Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-08

[Marc Hernelind]

Hej Ulf och Peter mfl, det är rätt att jag inte tror att Styresholm är det medeltid slott Burarna bodde,här är orsaken, det ligger i ångermanland och inte i Medelpad. se nedan.  
 
Styresholm är ett besökscenter för levande medeltid. Centret är uppkallat efter Sveriges nordligaste fogdebord som i början av 1400-talet låg på en ö i Ångermanälven. Medeltidscentret har sitt ursprung i Styresholmsprojektet som genom arkeologiska utgrävningar verkat för ökad kunskap om norrländsk medeltidshistoria. Den levandegörande delen, Styresholmsspelet, hade urpremiär 1991 och Sveriges första medeltidscenter.
 
men däremot Skönsborg är det medeltida slott som fanns i skön ,och mycket väl kunde vara på Birsta berget, ulf Jag tror också att slottet var mycket större an kyrkan vilket också muren visar den går en brabit från kyrkobyggnaden, så det är inget hinder för mej att kyrkan byggdes på en liten del av den mark som slottet var på .
 
men det är som sagt spekulationer mvh Marc

[Peter Karlsson]

Hälsingekungen får nog modereras till sveakungen - han sitter där han sitter på grund av att det finns lite bättre utrymme på kartan där uppe tror jag  
 
Även om placeringar av saker är lite si och så i kvalitet, så tror jag att den grå borgen visst ligger rätt som ligger kring Njurunda, gissar att den syftar på allt gammalt som finns/fanns i trakterna av Njurunda/Kvissleby/Nolby - Kvissle kapell var väl ruin redan då t.ex.
Borgen i grått är av samma storlek och utförande som alla kyrkor, bara det att tak och färg saknas.
 
(Dock lär väl allt om denna mycket kända karta vara tämligen väl dokumenterat och avhandlat, så man skall nog inte ge sig iväg att spekulera om så mycket egentligen.)

[Marc Hernelind]

Peter på kartan om du tittar noga på medelpad ,skön så ser du placeringen av Skönsborg, som sagts tidigare vare skön ett säte för hälsinge kungaren ,storhälsingland inbegrepp medelpad.
men Ångermanland har väl inte ingått i storhälsinland ?
mvh Marc

[Peter T]

Att han verkligen var i Medelpad ser man här
 VÖBAM
 
Och här är ett utdrag:
Olaus har fått sin uppfostran i Linköping och Västerås. År 1504 går han i domkyrkoskolan i sistnämnda stad, och redan samma år har han, enligt uppgift i sin Historia anträdt sin första utländska resa, som gällde Oslo i Norge, där han äfven uppehållit sig det följande året. I Sverige har Olaus sedan innehaft kanonikat såväl vid Uppsala som vid Linköpings domkyrka. Åren 1510-1517 har han vistats i Tyskland, där han vid skilda högskolor fullbordat sina studier.
Vid sin hemkomst har han en tid uppehållit sig i Uppsala, men blef snart i kyrkliga uppdrag anlitad af den påflige legaten Johannes Angelus Arcimboldus, som år 1518 besökte Sverige, bland annat äfven i ändamål att här försälja aflat. Det var på dennes uppmaning och väl i egenskap af aflatskommissarie, som Olaus Magnus åren 1518-1519 kom att företaga sin i geografiskt och kulturhistoriskt hänseende så betydelsefulla resa till de nordligaste trakterna af Skandinavien. Resan gick från Uppsala genom Hälsinglands skogar till Medelpad och Ångermanland, där han vistades under sommaren 1518; antagligen har han redan då äfven besökt Västerbotten.
 
Han besökte alltså Medelpad sommaren 1518 och borde veta hur byggnaderna såg ut.

[Peter Karlsson]

Skulle Skönsborg stå med på t.o.m. Charta Marina på detta tydliga vis så är det ju fullständigt osannolikt att det inte skulle finnas ett smack omnämnt om det i källorna, eller hur..

[Bosse Hermansson]

Marc!
 
Varför skriver du inte när du citerar från andra källor?
 
Tycker att det är mindre snyggt gjort att bara klippa och klistra in från andra sidor utan att kommentera källan.
 
Ägna några minuter åt att omarbeta texterna eller ge en kommentar att du citerar tack.

[Peter T]

Har ej följt alla inlägg i olika Bure-diskussioner, så den här länken kan ha visats förut. Tycker mig känna igen en del av bilderna som Ulf Sawert pratar om i utredningen.
 
 ARKEOLOGISK UTREDNING INFÖR PLANERAD
BYGGNATION AV ÖSTRA BIRSTA
SKÖN SN, SUNDSVALLS KN, MEDELPAD

[Marc Hernelind]

Till Peter du har rätt ångermanland tillhörde storhälsingland, jag gick igenom mina gamla papper och fann det här utdraget.
 
Johan Bure själv behandlar i sin redogörelse Om Burasäten i Hellsingeland (här avser han det gamla Stor-Hälsingland, som också innefattade Medelpad, Ångermanland och Västerbotten) ortnamn i vilka han trodde namnet Bure ingick. Han räknar upp ett Buraholm i Arnäs socken och Buraholm - också kallat Burön - i Skellefteå, vilket enligt Bure skulle ha varit en halvö där lagmanstingen hade hållits i Västerbotten. . [X37, fol. 18v, 20v, Uppsala universitetsbibliotek]  
 
till Bosse varför jag inte skickar med Källor och skriver en massa om saken är 1) jag är dyslektiker så jag skriver med möda och kortfattat,kan inte heller få in fina bilder vet i det hår forumet,för annars kunde jag visa på samma karta,
Charta Marina den byggnad i skön som jag tolkar som skönsborg efter som inga byggnader där år namngivna inte heller Styresholm men det finns en byggnad där.
 
Utdrag från Wikipedia:
Styresholm är en befästningsanläggning eller fogdeborg som byggdes av Vitaliebröderna i slutet av 1300-talet.Den ligger belägen vid Ångermanälvens strand nära samhället Prästmon. Danskar fanns på borgen i början av 1400-talet och drev in skatt på handel.Under medeltiden låg Styresholm på en ö mitt i älven som då kallades Styrån. Då var också platsen rätt nära kustbandet. Numera ligger kusten flera mil nerströms, detta pga den höga landhöjningen i detta område (c:a 1 meter per 100 år).Utgrävningar av de kullar som finns kvar gjordes på 1980-talet varvid en hel del fynd gjordes.
 
vad tycker du Ulf det låter inte som Bure Slott ?  
 
Skönborg har funnits liksom Styresholm i tidigare inlägg så är det Kaj eller Carl Sazbad
som talar om för mej lokaliseringen för skönsborg, det är mycket  möjligt jag har fel med birsta berget,och att din lokalisering i skön är rätt ,försök och få mer uppgifter från Kaj eller Carl.  
 
men jag tror stt Styresholm är fel slott.
mvh Marc

[Marc Hernelind]

Jag  har stavat fel det skulle vara skönbers Slott. jag titta på en sammanställning som jag fick av sten rigedahl om det som skrivit om Bure slott :
 
Ther var Ringmur omkring fordom och var beflutit och kallades Sköns Ö”
obs!1 delar av den finns kvar,vilket vi såg när vi besökte skönskyrka.  
 
Bild.....
 
Avritning av Bur?us teckning av  
J.H. Rhezelius.  
Sköns äldsta kyrka, ursprungligen i nord-sydorientering, var således en ombyggnad av det gamla Bureslottet, eventuellt ett försvarskastell beläget på kyrkön mitt emot Bures slott, om detta låg på fastlandet enligt en annan tradition, som Leonard Bygd?n säger sig ha hört från byfolket vid sitt besök 1890, då tydligen Fale Bure tradtionen fortfarande fördes vidare från far till son.
 
Det berättas av Abraham Hülphers (se nedan) vid besöket 177I om den dåtida kyrkan, ”att dess murar utvisa ännu, att hon fordom tjänat till försvarsverk, liksom de små fönstergluggar, vilka dock till en del blivit upphuggna”. Han säger också att portarna till den dåtida kyrkan var desamma som det forna slottets, gjorda av koppar och med märken efter pilskott, Leonard Bygd?n anger att han sett portar av järn med märken efter pilskott. Kyrkan av idag som invigdes 1847 är delvis byggd av den gamla försvarskyrkans stenar. De som blev över fanns till för kort tid sedan att beskåda bakom kyrkobyggnaden.
 
I ”vapenhuset” står den imponerande gravhällen, som tidigare funnits nedlagd i golvet framför altaret och också varit på väg att förstöras. Hällen visar Burevapnet: den böjda bepansrade armen, där ovanför en hjälm och två korslagda bilor. Den pansrade armen symboliserar Fales stöd till Erik, hjälmen Fales tecken till hövdingskapet i norr, yxorna som sagt det norska stödet. Detta vapen återfinns delvis i det gamla sockenvapnet för Skön. Sköns tingslags
sigill.  
 
Detta vapen är i sin tur hämtat från Sköns tingslags sigill, tillverkat i brons med svarvat skaft och förvarat i församlingens arkiv.
 
Johannes Bureus berättar vidare: ”I Kyrkegården står ännu S. Brijtas kapell ther äro offerståkkarne qvarre än, thet står ännu helt och hållit och sägs vara 200 år gammalt. Ther i Messadhes och offradhes allenast en gång om året om Brijtemäss, efter Mikilsmäss.”
 
Kanske är sägnen om att den heliga Birgitta landsteg i Skön på väg till Erik den Heliges grav i Nidaros sann. I våra dagar finns en Birgittakyrka i Skönsberg och en Birgittakör i församlingen.
 
Fale Bures slott skulle utan tvekan varit Norrlands förnämsta fornminne antyder hedersdoktor Reinhold Olsson och en enastående turistattraktion om det inte varit för två kulturella marodörers skull.
 
Den förste var prosten Joseph Backlund (kyrkoherde i Skön 1826 -1867) som först utan att rådfråga dåvarande landsantikvarie Bror Emil Hildebrand och sedan med dennes liknöjda samförstånd lät riva den gamla kyrkan, det ombyggda Bure fästet. Dess gamla katolska inventarier skändades, där som exempel Jesusbilden användes som huggkubbe av kyrkväktaren. Allt i stor okunnighet om och likgiltighet för de kulturella värden, som här tillspillogavs. Backlund är ett lysande bevis på dåtidens allsmäktiga maktmänniskor i prästskrud, som för att dölja sina egna nidingsdåd förnekar och döljer kulturella värden, i detta fall tydliga bevis på den gamla katolska kyrkans tidigare funktion som försvarsverk.
 
De gamla stenarna användes delvis för att bygga den nya kyrkan, 24 alnar norr om den gamla.
 
Den andre var amanuensen Leonard Bygd?n som i skrift och tal förlöjligade och häcklade Johannes Bur?us och dennes nedteckningar 1601 av prästen Petrus Laurentius och dennes faders berättelse om Bure släkt och slott. Det får närmast kallas en kulturhistorisk skandal att överbibliotekarie Bygd?ns uppsats av 1890 i kulturtidskriften Samlaren tagits ad notam intill denna dag och fortfarande förs vidare av negativa element. I nämnda uppsats delvis grundad på skriften sitt verk ”Hernösands stifts herdaminne” säger han själv att hans iakttagelser vid granskningen av Fale Bures griftesten i Sköns kyrka förmodligen var önsketänkande, när han ”ser” årtalet 1402 och därmed associerar till en senare Nils Fardiaeksson, som enligt Bygd?n inte är av buresläkt (se ovan). Fale skulle vara en omvandlad form av Fardiaekn. Leonard Bygd?n menar att endera denne Nils eller hans son begravts under griftehällen.
 
Topografen Abraham Hülphers, som såg stenen 1771 (I00 år tidigare) är ärligare och säger i sin skildring att hällen har några ”oläslige bokstäver”. Griftestenen liksom dopfunten har under de århundranden som gått hanterats mycket ovarsamt. Från att ha legat framför altaret i den gamla kyrkan har kalkstenshällen vandrat runt i och utanför kyrkan. Ett tag låg den bakom kyrkväggen, ett tag vid ingången på höger sida mellan två runstenar men slutligen har klenodens historiska värde insetts och den har nu getts en framträdande plats i vapenhuset.
 
I Riksarkivet finns enligt Leonard Bygd?n tre pergamentsbrev med samma sigill som Burevapnet tillhörande lagmannen över Hälsingland Fardiaekne unge, dat 1347, 1359 och 1363. Det fanns alltså vid den tiden en lagman som hade de korslagda bilorna som vapen.
 
mvh Marc

[Ulf Sawert]

Hej alla igen! Jag har nu tittat på den stora kartan: Carta Marina och den är ju ett konstnärligt mästerverk! Ni nämner fästningen Vardehus, ja det var där som min förfader Klaus Gagge residerade i början på 1600-talet! Se också hur man har ritat in de eviga gränsstrider som stod däruppe mellan danskarna och svenskarna. Tycker att kartan är förvånandsvärt bra när det gäller proportioner, även om man tydligt kan se att norrlands längd är starkt överdriven i jämförelse med södra delen av landet. Marc, längst upp i bottenviken kan man se all handel som bedrevs där...av Birkarlarna bl. a.!
 
Men om nu denne Olaus Magni kände till borgen i Skön borde han då inte ha skrivit om den i sin historia? Är det någon som kollat det?
 
Han hade ju en bror som hette Johannes Magni, jag har ett citat här hemma från boken: Medelpads Fornminnen skriven av Arvid Engqvist.
 
Det lyder: Refererades allenast att Fahle eller Falle hin unge om hwilken Joh. Magni talar uthi Konung Erichs den Helges Historia, skall i Skiön hafft sitt Slått och grifft warandes på Grifften hans Wapn att see aff 2 bilor i Korse, hwilket och nu sigillum paroecia (=sockensigillet) äro.
 
Det är tydligen historikern Theet som skrivit detta citat år 1684. Lägg märke till att här näms också om ett slott!
 
Vad menas med detta? Är det brodern till Olaus Magnus som omtalas här?
 
Till Peter Karlsson: Det står ju i texten som handlar om Olus (vöbam, se ovan) att han även tog hänsyn till muntliga berättelser på sina resor, när han besökte Skön så kanske att han fick höra den gamla berättasägnen om Fale Bure och hans bravader och han kanske också besåg ruinresterna där vid Birstaberget med egna ögon? Tydligen ansåg han att detta var så trovärdigt att han vågade rita in en borg på kartan! Glöm inte att här har vi att göra med en mycket högt utbildad person som varit svensk ÄRKEBISKOP!
 
Varför det inte står så mycket om denna borg i skrifltiga källor kan bero på två saker: dels rör det sig om 1200-talet och då skrevs nästan inget ned och dels kan det bero på att borgen saknade all militärstrategisk betydelse under senare tid - den kanske förstördes helt under det blodiga 1400-talet? Där finns nog förklaringen också till varför man nämner Faxeholm, Korsholm och Styresholm så fort det gäller MILITÄR berydelse. Ser ni att borgen Korshom (i Finland) också finns med!
 
Till Peter T: Jag har kollat upp undersökningen av Östra Birsta som du länkade till. Den gäller inte det vi pratar om här utan berör en annan del av Birstaområdet.  
 
Tack till Peter & Peter för all hjälp med bilder och länkar!
 
Vänligen
 
Ulf

[Lotta Nordin (Lotta)]

Att läsa för den intresserade:
Om ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure av L. Bygd?n.
 
Det är några sidor att läsa, men det står mycket tänkvärt i den texten.

[Ulf Sawert]

Till Peter Funke: Du får fråga Robert själv vad han tycker om hans väns uppskattningar - jag tror att han har rätt! Allt faller nämligen på sin plats om man antager att det verkligen legat ett slott/borg där med en dubbel ringmur, allting stämmer!!
 
En fråga: Finns det någon som vet om runstenar ibland användes som begravningsstenar? Alltså...att man begravde folk under dem?
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till Marc: Du citerar Renhold Olsson ovan...att han säger att Fale Bures slott skulle ha varit Norrlands förnämsta fornminne och en enastående turistattraktion. Men, det är ju inte försent...som sagt var...det är ju inte för sent...nya rön har ju gjorts...
 
Vänligen
 
Ulf

[Lars Öhman]

Kartan har förstås stort kulturhistoriskt värde. Men som ren karta betraktat har den uppenbara brister. Inte förrän med Anders Bure (sic!) på 1600-talet började korrekta kartor upprättas. På 1500-talet kände man inte till den matematik som krävs för att kunna göra riktiga kartor.  
 
Men som sagt, kulturhistoriskt intresse har kartan. Själv undrar jag över vad det är för djur som avbildas vid Indalsälvens mynning. Det ser ut som öppnade musslor. Kan det röra sig om flodpärlmusslor? Det ser i vart fall inte ut som de store laxer som Gustav Vasa var så intresserad av.

[Marc Hernelind]

Ett stort tack till Lotta Nordin....
för intressant inlägg, jag har tagit ner artikeln så man kan läsa den i lng och ro mvh Marc  
ps visst Ulf ..

[Peter T]

Lotta Nordins länk var intressant, milt uttryckt...
 
Enligt Bygd?n så tror han alltså att det är Farteign den unge som ligger under griftestenen. Bevisningen han ger är övertygande vid en första anblick.
 
Han gör en sammanfattning på näst sista sidan:
Resultatet af vår undersökning är således att ursprunget till  
historien om Fale Bure är en lokal sägen från Sköns socken i  
Medelpad, som har till sin kärna en verklig historisk person af  
frälseätt och hans ännu i behåll varande grafsten; vidare att denna  
sägen år 1601 upptecknades af Johan Bureus, som på grund af en  
okritisk historisk kombination antagit den ifrågavarande frälseman-  
nen tillhöra Bureätten samt för öfrigt satt hans lefnad alldeles för  
långt tillbaka i tiden; att sägnen upptagit drag från den historiska  
händelse, som utspelades vid Håtuna; samt slutligen att det adliga  
vapenmärke, som finnes på grafstenen och som senare utan giltigt  
anspråk upptogs af 1600-talets Burar, en gång i tiden, i medlet af  
14:de århundradet, fördes af Nils Fardi?knson och att med stöd af  
den bevisning, som historien i förening med språkvetenskapen för  
närvarande kan åstadkomma, all sannolikhet talar för att Fardi?kn  
unge, son af nämnde Nils Fardi?knson, hvilat under denna grift-  
sten och att han sålunda är den ursprungliga historiska förebilden  
till den mythiska Fale Bure.

[Peter T]

Ulf skriver:
 
Till Peter Karlsson: Det står ju i texten som handlar om Olus (vöbam, se ovan) att han även tog hänsyn till muntliga berättelser på sina resor, när han besökte Skön så kanske att han fick höra den gamla berättasägnen om Fale Bure och hans bravader och han kanske också besåg ruinresterna där vid Birstaberget med egna ögon? Tydligen ansåg han att detta var så trovärdigt att han vågade rita in en borg på kartan! Glöm inte att här har vi att göra med en mycket högt utbildad person som varit svensk ÄRKEBISKOP!
 
Vill bara tillägga att Olaus var i Medelpad 1518, historien var då inte så gammal, ca 300 år.

[Patrik Larsson]

Vill bara inflika att Olaus Magnus i förorden till Historien om de nordiska folken, Gidlunds förlag 1982, själv skriver att det först var en ytlig skiss som han gjorde och sedan 1539 färglade. Den gjordes när han var i landsflykt 1539 i Venedig innan han blev föreståndare i Birgittas hus i Rom. Han beklagar också i förordet om någon inte instämmer med hans skrift, att man skall beakta hans långa flykt från hemlandet.

[Lars Öhman]

Det förklarar varför det är så många platser som ligger helt fel. T.ex. har han lagt Indal vid Ljungan istället för vid Indalsälven. Han verkar ha trott att det var Ljungan som hette Indalsälven och tvärtom.

[Lars Öhman]

Det förklarar varför det är så många platser som ligger helt fel. T.ex. har han lagt Indal vid Ljungan istället för vid Indalsälven. Han verkar ha trott att det var Ljungan som hette Indalsälven och tvärtom.

[Robert Hammarstedt]

Mina vänner!
1764 gjordes Delning av skog i byn Birsta enl historiska kartor på lantmäteriets hemsida. Klistra in länken nedan så kanske ni kommer fram till rätt karta. Där syns med all tydlighet de två murarna som Ulf pratar om. Däremot inte ett spår av någon borg eller torn. Murarna förefaller vara en slags fastighetsgräns.
 
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=LMS&nbOfImages=3&documentAccessCode=LMS_:LMS_X49-3:1
 
Fungerar inte länken så gå in på lantmateriet.se och klicka dig fram till historiska kartor, avancerad sökning, Västernorrlands län, Sköns kpg, Birsta nr 1-8.  
 
Murar till slott inbillar jag mig är bearbetade till kantig form för att kunna muras och staplas på varandra. Murarna som finns idag är av runda stenar.
 
Skulle murarna som omger den av Ulf tidigare omnämnda fattigstugan finnas 1764 skulle de förmodligen vara med på kartan. De är förmodligen av senare datum. Jag ser gärna att någon bevisar motsatsen!

[Robert Hammarstedt]

Länken ovan fungerar, men man måste ha DjVu-plugin installerad. Det finns en länk på nämnda sida för detta.
Omtalade murar finns i gula fältet Wäster Birsta ägor.
 
Charta Marina är helt fel när det gäller älvar och byar. Härnösand ligger inte utanför Njurunda. Indal ligger vid Indalsälven som ser ut att saknas. Visserligen går en älv från Storsjön i Jämtland (Indalsälven) med den ser ut att vara Ångermanälven vid kusten...
LIVSTORD torde vara Ljustorp och ligger norr om Indalsälven. Slottsliknande byggnad ligger alltså nära intill LIVSTORD (Ljustorp?).
Byggnaden i Njurunda torde vara kyrkoruinen vid dagens E4.

[Ulf Sawert]

Till Robert: Lägg gärna ut kartorna så vi får se dem! Att ruinresterna kanske inte finns markerad kan väl helt enkelt bero på att ingen tänkt på dem som slottsrester - ingen har brytt sig om dem!? Sedan nämner du om runda stenar...man tog väl vad man hade tillgång till häruppe i norrland...kom ihåg att det inte rör sig om någon Kungaborg av sydligt snitt!
 
Har du sett bilderna på Carta Marina? Ser du Robert att en borg finns inritad där i Skönsområdet! Vad är din kommentar?
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till Lars Öhman: Den flod du kallar Indalsälven (musslorna vid mynningen)är nog Ångermanälven...och jag tor att ljungan ligger strax nedanför de fem gröna träden.
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Kan LIVSTORD borgen vara någon Kungsgård/fästning i Selånger?
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Ingen som har möjlighet att kolla upp den danska historikern Huitfeldts rikskrönika och exakt vad han skrev om Byrisholm slott på sid. 111?
 
Enligt Urban Sikeborg skall boken finnas tillgänlig på Kunliga Biblioteket i Stockholm, ingen som bor i närheten...? Ingen som kan kopiera sidan och lägga ut texten här, jag kan bekosta kopieringskostnaderna och ev. andra utlägg - om det inte blir för dyrt.
 
Vänligen
 
Ulf

[Peter Funke]

Tack Robert för ditt klarläggande om murarna! Jag tycker att det är symptomatiskt för debatten att Ulf åberopar Roberts vän som något slags auktoritet, liksom att han använder Dick Harrison som ofrivilligt sanningsvittne, men ifrågasätter alla de god viljor som försöker åstadkomma en någorlunda sansad debatt här. Vad är det för sagorike som håller på att ta skepnad i Buretrådarna, med underjordiska gångar och begravda kungar? Är det sägnen om Ållebergsryttarna i en lokal variant som växer fram under storslaget dirigentskap av kompositör Sawert?

[Elisabeth Thorsell]

Citat från Ulf 01:15: Sedan nämner du om runda stenar...man tog väl vad man hade tillgång till häruppe i norrland...kom ihåg att det inte rör sig om någon Kungaborg av sydligt snitt!  
 
Det försökte jag framföra i ett tidigare inlägg, nämligen att man kunde förvänta sig en rejäl timrad historia som den mytiska kungaborgen, inte något Loire-slott, som förefaller föresväva Ulf, med lönngångar och källarvalv.  
 
Nu tycker han tydligen att det duger med traktens stenar att bygga slott av, till slut kanske han kan tänka sig en timrad byggning, som borde ha varit mer naturlig i de stora skogarna i Medelpad. Om den nu har funnits en gång, vilket verkar osannolikt. Och Norrlands furstar var väl egentligen förmögna storbönder, som var och en styrde ett mindre område och gav 19 i den sydliga kungamakten.

[Jörgen Tollesson]

Vem är den i Anbytarforum (i varje fall under det namnet) tidigare okände Peter T, som plötsligt dök upp här i förrgår? Är det fullständiga efternamnet långt som ett walesiskt ortnamn, eftersom det är så besvärligt att skriva ut det? J
 
Jag trodde att anbytarvärden höll ett extra öga på alla Bure-diskussioner, med tanke på hur det har gått till under diverse sådana rubriker tidigare (anonyma inlägg i långa banor, fejkade borgbilder m.m.) - men tydligen är inte ens de ordinarie ögonen riktade åt det här hållet, eftersom inget påpekande om ordningsreglernas krav på fullständigt namn har gjorts till Peter T efter något enda av hans åtta inlägg...

[Peter T för sista gången]

Patrik Larsson, Lars Öhman, Robert Lind, Peter Funke, Bosse Hermansson m.m., ingen av dem har heller vågat uppge epost-adress. Förmodligen heter dom något helt annat... Robert Lind är ju så uppenbart Hasse Alfredssons figur.
 
Det är väl inte riktigt rumsrent att delta i den här diskussionen under sitt riktiga namn. Så tyckte även jag. Jag tyckte diskussionen var vansinnigt underhållande och när jag hittade Carta Marina valde jag att ta ett alias, tyckte det var viktigt att kartan kom med i diskussionen.
 
Jag kommer inte att använda Peter T i fortsättningen utan mitt riktiga namn om jag väljer att delta i den här diskussionen.
 
Radera gärna mina inlägg, spar dock bilderna och ifrågasätt de andras identiteter under den här diskussionen.
 
Kommer fortsätta följa diskussionen passivt i fortsättningen.