ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-02  (läst 3309 gånger)

2007-05-31, 19:06
läst 3309 gånger

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Elisabeth! Min teori är: att det redan fanns en borg där (Skönsborg?) som dom gamla Hälsingkungarna använt så jag tror att han bara behövde rusta upp och modernisera något som redan fanns! Kanske byggde han till en ny ringmur så att den blev dubbel under sin levnad? Kanske lyxutrustade han sitt bostadstorn så att det passad en Furste? Han hade förmodligen också en slottsvakt som bevakade (och skötte om) slottet dygnet runt och sådant kostade säkert mycket pengar, något som säkert inte var något problem så länge han var god vän med Kungen av Sverige (Erik X) men som blev ett stort problem för hans efterkommande?
 
Slottets blomningstid kan därför ha blivit kort...kanske att det lades i malpåse redan på 1300-talet (ingen hade råd med dess underhåll)? Förmodligen var hela slottet med dess ringmurar jämnat med marken redan vid 1400-talet och där finns säkert en stor förklaring till varför det står så lite om detta slott i skriftliga källor?
 
Johannes Bureus nämner ju om pilskott på den järnklädda slottsdörren så det tyder ju på att allvarlig strider ägt rum runtom slottet.
 
Sedan nämner du om muntliga traditioner, men det är ju det som redan FINNS! Än idag, år 2007, lever denna muntliga tradition bland böndera i Birstadalen! Jag talade med en bonde (i taxin) därifrån bara för några månader sedan...och han var uppriktigt förvånad över att detta med Fale Bure och hans bravader och hur Bure-ättlingar flyttade upp till Bureå inte är riktigt accepterat i den svenska historieskrivningen! Även an annan bonde har sagt sagt samma sak. Då jag berättat för dem att det finns personer på Rötter som kallar detta för sagor och fantasier har de bara skakat på huvundet...
 
Vänligen
 
Ulf (slottskommendant)

2007-05-31, 19:12
Svar #1

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Eivor! Jag kan försäkra dig om att jag inte är ute i reklamsyfte! Det var Peter Karlsson som lade ut bilden på den ridande Fale hin Unge (hämtad från en av mina hemsidor) och inte jag. Jag vill bara få fram sanningen ang. detta då jag tycker att detta är alldeles för stort för att bara glömmas bort, vi skall ha stor respekt för människor som gjort stora insatser för vårt land. Men...visst är bilden fin!!!
 
Vänligen
 
Ulf

2007-05-31, 19:39
Svar #2

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Jörgen! Här kommer ett citat från historikern Rhyzelius från 1744, citat är hämtat från boken: Medelpads Fornminnen skriven av Arvid Engqvist. Jag kan inte angiva den exakta sidan i boken som citatet är hämtat från då jag inte har boken hemma längre utan bara har en kopia på citatet.  
 
Så här lyder det: ...then tancken, at thette Slott longt tilförne och från hedenhös med Helsingeriket, som sträkte sig wida öfwer Norlanden, hade sine enskilde Konungar, warit ett theras Slott eller Säte och tå hetat Skiönsborg, men sedan thet kommit under UppsalaKonungen, blifwit doneradt eller uplåtit åt Burer, som thet nämndt eller låtit thetnämnas efter sit namn Burestad eller Byrestad. Uthi et Riks-Rådens bref, dateradt in castr? Almersteg (motte warit Almer-Stäke) Anno 1398 crastin? Dionysii, nämnes Slottet Birisholm beläget i Norrlanden. Om det warit Burestad, kan jag icke begripa och hwad thet Birisholm warit för et Slott på then tiden, när konung Erik...
 
Så lyder citatet. Här ser vi att Rhyzelius verkar vara inne på samma tankegångar...att det funnits ett slott som hette: Skönsborg och som ÖVERTOGS av Burar, alltså att Skönsborg och Birisholm är SAMMA slott!! Det tror också jag.
 
Vad vi mer kan se av citatet är: att denne bildade och kunnige karl skriver namnet BIRISHOLM!! och inte något annat. Det finns nämligen personer här på rötter som säger sig vara säker på att det skett en förväxling mellan namnen Birisholm och Styresholm men så länge det står: BIRISHOlM så är det det som gäller!!!
 
Vi kan också notera att Rhyzelius nämner namnet: Burestad och inte bara Byrestad!
 
Vänligen
 
Ulf

2007-05-31, 20:38
Svar #3

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Leif! Jag förstår vad du menar...men jag reagerar mot att många här på rötter låser fast sig så hårt vid just skriftliga källor. Om det inte finns några sådana MÅSTE man ju bara gå efter annat...det finns väl inga hål eller tomrum i historien, eller hur? Ett annat bra exempel på hur olika vetenskaper kan kontrollera varandra är ju den sora diskussionen som stod mellan Urban Sikeborg och mig ang. Lars Olofsson Björnrams ev. frälsestatus, kommer du ihåg den? Där menade Urban att eftersom man inte kunde finna några tydliga skrftliga belägg för att han var frälse så var han inte det. Jag mendade då, utifrån historiska kunskaper och bl. a. vapensköldmärket (sonen Andreas och hans tre björnramar), att han visst kunde ha varit det! Jag ifrågasatte att ofrälse överhuvudtaget kunde ha fått så höga befattningar inom militären som Lars Olofsson hade, varför han inte adlats av Gustav Vasa bl. a. Nu kom vi väl inte fram till något avgörande ang. denna sak men diskussionen visade hur viktigt det är att kunskap måste pröva kunskap!!
 
Ett annat ex. jag gett ang. denna sak med primärkällor var ju historien om Konungen som gjorde en kvinna med barn utom äktenskapet, man arrangerar ett snabbt äktenskap för kvinnan och man får Kyrkoherden att skriva in fel fader till barnet i kyrkböckerna. Om vi nu antager att den oäkta Prinsen en vacker dag får höra sanningen av Kungen, att han är en son till honom och att det står fel i kyrkböckerna, hur reagerar Prinsen då? Säger han så här till Konungen: Nej, Nej, Ers Majestät...du har fel...en primärkälla kan aldrig vara fel...det är det skriftliga som gäller!
 
Vem vet hur mycket som är falskt och förvrängt i vår historia? Alla kungar var säkert med och förvrängde fakta så de skulle glänsa som hjältar när allt skulle skrivas ned. Vi vet att Gustav Vasa var expert på detta och därför måste allt som skrivits ned då tas med en nypa salt.
 
Och varför inte ta den magnifika adelsstenen i Sköns kyrka! Är inte detta en primärkälla? Vem kan förklara bort den? Den kanske inte har så mycket att berätta men den ljuger heller inte! Den står där ärlig och sann!! I sitt majestät berättar den om svunna tider, om riddare, (prinsessor), borgar och krig.
 
Vänligen
 
Ulf

2007-05-31, 21:03
Svar #4

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 22:22
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Ulf, det jag efterlyste var en förteckning över samtliga kända källor (primära och sekundära, samtida och senare, skriftliga och muntliga samt arkeologiska) till att det ska ha stått ett slott i Skön/Birsta. Alltså bara en lista, 1, 2, 3, hur många det nu än handlar om - oavsett om du personligen finner den ena eller andra källan pålitlig eller inte. En lista utan kommentarer om de olika källorna (deras trovärdighet m.m.); sådana kommentarer bör lämnas i särskilda inlägg.
 
En sådan förteckning är nämligen en nödvändighet för att man ska få en överblick över vad de olika teorierna grundas på. När man har en sådan förteckning, så kan man ta ställning till de enskilda källornas trovärdighet. Och när det är gjort, så ser man om det finns någon grund att bygga slottet på.
 
En sådan förteckning/lista väntar jag fortfarande på...
 
Men om man plockar ut källorna i ditt svar till mig, så är de tre:
 
1. [Verkets namn okänt] (Rhyzelius, 1744)
2. Medelpads Fornminnen (Arvid Engqvist, år okänt)
3. Ett riksrådsbrev (Almarestäket 1398)
 
N:r 3 är tillkommet c:a 200 år efter Fale Bures tid, och brevets existens känner vi bara genom n:r 1, som i sin tur citeras av n:r 2. Är det hela listan?
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-05-31, 21:32
Svar #5

Utloggad Peter Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 271
  • Senast inloggad: 2012-01-19, 20:39
    • Visa profil
Att Rhyzelius (med flera) kunnat läsa fel är sedan länge belagt, så sluta ta upp detta riksrådsbrev på nytt.. (Finns massor av välformulerade inlägg med förklaringar om man söker.)
 
Nämnas direkt bör dock:
Övriga ämnen: Medeltiden: Styresholm
-Där har du för övrigt ett inlägg från ett proffs - vilka du ju så gärna vill ha ut i skogen :-)
 
annan plats nämner ju också Carl sin fullständiga genomgång av allt källmaterial. Och kom nu inte med att det måste ha funnits ett annat brev från samma år igen - du kan inte skriva om historien fullständigt. Kanske lyckas du någonstans, men släpp frågan om Birisholm/Styresholm. Att fortsätta älta historiskt önsketänkande leder ingenvart.

2007-05-31, 21:38
Svar #6

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2023-10-31, 10:03
    • Visa profil
Så var det dags för Birisholm igen.
 
Klipper in ett inlägg frå Kaj Janzon (Kaj) – torsdag den 06 okt 2005 kl. 10.07
 
Ibland förekommer uppgifter om ett medeltida fäste (slott) i Norrland som skulle ha hetat ”Byrisholm” eller ”Birisholm”. Det påstås bl a att källan är ett ”riksrådsbrev” från 1398. Som så ofta, när mytomspunna platser och personer tycks uppstå ur tomma intet, förefaller orsaken även i detta fall vara en (avsiktlig?) felläsning av gammal handskrift.
 
Det finns mycket riktigt ett brev från 1398 där den aktuella borgen nämns. Brevet är sedan länge tryckt i Sveriges Traktater II som nr 426 och i FMU som nr 1079.
 
Brevet är utfärdat av Sven Sture m fl på borgen vid Almare-Stäket (Stockholms-Näs socken) och har tillkommit vid förlikningen mellan vitalianerna och drottning Margareta. Enligt överenskommelsen skulle Sven Sture till kronan överlämna vitalianernas borgar Faxeholm, Styresholm och Korsholm samt de underliggande borgfögderierna.
 
De sistnämnda omfattade Norrbotten och Lappmarken som låg under Korsholm, halva Medelpad och Hälsingland under Faxeholm och slutligen Ångermanland och andra halvan av Medelpad under Styresholm.
 
Att hitta Styresholm är inget större problem. Borgen låg i Torsåkers socken, på en ö i Ångermanälven. Den numera landfasta ön har eroderats till den grad av älven att endast den västligaste delen av borgplatsen återstår. Arkeologiska utgrävningar har ägt rum där sedan 1987 och resultat finns dokumenterade.
 
[se vidare: Birgitta Fritz, Hus, land och län. Förvaltningen i Sverige 1250-1434 del 2 (Stockholm 1973) s 53 ff, Christian Lovén Borgar och befästningar i det medeltida Sverige 2:a upplagan, KVHAA Stockholm 1999 s 225 ff och där angiven litteratur.]

2007-05-31, 21:47
Svar #7

Joakim Bång

1. Svio-Gothia munita eller historisk förteckning på borgar, fästningar, slott etc. (Andreas Olavi Rhyzelius, 1744) Källa: Nordisk Familjebok.
 
2. Äldre systematiska inventeringar av Medelpads fornminnen (Arvid Enqvist, 1943) Källa: Sundsvalls stadsbiblioteks katalog.
 
mvh
Joakim

2007-05-31, 22:13
Svar #8

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Ulf,
 
Nej, några tomrum i historien finns förvisso inte. Var än människan verkat har skeenden ägt rum. Men ofta saknas kunskap om den, i synnerhet när det rör tidig medeltid. Och vi lär heller ALDRIG få veta hur det förhöll sig. Det uppstår då luckor i historien, särskilt personhistorien, som vi måste lära oss leva med. Var och en som sysslar med släktforskning har stött på detta fenomen med luckor eller tomrum i sin antavla, vanligtvis kallat anförlust. Det är tråkigt och kan kännas frustrerande, men det är en realitet. Sådant är forskarlivet!
 
Du försöker däremot att fylla luckan med den ena tesen efter den andra och därmed skapa en historia som i vissa stycken de facto inte kan återges. Det är lite sorgligt tycker jag eftersom du verkar var en klok (och kul  ) man i övrigt.  
 
Om du nu kunde följa Urbans råd, att beta av en fråga åt gången och se om den håller för en källkritisk granskning. Då kanske vi kunde nå samstämmighet; att din tes håller eller kan förkastas. Då kanske vi kom någon vart. Du nämner detta med Lars Olofsson Björnram. Var det verkligen så att ni inte kom till något slags avgörande i den saken? Jag är inte så säker på det.
 
Nej, nu blixtrar det utanför mitt fönster så jag måste stänga ner!
 
Go kväll!
 
/Leif

2007-05-31, 23:38
Svar #9

Utloggad Robert Hammarstedt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 330
  • Senast inloggad: 2012-04-09, 23:34
    • Visa profil
    • www.hammarstedt.st
Jaha. Så var det dax igen med slott.
Citat från Svenska Kyrkan i Skön:
 
Sköns kyrka  
Sköns kyrka kan dateras till slutet av 1100-talet. Skön är sålunda ett av Norrlands första kyrkliga centra. I början av 1800-talet var kyrkan sliten. Församlingen ville istället för renovering, bygga en ny kyrka.Innan formellt beslut fattats lades grunden till en ny kyrka, 24 alnar norr om den gamla. I september 1850 stod kyrkan klar till en kostnad av drygt 33 000 kr. Under de drygt 150 år som passerat har kyrkan genomgått två större renoveringar.
Läs mer i boken Kyrkan och bygden utgiven med anledning av Sköns kyrkas 150-årsjubileum år 2000. Finns på Pastorsexp. till försäljning.
 
Det är alltså kyrkporten till denna gamla medeltida kyrka som Ulf nämner som det finns gropar av pilspetsar i. 24 alnar söder om nya kyrkan fanns den alltså. Det är ca 1 km sydost om den plats där Ulf vill placera Bures slott. Den enda källan till detta påstående är nutida stenmurar och en grävd grop som påstås vara en vattenkälla. Gropen är snarare en grop för att hindra vatten att flöda med hög hastighet från ovan liggande branta slänt över vägen intill. Vi kallar det LOD idag (lokalt omhändertagande av dagvatten).  
Sen undrar jag lite över Ulfs slutmening angående adelsstenen i Sköns kyrka i hans inlägg ovan :
I sitt majestät berättar den om svunna tider, om riddare, (prinsessor), borgar och krig.
Står det så på adelsstenen i Sköns kyrka? Nej, Ulf, den är snarare enligt följande:
Johannes Magni (1488-1544) omnämner i ”Erichs den Hellges historia Fahle den unge, som i Skiön skall ha hafft sitt Slått och Grifft, varandes på Griften hans Wapen att see aff två Bilor i Korss, hwilket och nu sigillum parcecia, sockensigill) är”.
Det finns inte en bokstav eller runa på den.  
Var har du hittat prinsessor, borgar och krig?
Jag tror din fantasi skenar en aning och är något livlig.

2007-06-01, 00:37
Svar #10

Utloggad Mikael Persson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1357
  • Senast inloggad: 2022-01-17, 11:31
    • Visa profil
För de flesta (?) betyder anförlust att en person som man sedan tidigare känner till är ens ana, dyker upp igen på annan plats bland anorna.  
Förlusten är att det inte är en ny person, utan en tidigare känd ana.
 
Hälsningar, Mikael!

2007-06-01, 02:47
Svar #11

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Till Jörgen: Du vet lika väl som jag hur svårt det är med skriftliga källor från 1200-1400 talet...vad vi sysslar med just nu i sluttningarna vid Birstaberget är ARKEOLOGI! Försök istället att förklara för mig orsaken till de två stenmurarna vid skogsbrynet? En är 3 meter bred och den andra ligger i en brant slänt, varför byggdes de? Jag har pratat med en bonde från norrland som har sagt mig att man överhuvudtaget inte byggde stenmurar i norrland utan GÄRSGÅRDAR (staket av träpinnar)! Varför kunde vi alla tre som besökte området i somras konstatera att muren (längst uppe till vänster) forstatte uppför det branta berget? Varför gjorde den det?
 
Förklara ruinresterna? Om du säger att det rör sig om murar för att höja upp marken...förklara då den lilla rundeln till höger? Förklara varifrån stenamssorna kommer som förstört norra delen av åkern framför slottet?
 
Förklara varför det går en stark källåder rakt under slottsområdet...varför just DÄR?
 
Varför harmoniserar de två murarnas läge uppe vid skogsbrynet EXAKT med slottets placering (se själv på bilden!)? Är detta en slump anser du?
 
Här kommer två källor till: Den gamla berättasägnen som hållits levande bland bönderna i Birstadalen i 800 år, den palacerade Fale Bures bostad precis där vi hittat ruinresterna! Det finns heller inga som helst tvivel bland dessa bönder om att denna berättelse är sann och trovärdig! Den andra är: Joahnnes Bureus skrivna berättelse om Fale hin Unge och som skulle ha bott i ett slott i Birsta (Boken: Sumlen).
 
Vänligen
 
Ulf

2007-06-01, 02:53
Svar #12

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Till Leif: att säga så där...Och vi lär heller aldrig få veta hur det förhöll sig tycker jag låter väldigt negativt och defensivt. Det finns nämligen något som heter: ARKEOLOGI Leif och som kan ge mycket information!!
 
Vänligen
 
Ulf

2007-06-01, 03:09
Svar #13

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Tack Joakim Bång! Där har du lite mera källor Jörgen!
 
Till Peter: Att påstå att en så kunnig och intelligent person som Rhyzelius inte skulle kunna se skillnaden mellan dessa två namn: Birisholm och Styresholm är väl snudd på ärekränkning - iallefall skulle jag känna det så! säg som det är istället...att det är en teori som ni har och inget annat!
 
I sonmras besökte jag Kunliga slottet i Stocholm och fick där (nere i valven) en lektion i hur många bränder som härjat slottet under historiens gång. Det har varit brand, på brand, på brand, på brand jag vet inte hur många det varit totalt sett men ett femtiotal (min uppskattning) är nog ingen överdrift! En del har varit större (som branden 1697 som förstörde större delen av riksarkivet) och en del mindre, där i slottet låg riksarkivet. Med tanke på vad jag nyss berättat är det väl inte helt OTÄNKBART att det riksrådsbrev som Rhyzelius ORDAGRANT citerar kan ha funnits men det har brunnit upp! Det skrevs ju en hel del sådana brev såvitt jag förstått.
 
Vi kommer inte längre i denna diskussion Peter, tyvärr.
 
Ulf

2007-06-01, 03:28
Svar #14

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Robert och tack för senast! Jo jag känner till den gamla medeltidskyrkan, det är bara det att jag inte kan se den varken som ett slott eller en bostad för en Furste över en hel landsdel.
 
När det gäller Adelsstenen så sade jag det där med prinsessor, borgar och krig med glimten i ögat, det var inte så allvarligt menat. Vad jag försökte uttrycka i denna poesi var: att denna sten talade om en stor riddare som varit med om mycket äventyr och som vi vet - genom adelsvapnet (böjd arm mm) inhugget i stenen - tillhörde den rika och mäktiga frälsesläkt som (bevisligen genom skrifliga belägg på riksarkivet) vistades där i området på 1300- talet. Det är märkligt detta...att alla ni som så hårt angriper mig är så tyst om denna vetenskapligt bevisade frälsesläkt!? Kan det bero på...att ni här hugger i sten?
 
Är det inte dags att återvända till brottsplatsen i sommar Robert...med en jordscanner!!??
 
Vänligen
 
Ulf

2007-06-01, 08:12
Svar #15

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2023-10-31, 10:03
    • Visa profil
Ulf
 
Brevet finns ju och där står det Styresholm.
 
Detta har ju avklarats förrut.
 
Av Carl Szabad (Carl) - torsdag den 31 aug 2006    
 
Ulf! Jag är 100 % säker på att den förvanskade uppgiften om Byrisholm kommer ut det citerade bytesbrevet från 1398.  
 
Grunden till min ståndpunkt är att jag gått igenom, tolkat och skrivit av allt känt norrländskt medeltida brevmaterial som berör områdena norr om Medelpad, dvs nuvarande Ångermanland, Väster- och Norrbotten samt Lappland, såväl från original, avskrifter som omnämnanden. Det är sammanlagt 630 olika former av belägg.  
 
Hade något annat brev från 1398 rörande norrländska förhållanden varit känt genom någon form av omnämnande från tiden före 1697 hade jag naturligtvis tagit med det i min sammanställning.  
 
Jag rekommenderar återigen den nyutkomna boken Stora Ådalen, utgiven av Västernorrlands länsmuseum, där decenniers erfarenheter från arkeologiska utgrävningar i Norrland är sammanställda. Där har du den expertis du efterlyst.

2007-06-01, 10:04
Svar #16

Rune Johansson

Här synes det vara en resa i förflutenhetens landskap i sökandet efter den historiska platsen. En liten grundsten i denna del av arkeologin är att börja med att läsa artikeln i Bygd och Natur 5/94  Hur du hittar fornlämningar på din egen bakgård.
Skriften finns att låna på närmaste landsbibliotek.

2007-06-01, 10:45
Svar #17

Eivor Andersson (Ema)

Hej Ulf,
 
Det grävs fram gamla boplatser överallt här i Bohuslän och Göteborg bl.a.
 
Vi har hela vår historia under oss i jorden verkar det som (inte bara förfäder).
Du har så mycket material nu så jag rekommenderar Dig att skriva en bok om detta.
En annan känd författare med teorier fick scannat av kyrkgolv i jakten på Olof Skötkonungs grav.
Detta är inte ironi.
 
Lycka Till
Eivor

2007-06-01, 10:55
Svar #18

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Han fick ju inga fler källor!
Han hade ju redan nämnt dem Ulf..
 
Men du är så fångad av slottet att du ser inte verkligheten.
Jag finner det så tragiskt.
Björn

2007-06-01, 13:10
Svar #19

Utloggad Peter Funke

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 362
  • Senast inloggad: 2015-06-28, 20:03
    • Visa profil
Vis av skadan har jag lovat bl.a. mig själv att inte engagera mig i den här tråden, men jag måste bara fråga dig två saker, Ulf:
 
1/ När Du skriver vad vi sysslar med just nu i sluttningarna vid Birstaberget är ARKEOLOGI!, så undrar jag dels vilka vi är, och varför det skall diskuteras arkeologi år ut och år in på en genealogisida? Har Du försökt att väcka frågan på en arkeologisida som omväxling?
 
2/: Hur kommer det sig att Du tror att det skall lossgöras resurser av medlemmar på denna sida för att hyra en jordscanner? Du har tagit upp ämnet gång på gång, här nedan är utdrag från det senaste halvåret. Du har fått tips om var man kan fråga efter jordscanner, men då har du i sedvanlig ordning backat från ämnet för att återkomma till det senare igen. Vill Du att det skall startas en insamling här, eller vad är anledningen till den återkommande uppmaningen?
 
Nu måste det göras en grundlig undersökning av slottsområdet, gärna med en scanner, hjälp till nu alla med detta istället för att kverullera så mycket!  
- - -
Nu gäller det bara att få fram en scanner - någon som anmäler sig?  
- - -
 
Får vi bara tag på en scanner nu Robert kanske vi kan återända en sväng framöver till brottsplatsen!?  
- - -
Hjälpt till nu, alla goda krafter, med att få fram en grundlig vetenskaplig undersökning av området, gärna med jordscanner också! Vore det inte fantastiskt om vi kunde få fram avgörande bevis angående denna gåta som gäckat forskare i århundraden!  
 - - -
Är det inte dags att återvända till brottsplatsen i sommar Robert...med en jordscanner!!??

2007-06-01, 14:56
Svar #20

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 22:22
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Ulf, det var väldans vad det var svårt för dig att göra upp en enkel lista på befintliga källor, utan en massa kommentarer; det borde ju inte vara så vanskligt med tanke på hur väl insatt i ämnet du säger dig vara.
 
Du börjar med att säga att jag mycket väl vet hur svårt det är med skriftliga källor från 1200-1400-talen. Men nu bad jag inte om enbart skriftliga källor och inte heller bara från den tiden, utan - jag får tydligen ta det en gång till - en förteckning över samtliga kända källor (primära och sekundära, samtida och senare, skriftliga och muntliga samt arkeologiska) till att det ska ha stått ett slott i Skön/Birsta.
 
Sedan säger du att Joakim gav mig fler källor. Själv fick jag det till att han kompletterade och rättade dina tidigare uppgifter. Men du menar alltså att [Andreas Olavi] Rhyzelius gav ut två skrifter år 1744, och att den Arvid Enqvist som (enligt Joakim och Sundsvalls bibliotekskatalog) år 1943 utgav Äldre systematiska inventeringar av Medelpads fornminnen inte är samme författare som den Arvid Engqvist som (enligt dig) ett okänt år utgav Medelpads Fornminnen?
 
För att gå vidare med listan, så tolkar jag ditt svar som att du vill ha med dina murar som ett arkeologiskt fynd. Dessutom växte listan med ytterligare två punkter, så att där nu är sammanlagt sex stycken:
 
4. Murar i Birsta (ålder okänd)
5. Bygdesägen i Birstadalen (ålder okänd)
6. Sumlen (Johannes Bureus)
 
Du säger att n:r 5 har berättats i bygden i 800 år, men det är det naturligtvis ingen som kan veta i dag.
 
Är listan fullständig nu?
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-06-01, 15:19
Svar #21

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Nej då Ulf, jag är inte negativ och defensiv. Bara realist. Vissa skeenden i historiens dunkel lär förbli olösta. Inse faktum!
 
Vad du bedriver är akeologi, d v s forskning baserad på fornfynd om äldre tiders kultur (Svenska Akademiens ordlista) och det hör egentligen inte hemma här, precis som Peter Funke påpekar.  
 
Om det nu är fornfynd som du har hittat och bygger din historia på? RAÄ borde ju då visa ett större intresse för dina fynd än vad de gjort.
 
Vänligen
 
Leif

2007-06-01, 17:18
Svar #22

Utloggad Peter Funke

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 362
  • Senast inloggad: 2015-06-28, 20:03
    • Visa profil
Eftersom man med Ulfs egna ord sysslar med arkeologi vid sluttningarna av Birstaberget är det väl bara en tidsfråga innan det första spadtaget tas i utgrävningarna. Om nu Ulf är så övertygad om att det rör sig om ett fornminne hoppas jag dock att han inte företar några egna arkeologiska utgrävningar utan myndigheternas (och markägares) tillstånd och ledning, och att ingen heller ger sig in i leken med jordskanner utan att förvissa sig om att sådana inte omfattas om förbudet mot att utan tillstånd använda metalldetektor. Bara ett gott råd till eventuellt hjälpande händer!
 
Definitionen av fasta fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. I Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. anges under fasta fornlämningar och fornfynd som punkt 6, ruiner av borgar, slott, kloster, kyrkobyggnader och försvarsanläggningar samt av andra märkliga byggnader och byggnadsverk.
 
Nu är det förmodligen inte så många här som tror att det finns några lämningar efter en gigantisk borg vid Birstaberget, men enbart att den här sorglösa inställningen till arkeologi ges fortlöpande utrymme här tyder på bristande respekt för historiker och arkeologer av facket. Jag tror inte att Släktforskarförbundet skulle vara så förtjust om en motsvarande lättviktig diskussion om släktforskning bereddes plats i anslutning till en officiell arkeologisida...

2007-06-01, 17:32
Svar #23

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Låt mig bara få göra några citat från historieprofessor Dick Harrison för att ytterliggare understryka hur lätt det var att skriftligt material brann upp förr i tiden. Citaten är hämtade från hans bok: Jarlens Sekel, utg. 2002 på Ordfront förlag.
 
Sidan 17 högst upp: Utan att ta hjälp av källor från grannländerna från 1300-talet och från arkeologin är det föga värt att söka rekonstruera 1200-talets svenska historia.
 
Vidare en bit ned...Det för vårt vidkommande mest irriterande med samlingen är att urkunderna uppvisar en kraftig snedfördelning till förmån för senmedeltiden, för vilken åtskilligt material ännu är otryckt. Ytterst få av de urkunder som skrevs på 1200-talet har stått emot tidens tand och överlevt in till våra dagar. Världsliga dokumentinnehavare, i allmänhet adelsmän, har varit sämre på att bevara sina urkunder än kyrkliga; dessutom har arkiv haft en olycklig tendens att brinna upp. Stockholms slottsbrand år 1697 antas ha slukat en mängd avkskrifter av medeltida dokument. åtskilliga dokumentsamlingar som gått förlorade har emellertid använts av äldre tiders historieskrivare. Konungarna Magnus Birgerssons och Birger Magnussons arkiv deponerades i Uppsala domkyrka, där texterna brukades av såväl Ericus Olai på 1400-talet som Olaus Petri på 1500-talet. Vad som sedan hände med dokumenten är okänt, men vi kan indirekt ta del av dem via Ericus och Olaus. De flesta av de äldre urkunderna är att betrakta som skriftliga bekräftelser på muntliga rättshandlingar. Ursprungligen var hela processen muntlig. Slut på citat.
 
Här ser vi hur Dick Harrison understryker att vi alltid måste ha det i bakhuvudet att: tidigare historiker KAN ha haft kännedom eller tillgång till skriftligt material som idag är uppbrunnit eller försvunnit, detta är viktigt!
 
Nu menar väl en del av er...hur kan Rhyzelius citera ett riksrådsbrev som skulle ha brunnit upp 1697? Men han kan ju ha haft tillgång till en avskrift eller en kopia av texten i riksrådsbrevet!
 
Vänligen  
 
Ulf

2007-06-01, 18:04
Svar #24

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Jörgen! Kanske att Joakim Bång kan hjälpa dig med dina frågor om Arvid Engqvist. Jag har inte boken kvar här, jag lånade den från biblioteket, så jag kan därför inte svara på dina frågor.
 
Men kan DU svara på mina frågor...?? Tydligen ansåg du det svårt att kommentera de frågor jag ställde till dig ang. den utlagda bilden? Kanske någon annan kan försöka besvara dem...? De finns alla i ett inlägg till Jörgen ovan. Jag väntar med spänning!
 
Hinner inte mer nu då jag måste iväg och simma och sedan skall jag köra taxi hela natten.
 
Simma lugnt!
 
Ulf

2007-06-01, 20:52
Svar #25

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 22:22
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Men snälle Ulf, vad är det detta för goddag, yxskaft?
 
Du begär att alla här ska hjälpa dig med att få expertar av alla de slag intresserade av att studera alla dina påståenden och fynd, inklusive undersökning med jordskanner; och vi ska alla förklara både det ena och det andra och det trettiofjärde för att motbevisa dina teorier.
 
Men när man ber dig om något som är rätt elementärt för någon som är påläst på ämnet (för det är du väl?), nämligen en lista med samtliga kända källor till uppgiften att det ska ha stått ett slott i Skön/Birsta, då blir det märkligt svårt att få svar...
 
Det är alltså inte Joakims sak att hjälpa mig med mina frågor om Arvid Engqvist - det är din sak att kontrollera om du har noterat rätt författarnamn och titel på det verk som du har angivit som en av dina källor!
 
F.ö. har jag inte avstått från att svara på dina frågor för att det är svårt, utan för att jag tar ett steg i taget. Först gäller det som sagt att fastställa vilka källor det finns - och om du är seriöst intresserad av att det här blir ordentligt utrett och vill att din forskning ska bli tagen på allvar, så upplyser du naturligtvis om vilka källor du har använt dig av för att komma till slutsatsen att slottet har funnits.
 
Din tystnad om ytterligare källor tolkar jag som att listan nu är komplett. Är det rätt uppfattat eller kommer det mer efter sim- och taxiturerna?
 
Simma nu inte ut på för djupt vatten bara! J
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-06-01, 23:14
Svar #26

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Nja Rhyzelius kan ju ha sett en sentid avskrift av som någon gjort. Då uppkommer frågan om denne har gjort rätt. Det blir många problem på resan.
 
Jag tycker det är synd Ulf att du fastnat för slottet samt några andra frågor som inte går att besvara. Varför inte änga din energi åt något mer kreativt.
 
Björn

2007-06-02, 16:17
Svar #27

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Ja vänner...jag har nu gjort allt som står i min makt ang. detta...tyckte det var viktigt att få ut den senste rek.-bilden då jag ville visa hur de två stenmurarna uppe vid skogsbrynet låg i perfekt timing med ruinresterna nedanför, likaså hur jag tycker mig ha funnit stenrester efter de två högra ev. ringmurarna uppe vid skogsbrynet - det senaste är nog förm. nytt även för Robert Hammarstedt? Ville även att det skulle dokumeneras att jag sett vatten pumpa upp ur marken alldeles där den stora högra rundeln legat - som idag är bortschaktad.  Nu måste proffs taga över detta, jag har gjort mitt nu!  
 
Ni får gärna studera bilden noga och komma med kommentarer. Som ni redan vet så avvisar jag tanken på att ruinresterna skulle vara en mur - byggd i modern tid - för att lyfta upp marken så man kunde bygga ålderdomshemmet. Det finns enligt mig två starka skäl som talar EMOT detta: dels att muren slutar tvärt mitt i längan (se tidigare bilder utlagda under andra rubriker) så skulle aldrig en kommun (Sköns kommun) kunna bygga en mur - alltså halvfärdig! Dels talar den lilla rundeln till höger för att det rör sig om något annat. Även de stora stenmassor som ligger strax framför ruinsresterna talar för att något mycket stort legat där! Stenmassorna måste ju ha kommit från någonstans!
 
Sammantaget tycker jag att allt detta material som jag och vänner här på rötter lyckats taga fram skall räcka för att vidare undersöknngar skall göras av området.
 
Nu måste jag iväg igen.
 
Vi ses!
 
Ulf

2007-06-02, 18:57
Svar #28

Börje S Eriksson

Jag har tittat på den där skissen som Ulf har gjort och undrar vad det är för bild till vänster, precis under pilen från texten Cement-vägen idag.
 
Är det den där Adelsstenen som Ulf har pratat om? Ser ut som en böjd arm längst ner på stenen och ovanför ser det ut som en överkropp som ungefär i mitten av stenen(?) sluter med ett ansikte(?). Ser ut som två ögon med en lustig näsa, stora öron och en sorts luva på huvudet. Utan att vara elak ser personen nästan ut som tomten eller någon av de sju dvärgarna på julafton. Om det är den där adelsstenen, finns det någon bild på den i verkligheten? Har aldrig sett stenen på bild förut.
 
Och som sagt Ulf, jag vill verkligen inte vara elak, försökte bara beskriva vad jag såg på bilden. Skriver detta för att det nog annars kommer någon och anklagar mig för förlöjligande av dig.
 
Lycka till i din forskning om Bure Ulf! Jag tycker att du är en vitaminijektion i det här forumet. Det finns ingen på det här forumet som kan få fart på en diskussion som du. Kolla aktiviten så fort du gör ett inlägg!

2007-06-02, 19:02
Svar #29

Börje S Eriksson

Gick in på Tankesmedjan Buri och såg en mycket större bild, ser nu att det är en häst med en ryttare på...

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna