Dag] är ej känd varken till namn eller ätt. Då medeltida frälseätter ej bar några släktnamn bör du skriva ättenamnet inom [hak]parentes.
 
Marc Hernelind anger ovan felaktigt såsom källa CW Hjort Genealogiska anteckningar från 1700 talet del 1 sid 88 - denna titel är även helt felaktigt återgiven ty nämnda verk heter faktiskt Genealogiska anteckningar om släkter och släktgrenar av C.W. Hjorth och utgavs 1932. Boken innehåller en hel del felaktigheter och förhastade antaganden.

2007-06-13, 23:19
Svar #27

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Men alla ni som så raljerar med mig och försöker att fördumma mig...försök nu då att ge acceptabla och godtagbara svar på mina frågor ovan ang. ruinresten - varför denna tystnad?
 
Niclas Rosenbalck då...du verkar ju veta så mycket...du läxar ju upp än den ena än den andra här på AF...kan du besvara mina frågor?
 
Väntar med spänning...
 
Ulf
 
Ulf

2007-06-13, 23:58
Svar #28

Utloggad Peter Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 271
  • Senast inloggad: 2012-01-19, 20:39
    • Visa profil
Ulf, beträffande ruinresten (där ålderdomshemmet stod från 1890 till 1960-tal) bör du göra en fullständig undersökning i de arkiv, hos de myndigheter som kan ha något att ge..
Vi kan inte sitta och tala om hur det ligger till utifrån en snedbildsvy av trakten från 1950-talet.
 
Jag är alls ingen expert på detta, men till att börja med skulle jag försöka få fram tidiga grundkartor över området. Så tidigt som när de byggde ålderdomshemmet fanns nog inga egentliga grundkartor, men någon form av underlag måste ha tagits fram. Arkitekten har du ju, se vad som går att finna fram - och då menar jag fullständiga ritningar och underlag, någon bör sitta på dem.
 
Eftersom allt stod kvar fram till 1960-talet har du ju bra chanser att få fram rätt detaljerade kartor över omgivningarna. Jag har t.ex. själv på kartan som låg till grund för detaljplanen 1932 över området där jag bor kunnat finna husgrunder och annat bara genom att följa nivåkurvor.
 Nu är det ju inte alltid det finns så noggrann kartering, men fotogrammetriskt kartunderlag (genom flygfoto) var väl igång redan från 30-talet.
 
----------------------------
 
Några till kartor över Birsta bör nämnas, de berör delvis de områden vi diskuterar, men jag länkar bara till dem och så får man forska vidare själv om verkligt intresse finns  
 
Birsta 1821
 
Birsta skog 1810
 
Målås 1762
 
-Den vi tagit bilder ur förut finns här: VästerBirsta m.m. - skog 1764
 
Alla dessa gränsar till varann (eller överlappar) och är självklart något man lägger noggranna studier på också tycker jag.
 
Framåt vi (kanske) gå ...

2007-06-13, 23:59
Svar #29

Utloggad Göran Löfstedt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1126
  • Senast inloggad: 2019-01-23, 03:44
    • Visa profil
Hej Niclas.
 
Källa för uppgifterna om Carin Fargalt kommer från säker källa, nämligen till mig personligen kontaktad släkting, Axel Natt och Dag, nu levande i Onsala. Jag ifrågasätter inte hans släktkunskap. Gör Du det bör du kolla dina källor bättre. Sedan om jag skriver med [ ] eller ( ) kan du ju raljera med det!  
Om jag får uttrycka mig milt så anser jag att du inte ska vara så säker på att allt du tror om dina dina säkra källor eller skriver här är sanningen.
 
Mvh Göran

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna