ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-09  (läst 2560 gånger)

2007-06-08, 12:22
läst 2560 gånger

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:22
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Epostadress och efternamn betyder inte det samma enligt min ordlista...
 
Det är väl inte riktigt rumsrent att delta i den här
diskussionen under sitt riktiga namn. Så tyckte även jag.
 
Diskussionen blir varken mer eller mindre rumsren än innehållet i inläggen. Om du skäms för innehållet i dina inlägg, varför då skriva dem...?
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-06-08, 12:24
Svar #1

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:22
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Det första inlägget blev lite märkligt, och sedan gick det inte att ändra det...
 
Anbytarvärden för gärna ta bort det första.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-06-08, 12:36
Svar #2

Utloggad Peter Funke

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 362
  • Senast inloggad: 2015-06-28, 20:03
    • Visa profil
Anledningen till att min e-postadress inte längre står är att jag tills vidare inte kvarstår bland Rötters vänner och heller inte längre är med i forskarkatalogen. Men jag respekterar i alla fall kravet på att skriva in det fullständiga namnet, vilket anges under meddelanderutan. Det tycker åtminstone jag är rumsrent...

2007-06-08, 13:06
Svar #3

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
kommentar till tidigare Inlägg, Bakgunden till Histoeian om Fale Bure av  Bygd?ns. mannen som skrivt ner det i Runberg projeket är norsk, men han har gjort en bra stammanställning av Bygd?n,tankar och artikel.dom som känner mej vet att  jag 2005 vid Bureseminariet,Nämnde om de medltida brev som stödjer släkt skap mellan Lagmannen Fardi?kn (Fale) Unge och Fogden Nils (Falesson) Fardi?knson och även fiske Diplom från 27 feb 1314 kan man läsa att Fartengs Födelse ort Farthiengo de Herbeby stavas i ett annat diplom Herkeli som Norlander förmodligen träffat rätt när han sagt Herlekien är identisk med nuvarade Holm sätteri i Ångermanland. källa: Utredning av en mångårig forskare Gunnar Lindgren som studerat Nils Ahnlunds  efterlämnade skrifter på medeltids avd. på Riksarkivet.16 jul 1324 medeltida brev 3291
stödjer släktskapet mellan Fardi?kn d.ä och Nils Fardi?knson så Precis som Bygd?n anser att det är buresläktens äldsta belagda person tycker Jag det med och det har varit min ståndpunkt sen 2005, då jag läste samma tankar från historikern Nils Ahnlund. sen på Bureseminariet Gav en person uppgiften  att det säregna namnet Härse eller Härsa finns belagt i endast fem medeltida handlingar, alla tydligen av ångermanländskt ursprung.
Det är det som är nytt i forskningen sen Härse Var Stamfar. vad jag  kan tänka mig som Bygden sa att Fale Unge kan var den Fale hin inge som hjälpte Kung Erik. och vars Kistlocket finns i Ingången i Skönskyrka.
jag håller med om att här slutar Buresläktens belagda personer,.
sen är jag otroligt intresserad av det som är myt eller sanning eller påhittat i de äldsta av generationerna givena av herr Peder som sagesman.
problemt är Primär källor eller samtida källor att det verkligen hänt. det finns en hel del sekundära källor,muntliga traditioner. men det är allt.
 
men åter till Byreholms Slott i Byrestad. en sak som är intressant två vittnen till Boken omFales bedrifter, och Vapenskölden i skönkyrka var 1) Herr Lars Kyrkoherde i skön 1570 när Johan Siggesson hämta sin släkts vapen sköld och en gammal bok skriven av Herse om sin fars Bedrifter.om det är Fale död ev.1402 och Härse född 1380 talet han levde till mitten på 14oo talet till 1570 när Johan Siggesson hämtar boken  
det betyder att historierna i boken måste vara fäska.och när herr Peder sonen till herr lars 30 år senare berätar för Johan Bure 1601 på sin rsaa
när hanskrev ner om sin släkt nedteckan han herr Peder historia son han hört sen han var barn från boken som han och han far vittna om fanns där till Johan Siggesson 1570 kom att hämta dessa saket för att få frälse av Johan den III
1572 och blev då ståthållare på kalmar slott.
Dess två vittnen är Primärkällor. vittnar om att i boken tala man om ByreholmSlott i Byrestad därminst tre generationer Bure bodde.  
mvh Marc  
 
ett litet skämt när vi ändå letar möjliga slott till burarna varför då inte Merlo slott det ligger i medelpad ?

2007-06-08, 14:24
Svar #4

Lotta Nordin (Lotta)

Marc, om herr Lars och herr Peder är primärkällor, så undrar jag hur?  
Herr Lars var kyrkoherde i Skön när Johan Siggesson sägs ha hämtat vapensköld och en bok i Sköns kyrka
Har han själv nedtecknat detta?
 
Herr Peder var den som berättade detta för Johan Bureus.  
 
Har någon av dessa präster nedtecknat, och finns det i så fall bevarat, vad boken innehöll som Siggesson sägs ha hämtat?

2007-06-08, 17:22
Svar #5

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Till peter T: För min del får du gärna vara kvar i debatten, du har gjort storartade insatser här! Tack än en gång för den fina kartan!
 
Till Peter Funke: Har du läst något som inte jag läst?
 
Ingen som bor i närheten av Kungliga Biblioteket? Ingen som kan lägga ut Huitfeldts text om Byrisholm på sid 111 i hans rikskrönika - kan ha stor betydelse för den fortsatta debatten!
 
Nu skall jag iväg och simma igen...och sedan väntar taxin:
 
Simma lugnt. Härliga sommar!
 
Ulf

2007-06-08, 17:56
Svar #6

Utloggad Henrik Törnqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 735
  • Senast inloggad: 2011-03-28, 13:54
    • Visa profil
Peter T är möjligtvis inte Peter Tunviken, som jag vet vid något tidigare tillfälle kommenterat Ulfs inlägg?
 
Med vänlig hälsning,
 
Henrik Törnqvist
Örebro

2007-06-08, 17:57
Svar #7

Utloggad Peter Funke

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 362
  • Senast inloggad: 2015-06-28, 20:03
    • Visa profil
Till Ulf S: Har du läst något som inte jag läst?  Svar: tveksamt, åtminstone inte på det sättet.

2007-06-08, 18:32
Svar #8

Peter T för absolut sista gången

Fel person Henrik, gissa igen (eller låt bli, eftersom jag tänker förbli anonym vad gäller tidigare inlägg, återkommar jag blir det under mitt riktiga namn)! Peter är mitt andranamn, ej mitt tilltalsnamn och T är första bokstaven i andranamnet.

2007-06-08, 18:40
Svar #9

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:22
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-06-08, 20:14
Svar #10

Peter T

T är första bokstaven i eftenamnet...

2007-06-08, 20:33
Svar #11

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Svar Till Lotta  
 
Primär källa menar jag samtida källa,Herr Lars var den som lämna Vapen skölden samt den gamla boken om Fales bedrifter.
-----------------------------------------------
9. Laurentius Jacobi (1555-98) hitkom ss. khde redan år 1555 och utgaf s. å. en kostgärd. På sin resa från Finland i febr. 1557 tog riksrådet Ture Persson nattherberge hos herr Lars i Skön. I den kostgärd,som utgick till kon. Erik XIV:s kröning 1561, utgaf khden 1 t:a strömming och 3 pund kött och fläsk. Han undertecknar på lands- tinget i Njurunda 3 nov. 1568 prästerskapets i Medelpad trohetsförsäkran till kon. Johan III samt skattar 1571 till Älfsborgs lösen 48 mk för sin till 480 mk värderadelösegendom, som uppgafs vara: silfver 6 lod, koppar 5 pund, tenn 1 pund,kor 40, ungnöt 11, svin 6, hästar 2 och 1 sto om 40 mk. Genom kon.Johans bref 4 okt. 1572 erhöll han årligen 3 pund spanmål till behagelig  
tid, emedan herr Larens, som det heter i skrifvelsen till fogden Peder Eriksson, ?skall sitta uti en stor gästning och hafva mycken tillsökningoch gästning både vinter och sommar af vårt folk, som genom then landsändan af och till förrese skall, och hafver ett litet prästebol att bestige?.Han bekräftar Upsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 1595. Under hans tid beröfvades Sköns kyrka en gammal vapensköld,som hängde på kyrkoväggen och bar samma vapenmärke, som den ännu bevarade föregifna Bureiska grafstenen, därjämte en gammal svensk bok. ?Henne (boken) sampt medh vapnena togh en benemnd Johan Siggieson, född i Skön, thädan af her Lars och sadhe för kon. Johan at thet var hans släckt och fick thermed adelsgifte, lät sättia samma vapn i kyrkian thär han bodde i Småland vid Kalmar?.? Detta torde hafva skett redan år 1571, samma år som höfvidsman Joh. Siggesson drog med krigsfolket till eller från Norge. Herr Lars måste ha dött i början af 1598.Den 18 apr. kom dn. pastoris relict? hustrus bref till Upsala domkapitel, hvari hon begärde ödmjukeligen få blifva vid gället i detta året, ?oansedt hvem ther kommer, efter hon nw i 42 år ther hafver dragit stor omack?.Socknebönderna önskade å sin sida, att sonen måtte strax tillträda tjänsten.Domkapitlet stannade vid beslutet, att änkan skulle behålla gället till hösten. ?Håller sonnen sigh vääl thessförinnan, så kan thet vääl skee, at han kledher sin faders rom?. Herr Lars hade eget hemman i Walknytt sedan 1582.  
Son: Petrus, faderns efterträdare.  
-------------------------------------------------
HHH.Bygd?n 1891 sid 57ff.
 
1601 träffa Johan Bure Herr Peder Kyrkoherde i skön och skriver i sin dag bok följande om historian angånde johan siggesson.
Jag kan citera ur Sulmen av johan Bure.  
Johan var ståthållare på kalmar slott,som han höll sånär som på ett år innan kung Johan intog slottet, han ligger bergaven i Åby socken kyrka vid kalmar.Han hade tagit Fale hin unges vapen som satt på kyrkoväggen i skönskyrka samt en bok skriven om Fales bedrifter. han förde vapnet till Johan och skaffa sig frälse.till sköldmärke fick han en halv häst med en galf(spjut)genom halsen.gift med Anna Stensdotter.
? Burei Sumlen; jfr L. Bygd?n: cit. arb. (Samlaren årg. 11). Skön 337  
-------------------------------------------------
Andra Källor:
Johan Siggesson var, enligt Jon Nilsson lagläsare i Uppland, ”en from och ansedd
man, frimodig och myndig, överste för det norrländska krigsfolket vid det norska
krigståget under fejden med Danmark, som började 1563”.
Siggesson hade varit inkvarterad i Medelpad under Laurentius Jacobi tid som
kyrkoherde i Skön.Han hade då tagit Fale hin Unges vapen som satt på kyrkoväggen samt en krönika
skriven av dennes son Herse Falesson med sig till kung Johan III, som förlänat
honom adelskap.Johan blev adlad Siggesson den 25 augusti 1572 och fick som
sköldmärke en halv hästfigur med ett spjut genom halsen, Han bodde på Svartingtorp vid Kalmar och var gift med Anna Stensdotter på Stäflö,dotter till Sten Bengtsson (Ulv) och Kerstin Anundsdotter (Ulvsax). Johan
Siggesson blev senare ståthållare på Kalmar slott.
Adelskalendern av Elgenstjierna, Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308,
 
Johan lär ha avlidit mellan 19.5 1579 och 1.1 1581. ÄSF 1:3 s.308 Tab.20
 
Ståthållare på Kalmar slott enligt de Klerkrska -mattonska handskrifsamlingarna tabell 6
-------------------------------------------------
Blev Johan Siggesson Adlad ,Ja Han uppges ha Johan Siggesson var adlad den  25 Sep 1572 .Han var Överste och Hövitsman , på Kalmar slott
Källa:Sköldebrevet finns i Bergshammarssamlingen, pergamentsbrev 1572 25/9; dnr 42-2005/3570.
------------------------------------------------
Varför behövde han frälse?, jag tror det beror på Anna som hade frälse på båda sidor och för att möjliggöra bröllopet,för man måste gita sig inom ståndet.
 herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
mvh Marc

2007-06-08, 20:42
Svar #12

Lotta Nordin (Lotta)

Marc, om herr Lars och herr Peder ska räknas som primärkällor så ska dom antingen ha berättat det muntligen själva för dig eller så ska dom ha (bevisligen) egenhändigt skrivit ner det.
 
Att Johan Bureus skriver ner vad herr Peder har hört av sin far herr Lars gör inte någon av dom till en primärkälla.

2007-06-08, 21:05
Svar #13

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Men förstår ingen här.
Varken Marc eller Ulf förstår ordet källkritik.
 
Ibland är det otroligt att dessa trådar blir över 100 inlägg.  
Björn

2007-06-08, 21:11
Svar #14

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Det är bevisligen av herr Lars Nedskrivet år  1570,genomgått av Bygd?n avskrivt i herdaminne.sen är det bevisilgen nerskrivit 1601 av Johan bure som får det berätta av sonen Herr Peder som också sett Boken och vapenskölden 30 år tidigare och vad JB skrev är citrerat jagvnöjer mej med detta som förklaring,det fanns ingen andleding för herr Lars och Peder att ljuga som bygden själv sagt i ditt inlägg. mvh Marc

2007-06-08, 21:26
Svar #15

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
I ortregistret till Olaus Magnus ”Historia om de nordiska folken” [Johan Granlund, Gidlunds förlag, andra upplagan, 1976] nämns överhuvudtaget inte Byrestad eller Byrisholm. Om det faktiskt funnits platser med detta namn är det osannolikt att inte Olaus Magnus, under sina resor i Medelpad och Ångermanland 1518, skulle ha sett eller fått uppgift av lokalbefolkningen om dessa platser. I all synnerhet som det funnits? en berättarsägen om släkten Bure sedan flera hundra år.  
 
Livstord är, som mycket riktigt Robert Hammarstedt antyder, Ljustorp i Medelpad. Och Nivrvnda är, enligt registret, Njurunda i samma landskap. Så Ulf Sawert kan sluta inbilla sig att detta skulle vara bilden av Bureslottet! I hela verket nämner Olaus Magnus bara ”slott” vid två tillfällen; dels i avsnittet om Aranäs kungliga slott (utanför Skara), dels i berättelsen om Mälaren och ”..vid dess stränder ligger flera borgar och slott tillhöriga ädlingar och andra framstående personer och efter landets sed ganska ståtliga” (1:30 resp. 7:24).
 
Efterskriften till Olaus Magnus ”Historia om de nordiska folken” mycket intressant. Där får vi nyanserad bakgrundsfakta till både Charta Marina och historieverket. Och i slutet skriver John Granlund:  
 
”I Sverige bildade bröderna Magnus en epok. Deras verk förutsatte och kompletterade varandra. De torde också, som jag nämnt, ha varit planlagt som en enhet. Olaus Magnus' arbete blev en av hörnstenarna, på vilka 1600-talet byggde vidare [..] Hans arbetssätt, som bestod i att förena den antika litteraturen och den folkliga traditionen, kom att bära rika frukter.. [..] När det gäller Olaus Magnus eftermäle i våra dagar och i vårt land, har man tillfullo insett hans betydelse som geograf. Även kulturhistorikerna ha särskilt under det sista halvseklet ansett hans verk vara en ovärderlig skattkammare. [..] .. aktualiserade och gav innehåll åt den följande tidens kulturforskningar. Den lärde Bureus tog arv efter Olaus Magnus. Bureus' märkliga anteckningar, Sumlen, kunna bl. a. läsas och begagnas som en kommentar till Historia om de nordiska folken. [..] Vid den tiden, när Gustav II Adolf erkände, att en sådan uppgift (bevara minnena av det förflutna, min anm.) var en nationell angelägenhet och gav den sitt fulla stöd, eggades det antikvariska intresset av strömningar från olika håll. [..]”

2007-06-08, 22:10
Svar #16

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Hej Leif, en liten sak jag kom på om Byreholmsslott att det kan ju inte finnas med på Olaus Magnus,Charta Marina är från 1518, när enligt Johan Bure född 1568 Berättar att Byreholmslott (som jag tror mer var en borg) skulle ha byggts om till skönkyrka i slutet av 1400 talet,och därför inte kan finnas med på kartan,så detta i sig är inget bevis att bureholms funnis eller ej.  
mvh Marc

2007-06-08, 22:31
Svar #17

Maj Andersson

Det ligger en ursprunglig naivetet hos honom (Johannes Bureus), som väcker vår kritiska tids förvåning, men han är i detta hänseende allenast ett barn af sitt tidehvarf. Det gäller en tid, som mellan planeternas ställning och den enskilda menniskans öden trodde sig finna ett sammanhang, der det menskliga förståndet aldrig finner något sammanhang.
[Klippt ur Samlaren, elfte årgången 1890, som Lotta länkade till: Om ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure. Af L. Bygd?n  Läs!]
 
I vår egen kritiska tid upphör vi dock aldrig att förvånas.

2007-06-09, 06:22
Svar #18

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Till Björn Thunberg: Du har ingen yngre bror som heter Peter Thunberg - och som är mera positivt inställd tiil mig?
 
Till Leif Nygård: Hur du än vrider och vänder det...så finns det en borg inritad där vid Skönsområdet...en BORG och ingen kyrka!!
 
Ingen som kan få fram den danska historikern Huitfeldts ord om slottet Byrisholm på sid. 111 i hans rikskrönika?
 
Godnatt!
 
Ulf

2007-06-09, 08:27
Svar #19

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Droppen urholkar stenen.
Vi som är källkritiska finner inga borgar där det finns kyrkor. Vi som är källkritiska vet även att de tidigare kartorna innehöll diverse saker som ej fanns i verkligheten. Nu börjar det bli in absurdum.
Jan-Christer

2007-06-09, 08:29
Svar #20

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Nej (inte vad jag vet).
 
Sedan borde väl Leif svara men även om det råkar var ett slott ritat där så är detta ingen garanti.
Jag tycker fortfarande Ulf att du skall läsa på källkritik.  
 
Sedan undrar jag försöker Marc få hos att trå att Styresholm blev Sköns kyrka eller vad??
Björn

2007-06-09, 08:40
Svar #21

Utloggad Henrik Törnqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 735
  • Senast inloggad: 2011-03-28, 13:54
    • Visa profil
Björn Thunberg:
 
Ur boken Kyrkan och bygden som du nämner att kyrkan i Skön har sitt ursprung i 1100-talet, finns där någon mer information om ursprunget kring kyrkan? Marc skriver ju i ett inlägg (daterat igår kl 22.10) att slottet enligt Bureus (så som jag uppfattar det) skulle blivit ombyggt till kyrka på 1400-talet - alltså när kyrkan redan funnits i 300 år om man får tro den svenska kyrkan (som väl är utgivare av boken)!  
 
Med vänlig hälsning,
 
Henrik Törnqvist
Örebro

2007-06-09, 11:43
Svar #22

Carl Szabad (Carl)

Det har aldrig funnits något slott Byrisholm, av nedanstående skäl.
 
I 1398 års förlikningsbrev mellan vitalianerna och drottning Margareta överlämnas Faxeholm med Hälsingland och halva Medelpad samt Styresholm med Ångermanland och den andra halvan av Medelpad. Att Medelpad inte hade någon egen administration (läs fogde) vid den tiden är således helt klarlagt.
 
Och där faller Rhyzelius resonemang, eftersom han hänvisar just till ett brev från 1398, vid en tidpunkt när Medelpad bevisligen inte hade någon administration eller befästning, eftersom landskapet var uppdelat under två andra befästningar.

2007-06-09, 12:03
Svar #23

Lotta Nordin (Lotta)

Marc, det som står i Bygd?ns herdaminne om vad Siggesson gjorde är skrivet av Bygd?n och han grundar sig där på vad Johan Bureus har skrivit.  
 
Herr Lars har alltså inte nedskrivit något 1570 som torde hafva skett redan 1571 (Bygd?n).
Alltså är inte herr Lars någon primärkälla!
Dessutom skrev du tidigare att det var Herse som skrivit boken, inte herr Lars.
 
Primärkälla=förstahandskälla.  
Det är nog hög tid att du lär dig skilja på olika källor.

2007-06-09, 14:09
Svar #24

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Marc och Ulf,
 
Olaus Magnus bygger delvis sin historia på, som framgått, den folkliga traditionen. Ni framhåller själva hur betydelsefull folkets berättelse om Bureätten är, när nu knappt några skriftliga källor finns bevarade före 1500-talet. Om det vid Olaus Magnus resa fanns en berättarsägen sedan ca 300 år, borde han givetvis ha fått vetskap om den. Men ingenting i verket om Byrisholm, Styresholm, Bure eller Bureus.  
 
Så ännu en källa motsäger er teori.  
 
Hälsningar
 
Leif

2007-06-09, 15:21
Svar #25

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Jag hade tänkte lämna diskussionen.
Till säkert mångas glädje i alla fall mina anhörigas.
 
Men jag måste svar Henrik först:
Vad!, har jag talat om kyrkan när??
 
Sedan bra inlägg av Leif, Lotta och Carl.
Björn

2007-06-09, 15:39
Svar #26

Utloggad Henrik Törnqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 735
  • Senast inloggad: 2011-03-28, 13:54
    • Visa profil
Björn Thunberg, ber så hemskt mycket om ursäkt! Det var ju Robert Hammarstedt som skrivit om kyrkan i Skön! Tur att du är med och rättar mig!  
 
Med vänlig hälsning,
 
Henrik Törnqvist
Örebro

2007-06-09, 16:15
Svar #27

Utloggad Benny Borgstrand

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 989
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 10:57
    • Visa profil
Ulf, hänvisar ofta till professor Dick Harrison i sina inlägg, vad gäller genealogin för medeltid så tror jag att Kaj Janzon är ett strå vassare.
 
Tyvärr verkar ju inte Dick besöka detta forum, men skulle vara intressant att se svar på Ulfs tankar från Dick. Jag antar att Ulf har läst Jarlens sekel av Dick Harrison, och att han där tycker sig få stöd för sina tankar om medeltida dokument som förstörts och brunnit upp. Men läs Kajs inlägg en gång till om vad som förstörts i branden ( bränderna ).
 
Själv köpte jag Riseberga kloster en gigantisk volym, fylld bland annat av medeltida genealogi ( frälsesläkter ) när jag började släktforska, men fick som tur var varningens finger av dom som kan medeltida genealogi och som jag litar på. Vad jag vet så kan översättningar av medeltida brev på Svensk medeltida diplomatarium ej heller alltid vara tillförlitlig, detta beroende bland annat på kunskap i genealogi m.m oss översättaren eller har jag fel?
 
Mvh
 
Benny

2007-06-09, 17:47
Svar #28

Utloggad Benny Borgstrand

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 989
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 10:57
    • Visa profil
Sen kan jag ju tillägga att bara för att något är tryckt i skrift eller bok så är det inte sanning. Förr var det nog bara dom som hade råd som kunde ge sin åsikt och tycke. Vem som helst idag kan ge ut en bok om man kan betala för det utan kritisk granskning ( på diverse bolag ).
 
Wikpedia betraktar jag inte som en källa, möjligen öppen åsikt men inget annat.Där kan allt från rena falsarium till sanning finnas beroende på skribent.
 
Mvh / Benny

2007-06-09, 18:00
Svar #29

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Till Carl: Som jag sagt ovan...att man nämner just borgarna Faxeholm, Styresholm och Korsholm kag bero på: att här gällde det MILITÄRA angelägenheter, den gamla fornborgen Byrisholm kan ha haft sin militära blomstringstid på 1200-talet och sedan snabbt förfallit. Så länge Rhyzelius citerar namnet: Birishom från ett riksrådsbrev skrivet 1398 tycker jag att man skall ha stor respekt för det...det är ingen OMÖJLIGHET att det kan ha funnits ett brev till adresserat samma dag!
 
Men hjälp till nu Carl och få fram exakt VAD den danska historikern Huitfeldt har skrivit om slottet Byrisholm i sin rikskrönika sid. 111! Varifrån har han fått sina källor?
 
Vänligen
 
Ulf

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna