Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-06

[Ulf Sawert]

Hej Börje! Jag har lagt ut lite bilder på ridande riddare för att det skall bli lite mera autentiskt! Till höger ser man två riddare som ser ut att deltaga i tornerspel eller i såkallade ringlekar. De bestod i att man skulle fånga upp en liten ring med sin lans ridande i full galopp! Det är väl en fascinerande tanke detta att det kunnat förekomma sådant där i Birstadalen på 1200- och 1300-talet!
 
Vänligen
 
Ulf

[Björn Thunberg]

En fascinerande tanke. I ditt huvud i så fall.
Det fanns inga riddare i Norrland på den tiden Ulf försök och inse detta.
 
Men tyvärr är du väl fångad i en dröm och vill inte möta verkligheten.
Björn

[Ulf Sawert]

Nähä...Björn Thunberg...det fanns inga riddare i Medelpad under medeltiden. Så adelsstenen i Sköns kyrka var inte efter en riddare (adelsman)? Och frälsesläkten med den böjda armen som vapen (skriftligen bevisad på riksarkivet) som bodde i Medelpad på 1300-talet var heller inga riddare?
 
Såå...det finns ingen här som kan besvara mina frågor...är detta en kapitulation?
 
Vänliga hälsningar
 
Ulf

[Kenneth Bengtsson]

Ulf
 
Jörgen Tollesson har ställt frågor till dig som Du undviker att svara på.

[Kenneth Bengtsson]

http://www.kolbacksbygden.se/slaget.htm
 
 Den lärde rudbeckianen Andreas Olavi Rhyzelius lade märke till att Härsvad liknande Hervad och därför trodde han att slaget hade utkämpats i Västergötland. Fastän varken han eller hans efterföljare gick igenom källorna eller besinnade att Häradsvad var en obetydlig plats långt från allfarvägarna, spreds denna uppfattning genom åtskilliga skriftställare, av vilka de flesta dock var tveksamma till Häradsvad.
 
Det kanske är så att han slarvat med källorna mer än en gång?

[Ulf Sawert]

Hej Kenneth! Som du själv citerar så kallades han tydligen för: den lärde!! Tror nog att en sådan person kan se skillnaden mellan namnen Birisholm och Styresholm som ju inte ens liknar varandra...det ena börjar på Bi... och det andra på St...
 
Nåå...blir det några svar?
 
Vänligen
 
Ulf

[Björn Thunberg]

Den lärde kan även anses ha negativ klang.
Jag tror fortfarande att Rhyzelius läst fel.
 
Samt att du tror på sagor Ulf.
Sedan väntar vi på svar av dig.
När skall sagorna i Skön börjat uppkomma.
 
Jag känner också folk i Skön men ingen av dem har talat om något slott. Är det inte så att du Ulf springer runt tillsamms med hr. Rigedahl och sprider dessa sagor till folk som är godtrogna?
 
Att du vägrar att inse faktum är tragiskt såväl för dig själv men även för anbytarforum som låter dig hållas.
Björn

[Chris Bingefors]

Att tro på slott är inte emot AFs ordningsregler. Dessutom är det så att i en demokrati får man tycka och tro vad som helst, med vissa i grundlagen specificerade undantag. Det tycker jag vi ska hålla oss till även på AF.

[Ulf Sawert]

Hej Björn...du är dig lik!! De två murarna och ruinresterna är inga sagor Björn Thunberg du kan se allt MED EGNA ÖGON! Tydligen klarar ingen av er att besvara mina frågor...jag hade inte väntat mig att ni skulle kunna göra det heller då jag är övertygad om att det verkligen legat ett slott/borg där! Men vi kommer inte längre i nuläget, vidare undersökningar måste göras av experter, bara att hoppas att någon myndighet skall vakna snart.
 
Vi får se vad som händer...kanske att Robert kan få fram en jordscanner...vi får se.
 
Jag har inget mer att tillägga i nuläget ang. denna sak, har andra järn i elden också (musik bl .a.) så jag får önska mina kombatanter en trevlig sommar! Om någon får fram ny inf. ang detta så tveka inte att lägga ut det här! Varför inte åka på ett studiebesök till Birsta i sommar Björn - och varför inte taga med dig lite folk från Länsmus?et!
 
Tack Chris, för att du försvarar yttrandefriheten, ha det bra!
 
Solong!
 
Ulf

[Stefan Simander]

Klart att man får tycka och tro vad man vill och spekulera fritt, med nämnda grundlagsundantag.
 
Men OM man vill diskutera detta som vetenskapliga sanningar, så behövs såväl källkritiskt hållbara källor och metoder, som en rätt att ifrågasätta och diskutera vad som tycks och tros!
 
Utan att bli personligt angripen eller misstänkliggjord för detta!
 
Eller hur?
 
Det är ju heller inte förbjudet att försöka skilja på vad som är möjligt att bevisa och vad som förblir obesvarat!  
 
Om det som är okänt och på gränsen till ovisst kan man skriva god skönlitteratur, göra film, spela liveteater och mycket annat.
 
Eloge till entusiasm, men ännu större eloge till vetenskapligt forskande entusiasm, även amatörvetenskaplig som vi släktforskare och hembygdshistoriker oftast bedriver förstås! Kanske mest i arkiv, men också bland folk och bygder!

[Chris Bingefors]

Visst ska man ha en saklig debatt, inget är förresten bättre än en rejäl batalj med sakliga argument och respekt för varandra som individer. Något som  vi sällan ser i Sverige av idag, det finns inte ens i de bästa akademiska kretsar. Ifrågasätt gärna, men gör det med finess och saklighet. Inse att vissa saker inte går att besvara.  Vad man inte ska ha är censur - oavsett vad man tycker om motståndaren och hans/hennes åsikter.

[Kenneth Bengtsson]

I stället för att svara på Jörgens frågor försvinner man ut i etern med svansen mellan benen.
 
Ulf ställer krav på att man skall svara på hans frågor, men att svara själv är inte så nödvändigt.
 
Att sedan flera experter uttalat sig om brevet i fråga tas tydligen ej på allvar.  
Det skall vara rätt experter så länge som de tycker samma som Ulf.
 
Att Andreas Olavi Rhyzelius själv läst originalbrevet eller förlitat sig på att andra läst det framgår ju inte, så att det kan vara feltolkat låter som det mest sannolika.

[Björn Thunberg]

Ingen skriker censur Chris.
Problemet är att man bör inte låta den här debatöreren starta diskussioner på här och där.
 
Ifrågasätta med finess och saklighet?
Hur gör man det med en person som så fort han får ett argument emot sin sak Jörgens inlägg tex så flyr han bara fältet.
 
Redan första gången jag såg Ulfs inlägg i Wallindebatten anser jag att mannen är en fara.
Inte fara för att han skriver ngt olagligt. Men han riskerar att dra ett hån över det vi håller på med. Den åsikten borde väl jag få ha enligt grundlagen.
 
Björn

[Kaj Janzon]

Man får givetvis ha och framföra vilka teorier som helst om det förflutna och min avsikt med detta inlägg är inte heller att försöka få någon med en bestämd uppfattning att ändra sig. Syftet är snarare att upplysa mer skeptiska diskussionsdeltagare om den rådande vetenskapliga ståndpunkten och grunderna för den.
 
I flera inlägg ovan har slottsbranden 1697 nämnts på ett sätt som lätt kan ge en oinsatt läsare uppfattningen att branden i stort sett förstörde hela riksarkivet och att man inte skulle känna till vilka brev som brann upp då. Vidare har man av vissa inlägg ovan kunnat få intrycket att det som inte förstörts i denna brand har gått åt i andra bränder på samma slott. Samtliga dessa antaganden är emellertid grovt felaktiga med undantag för att de lokaler som utgjorde det dåvarande riksarkivet totalförstördes. Redan 1669 hade dock alla kyrkors, klosters och adelssläkters brev, d v s huvudsakligen Rasmus Ludvigssons ämbetsarkiv, överförts till Antikvitetskollegiet. Dessa brev överfördes sedan 1780 till Kungliga Bibliotekets samlingar och kom till Riksarkivet först 1847 i samband med den då påbörjade utgivningen av dem i Diplomatarium Suecanum.
 
Det som brann upp 1697 var framför allt en stor del av de s k förnämliga handlingarna, d v s huvudsakligen utgående kunga- eller riksrådsbrev, av vilka en del var riktade till kyrkliga institutioner medan andra var s k öppna brev till ”alle man”. De berörda breven var inte alls någon gömd och glömd textskatt, snarare tvärtom. Det rör sig huvdsakligen om brev som under medeltiden förvarats på andra ställen och kommit in i riksarkivet i senare tid genom konfiskationer.
 
Som Herman Sch?ck påpekade i sin 1976 publicerade stora undersökning av den medeltida statsmaktens arkiv (se källa nedan) får man inte glömma bort att dessa urkunder mer än andra hade utsatts för förtecknande, kopierande och avtryckande och att denna verksamhet vid tiden för slottsbranden pågått i mer än 200 år. De statliga källsamlingarna hade noga genomletats och utnyttjats för olika syften av Rasmus Ludvigsson, Hogenskild Bielke, Erik Sparre, Peder Månsson Utter, Erik Runell (Palmskiöld), Johan Hadorph m fl.
 
Det finns därför ingen anledning att ifrågasätta Sch?cks slutsats om att vi i stort sett känner till vad som fanns i riksarkivet före 1697 därför att det materialet redan då kopierats och förtecknats ett flertal gånger. Att originalen är borta sedan 1697 betyder alltså inte att de medeltida kunga- och riksrådsbreven är okända för oss, eller att de var det för Utter, Runell eller Hadorph. Den stora massan av för oss okända medeltidsbrev består nästan uteslutande av makulerade handlingar som inte haft sitt ursprung i kungens kansli eller riksrådet och som inte gick upp i rök vid slottsbranden 1697 eller någon annan stor arkivbrand.
 
Det finns ett för forskningen sedan länge känt originalbrev som förvaras i Rigsarkivet i Köpenhamn, daterat 1398 in crastino beati Dionysii et sociorum eius (dagen efter den helige Dionysius och hans följeslagares dag) d v s 10 oktober. Brevet är utfärdat av Sven Sture m fl och gäller vitalianernas överlämnande av bl a de norrländska fästena Faxeholm och Styr(e)sholm till drottning Margareta.
 
Att det skulle ha funnits ytterligare ett, endast av Rhyzelius känt, riksrådsbrev med samma datering och den skillnaden att det stått Birisholm eller Byrisholm i stället för Styrsholm, får anses uteslutet med hänsyn till vad vi numera vet om dessa statsakters tradering. Tesen om Rhyzelius ofelbarhet som textläsare p g a hans ”lärdom” känns inte helt övertygande. Historien är dessvärre knökfull av lärda män som gjort sig skyldiga till felläsningar av gamla dokument, förmodligen inte sällan pga dåliga tekniska förutsättningar (belysning, optik etc).
 
Vi kan hur som helst tryggt anta att något medeltida originalbrev som omnämner ett Birisholm aldrig har existerat.
 
[Herman Sch?ck, Rikets brev och register. Arkivbildande, kansliväsen och tradition inom den medeltida svenska statsmakten (Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet, vol 4, Stockholm 1976).]

[Ann-Mari Bäckman]

Björn!
 
Du är en av flera som håller den här debatten vid liv! Jag själv följer den inte, men har av alla inlägg förstått, att det måste väl ändå vara ett ämne som engagerar många. Varför tröttnar ni/du inte på att försöka övertyga och övertyga utan resultat, någon som inte kan övertygas? Att sedan komma med argument att hela diskussionen drar ett löje över AF verkar ju helt befängt. Vill ni inte ha den här debatten, så sluta engagera er. Så enkelt är det.

[Urban Sikeborg]

Jag kan tillägga till Kajs inlägg att det inte är troligt att biskopen i Linköping Anders Rhyzelius själv läst riksrådsbrevet i det danska riksarkivet (till vilket han väl knappast haft tillträde). Rhyzelius gör som de flesta andra på sin tid, när det var svårt att få tag på källor - han skriver utifrån vad andra skrivit.
 
Rhyzelius' uppgifter om slottet i Skön i Sviogothia Munita, eller Historisk Förteckning, på Borgar, Fästningar, Slott, Kongs-Hus och Kongs-Gårdar, Som fordna tider hafwa warit, och än til en del äro, Uti Swea- och Götha Riken (Stockholm 1744), s. 34, bygger på lektorn Joseph Thuns äreminne från 1708 över arkivsekreteraren Erik Palmskiöld (gift med en Bureättling). Thuns bok var på Rhyzelius tid det enda tryckta verk som tog upp myterna om Fale hin unge i Byrestad. Det är också Thun som först gör kopplingen mellan slottet och Byrisholm, som han funnit omnämnt 1398 i den danske historieskrivaren Arild Huitfeldts danska rikskrönika på s. 111. [Thun: Imago politici christiani in vita nobilis & generosi viri, dn. Erici Palmskiöldii ..., Sthlm 1708 (förordet daterat 1707), s. 106] Så den skyldige till felläsningen Byrisholm verkar vara Huitfeldt.

