Hej Richard!
Jag förstår att Du har fått dina uppgifter om släkten Winnbergs äldsta generationer ur Lars-Erik Winnbergs släktkrönika [tillgänglig i Genealogiska Föreningens bibliotek, Sthlm], eftersom jag ser att uppgifter ur den är utlagda på din (tidigare din mor Margaretha Winnbergs) webbsajt om släkten.
(För övriga läsare hänvisar jag här till adresserna:
http://www.winnberg.wox.org/winnberg/p07a4445c5.html och
http://www.winnberg.wox.org/winnberg/p084a625a9.html)
Du har på annat ställe efterlyst en Erik Jönsson Bysseskytt, vilket även Margaretha gjorde här i Anbytarforum 1999 (Landskap: Stockholm: Efterlysningar: Erik Jönsson Bysseskytt Kremer?? någon som vet någonting om honom). Denne har i Lars-Erik Winnbergs (LEW) släktkrönika utpekats som far till Johan Ersson Winnberg. Du skriver om denne Erik Jönsson, att det enda säkra är att han antog sig namnet Lunow viket är ett danskt adligt efternamn. [Min kursivering.](Anbytarforum: Landskap: Stockholm: Efterlysningar: Bysseskytt, Eric Jönsson född 1594). Detta är dock inte alls säkert.
Lars-Erik Winnberg ger denne Erik Jönsson Bysseskytt två olika släktnamn, dels Lunow/Lünow, dels Kremer, som han vid olika tillfällen skall ha burit. Problemet är dock att Erik Jönsson Lünow och Erik Jönsson Cremer är två olika personer.
Erik Jönsson Lünow har uppgivits höra till den danska adelssläkten Lunov. Han var officer, sist major 1628, och dog någon gång före 1635 28/10. En son, Jöns Lünow (ca 1626-1707) var ryttmästare och blev adlad. Släkten återfinns i G. Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, bd 5 (Sthlm 1930), s. 97-98.
Erik Jönsson Kremer/Kraemer/Cremer blev fälttygmästare och dog någon gång efter 1621. En son, Johan Cremer (d. 1668, möjligen 1692) var major i kavalleriet och blev adlad. Denna adliga ätt (Cremer) finns i Elgenstierna, bd 2 (Sthlm 1926), s. 54ff, och fortlever ännu idag. (Se även Katy Hedmans svar till Margarethas fråga 1999.)
Dessa båda Erik Jönsson är alltså två skilda personer, stamfäder för varsin adlig ätt. Vem den Erik Jönsson Bysseskytt var, som Lars-Erik Winnberg vill identifiera som släkten Winnbergs stamfader, är mer osäkert. Vissa uppgifter som LEW har redovisat i släktkrönikan kan röra Erik Jönsson Cremer och andra kan röra Erik Jönsson Lünow. Åter andra kan röra en tredje Erik Jönsson Bysseskytt. Men eftersom LEW redan har blandat samman åtminstone två, kanske tre, olika Erik Jönsson, vad är det som säger att han inte kan ha förväxlat dessa med ytterligare personer med samma vanliga namnkombination? Att LEW dessutom inte ger några användbara källhänvisningar i sin släktkrönika gör det svårt att kontrollera de uppgifter han har utgått från.
Ytterligare ett problem är Johan Ersson Winnbergs härkomst. LEW vill göra honom till son till den ovannämnde Erik Jönsson Bysseskytt. I släktkrönikan anförs dock inget klart belägg för att djurgårdsvaktaren Johan Ersson Winnberg skulle vara identisk med den son Johan som Erik Jönsson Bysseskytt skall ha fått med sin hustru 1624. Även Johan Er[ik]sson är ju en vanlig namnkombination.
LEWs släktkrönika kännetecknas av en stor entusiasm och upptäckarglädje, men saknar källhänvisningar och underbyggande resonemang. (Källhänvisningar som Slottsarkivet eller Krigsarkivet är inte till mycket hjälp om man vill återfinna de handlingar som författaren bygger på.) Den förvillar mer än den hjälper, och om man vill veta något om Johan Ersson Winnbergs ursprung måste man nog bortse från den, och i stället själv gå till primärkällorna i Stockholms stadsarkiv, Krigsarkivet eller var de nu kan finnas. Det kan nog kräva en hel del arbete, men tyvärr är det enda sättet.
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy