Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-07

[Urban Sikeborg]

Här är för övrigt det fullständiga citatet ur Anders Rhyzelius' Sviogothia Munita (ung. Det befästa Svea- och Götaland) från 1744, s. 36, ur mina samlingar:  
 
Burestad[:] Ett gammalt Slott i norra Medelpad och Skiön=Sochn, hwarpå vti början af thet trettonde Secul? residerade eller bodde Fale hin Vnge Höfwesman eller Gouverneur öfwer Norrländerna. Och berettas om thenna Herren / at han af samma Slott hafwer giort ena Kyrkio, som än i dag heter Skiön, wid hwilken thenna tapra Burens graf ännu finnes med sten betäckt. Så wida thenne berettelse är sann, hwilket kyrkions belägenhet icke ringa bestyrker; tyckes man hafwa theraf anledning til at tro, thet Burestad hafwer warit Herr Fales arfliga Slott; ty elliest hade icke stådt i hans macht at förwandla thet til en kyrkio. Och om thet warit hans arfliga; så wil theraf följa, at på thetta Slott hafwer bodt Herr Fales fader Herse / hans Farfader Fale hin Gamble och andre äldre Burar, flere leder tilbaka, som alle hafwa ther norr vt warit mycket anseenlige män. Man kunde lätteligen komma på the tanckar, att thetta slott longt tilförne och ifrå hedenhös, med Helsingariket, som sträkte sig wida öfwer Norrlanden, hade sina enskilda Konungar, warit ett theras Slott eller Säte, och tå hetat Skiönsborg; men sedan thet kommit vnder Vpsala=Konungar, blefwit doneradt eller vplåtit åt Burar, som thet nämnt eller låtit thet nämnas efter sitt namn Burestad eller Byrestad. Vti ett Riks=Rådens bref, dateradt in castr? Almersteg (motte warit Almar=Stäke) Anno 1398 crastin? Dionysii, nämnes Slottet Birisholm, beläget i Norlanden. Om thet warit Burestad kan jag icke begripa; och hwad thet Birisholm warit för ett Slott på then tiden, när Konung ERIK Pomeranus nyss kommit til regementet; thet motte någor säga, som om Norrländernas antiquiteter, orter &c äger tilräckelig kundskap.
 
Uppgifterna om slottet Burestad som senare blev Sköns kyrka är tydligt hämtade från Joseph Thun; de vilda spekulationerna om att det skulle ha varit Bureättens stamslott sedan hedenhös är däremot biskopens egna. Men han identifierar inte Birisholm med det föregivna slottet i Skön.

[Jörgen Tollesson]

Ulf, du säger att jag kräver av dig något som inte existerar...
 
Men det jag har krävt är en förteckning över av dig kända källor som visar att det har funnits ett slott i Skön/Birsta! Existerar det verkligen inte några sådana källor? J
 
Och jag har gång på gång upprepat att jag inte bara är ute efter skriftliga källor och inte heller bara källor från 1200-talet, utan - här kommer det igen, för vilken gång i ordningen har jag tappat räkningen på - primära och sekundära, samtida och senare, skriftliga och muntliga samt arkeologiska.
 
Det står dig alltså helt fritt att ta med vad du vill som källor som du har använt för att komma till slutsatsen att slottet har funnits.
 
Dina svar har varit allt annat än källförteckningar; i stället har du kommit med långa utläggningar, där det har skymtat några källor här och var - några i klartext, andra har jag fått gissa mig till att du vill ha med på listan. Dessa källor, sammanlagt sex stycken, har jag listat - och frågat om listan är komplett eller om du har något att lägga till.
 
Och det är alltså den sistnämnda frågan som jag upprepade gånger har ställt - men i stället för att svara Ja, den är komplett eller Nej, du kan lägga till..., så har du bara kommit med  goddag, yxskaft till svar. Och så säger du att det är jag som mörkar...
 
Vidare har jag också sagt att orsaken till att jag avstår från att svara på dina murfrågor inte är att jag inte klarar av att svara, utan att jag tar en sak i taget; först gäller det alltså att fastställa källorna.
 
Och så här ser den listan ut - hittills:
 
1. Svio-Gothia munita eller historisk förteckning på borgar, fästningar, slott etc. (Andreas Olavi Rhyzelius, 1744)  
2. Äldre systematiska inventeringar av Medelpads fornminnen (Arvid Enqvist, 1943)  
3. Ett riksrådsbrev (Almarestäket 1398)
4. Murar i Birsta (ålder okänd)  
5. Bygdesägen i Birstadalen (ålder okänd)  
6. Sumlen (Johannes Bureus)
 
(Jag har här utgått ifrån att Joakims version av n:r 1 och 2 är den korrekta [vilket också när det gäller n:r 1 stämmer med den av Urban angivna titeln, och när det gäller n:r 2 med uppgifterna i Sundsvalls bibliotekskatalog]; du påstod emellertid att de var två nya källor, inte bara en komplettering/rättelse av de av dig lämnade titlarna/författarna - vilket är ytterligare något som du inte svarade på när jag frågade hur det egentligen förhöll sig med den saken...)
 
Jag frågar nu igen: Är ovanstående lista komplett eller har du fler källor att lägga till?
 
Till sist noterar jag (märkligt nog utan att bli överraskad... J) att murarna nu har fått tillökning i form av källarvalv med lönngångar och skattkammare. Visserligen skriver du kanske (åtminstone när det gäller lönngångar och skattkammare) - men du brukar ju också tala om det förmodade slottet, samtidigt som du blir mycket upprörd om någon förmodar något annat...

[Marc Hernelind]

Hej Jörgen och Urban med flera det har varit ett  långt skrivande om Bure slott jag trodde ju att någon annan skulle komma till Ulf försvar när det gäller det omtalade slottet i  skön söm Fale den yngre och även Fale Bure d.ä, som skulle vara Landsdomare för stor hälsingland. samt härörare för hälsingarna.
ni har själv gett ut en lista på de som nämnt om Slottet som Burarna bodd i.    
1. Svio-Gothia munita eller historisk förteckning på borgar, fästningar, slott etc. (Andreas Olavi Rhyzelius, 1744)  
2. Äldre systematiska inventeringar av Medelpads fornminnen (Arvid Enqvist, 1943)  
3. Ett riksrådsbrev (Almarestäket 1398)  
4. Murar i Birsta (ålder okänd)  
5. Bygdesägen i Birstadalen (ålder okänd)  
6. Sumlen (Johannes Bureus)  
 
om man nu tänker sig att det är Skönborgsslott där dom gammla hälsinge kungarna bodde i för skön i medelpad var säte för Stor hälsingland  (medelpad,Jämtland,Hälsingland)  vi vet inte vad Skönborgsslott hette på 1200talet,det kunde mycket väl namngivits efter Burarna Byreholm Bureholm Birisholm
 
När Sen enligt ovan källor Byggdes slotte om till Skön Kyrka och porten enligt R.Olsson skulle komma från det gamla slottet ,vi vet inte hur gamla skönkyrka såg ut men JB och Rhyzelius,
har beskrivt med och och avritat den.  
 
utan att gå in på Johan Siggesson och Burevapnet i Kyrkan och krönikeboken som också visar att det funnits ett slott ( jag har mycket mer om det nu så jag återkommer om det )
 
detta Skönborgs slott låg upp på samma berg  där Skön kyrka ligger nu, det skulle som jag fattat det varit vatten runt nere där moter vägen går och köpcentrum är, inte så konstigt om detta slott med mur runt låg beläget på den platsen.  
 
sen och komma att begära bevis eller primära källor från 1200 talet  det är ju vannsinigt det finns knappt på något annat slott från den tiden ?
 så mina och Ulfs sekundär källor och muntliga källor smäller högre än det vi fått från  er att detta är fel mvh Marc Hernelind

[Jörgen Tollesson]

Marc, att ingen annan har kommit till försvar av Ulfs slottsteorier kan ju ha sin naturliga förklaring...
 
Jag ska återkomma till frågan om vilka källor som smäller högst (om någon smäller alls...) när Ulf har sagt att listan är komplett (med eller utan tillägg).
 
Vad gäller den vansinniga begäran om primärkällor från 1200-talet, så läs gärna de tredje och fjärde styckena i mitt förra inlägg...
 
En liten fråga: Med Storhälsingland brukar avses det område där hälsingelagen gällde, d.v.s. kustlandskapen från Ödmården (gränsskogen mellan Gästrikland och Hälsingland) och så långt norrut som landet då var bebyggt; vilken är din källa till att också Jamtland skulle ha ingått där i?

[Bosse Hermansson]

Robert Hammarstedt!
 
Arkeologi som källa för släktforskning var något nytt! Hur i fridens namn skall man kunna belägga släktskap med hjälp av arkeologiska fynd?.  
 
Knappast något nytt alls… Har det t.ex. gått dig förbi helt att man funnit både gravar och runstenar som kan kopplas till Jarlabanke och hans släktmedlemmar.
 
DNA i all ära, men det är nog svårt att kunna hitta spåret bakåt 30 generationer med namn och allt, för det är väl dit du strävar?  
 
Inte alls svårt om man spårar någons släktingar på fädernet (y-kromosomalt DNA) eller på mödernet (mitokondriellt DNA). Det svåra blir att avgöra om rör sig om ett led (rakt nedstigande led) eller två led från samma rot.  
 
Att döma av dina inlägg i andra trådar finner du tydligen ett alldeles självklart samband mellan pseudovetenskap och släktforskning, men ser inte alls något samband mellan arkeologi och släktforskning.
 
Mycket märklig inställning!

[Peter T]

När skulle det här slottet ha försvunnit? Sjönk det ner i jorden eller var det någon som rev det? Fanns det på 1500-talet borde det vara med, eller också finnas kvar som en ruin på Olai Mangnis Carta Marina från 1500-talet.
 
Kartan finns på
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ea/Carta_Marina.jpeg  
 
Zoomar man in Skön så finns det några byggnader utritade. Nedanför NIVRVD (med två prickar ovanför sista V:et) som borde vara Njurunda, är inte så hemma på hur orterna ligger i området, finns det en fyrkantig byggnad ovanför en å eller liknande. Skulle ju kunna vara ett slott (eller borg), men i så fall ett väldigt litet... eller en ruin.
 
Lite längre ner, nedanför Hudiksvall, finns en byggnad på Faxholm utritad. Kan det vara fästet i Faxholm som nämns i några tidigare inlägg. Den byggnaden ser i och för sig inte så mycket större ut...
 
Går man lite till vänster om Skön finns en större byggnad som ligger nedanför TVNA (Tuna) och till höger om LIVSTORD. Den ser ut lite som byggnaden på Faxholm...
 
Intresserade kan väl ta sig en titt på länken till kartan och kommentera.

[Kenneth Bengtsson]

Ulf
 
Du säger att jag gått till personangrepp på dig, om Du menar att det jag skrev att Du har gott om fantasi?
I så fall var det ej min mening att såra dig.
Vad gäller dina frågor till mig så har jag svårt att upfatta dessa i det Du skriver, men ställ gärna om dom i så fall.
Sedan tycker jag att Du och även Marc bygger era teser på lite väl lösa grunder. Släktforskning är ingen tävlan, åtminstonde inte vad jag tycker i alla fall.  
Så uppmaningar typ Hej Marc! Roligt att du är tillbaka...i gammal fin form! På dom bara...  är lite väl löjliga.
 
Till Marc
det Du skriver  ...så mina och Ulfs sekundär källor och muntliga källor smäller högre än det vi fått från er att detta är fel mvh Marc Hernelind...
tycker jag är lite väl verklighetsfrämmande. Kaj Janzons och Urban Sikeborgs inlägg i fråga tycker jag smäller högre när det gäller saklighet.

[Ulf Sawert]

Till Kaj Janzon: Tack för ditt fina inlägg! Känner du till detta med Huitfeldt?
 
Till Urban: Du menar alltså att Huitfeldt nämner slottet: Byrisholm, varifrån har han fått källor för detta?. Vilket år skrev Huitfeldt sin rikskrönika? Ingen som har tillgång till boken och som skulle kunnga lägga ut sidan (sid. 111) om Byrisholm här!!??
 
Marc: Känner du till detta med Huitfeldt?
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till Peter T: Byggnaden vid Njurunda är nog Njurunda kyrkoruin (från 1200-talet). Kan du inte lägga ut bilden på en byggnad i Skön (1500-talet) här?
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till Bosse Hermansson: Intressant skrivet! Vi har ju hittat en övergrävd kulle uppe vid skogsbrynet där vid Birstaberget, så du menar...att om denna kulle skulle visa sig vara en grav med en Bure-människa så skulle man kunna jämföra mina DNA med de som finns på kvarlevorna där i graven? Och om de skulle stämma...och graven kan dateras till 1200-talet så är ju saken klar!!! En helt ny infallsvinkel...
 
Vänligen
 
Ulf

[Marc Hernelind]

Nej Ulf det kände jag inte till men det är en intresant Uppgift,skall försöka ta del av det matrialet.  
en fråga jag har till Carl Sazbad som hjälper mej lite i mitt resonemang är om du Carl vet var Skönsborg var lokaliserat någonstan i Sköns socken ? och om det finns någon rest kvar av skönsborg , för enligt våra sekundära källor skulle man byggt om slottet till skönkyrka och det finns rest av det slottet delar av slottsmuren finns kvar. mvh Marc Hewrnelind

[Ulf Sawert]

Hej Jörgen! Listan ser fin ut...lägg till den danska historikern Huitfeldt också som - enligt Urban Sikeborg, se ovan - tydligen nämner slottet Byrisholm i sin rikskrönika!  
 
Vänligen
 
Ulf

[Henrik Törnqvist]

Marc Hernelid!
 
Läs gärna Robert Hammarstedts inlägg torsdagen den 31 maj 2007 kl. 23.38 angående kyrkan i Skön.
 
Med vänlig hälsning,
 
Henrik Törnqvist
Örebro

[Marc Hernelind]

Hej,Jörgen du har förmodligen rätt i det med stor hälsingland jag läste Nils Ahnlund matrieal om stor hälsingland vilket Medelpad skulle ingå och att skön skulle vara säte för de gamla hälsinge kungarna, det var kanske fel att ta upp jämtland jag har int tillgång till hans matieal i kväll så jag litgar på din uppgift. Kenneth min vän varför tog du åt dig jag anser att du Urban och kaj skriver sakligt,det jag ville poängtera är att på 1200 talet är det ofta lättare att hitta sekundärkällor,man skall ha flyt att hitta Primär källor just för buresläkt under medeltiden ibland stöter man på något medeltida brev ect,sen har man ju tillgångtill arkeologiska fynd som i bland hjhälper att lösa släktforsknings frågor,på det har vi många exempel som även bosse nämner mvh Marc

[Ulf Sawert]

Så...lite kompletteringar ang. rek.-bilden jag lagt ut: jag citerar några rader igen ur boken Jarlens Sekel skriven av historieprofessor Dick Harrison, utg. år 2002 på Ordfront Förlag.
 
Citaten gäller borgbyggande på 1200-talet.
 
Sid. 135 längst ned: En brunn var självskriven, annars skulle törsten knäcka motsåndsviljan under belägring. För att göra borgen verkligt stark krävdes att både torn och mur var konstuerad av sten, (texten fortsätter på sid. 136) men detta var en kostnadsfråga som man ofta tvingades kompromissa om. Porten skulle om möjligt täckas av ett torn och vara länkad till en vindbrygga. Den medeltida uppfinningsrikedomen var stor när det gällde att skydda just porten, som under inga omständigheter fick bli anläggningens akilleshäl. Här kunde en fiende överraskas av fällgaller, skållhål för kokande vatten och fallgropar. Ett verkligt komplement till kärntorn och mur var flankeringstorn, det vill säga torn som stod ut framför en ringmur och gav försvararna möjlighet att skjuta åt flera håll.
 
Vidare längre ned på sid. 136: Att bygga borgar var kostsamt och största vikt lades vid den centrala anläggningen med torn och mur, huvudborgen. Endast de allra starkaste svenska kungaborgarna hade kärntorn, ringmur, komfortabel bostad, rymlig förborg och fullgott yttre försvar. Ett billigare alternativ var att enbart anlägga en så kallad barfredsborg. Termen barfred, ett tyskt ord av oklart ursprung, syftade under medeltiden på ett torn, flyttbar eller fast. På franska och engelska avser termen ett klocktorn (fr.beffroi, eng belfry). I moderna svensk borgterminologi avser vi ett ensamt torn som anlagts som borgens enda egentliga försvar. Så skedde i regel när det senmedeltida frälset byggde borgar, men även de kungliga borgarna i Kalmar och Stegeborg förefaller ursprungligen ha varit anlagd på det viset. Slut på citat.
 
Här ser vi hur viktig en vattenkälla var för borgens uthållighet vid belägring.
 
Vidare näms flankeringstorn i texten...är det ett sådant man ser grundresterna efter när det gäller den lilla rundeln till höger på min bild?
 
Sedan talas det om att vissa borgar - av kostnadsskäl - bara hade ETT stort befäst torn och resten var murar. Kan det ha varit ett sådant slott/borg där i Birsta? Kan den stora (halv)-rundeln till höger vara slottets ENDA torn - därav den (förmodade) viktiga vattenbrunnen i källaren?
 
Detta är intressanta fakta som tål att begrundas!
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Tillägg: Marc och jag har lite olika uppfattningar om VAR slottet/borgen låg. Det finns enligt mig några faktorer som talar för den placering som rek.-bilden (ovan) visar.
 
1. Sköns gamla medeltidskyrka är alldeles för liten för att kallas för ett slott!
 
2. Förmodligen fanns det större förutsättningar för en vattenrik kallvattenkälla i sluttningarna vid Birstaberget - vatten rinner ju ned från höga berg.
 
3. Birstaberget är betydligt högre än kullen vid Sköns kyrka. Man hade nog bra kontroll över hela området om en skara vältränade bågskyttar tog posto däruppe! Jag tror ju också att en ringmur gick runt själva krönet av berget och att det förmodligen också fanns någon form av fort däruppe.
 
4. Den gamla berättarsägnen förlägger slottet dit. Om slottet funnits vid Sköns kulle varför finns det då inte mera arkeologiska kvarlevor av det i närområdet där? Var finns resterna efter ringmuren? Var finns den viktiga vattenkällan (eller källådern)? Vi har ju åtminstone hittat två stenmurar - varav en är 3 METER BRED! - plus ruinrester efter både rundlar och en mur där vid Birstaberget. Vidare har vi där i sluttningarna sett bilder på enorma stenmassor som förstört en bra bit av en åker...VARIFRÅN kommer dessa stenmassor?
 
Vänligen
 
Ulf

[Peter Funke]

Ulf, en stor eloge för att du aktiverar allt vad expertis finns att uppbringa på den här sidan, jag menar det verkligen!
 
Sedan en fråga som anknyter till vad jag frågat nyligen: du skriver Vi har ju hittat en övergrävd kulle uppe vid skogsbrynet där vid Birstaberget, och då undrar jag återigen - vilka är vi? Inbegriper detta även alla de som ställer sig frågande till ditt sätt att resonera, eller representerar du någon form av tvärvetenskapligt lokalt sällskap?

[Peter T]

Här kommer två bilder från Carta Marina:
 

 
Hälsningar, Peter T

[Ulf Sawert]

Hej Peter...och tusentack för de fina bilderna!!
 
Det här var ju mycket intressant...kan det vara slottet/borgen Byrisholm som är inritad där? Vi ser ju tydligt att det rör sig om en borg då det är samma figur som Faxeholm längre söderut. Borgen ligger dock på fel sida om Indalsälven...den skall ligga strax söder om den, men det ligger väl inom felmarginalen!
 
Mina damer och herrar...här kanske vi har slottet: Byrisholm beläget i Birsta framför våra ögon! Se och njut...
 
Fantastiskt Peter! Sov gott!
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Jo...även orten Skön är felplacerad, den skall också ligga strax söder om Indalsälven.
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till Peter funke: Det var Robert Hammarstedt, en vän till honom och jag som fann den övergrävda kullen då vi skulle inspektera vattengropen. Denna grop som jag tror en gång kan ha varit en kallvattenkälla men som sinat efter årens gång (kanske att grundvattennivån sänkts eftersom?), stämmer min teori om en stakr ringmur som gick just där (östra delen) vid vattenhålet så kan man ju antaga att det legat ett starkt försvarstorn där - därav den utgrävda slänten?
 
Roberts vän var till stor hjälp och nytta vid besöket förra sommaren, det var han som gjorde en uppskattning av den breda muren där i backen - den som var 3 meter bred - att den en gång i tiden hade varit mellan 4-5 METER BRED!! Han gjorde samma uppskattnng ang. den andra muren - den som låg i den branta backen - att den också en gång i tiden varit ung. 4 METER BRED!! Och inte bara det...han ansåg också att de hade hört ihop och tillsammans bildat en rektangel. Har han rätt - vilket jag tror att han har - kan vi nog med gott samvete utesluta allt tal om kreatursmurar ur diskussionen! Det var även han som först kunde se att den mindre muren (västra delen) - som låg i den branta backen - hade fortsatt upp mot berget, det fanns stenrester kvar som visade det.
 
Se och njut nu Peter Funke på bilderna som Peter T lagt ut! Ser du borgen där i Skön!!??
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Intressant kvällsutflykt nr 2.
 
