Äldre inlägg (arkiv) till 18 april, 2008

[Bo-Arne Stenqvist]

Hej,
 
Kan de vara dessa som avses i Familysearch;
 
Fredrik Didrichsson Gift 1715 i Nora Västmanland med Maria Danielsdotter!
 
Vh
 
B-A

[Gabriel Wallgren]

Bo-Arnes fynd inspirerar...
 
Enligt VRI föddes Anna Catharina Fredriksdotter 1716 27/7 i Uddevalla, som dotter till Fredrik Didriksson och Maria Danielsdotter.  
 
Maria Danielsdotter kan väl för övrigt förmodas vara syster till Mats Danielsson [Wetterstrand] och Lisken Danielsdotter (se diskussionerna under resandesläkter Lund och Wetterstrand).

[B-A Stemqvist]

Hej igen, samma källa;
 
Fredrich Didrichsson Gift 1734 24/11 med Sirene Andersdotter, Ström, Vestfold.
 
Vh
 
B-A

[Gabriel Wallgren]

Födelsenotisen från Uddevalla finns för övrigt i föreningens Släktdatas register, där den lyder:
1716 27/7 (född) 1716 27/7 (döpt) Anna Chatharina (fader) Dragoun af Hr Gen. Major Fersens Reg. Friedrick Didricksson (moder) H. Maria Danielsdotter Döpt uti Jon Påfwelssons hus, född samma dag. Faddrar woro: Pehr Jonsson. Hustru Lena ??, Hustru Birgitta Börgesdotter sampt Modrens Swärmoder.

[Olle Elm]

Hej,
Lade ut en fråga på Brukarforumet ang vigseln i Ström, Vestfold. Eftersom det inte finns något Ström i Vestfold, men väl ett Str?mmen frågade jag om detta. Fick följande svar:
 
Str?mmen tilh?rte på denne tiden Hurum prestegjeld som ligger i Buskerud, men ligger på andre siden av Drammensfjorden (Svelvik). Fick också en länk till vigseln och den kan ses här.
Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

Med tanke på Niclas uppgift ovan Kyrkjoherden Frantz Backe dem sammanwigt vill jag meddela att den sognepr?st som sannolikt vigde paret i Hurum hette Frans Bache. Jmfr här.
Andreas Snildal är uppgiftlämnare till både denna uppgift och ovanstående. Tack till honom!
Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

Niclas,
Du skriver ovan: Fältwäbelens hustru Serina Andersdotter, seger sig född i Norje Ramne Sochn och gården Lerstång af Bonden Anders Larsson och dess hustru Anna Gabrielsdotter wid pass 36 år gammal, på sitt [..?] år med denne sin man, af Pastor Frantz Backe i horrum ..... Prästen och vigseln är väl något så när belagda enl ovan.
 
Vill nu meddela att den gård Lerstang i Eidanger sogn i Telemark jag meddelat ovan är fel! Andreas Snildal har i Brukarforum meddelat att gården är Leerstang i Ramnes i Vestfold som återfinns i Folketellinga 1801. Han nämner vidare att kyrkböckerna över Ramnes socken ej är digitaliserade, men att det finns en bygdebok. Jag lägger ut en fråga i Debattforumet för att se om det går att finna någon uppgift om Serina Andersdatter.
Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

Har nu fått svar:
Anders Larsen / Anne Gabrielsdatter er ikke nevnt under Lerstang i Ramnes bygdebok. Kirkebøkene begynner i 1732. Ketil Firing Hanssen, Børum, svarade och tackas även här.
Vänligen,
Olle

[Niclas Rosenbalck]

Vem var glasförareänkan Maria Wimmercrantz ?
Hon fick ett inrikespass utfärdat 1785 tillsammans med dottern Anna Christina för resa till Nyköping (källa: Kalmar landskanslis arkiv (i VaLA), serie EII:, år 1785, nr 54).
I Torbjörn Fogelbergs häfte Om glasförare under tiden omkring 1740 till 1820-talets början , s 11-12. står det:  
I andra fall syns glashandeln ha tjänat som födkrok på väg till hembygden. Enligt påteckning på soldatänkan och glasförerskan Catharina Clarins pass i Linköping i februari 1765 ämnade hon gå till sina föräldrar i Jämtland - i sanning en lång vandring! Ett liknande fall föreligger från Limmared 1784. Brukets bokhållare Sven Landahl avsände den 5 juli detta år med gamla änkan Maria Wimmercrantz och hennes unga dotterdöttrar Christina Gustava och Anna Christina ett parti diverse glassorter at samma varor i minut föryttra. Hon ämnade först bege sig till Kalmar län och därifrån till Uppland och ämnade uppsöka sina och barnbarnens släktingar hos dem hon tänker få något underhåll uti sitt högst beträngda tillstånd. Landahl anhöll om fri och obehindrad passage för dem samt at icke något hinder i dess handel tillstädjas mått.  
I nämnda arbete nämns även å s 34 att glasföraränkan Maria Wimmercrantz 1784 sålde glas i Nyköping för Limmared - med sig hade hon en dotter. Dotter eller dotterdöttrar, hur ska det egentligen vara? Är Christina Gustafva dotterdotter och Anna Christina dotter? Är det tre generationer som reser ihop och säljer glas?  
 
Vem är denna Maria Wimmercrantz i sin tur dotter till?  En dotterdotter (om det nu inte är en felskrivning för bara dotter?) heter alltså Christina Gustava - jämför detta lite ovanliga dubbelnamn med Modvig Laurins hustru Christina Gustava Susselius/Suselius (Sicilius) [född ca 1768 eller 1758 - anges vara 20 år då sonen Peter föds 1788 i Västrum (H); i Vissefjärda AI:2, s 535, o AI:3, s 160, anges hon som född 1758; hon flyttade 1833 till Fridlevstad i Blekinge - vart tog hon sedan vägen?]. Är det samma kvinna som avses 1784-85 som reste med MW?  
I så fall har Modvig Laurin gift sig med en anhörig. Under  har nämnts att han troligen är son av glasföraren och soldaten Johan Henrik Laurin och hans hustru (vigda 1757 5/6 i Gärdserum) Ulrika Mårtensdotter Björkegren (c1733-1803) i Gärdserum sn. Sistnämnda var dotter till glasföraren o avskedade artillerihantlangaren Mårten Björkegren (c1680?-1764) och hans hustru Christina Johansdotter - vilken troligen bör vara identisk med Christina (Kerstin) Wimmercrantz (c1687?-1781 i Gärdserum sn), jfr Fogelberg a.a. s 25). Christina Wimmercrantz är då uppenbarligen en dotter till häktmakaren Johan Henriksson i Vimmerby ohh Ragnil Jacobsdotter. Christina är alltså handelsmannen Modvig Wimmercrantz i Vimmerby syster vilket förklarar namnet Modvig på hennes barnbarn. Är Maria Wimmercrantz ytterligare en syster till Modvig Wimmercrantz?  Vem var då hennes make glasföraren NN (vid Limmared)?

[Niclas Rosenbalck]

Jämför mitt inlägg ovan med att det vid Limmareds glasbruk 1779 figurerar en Stina Wimmercrantz gift med glashandlaren Klarin Rosengren som då får dottern Valborg (f 23/12 1779, döpt 25/12).  

Det bör finnas en koppling till glasföraränkan Maria Wimmercrantz från Limmared 1784. De tillhör tydligen två olika generationer (om nu uppgiften att Maria hade barnbarn stämmer).  
Det är intressant att spekulera i om denne Klarin Rosengren har någon koppling bakåt till Caspar Löfvertsson Klarin i Vimmerby (känd åtm. 1709-1717). Denne i sin tur ingick i samma krets av tartarer som Wimmercrantzfamiljen i Vimmerby.  Likaså figurerar en glasförare Ludvig Caspersson med hustrun Maria Lind som säljer glas åt Stockholm år 1764. Kan denne vara CLK son?
Namnet Klarin Rosengren är också intressant vid jämförelse med att det 1764-67 figurerar en soldatänka o glasförerska Catharina Clarin som sålde för Casimirsborgs glasbruk (Gamleby sn i Tjust). Likaså en glasförare Henrik Clar?n med hustrun Judith Clar?n sålde glas 1784 kring Linköping. Källa för dessa uppgifter är Torbjörn Fogelbergs bok Om glasförare....  
Kan namnet Klarin Rosengren vara  två efternamn och personen ha hetat något annat i förnamn?  
Är mer känt om denna gren av Wimmercrantzfamiljen i S Åsarp sn, Älvsborgs län ?

[Niclas Rosenbalck]

Soldaten Zacharias Wimmercrantz barn begravdes 29 juni 1740 på Soldate kyrkiogården , var 3 1/2 år g:l [Göteborgs garnisonsförsamling CI:5 s 358]
Troligen densamme Zacharias Wimmercrantz tar på Kalmar landskansli år 1765 ut ett inrikespass för resa till Göteborg [Kalmar landskansli handlngar EII: ,1765I, nr 237 (VaLA)]
 
Är något mer känt om denne Zacharias Wimmercrantz?
 
 
Isack Wimmercrantz nämnd ss soldat (1763-64;permitterad 1763!) o sedan ss avskedad soldat 1769-1771. Han tar ut respass på Kalmar landskansli:
1763 för resa till Öland
1764 till Öland
1768 till Göteborg
1769 till Göteborg och Malmö
1771 till Halland
 
Kan hans änka vara glasförerskan Maria Wimmercrants som med dottern Anna Christina tar ut respass vid Kalmar landskansli år 1785 till Nyköping ? (Jfr även inlägg ovan).
 
Kan denne Isack Wimmercrantz vara densamme som tartaren, soldaten vid Posses regemente, Israel Eliasson Wimmerstedts (f ca 1699, levde 1734 då han var anklagad för mord i Södra Vedbo härad) son Isack som 1734 nämns ha mött sin far på Skänninge marknad (ihop med Isacks morbror krämaren Modvig Johansson Wimmercrantz) ? Dennes moder var Maria Johansdotter (född ca 1690, 44 år 1734), dotter till tartaren Johan Henriksson, häktmakare o krämare i Vimmerby ohh Annika Jacobsdotter. Modern Maria hade rymt ifrån fadern Israel ca 1722 då denne ifrån Ystad skeppades över till garnisonen i Stralsund; och hon levde år 1734 ihop med krämaren Verner Fredriksson (född omkr.1714 i Förslöv, Skåne, var ungefär 20 år 1734; son t krämaren i Alingsås Fredrik Olofsson och Anna Catharina Christiansdotter (död 1714 i Älmeboda (G) (måhända dtr t tartaren Christian Mårtensson Broberg?) i Skåne, men Maria o Verner hade inga barn ihop åtm. 1734). (Se Malmö kämnärsrätt 1734 13/12). Maria Johansdotter hade även en dotter förutom sonen (Isack) och dessa båda barn sägs 1734 vara gifta och boende i Vimmerby. Går de återfinna i Vimmerby stad? Vem var dottern - går hon att koppla till senare resande med namnet Wimmerstedt ifrån Vimmerby stad?
 
Ihop med Maria Johansdotter och hennes man krämaren Verner Fredriksson reste 1734 även hennes syster Sara Johansdotter (född ca 1703, 31 år 1734) som levde med Sven Pettersson Spegel.

[Lars-Gunnar Sander]

Enligt Vimmerby dombok 1695-08-28 hette Johan Henrikssons (Schwarzkopf) hustru inte Annika utan Rangela (d v s Ragnhild)

[Niclas Rosenbalck]

Tack Lars-Gunnar. Ett skrivfel ifrån min sida. Annika hette ju systern till Israel Eliasson Wimmerstedt. Annika Eliasdotter var gift med Mårten Henriksson Lind, en bror till häktmakaren Johan Henriksson (ngn gång kallad Schwarzkopf).
 
Om en annan Wimmerstedtfamilj i Vimmerby se här.  
Då jag tangerar Israel Wimmerstedt ohh Maria Johansdotter så kanske en liten sammanställning på deras hittils kända barn vore berättigad här (eftersom resande Wimmertsedtdiskussionen ännu ej är öppen):
Isack , levde 1734, då boende i Vimmerby (nämns ihop med sin morbror Modvig Johansson ha varit på Skänninge marknad och där talat med sin fader) [källa: Vimmerby RR 1734 25/11, se här]
Modvig Israelsson  f 1717 i ?, död s.å. bgr 22/12 1717 i Rumskulla (H) [Rumskulla C:2 fol. 107v]
Justina f 1724, döpt 4/10 i Västra Vram (Skåne) - fadern då soldat vid greve Posses reg:te
Olof f ca 1721 i ?, död 1724, bgr 14/10 i Västra Vram (Skåne), på sitt tredje år  
- en dotter (=?Justina?) levde 1734, boende i Vimmerby [Vimmerby RR 1734 25/11]
 
 
Enligt domboksmålet vid Malmö kämnärsrätt 1734 14/12 nämns följande angående Johan Henriksson:
 
Swen Pettersons hustru Sara Jönsdotter  
31 åhr  
31 åhr gammal inkallades, som sade sig  
wara född i Wimmerby, ock at hen-  
nes Fader är borgare därstädes  
wid namn Johan Hinrichson men  
wet ej, wist om han lefwer.  
han skall äliest wara född i Wer-  
nersborg ock hennes moder i dan-  
ska Norget hwarest hennes mormoder  
jämwähl skall wara född, men hen-  
nes Fahrfader skall wara född här i  
Swärige.  
denne hustru blef jämwähl förhörd  
i sin Christendom, ock befants än  
mera enfaldig än hennes man.  
hwad äliest angår deras närings-  
medel, så giör hon samma be-  
rättelse som mannen; dock differe-  
rar derutinnan, at hon säger det de  
hafft här i Skåne knappenåhlar ock  
sådant Smått at sälia.  
wid Confrontation härom, förklarade  
sig Swen Petterson, at de icke hafft  
något sådant med sig ifrån Silf-  
witsborg, men kiöpt det härnedre  
i Städerna. deras Ährande hitne-  
der har äliest warit det samma som  
Swen Petterson berättat.
och vidare:
Werner Friederichsons hustru Maria Johans  
doter 44 åhr gammal förekallades, säger sig wara  
född i vimmerby, hwarest hon tillföre-  
ne warit gifft med en Borgare benämnd  
Israel, med hwilken hon hafft en Son  
ock en dotter som äro giffta ock bo  
utj Wimmerby, bruka samma näringz  
medel som de nemligen fara omkring  
med kram. Äliest är hon Syster  
till Sara, ock hafwa deras Föräldrar  
bot utj Wimmerby, men faderen  
skall nu wara död.  
Angående henns [sic!] föräldrars födelse  
ort, så giör hon samma berättelse  
som hennes Syster. har ej warit  
utur skåne i detta åhret.  
Q: Om hon har barn med werner  
Friederichson ?  
Rs: Neij.  
 
Häri framgår alltså att Johan Henriksson ska vara född i Vänersborg (en uppgift som även framgår i Vimmerby RR 1695 28/8 då han ansöker om att bli antagen till borgare i staden).  
 
Likaså framgår det att Johan Henrikssons fader i sin tur ska var född i Sverige - denne bör ha hetat Henrik Larsson -jfr följande:  
 
Vimmerby rådhusrätt (GHA) 1698, rådstuga den 22 december;opaginerad.
Inprotocollerades borgarens Melckior
Hanssons Linkz och Johan olofßons
vpwijste Cautions skrifft af den 3 sidstledne
huius, angående Hans Larsons åstundade
Echtenskap med Maria Henricsdotter således,
att bem:de Melckior Linck och Johan Olofßon
på Rättens tillfrågan, huru wijda dee till
förbemte persooner som härstädes okän-
de äro hafwa någon bekantskap Eller om
deeras ansökning med Copulation
kan admitteras, sade att dee intet annor=
lunda Henric Larsons och des Sohns Johan
Henricsons till Ehrewördige Probsten herr Johan
Phoenix i ty måål gifne skrifft vnder=
skrifwit ock för dem Caverat ähn att dee hafft
som ock ännu hafwa till dem Ett säkert
förtrooende att dee sielfwa sanningen
för dem derutinnan sagdt, det intet
ringaste klander, Eller ock hinder, huarken
gienom Skyld, frändskap, mindre troolof
ning med någon annan, Eller ock huarie=
handa orsaak wara till deße Contrahenters
Copulerande, huilcket brudens fader Hen-
ric Larson, tillijka med Soonen Johan
Henricson, såßom ock brudgummens Mo=
der  Sophia Henricsdotter nu inn
för Rätten med förplicktande af deeras
Siääls Saligheet att kunna Contestera
högeligen påstodo.
 
[1701 15/7 framgår att häktmakaren Johan Henriksson är svåger till Hans Lorenson Mejer = Hans Larsson ovan, som tidigare varit borgare (trol. genantborgare) i Örebro stad]
 
Ragnil Jacobsdotter ska vara norska och dennes moder (NN) omtalas i sin tur även vara född i Norge.
 
En intressant iakttagelse av målet vid Malmö kämnärsrätt 1734 är följande:
Q: till Swen Petterson när han blefwit  
gifft ? Rs: För 4 åhr sedan är han  
blifwen wigd wid sin hustru, ock  
hafwa  
 
hafwa de inga barn samman; skohlan-  
des deß hustru wara född i Wemmer-  
by; hwarest deß Fader skall wara Bor-  
gare wid namn Johan Hindrichson,  
men wet ej om han ännu lefwer  
Q: hwad Landzman Swen Petterssons  
Fader warit.  
Rs: han har hördt säijas at han warit Fran-  
cois, ock att deß moder warit tysk;  
men will ej tillstå uppå rättens  
föreställning, at de härstämma af  
tartare=folkslaget, hwilket dock deß  
Physionomie tyckes gifwa tillkienna.

[Anders Berg]

Vem är sergeanten Olof Wimmerkrants, död av lungsot 59 år gammal 1799 4/4, begravd 7/4 i Karlshamn?
 

karlshamn db 1799 GID 1759.162.16300

[Niclas Rosenbalck]

Vill på nytt ta upp frågan huruvida tidningsredaktören Axel Fredrik Wimmerkrantz (född i Eksjö 1854 14/1, död i Västervik 1909 26/11) tillhör krämaren Modvig Wimmercrantz ättlingar. Axel Fredrik Wimmerkrantz avled i Västervik 1909 26/11.  
Axel Fredrik Wimmerkrantz finns avporträtterad i Svenskt porträttgalleri del XVI av B. Lundstedt (Sthlm, 1910). Han anges däri som boktryckare i Vimmerby från 1882, redaktör och utgivare av Waxholms Tidning 1876 mars-juni; av Wimmerby Weckotidning 1876 nov - 1882 aug.; av Wimmerby Bladet 1882 okt.-1883 dec.; av Wimmerby Weckotidning (Wimmerby Bladet) 1884 jan.-juli; av Wimmerby Tidning (Wimmerby Weckotidning) från 1884 aug; av Tjusts Tidning från 1886 jan.; av Kina Posten 1894 nov. och av Hultsfreds-Posten från 1902 jan. L.P:K. 1898; Signaturer: Ekebacke, Per, Civis, Agricola  mfl.  
 
Redaktör Axel Fredrik Jonsson Wimmerkrantz upptas i Folkräkningen 1890 såsom bosatt i S. Qvarteret nr 8 i Vimmerby stadsförsamling. Hans hustru är Hedda Sofia Aurora Eklund (född 1841 i Vimmerby stad). Detta ger en ingång till husförhörsboken för Vimmerby stad 1881-1890 (Vimmerby AI:9, s 202) där boktryckaren Axel Fredr. Jonsson Wimmercrantz (född 1854 14/1 i Eksjö) upptas. Han anges vara gift 1887 16/10 med Hedda Sofia Aurora Eklund (född 1841 28/12 i Vimmerby), en dotter av Wimmercrantz kollega boktryckaren Carl Johan Nilsson (född 1829 11/10 i Kalmar [lever ännu 1900 enl. Folkräkningen 1900]) och dennes hustru Christina Eklund (född 1809 9/4 i Vimmerby, död 1882 14/12) - dottern har alltså antagit sin moders efternamn Eklund.
Boktryckaren Axel Fredrik Jonsson Wimmercrantz ankom 1876 ifrån Stockholm (attestnr 22) och bosatte sig först i S.Kvarteret nr 8 hos boktryckare Nilsson men skrivs 1882 15/11 tom 1883 19/10 i S.Kvarteret nr 5, varefter han återkommer till Nilsssons familj 1883 och några år senare gifter sig med dennes dotter (äktenskapslysning nr 4 1887).
 
I Folkräkningen 1900 nämns i Wimmerkrantz familj en fosterdotter Anna Lovisa Johansdotter (född 1890 i Vimmerby). Det verkar inte som om makarna hade några egna barn. Kanske kan en bouppteckning ge beksed om Wimmerkrantz släkt?
 
Kan inte hitta att han nämns i Svenska släktkalendern 2003 under Wimmercranz. Det är onekligen märkligt om han inte tillhörde den gamla borgarsläkten men väljer att anta dess namn. Någon som kan ge besked om denne mystiske redaktörs bakgrund?

[Gunilla Johansson]

I Östergötland, Häradshammar, Gårdsjö, finns på 1840-talet en Sven Johan Wimmerkrantz f 1792 (tror det står 25/12) i Wimmerby.
 
Vet inte något om släkten, men kan vara en ledtråd kanske.
 
Familjen finns på gidnr 311.22.99500.
 
Mvh
Gunilla

[Niclas Rosenbalck]

Så här ser Axel Fredrik Wimmercrantz ut enligt Svenskt porträttgalleri del XVI:

 
Går han att återfinna i Rotemansarkiven i Stockholm? Hans bakgrund förbryllar.

[Ingrid och Olof Bergström]

Hej Niclas! Axel Fredrik flyttade från Stockholm för tidigt för rotemansarkivet, men han finns i mantalsregistret 1875, Axel F, bor Klara nedre, boktryckerikonstfövandt. Däremot inte 1874, så han borde kunna hittas i flyttböcker, om han inte bytt namn det året.
 
hälsningar Ingrid

[Staffan Bengtsson]

Axel Fredrik flyttar in till Klara 30/9 1874 och uppges vara född i Ekesjö 14/1 1854. Jag är osäker på vad det står i kolumnen för varifrån han flyttade in - möjligen Söderhamn? Det är i vart fall GID 2698.415.19500
 
Han utflyttade 16/9 1876 till Vimmerby.  
GID 2698.383.62600

[Ingrid och Olof Bergström]

Axel Fredrik går att följa bakåt genom flera flyttningar. Man hittar honom i föräldrahemmet i Vimmerby 1870 i Vestra kvarteret nr 8, s 58 i A1 13, GID 183.1.27100. Föräldrarna är instrumentmakaren Daniel Fr. Jonsson f 27-11-10 i Järeda och Emma Charlotta Rodin, f 25-01-02 i Edshult. Efternamnet tillkommer när han blir boktryckarelev i Vimmerby.
 
hälsningar Ingrid

[Bo Persson]

När jag såg moderns namn - som skall vara Rosin - i förra inlägget, insåg jag att jag hade redaktören W. registrerad. Han tillhör inte Modvig W:s ättlingar.
 
Rent fysiskt var Axel Fredrik född i Ivetofta sn (Krist.), vilket framgår av Edshult A I:7, p. 70. Här är födelsenotisen (modern har uppgivit ett falskt efternamn, men faderns namn är korrekt):

 
Och här Axel Fredrik Wimmerkrantz anor i tre generationer (OMS = Charodotes Meurling, Olof Meurlings stamträd vid början af tjugonde seklet [1902]).
 