[Jan-Christer Strahlert]

Tack Kaj och Urban för era klargöranden. Då kanske får vi stopp på Byresholm och slott i skogen??
Jan-Christer

[Ulf Sawert]

Till Kaj Janzon: Och varför skulle det inte kunna finnas ett riksrådsbrev till med samma datum...som var ställt till Skön och gällde slottet: Birisholm? Det förefaller väl logiskt att man skickar brev till samma område (norrland) samma dag. Och hur har det brev du citerar hamnat i Danmark? Det var ju skrivet av Sven Sture! Har danskarna lagt beslag på brevet då man varit här och rövat? Och i denna villervalla skulle inte riksrådsbrev kunna försvinna?
 
Menar du kaj att det inte i den svenska historien försvunnit riksrådsbrev tidigare? Som jag redan citerat ovan (av historieprofessor Dick Harrison) så var det tydligen inte alls ovanligt att viktiga handlingar inte bara brann upp utan även försvann spårlöst - glöm inte att det var krig jämt!
 
Hur skulle du själv känna det om någon anklagade dig för samma sak: att du inte skulle kunna se skillnaden mellan två namn som inte ens liknar varandra! Skulle du då inte ta det som en personlig kränkning? Det är nog tur för er att denne bildade man, Rhyzelius, inte lever idag...
 
Till Björn Thunberg: Jag tror du behöver lite semester...kom ut i solen lite!
 
Till Kenneth och Semander: Jag har redan svarat på era frågor men ni har inte svarat på mina!
 
Till Urban: Tack för inlägget, det var intressant! Vad gjorde de svenska riksrådsbreven i Danmnark? Man kanske skall gå på Huitfeldt för att kunna lösa denna gåta! Jo...såg du att Marc har återkommit i den andra rubriken?
 
Slaget går vidare...
 
Vänligen
 
Ulf

[Bo Berndtsson]

Vad gjorde de svenska riksrådsbreven i Danmnark? (Här diskuteras väl bara ett brev?)
Kanske beror det på att den regerande drottningen var hemmahörande i Danmark? Det tål nog att funderas på .

[Jörgen Tollesson]

Tack för att du sprider ljus i mörkret bakom de buresiska slottsmurarna, Kaj! Men tron kan som bekant försätta berg, så jag är väl inte helt överraskad av att inte alla låter sig upplysas...
 
Och du har naturligtvis helt rätt i, Chris, att slottstro inte bryter mot Anbytarforums ordningsregler. Men att inte ange sina källor, det är ett brott mot ordningsreglerna!
 
Därför vänder jag mig till dig igen, Ulf, och frågar med dina egna ord (till dem som inte deltar i din gissningslek om murarna): Nå, blir det något svar - eller har du kapitulerat? J

[Jörgen Tollesson]

Ett PS till Ulf:
 
I det första stycket i ditt senaste inlägg skriver du: Och hur har det brev du citerar hamnat i Danmark? Det var ju skrivet av Sven Sture! Har danskarna lagt beslag på brevet då man varit här och rövat? Och i denna 'villervalla' skulle inte riksrådsbrev kunna försvinna?
 
Och i slutet av inlägget frågar du åter igen: Vad gjorde de svenska riksrådsbreven i Danmark?
 
Om du läser ordentligt vad Kaj skrev, så blir villervallan mindre... Nämligen: Det finns ett för forskningen sedan länge känt originalbrev som förvaras i Rigsarkivet i Köpenhamn, daterat 1398 'in crastino beati Dionysii et sociorum eius' (dagen efter den helige Dionysius och hans följeslagares dag) d v s 10 oktober. Brevet är utfärdat av Sven Sture m fl och gäller vitalianernas överlämnande av bl a de norrländska fästena Faxeholm och Styr(e)sholm till drottning Margareta.
 
Slutet (av mig markerat med fetstil) kan möjligen ge en liten vink om varför brevet (skrivet året efter att Kalmarunionen ingicks) finns i Köpenhamn... J
 
När det slutligen gäller din kommentar om gåtan i ditt svar till Urban, så föreslår jag att du läser också hans inlägg igen - då ser du att gåtan redan är löst...

[Kenneth Bengtsson]

Ja du Ulf. Det är bara att konstatera att Fan också kan läsa bibeln.
Tack till Kaj och Urban för deras försök att övertyga Ulf.
Men som sagt dessa är ju inte riktiga experter, ty de tycker inte som Ulf.
När det gäller din borg så finns det inte så mycket mer att tillägga, fantasi har du gott om.

[Arne Johnsson Rämma]

Jag försöker läsa allt som skrivs här på Anbytarforum med stor respekt.Det är dock vad två personer skriver,som fängslar mig mest.Dessa två äro Jörgen Tollesson och Ulf Sawert.Nu skall ni inte bli för hövna för det,för jag är bara en gammal gubbe,och inte mycket att bry sig om.Jag har läst väldigt mycket historia sedan trettiotalet.Tyvärr mest i romanform,så jag har måst göra många omvärderingar på dessa 80 åren.
Jörgen! Jag försöker nu att finna böcker om förSvenskningen av Båhuslän efter 1658.Kan du tipsa mig om några sådana.Jag har väldigt många Knektar i min släkt.Min Morfar var Distinktionskorpral och marscherade iväg mot Norge 1905.Min Mormor grät när hon stod på backen med sina små barn och vinkade farväl till Morfar,hon visste ju inte om hon skulle få se honom någon mera gång.Jörgen, tänk dig, ingen TV,Radio,Telefon eller Tidningar.Var skulle hon få mat och ved ifrån. Mina föräldrar som var födda på 1800 hundratalet har berättat så mycket,om vad deras föräldrar har berättat.Jag måste nog sluta nu,för jag blir så arg på dessa Svenska kungar och adelsätter,som bara har funnits till för sin egen skull.
Ulf,Du verkar vara en trevlig och intelligent gosse,så du har nog inte enbart kunga och adelsblod i dig.Släktskapet med Munktell har nog satt sina spår.I morgon drar jag iväg till Skogen med min Grålle och lyssnar på Fåglarna.
Jag vet inte varför jag har skrivit detta här.
Jag borde nog skriva på Proveniens i Fokus istället.Jag vet ju inte om det intresserar någon
vad mina föräldrar och morföräldrar och farföräldrar minns från sina föräldrar.
Mvh. Arne

[Björn Thunberg]

Arne:
Ulf har inget kungablod i sig.
Det är bara något som han fått för sig.  
 
Det finns inga som helst bevis för hans påstående mer än hans egen fantasi.
Att han däremot är släkt med Muncktell skriver jag under på.
 
Björn

[Ulf Sawert]

Till Jörgen och Kenneth: Jag har redan redovisat alla skriftliga källor (och muntliga) jag känner till i mina inlägg ovan, ni vet lika bra som jag att när det gäller 1200-talet så är det ARKEOLOGI som gäller - detta anser också historieprofessor Dick Harrison enligt citatet ovan! Varför fortsätter då NI att i all evighet att kräva av mig något som inte existerar...?
 
Jag kan dock notera att ingen av er verkar klara av att besvara mina enkla frågor ang. den utlagda rek.-bilden, men detta hade jag inte heller väntat mig...då jag tror att det inte FINNS några bra svar! Istället byter ni taktik - som ni så många gånger gjort tidigare - och går över på personangrepp istället, allt för att mörka ned själva huvudsaken. Men jag är ingen barnunge längre utan en härdad Bure-krigare så mig lägger man inte ned så lätt!
 
Hej Arne! Lycka till i skogen med din Grålle, alla kan ju inte ha lyckan att äga en Munktellare (med tändkulemotor), hoppas att skogen växer så det knakar!
 
Vänligen
 
Ulf

[Robert Hammarstedt]

Arkeologi som källa för släktforskning var något nytt!
Hur i fridens namn skall man kunna belägga släktskap med hjälp av arkeologiska fynd?
DNA i all ära, men det är nog svårt att kunna hitta spåret bakåt 30 generationer med namn och allt, för det är väl dit du strävar?  
Eller har du i åtanke att man skulle hitta något läsbart i marken? Det skulle vara intressant att höra hur du tänker, Ulf.

[Ulf Sawert]

En intressant kvällsutflykt!
 
Ikväll gjorde jag en utflykt till Bure-landet uppe i Nolby. Jag spatserade runt lite i den gamla kulturbygden och gjorde lite reflexioner. Jag besökte det gamla kapellet som är från 1200-talet, strax söder om detta finns det tre mindre kristna gravhögar - en tanke slog mig: kan de tre personerna som reste Bure-runstenen ligga begravd här? Det står ju på inf.skylten där att det rör sig om kristna gravar (alltså efter 1000-talet), ligger mina förfäder begravd där? Och Buri, fader sin... ligger han begravd under runstenen? Och kapellet - som byggdes i början på 1200-talet, är det byggt av Burar?
 
Jag klättrade även upp på norrlands största gravhög från järnåldern, den är som en mindre vulkan med en utgrävd krater högst upp! Vilket oerhört arbete att bygga denna vulkan! Det måste sannerligen ligga en mäktig hövding begravd där...En annan av högarna har en stor sten liggande högst upp...märkligt.
 
Iallefall... så breder åkrar ut sig åt alla håll från Bure-stenen, åt norr, väster och söderut, området är större än man tror så här fanns det nog gott om mark att odla.
 
På hemvägen stannade jag till en stund vid Njurundas gamla medeltidskyrka, även den började byggas i början på 1200-talet...av vem då? Var det den rike Fale hin Unge från Byrestad som startade upp bygget och betalade det?
 
Strax framför kyrkoruinerna ligger den magnifika minnesstenen från Karl XIV Johans besök i Njurunda den 21 aug. 1835. Denne kung som utsetts till Sveriges bästa kung någonsin av historieprofessor Dick Harrison i ett TV-program (Axess) för någon månad sedan! Kanske en person att minnas då vi firar nationaldag idag!
 
Jag har också gjort en reflexion ang. mig själv på sistone...jag har blivit förvånad över hur ofta jag lyckas kasta om bokstäverna i mina inlägg - har ni sett detta? Trots att jag alltid korrekturläser mina inlägg minst en gång slinker alltid något ord igenom...kanske att jag lider av en släng av dyslexi? Men vänta nu...var det inte detta som också fanns i Bernadottesläkten!!??
 
Dramat fortsätter...
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Precis Robert...du sa det själv!! Vem vet vad som kan finnas gömt i marken där vid slottsområdet? Det kan finnas gamla smycken, sigill, ringar, mynt, svärd, sköldar mm.mm. Har det legat en ett slott/borg där så finns det säker källarvalv djupt därnere och varför inte lönngångar också! Det kan finnas text ristat på väggarna där...tänk om originalkrönikeboken finns gömd där i marken? Det kanske bara var en kopia som förvarades i Sköns kyrka! Det kanske finns en skattkammare därnere...?
 
Du får gärna undersöka detta med jordscanner Robert, om det kostar mycket pengar att hyra kanske vi kan gå ihop några stycken och dela på kostnaderna.
 
Vi hörs!
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Hej Urban! Går det att få fram den exakta ordalydelsen av Huitfeldts berättelse om slottet i Skön? Du skriver att detta finns omnämt på sid. 111 i hans rikskrönika. Finns det någon som känner till denna bok? Varifrån kommer Huitfeldts källa? Varför nämner Huitfeldt om ett slott i Skön (om han nu gör det?)?
 
Vänligen
 
Ulf

[Urban Sikeborg]

Ulf: Du kan beställa kopia ur Huitfeldts krönika från Kungliga Biblioteket. Det är emellertid inte han som säger att det har funnits ett slott i Skön; det är Joseph Thun som gör identifieringen med Fale hin unges föregivna slott och det Byrisholm som Huitfeldt nämner. Som jag skrivit i ett annat inlägg i en annan Burediskussion, så är ett sådant Byrisholm/Buresholm helt okänt för Johan Bure, som går igenom norrländska ortnamn med koppling till Bureätten i den inledande dissertationen till släktboken.
 
En personlig kommentar: Du efterfrågar ofta hjälp från proffs i dina inlägg. Nu har du fått hjälp från en riktig professionell historiker, och det en med svensk medeltid som specialitet: Kaj Janzon. Till skillnad från amatörhistorikern Rhyzelius, som till största delen sammanställde vad andra redan skrivit.