Även i kväll var jag upp till Bure-landet en sväng för att promenera lite. Jag besökte den mytomspunna runstenen och läste än en gång vad det stod på den. Den restes alltså av: Bergsven, Sigfast och Vide över Buri, fader sin. Jag noterade även igår då jag besökte det gamla kapellet från 1200-talet att det finns tre kristna gravar (mindre gravhögar) strax söder om ruinerna. KAN det vara: Bergsven, Sigfast och Vide som ligger begravd där?
 
Och Buri...ligger han begravd under runstenen? Finns det någon som vet något om detta? Kunde runstenar fungera som begravningsstenar? Har det hänt tidigare?
 
En tanke...Om vi antager att det är Burar som ligger begravda i de tre kristna gravarna strax söder om kapellet, om man då skulle gräva upp någon av dem och få fram DNA- från kvarlevorna och sedan jämför man dem med mig och man sedan skulle kunna se att vi var släkt! Skulle då inte hela gåtan med Bure-ätten då vara löst? Vad säger expert-panelen om detta?
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till Jörgen Tollesson: Nu har du fått en källa till...se borgen som är placerad vid Skön på de bilder som peter T lagt ut! Du får fråga Peter T varifrån han fått bilderna.
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till Marc: Se till att du skriver ut de fantastiska bilderna som Peter T lagt ut!! Här ser vi att man vetat om att det funnits en borg vid Skönsområdet under 1500-talet!! Är inte detta otroligt?
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till Peter T: Finns även borgen Styresholm inritad högre upp på kartan?
 
Vänligen
 
Ulf

[Peter Funke]

Ulf, det du skriver om muren verkar inte stämma med inläggen från Robert från i oktober förra året. Har han samma uppfattning som du, och har Roberts vän hörts av i den här debatten?
 
Beträffande kartan så vore det mig främmande att bege mig in i den diskussionen...

[Bosse Hermansson]

Kommentar till den fina kartan:
 
Tycker nog slottet vid Vardahvs längst upp i den lappländska finnmarken vid de två gröna monstren ser betydligt mer spännande ut. Får nästa alla andra byggnader i landet att blekna vid en jämförelse...

[Peter T]

Här kommer tre bilder från Carta Marina.
 
Bild 1: Skellefteå-området tog med som kuriosa, Bure-ätten har väl förekommit där
 

 
Bild 2: Här någonstans ska Styresholm finnas. Sökte på Internet och den skulle ligga efter Ångermanälven. Ser ingen borg som skulle kunna vara Styresholm på bilden.
 

 
Bild 3: Här verkar det vara en bild på Hälsingarnas konung.
 

 
En reflektion över eventuella DNA-test: Hur skulle ett DNA kunna tala om vilken förfader till dig det är som hittas? Du har väl inte bara en förfader?

[Peter Karlsson]

Den som snabbt vill se hela den praktfulla kartan (gott om fantasifoster fanns det på den tiden, utmärkt underlag för lite klipp-och klistra-projekt  ) kan t.ex. gå via http://sv.wikipedia.org/wiki/Carta_marina - ett klick på kartan där ger en liten version, men sedan finns också länken till den mycket stora kartan (över 5MB - undvik att klicka där om du inte har bredband)
 
Vardahus som nämndes måste nog vara dagens Vardö för övrigt.

[Peter T]

Ja du Bosse, det var ett riktigt sagoslott...
 
Jag har läst att Olaus Magnus aldrig var längre upp än till Torneå, kanske strax ovanför. Av det som är ovanför har han nog bara tagit med det som berättats för honom, sagor och sägner.
 
Det verkar också som att ju längre ifrån Sverige man kommer på kartan, desto mer överdrivet blir bilderna. Kolla kräftan som har fångat en människa i sin klo norr om Storbrittanien...
 
Men i Sverige tycker jag att det stämmer hyfsat. Den där Leoparden som springer omkring i Medelpad ska nog vara ett lodjur dock...
 
En annan fundering, om det nu är sagor som illustreras utanför de områden han varit i själv och några nu hävdar att det är sagor även när det gäller borgen? nedanför Skön, så är ju 1500-talet hyfsat nära när Fale Bure skulle ha levat, skiljer ju bara några århundraden. Muntliga berättelser borde ju kunna vara hyfsade källor när det är så pass kort emellan medeltiden och 1500-talet.