1. Axel Fredrik Jonsson Wimmerkrantz, född 14 januari 1854 i Ivetofta sn. Red. för Vimmerby Tidning i Vimmerby. (f,OMS).
 

*** I ***

2. Daniel Fredrik Jonsson, född 21 oktober 1827 i Högruda, Järeda sn. Instrumentmakare i Vimmerby. (f,v,hfl,OMS). Var organistelev på 1840-talet (Stenberga A I:9, p. 22). Gift 19 maj 1854 i Eksjö sfs med  
3. Emma Eva Charlotta Rosin, född 2 januari 1825 i Ramnaklev, Edshults sn. (f,v,hfl,OMS).
 

*** II ***

4. Jonas Magnison, född 18 februari 1781 i Högruda mellangård, Järeda sn. Rusthållare i Högruda Mellangård, Järeda sn, från 1838 hemmansägare i Stora Ulvarp, Stenberga sn. (f,v,d,hfl). Gift 25 juni 1807 i Järeda sn med  
5. Anna Brita Petersdotter, född 16 juli 1787 i Venshult, Järeda sn, död 5 februari 1840 i Stora Ulvarp, Stenberga sn. (f,v,d,hfl).
 
6. Nils Johan Rosin, född 28 februari 1792 i Eksjö lfs, död 5 juni 1860. Fanjunkare vid Kalmar reg. (hfl,OMS). Gift 1824 med  
7. Hedvig Charlotta Jacobina Fredrika Bäckstrand, född 9 januari 1802 i Brostorp, Torpa sn, död 15 februari 1871. (f,hfl,OMS).
 

*** III ***

8. Magnus Jonsson, född 22 maj 1756 i Högruda mellangård, Järeda sn, död 12 april 1818 i Högruda mellangård. Rusthållare i Högruda mellangård. (f,v,d). Gift 29 december 1776 i Järeda sn med  
9. Stina Persdotter, född 10 april 1758 i Gölhult, Järeda sn. (f,v).
 
10. Peter Danielsson, född 27 maj 1746 i Slättemossa, Järeda sn. Bonde i Venshult, Järeda sn. (f,v,hfl). Gift 10 november 1771 i Järeda sn med  
11. Stina Carlsdotter, född 3 april 1751 i Gölhult, Järeda sn. (f,v,hfl).
 
12. Jöns Adam Rosinius, född 6 maj 1754 i Ingatorps sn, död 8 oktober 1833 i Hults sn. Kyrkoherde, prost i Hult och Edshult. (OMS). Gift 6 december 1785 med  
13. Vendla Charlotta Meurling, född 24 november 1750, död 22 februari 1821. (OMS).
 
14. Nils Jacob Bäckstrand, född 1752 i Horns sn, död 2 juni 1816 i Brostorp, Torpa sn. Kapten vid Kalmar regemente i Brostorp, Torpa sn. (v1,d,hfl,bou,Lihm). Bou Ydre 1816 22/7. Gift 26 februari 1779 i Torpa sn med  
15. Eva Märta Bursie, född 8 maj 1763 i Norra Rödja, Säby sn, död 22 juni 1804 i Brostorp, Torpa sn. (f,v,d,hfl).

[Niclas Rosenbalck]

Anders Berg nämner den 9 september förra året om en dödnotis för sergeanten Olof Wimmercrantz (c1740-1799) i Karlshman.
Enligt Kristianstad bouppteckningsregister finns en bouppteckning 1785 efter sergeant Olaus Wimmercrantz hustru Regina Maria Fink, Kristianstad bu 1785, FIa:186 (serien inneliggande handlingar), nr 523. Kanske står det mer om hans familj i denna.

[Niclas Rosenbalck]

Notisen kanske redan är känd, men i HiSki nämns en födelsenotis i Lappfjärd (fi. Lapväärtti) i Finland för Anna Regina (född 19/12 1761 i Herckm:, döpt 20/12 1761) - dotter till soldaten vid kronprinsens regemente Isaac Wimmerkrants och Anna Lena Jernfelt.
 
Släkten Wimmercrantz i Finland leder sitt ursprung som nämnt ifrån guldsmeden Olof Wimmercrantz och hh Britta Christina Falberg i Björneborg (åtm. 1742)[dessa har flera barn, bla : Johan Wilhelm f 1742 19/1 i  Rymä, döpt 24/1 1742 i Mouhijärvi, Finland; Ulrica 1744 18/7 i Kronoby (~Kruunupy), Finland, döpt 22/7 1744]. Olof Wimmercrantz har av någon anledning antagit efternamnet W. - han hette tidigare Olof Svensson Hane och hade varit borgare i Sölvesborg (egentliga Sverige) och kom dit ifrån Vimmerby. Fadern var en borgare Sven Hane i Vimmerby. I Vimmerby fanns samtidigt en släkt Wimmercrantz som utgått ifrån tartaren (~zigenaren) Modvig Johansson Wimmercrantz, son till häktmakaren Johan Henriksson i Vimmerby + Sölvesborg(?). Det är intressant att notera att namnet Falberg (Olof W. hustrus tillnamn) även förekommit i resandesammanhang - en borgare o. kopparslagare Jacob (Olofsson) Fahlberg i Hjo kuskade runt och stal på 1720-talets slut, han var son till borgaren Olof Jönsson (c1660-1720) i Hjo - som i sin tur var son till häktmakaren Jöns Jönsson i Sörgården i Hjo stad - denne sistnämnde uppges vara far till den omskrivne zigenaren Per Jönsson Hellbom (även senare med tillnamnet Lindgren).

[Niclas Rosenbalck]

Angående Fredrik Didriksson Svenske alias Wimmercrantz kan fler uppgifter sammanpusslas via det norska utomordentliga Innvandrerarkivet och dess referat ifrån olika rannsakningar om i Norge vistandes svenskar. Fredrik Didriksson har 1729 vistats i Strømsø by, Akershus stiftamt:

[invandrad (NR)] Senest 1728

Fredrick Didrichsen svenske. Trolig født i Sverige siden han kalles Svendske i 1729. Innvandret: ca 1728 eller tidligere. Han er ikke nevnt i svenskefortegnelsen av 1734, og var da reist fra byen. = Fredrik svenske (Friderich Svendske), svenske, har for noen år siden før 1734 nedsatt seg på strandplassen Strømmen i Borre prestegjeld i Jarlsberg grevskap, etter at han nylig før var flyttet til Strømsø by, der han skal ha vunnet sitt borgerskap. Han kan ikke nå (29.11 1734) finnes i sitt hus slik at forklaringen blir mangelfull. Men har har et bekjent dårlig rykte, både fra før han tok bopel i grevskapet som etterpå, og ofte da han reiste gjennom grevskapet forholdt han seg utilbørlig med hugg, slag og overlast, som ofte skal være skjedd, uten at dette er bevist for fogden, selv om det ansees som sannferdig. Det er detfor ønskelig at man kan bli kvitt (entlediget) en sådann usikkelig person.

Angående Serina Andersdotter (se ovan, bl a inlägg den 29 januari 2005) och uppgiften att hon kom ifrån gården Lerstång i Ramnes socken, Norge kan det kanske vara värt att nämna en där vistandes svensk (hennes far? - jfr dock uppgiften ovan om att han skulle haft patronymikonet Larsson):

Ramnes Præstegield

Anders Axelsen, boende paa Gaarden Leerstang, og ernerer sig deraf, er her til Landet indkommen den 6 Junj 1721, af aarsage, at hand ikke ville tiene ved Krigs Væsenet i Sverige, har ingen Tilladelse hvor efter hand her er forbleven, og ey heller sin Allerunderdanigste Troskabs Æed aflagt.
....
Christopher Danielsen, tiener hos Svendske Anders Axelsen paa Gaarden Leerstang, er her til Landet indført af hands Moder, da hand ickun var et Baren, og har saa ingen Aarsage til hands Andkomst her til Landet, har tient for Dragun under afgangene Her General Maior Ötkens Gevorbne Draguner Regimente, og har ej anden Tilladelse at forblifve her end hvis hands afskeeds Pas derom kand bevilge, og ej heller videre Troskabs Æed aflagt, en den hand som Dragon har giort.
[källa: Spesifikasjon og forklaring over svenske personer som befinner seg i Jarlsberg grevskap, 29. november 1734]

[Anne Minken]

Hei Niclas, jeg har sett litt nærmere på forhøret fra Medby 1747 som du har transkribert. Jeg festet meg ved stedsnavnet Faluxhamn. Det dreier seg om Tallakshavn i Sandeherred i Vestfold i Norge. I kirkeboka for Sandeherred fant jeg tre barn av Friderich Diderichs. Svendske (Wimmercrantz) og Sirina (Sørine) Andersdatter:  
1. Diderich døpt Festum Joh. 1735
2. Casper døpt 22.11.1737  
3. Axel f. 12.1.1739.  
 
Det er ikke gitt ytterligere opplysninger om foreldrene ved dåpen, og det ser ut som om fadderne er lokale folk.
 
Mvh
Anne

[Anne Minken]

Forhøret var i Medelstad 1747.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Anne!
 
I Redvägs härads dombok 1749 1/2 nämns om Sirenia Wimmercrantz och hennes man Didrich Wimmercrantz, som även kallat sig Svenske, fältväbel under kapten Moraths kompani. De nämns hade uppehållit sig i Kalvs gäll och botat sjuka, och även lurat folk, vilket skett för åtta år sedan. De hade då blivit gripna i just Kalv socken och förts till Vänersborg, men under färden dit avvikit. Sägs dock att av tingsvittnen (1749) att paret sedermera blivit gripna och att Wimmercrantz skall ha blivit avlivad och steglad i Östergötland för grova brott samt dess hustru slitit ris och blivit förvist landet. Jag ska ta reda på om och när Fredrik Didriksson Wimmercrantz (~Svenske) blev avrättad - det måste i så fall ha skett mellan 1747 och 1749. Hans identitet är märklig - är han släkt med häktmakaren Johan Henriksson i Vimmerby vars son krämaren Modvig antar namnet Wimmercrantz?  
 
Johan Henriksson som antogs som borgare i Vimmerby 1695 har starka kopplingar åt Västsverige och Norge. Han (JH) hade varit (enligt Vimmerby RR 1695)  musqueterare under Aggerhuske (=Akkerhus?) garnisonskompaniet i Norge, varifrån han hade avskedspass 1687 d. 4/4 [går han belägga i norska rullor?], och därefter hade han varit trumslagare i Sverige innan han 1695 ville bli antagen ss häktmakare i Vimmerby stad. Han sägs av två oberoende källor vara född i Vänersborg och hustrun Ragnil Jacobsdotter sägs vara född i Norge (och även hennes mor NN skulle varit norska!).  
Vidare: Johans son Isack Johansson Molin reser ihop med Staffan Detlofsson som är antagen borgare i Alingsås (och vars syster Greta Detlofsdotter levde ihop och hade barn med Valentin Henriksson (borgare i Vimmerby - måhända bror till Johan Henriksson?),  som SD sköt ihjäl 1712 16/3. Denna Greta Dettlofsdotter ska vara nämnd i Norge, om jag inte missminner mig, och även vara kallad Anna Greta Detlofsdotter Lincranz (måhända upptaget i samklang med Wimmercranz ?)- vad är mer känt om henne?

[Olle Elm]

Niclas,
Har lagt in en länk hit från det norska Brukarforum och debatten 27576: Ramnes socken (Vestfold), gården Leerstang. Förmodligen är det då fler som läser Dina frågor.
Vänligen,
Olle

[Anne Minken]

Jeg har funnet noen flere opplysninger om Fredrik Didrichsson (Wimmercrantz eller Svendske). Jeg tror i hvert fall det er han selv om verken Wimmercrantz-navnet eller tilnavnet Svenske er brukt). Det dreier seg om to barn døpt i Strømsø hvor Fredrich Didrichsson Svenske skal ha hatt borgerskap:  
1. Fridrik døpt 19.sept.1728. Han kan være identisk med den Fridrik Wimmercrantz som var volontär i Varberg i 1746.  
2. Anna Maria døpt 18.nov.1731.  
 
Morens navn er ikke nevnt i kirkebøkene for Strømsø på denne tida.
 
11.april 1733 begraves Frederich Didrichsens quinde i Strømsø. Det stemmer godt med at han gifter seg på nytt året etter med Serina Andersdatter. Av de tre barna med Serina Andersdatter nevnt i et tidligere innlegg, døde to av dem som ganske små: Didrich begravet 11.4.1736 og Axel begravet 30.1.1739, begge i Sandeherred i Vestfold.  
 
Mvh
Anne

[Niclas Rosenbalck]

Fredrik Wimmercrantz blev mycket riktigt dömd till döden efter att ha talat lasteligen  och lögnaktigt om Kungliga majestät och överheten. Detta hade skett på Djurshytte gästgivargård i Hällestad socken i mars 1748 efter att Wimercrantz hade blivit nekad brännvin på gästgiveriet Han hade då startat med att fälla sina förargade ord mot Kungliga majestäts brännvinsförordning och därefter fortsatt tala illa om rikets styrelse, och bland annat spridit ut falska anklagelser om att kungen var död och att herrarna i Stockholm dolde detta för folket. Även hade han spridit ut att smålänningar och dalkarlarna, som smidde gevär, var i upprorsstämning mot överheten. Därför dömdes han av Hällestads härads ting den 18 maj 1748 till döden och att steglas. Göta hovrätt bekräftade domen:
pröfwar Kongliga
HåfRätten fördenskull rättwist
det skall han Fredrich Wimmer-
crantz i förmågo af 5 ock 6 Capp 1§§
MisgärningsBalken sig sielf till wälförtient
straff ock slikom wanartigom
till sty, sträck ock a warnagel
lif sitt mista ock halshuggas,
samt sedan i anseende till
des begångna bråttz grofhet
på det sättet steglas, att hufwu-
det sättes  på en Påhle ock den
öfrige Kroppen på fyra stegel
 
Denna dom och brott måste sättas i samband med Dalupproret 1743, den stora daldansen, som hade utmynnat i missnöje med frihetstidens herrevälde och hattpartiets inskränkningar för allmogen. Överheten var helt enkelt under hela 1740-talet rädda för att nya uppror skulle få fotfäste och spridas via uppviglare som Fredrik Wimmercrantz. Så slutade denne resande man sin levnadssaga.