ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 15 januari, 2005  (läst 5473 gånger)

2000-02-09, 22:39
läst 5473 gånger

Ingvar Dahl

Kronobefallningsman Håkan Werme var på 1540-talet betrodd tjänsteman på Kronobergs gård under Gustaf Wasa, men 1558 avrättades han av någon anledning. Han var av allt att döma ännu 1557 bosatt i Enköping. Enl Edestams herdaminne över Karlstads stift lär ett par söner ha bott i Värmland - Jonas och Nils Håkanssöner Werme.  
Dessa hade sönerna Haquinius Jonae Vermannus (kyrkoherde i Väse (S) 1613 - 1646) respektive Paulus Nicolai Wermius (kyrkoherde i Brunskog (S) 1621 - 1642).
Är det någon som har uppgifter om var Håkans söner Jonas och Nils levde under senare hälften av 1500-talet? Vid denna tid finns ex vis uppgifter om en Wermesläkt i Velamshyttan i Närke (T). Kan denna ha något samband med Uppland/Värmland-grenen?

2000-02-19, 15:40
Svar #1

Emil Johansson

Hej Ingvar!
 
Jag kan tyvärr inte svara på din fråga, men jag kanske har information om Håkan Werme som du inte känner till. Håkan Werme skötte silvertransporterna mellan Sala silvergruva och Uppsala. Han miste troligen nacken för att han försnillade en del silver. Han blev avrättad genom halshuggning 1558 i Uppsala. De här uppgifterna har jag fått ifrån Kenneth Larsson i Mangskog. Hans e-post adress är kenlar@algonet.se
Jag hittade själv Håkan Werme i en bok på Stockholms stadsbibliotek. Där stod att han var fogde i Trögd.  
Jag härstammar från Paulus Nicolai Wermius.
Jag har hört att namnet Werme är vallonskt, kan det stämma?
 
Med vänlig hälsning  
Emil Johansson, Stockholm

2000-02-20, 22:29
Svar #2

Ingvar Dahl

Hej Emil!
 
Tack för raderna. Jo, jag vet att Kenneth Larsson lanserat tanken på att det var nå't fuffens med silvertransporterna. Men vad jag vet är det bara en (kvalificerad?) gissning att just det skulle vara anledningen till Håkans avrättning. Att hans släktnamn skulle ha anknytning till något vallonskt är nog också resultatet av gissningar. Vallonerna kom till Sverige främst under 1600-talet då Håkan Wermes barnbarn var präster i Väse och Brunskog. Andra teorier om Werme-namnet är ju att det skulle ha sin grund i anknytningen till just Värmland. Där finns ju gården Värmerud (i Borgvik) och sjön Värmeln i Värmskog. Under medeltiden finns beteckningen vermilar på folket i landskapet.

2000-02-22, 15:31
Svar #3

Emil Johansson

Hej Ingvar!
 
Jag undrar bara om du känner till förgreningarna i Werme-släkten? Jag känner nämligen en viss Irene Värme, som bor här i Stockholm. Det kom väl valloner till Sverige även innan 1600-talet? Eftersom Håkan Werme var en högt uppsatt tjänsteman borde väl möjligheten finnas att svenskar hade hämtat hit t.ex. hans far?

2000-02-25, 01:31
Svar #4

Ingvar Dahl

Hej igen Emil!
 
Varför inte titta i Kjell Lindbloms bok Vallonsläkter under 1600-talet, utgiven 1989, om du tror att vår Werme skulle ha anknytning. En annan möjlighet (om vi tänker oss invandrarspåret) skulle ju kunna vara att det rör sej om en garp - dvs en tysk borgare eller någonting ditåt. Hansan hade ju kontakt med de nordiska länderna under århundrandena före 1500-talet. Att det finns nu levande personer med namnet Värme är ju ingen garanti för släktskap med gamle Håkan. Det existerar flera olika släkter med detta namn under senare århundraden.

2000-03-18, 17:10
Svar #5

Ingvar Dahl

Werme-namnets anknytning till Värmland finns dokumenterat i Gillbergs härads dombok i sydvästra Värmland 4-5 februari 1678. Där finns uppgiften om att rådmannen Nils Werme i Vänersborg ägde en såg i Mölneruds-strömmen i Gillberga (S). I domboken november 1679 för Näs härad (S) anges att sal Nils Werme och hans son Lars sysslat med någon form av frakttrafik på Byälven. Ytterligare uppgifter om dessa personers bakgrund mottages tacksamt.

2000-03-18, 21:42
Svar #6

Ingvar Jonson

Håkan Jonsson Werme nämnd fr 1567 var bergsman Velamshyttan, Kvistbro gift med Malin. Han hade sönerna Olof bergsman i Velamshyttan och Jon som var bergsman i Sixtorp samt en dotter gift med bergsmannen Per Nilsson i Ängatorp. Gårdarna ligger ganska nära varandra.

2000-04-19, 01:20
Svar #7

Ingvar Dahl

Tack för uppgiften om Håkan J Werme i Velamshyttan. Det verkar ju finnas intressant namnkoppling mellan Håkan Werme i Enköping/Uppsala och namnen i Velamshyttan. Trots detta återstår det ju att veta mer om bakgrunden till Velamshyttingarna. Finns det uppgifter om dessa samlade någonstans?
 
En annan detalj som framkommit om Werme-namnet i Värmland är att i Fryksdals härads dombok 5-7 april 1677 preciseras ett omfattande ägoförhållande i hemmanet Hensgård i Västra Ämtervik, en socken som gränsar till Brunskog (S).
 
I det sammanhanget nämns en Jöns Persson Werme, med flera syskon, bl a bröderna Björn och Erik. Med tanke på att tidigare nämnde Paulus Nicolai Wermius var kyrkoherde i Brunskogs församling 1621 - 1642, så kan det mycket väl vara en gren av dennes ättlingar som lever kvar i grannsocknen Västra Ämtervik.

2000-06-01, 15:39
Svar #8

Chris Troy

Hej Ingvar och Emil,
 
Håkan Werme är min mf ff mm ff fm ff f.  Hans sonsson (Nils Håkansson Wermes son) Paulus Nicolai Wermius föddes ca 1570 i Stavnäs (mf ff mm ff fm f). Troligen så var hans far Nils i Värmland då sonen föddes där.  Paulus hade en son och två döttrar:
 
Nicolaus Pauli Brunskogius f. 1615-09-08 i Högerud.  Kyrkoherde i Brunskog 1668.  Död 1677 i V. Fösked, Brunskog.
 
Dårdi Påhlsdotter, f. Högerud (mf ff mm ff fm)
 
Birgitta Pålsdotter Brunskogia, f. 1622 i Högerud.  Död 1705 i Boda.
 
Skulle gärna höra allt ni vet om släckten.
 
Hälsningar från Australien,
Saga Christina Ask Troy

2000-06-22, 20:58
Svar #9

Ingvar Dahl

Hej Chris! De personer du räknar upp av släkten är redan väldokumenterade. Problemet är Håkans söner under 1500-talet - Jonas och Nils. Var har du hittat uppgiften om att Paulus Nicolai var född omkring 1570 i just Stavnäs (Högerud)? Den tidigaste uppgiften om honom är då han tjänstgör som komminister i grannsocknen Värmskog. Att han i början av 1600-talet bodde i Högerud (inom Stavnäs socken vid denna tid) är ju inget bevis för att han var född där.

2000-06-28, 14:02
Svar #10

Chris Troy

Hej Ingvar! Det måste du nog fråga Kenneth Larsson  
från Slobyn, Mangskog.  Jag fick uppgifterna gällande Werme familjen från honom.
MVH, Chris

2000-06-29, 09:13
Svar #11

Utloggad Kent Lundvall

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 75
  • Senast inloggad: 2010-06-22, 21:32
    • Visa profil
Hej
 
Vill bara tala om att det fanns en familj Werme på Kållandsö i Vänern i slutet på 1600-talet.
 
 
Werme, Per. Levde 1685 i Frösviken, Otterstad (R).
 
Gift med Jonsdotter, Börta. Levde 1685 i Frösviken, Otterstad (R).
 
                                Barn:
   Persson Werme, Anders. Född 1685 i Frösviken, Otterstad (R).
   Persson Werme, Elin. Född 1688-03-28 i Frösviken, Otterstad (R).
     Döpt 1688-04-01 i Otterstad (R).
   Persson Werme, Per. Född 1691-09-15 i Frösviken, Otterstad (R).
     Döpt 1691-09-18 i Otterstad (R).
 
 
Mvh Kent Lundvall, Uddevalla

2000-07-01, 20:47
Svar #12

Utloggad Kenneth Larsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1510
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:11
  • Kenneth Larsson
    • Visa profil
    • Ancestor
Angående Håkan Wermes halshuggning:
Enligt brev från Gustaf Wasa till Håkan Werme försvann en del silver vid transporten till Upsala. Wasa tyckte detta var slarvigt, och därför straffades Håkan Werme med halshuggning.
Enligt Sven Haage i Brunskog finns en grupp som studerar brevväxlingen mellan Wasa och Werme m.m.
 
MVH Kenneth L. Slobyn Mangskog

2000-07-12, 23:09
Svar #13

Ingvar Dahl

Funderingarna kring Håkan Werme fortsätter. Jag har tagit del av 59 olika ställen i Gustaf I:s registratur för åren 1545 - 1557, dvs brev, påbud och föreskrifter från Gustaf Wasa och kronprinsarna Erik (XIV) och Johan (III) till Håkan Werme. Om inte annat framkommer, så tror jag att detta är den brevväxling som Kenneth L hänvisar till. Därtill har jag sett ungefär 11 olika ställen i Enköpings stads tänkeböcker från 1550 - 1558, där Håkan Werme omnämns. Jag gissar att detta är samtliga källdokument som finns bevarade. Det är att märka att inte i någon av dessa ca 70 uppgiftställen antyds om något slarv med silvertransporter. Finns ytterligare källor till kunskap om detta - och i så fall var?
 
mvh  
/Ingvar Dahl

2001-01-24, 07:30
Svar #14

Anita.svensson

Hej
Det finns många målningar på präster på 1500-1700-talet. Finns det en målning på Paulus Nicolai Werme??  
Mvh Anita

2001-01-26, 00:31
Svar #15

Ingvar Dahl

Hej Anita.
Det vore förstås ett riktigt kap om man kunde komma över ett porträtt på Paulus Werme. Dessvärre tror jag knappast att något sådant finns bevarat. Om så vore, borde det rimligen vara uppmärksammat av bygdeforskarna under senare tider. Dessutom var det nog inte särskilt vanligt att porträttera de små landsortsförsamlingarnas prelater i början av 1600-talet. Sådan lyx hörde mera till städerna och biskoparnas värld.

2001-08-10, 23:38
Svar #16

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
1638-1639 antas Olof Werme och Karl Werme som ryttare vid Östgöta ryttare.  
Karl Werme för Marby, Dagsbergs sn (Östgl) (ännu 1642). En Karl Werme rider för Solberga, S:t Johannes sn 1645.  
Olof Werme rider 1639 för Åslestad, Tingstad sn (Östgl). 1645 är Olof Wermes tjänare nämnd.
(Jämför även Torsten Berglunds inlägg 2/11 2000.)
Vänligen,
Olle Elm

2002-01-21, 14:06
Svar #17

Andreas Warme

Hej jag heter Andreas Warme och min släkt kommer ifrån Nybro i Småland.

2002-01-23, 21:32
Svar #18

Ingvar Dahl

Stort tack till den städare som sorterat upp dessa Werme-släkter under en samlande namnrubrik. Förut var ju den stackars forskaren tvungen att kuska omkring på flera olika ställen för att få överblick!
 
/mvh Ingvar Dahl

2002-06-23, 10:44
Svar #19

Utloggad Anita Hultgren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 67
  • Senast inloggad: 2008-04-03, 19:34
    • Visa profil
Söker Fritjof Werme, född 1887 eller 1897 i Arvika. Finns det någon som kan hjälpa mig och som vet vilka hans föräldrar var?
MVH
Anita Hultgren

2002-06-25, 06:29
Svar #20

Utloggad Ulf Hjelmqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 944
  • Senast inloggad: 2024-02-17, 12:34
    • Visa profil
Werme, Abraham Jakob, enl. uppg. f. 1784 i Kroppa el. Storfors (Värml.) - har någon stött på honom?
 
M v h
Ulf Hjelmqvist

2002-07-23, 03:31
Svar #21

Utloggad Agneta Allernäs

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 149
  • Senast inloggad: 2011-03-29, 01:07
    • Visa profil
Hej! Jag har själv fått hjälp med att hitta Kronobefallningsman eller (kronobefattningsman) Håkan Werme som fraktade silver från Sala silvergrufva till Uppsala för Gustav Wasa. Emellertid saknades silver i en transport och Håkan Werme förlorade nacken i halshuggning 1558. Han var född 1490 el(1510)
Håkan Wermes far hette Nils Håkansson Werme och var född 1540.
Dennes Barn hette
Nicolai Paulus Wermius Född omkring 1570 och var första kyrkoherden i Brunskog Värmland. Han köpte av Antoni Mattsson i Höves, Arvika Gytterud i Mangskog för 130 rdl treggelods sked (silversked som vägde 3 lod.

2003-04-24, 17:07
Svar #22

Jens Werme

Är det någon som vet något om Anders Werme Född i söderdala i söderhamn. gift med Maria Karolina Eriksdotter från Östanbo i Söderdala. Fick tolv barn. bla Torsten Werme född 12 feb 1906. Anna, Berta, Gunnar, Eskil mfl.

2003-04-24, 18:24
Svar #23

Peter Karlsson (Peterk)

Här är familjen i folkräkningen 1890/1900:
 
Söderala församling [1900]
Hemort: Östanbo
Län: Gävleborgs
Anders Verme f. 1858 Grava, Värmland, Stabbläggare
Maria Karolina Eriksd:r f. 1862 Nyed, Värmland  
Jenny Maria f. 1885 S-hamn
Hulda Kristina f. 1887 S-hamn
Berta Emilia f. 1890 S-hamn
Johan Eskil f. 1892 S-hamn
Karl Gustaf f. 1894 S-ala
Anders Helmer f. 1897 S-ala
Anna Karolina f. 1900 S-ala
 
1890 bor dom vid Sandarne sågverk, Söderhamn.
Mvh/Peter

2003-11-03, 09:00
Svar #24

Utloggad Agneta Allernäs

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 149
  • Senast inloggad: 2011-03-29, 01:07
    • Visa profil
Hittade lite historik om vad Håkan Werme egentligen sysslade med som kronobefallningsman
om någon är intresserad:
 
SVERIGES HISTORIA Första Serien 17 Gust I:s Reg 1545
 
sid 308-309
(Stockholm) den 23 Maji.
 
Till tre af Jöran Jönssons underbefälhafvare, att flitigt under natt och dag, ställa efter hans mördare, m.m.
Riks-Registr. 1545, I, fol. 156 v.
 
Till Håken Werme Tuffwe Schåning  och Mons Olsson, vm Jören Jönssons hastige affgångh, och at the legge sig all winning vm at stelle effther then tiuffwehoop, som honum szå skenneligen förrådde. Datis 23 Maij Anno etc 1545.
 
Wår gunst etc Wij haffwe nv j tesse dagher förfaret, Håkan Werme, Tuffwe Schåningh och Mons Olsson, hure then affweckne förräderehoop, Dackens selskap szå skenneligen med Jöran Jönsson handlett haffwe, och honum lijffwet affstolet etc. Szå biude och förmane wij edher gode karler vpå then tro tiäniste, som i oss och för:ne Jören Jönsson vpå wåre wegna loffwet och tilsagdtt haffwe, atti edher troligen och welwilligen, szå her effther som i her till giortt haffwe wele befinne lathe, j hwad måtte j tenckie kunne wårt och menige rijgisens gagn och beste belanger, Besynnerligen, atti edher till thet flijtigste winleggie wele, på alle wäger, att stelle både natt och dagh effther then förrädere hoop, att the theris onde vpsått och vphoff ingelunde forttbringe kunne, och för alle deler försterke edher med thet meste och dugligste folck, j öffwerkomme kunne, och altijdh haffwe edhert råd medh Germund Swensson, Giffwendis honum tilkenne, hwad j förnimme vm alle lägenhether, och hure almogen thetta behager, Thet samme wij med edher nådeligen betencke wele, Och hwad i godhe karler äre till achters på edher thet redeligen skall betalet bliffwe. Datum.
----------------------------------
SVERIGES HISTORIA Första serien 18 Gust. I:s Reg.1546-47
sid 396-397
 
Gripsholm den 6 Mars
Till fogden Håkan Werme, om befallningen öfver Kronobergs gård.
Riks-Registr. 1547, fol 75 v.
Swar till Håcken Werme att Niels Birgerson skall haffwe Beffalningen på Cronobergz gårdt. Datum Gripzholm 6 Martij Anno etc. 47.
Wår g:[unst] etc. Som thu schriffwer Håkonn och giffwer tilkänne, att thet sich icke skicke will, vthann then som haffwer heredenn, motte och så haffwe Cronebergz gårdt, vdi beffalning medt etc. Så wele wij och så ther vdi förtänckt ware, när thu nw hitt up komber medt thenn Reckenskap att wij tich till äffwentyrs någer annerstädt brucke will, haffwe och så för then skuldt latiidt skriffwe Niels Birgersson till, att han same gårdt och så vdj beffalning haffwe skall, och stå för honom Ther tu weett tich effther rätte. Datum
---------------------
 
sid 435
 
Vm Håcken Wermess handlingher
Wij haffwe och förstått vm them Håckon Wermess handlinger ther på Croneberg, och latidt tich tilfförendhe ther vm wär mening tilskriffwe. Så att tu samme Cronebergz Gårdt, medt härederne, vdi beffalning haffwe skall. Ther thu tich ännw weett effther rätte. Datum.
-----------------------
 
Stockholm den 24 October.
Qvittobref för Håkan Verme på restantier för Kronobergs kungsgård.
Efter afskrift i kongl. Kammar-Archivet, Smålands Fogderäkenskaper, 1547, n:o 8.
 
Wij Gustaff med Gudz Nåde Swerigis götis och wendis etc konung Göre witterligitt att wij gunsteligen wntth och skenetth ssåssom wij och nu her medtth wnne och skencke thenne wårtienere Håkon Werme all thenn dell han är bliffuen till acters påå ssin Reckenskap, ssom han her j wår Cammer pro anno 46 och 47 för Cronobergz weckeekosth och affwell giortth hauffer huilketth wij giffwe wårtth Cammerådh och Cammererer till kenne atth the ssig her effther rätte haffue etc  datum aff wårtth Slotth  Stocholm 24 Octobris Anno etc 1547 Wnder wårtth Secret.
---------------------------------------------
 
SVERIGES HISTORIA Första serien 21 Gust. I:s Reg. 1550
sid 281
 
Upsala den 2 Juli
Till Håkan Verme angående skattefrihet för Olof Nilsson i Håra
Efter afskrift i Uplands handl. 1550, N:o 6, i K.A.
 
Gustaff etc. Vår gunst tilförende etc. Vett Håkenn Verme, ath vij gunstelig haffve untt och tilgiffvitt thenne Olaff Nielsson i Håra i Vilberga sockn i Trögd all ten skatt och andra utskylder, som honom nu udi thetta nervarandes femtiende årett aff för:ne Håra utgiöres bör, anseendes ten brand honum öffvergången är; ther rette tig effter. Datum Upsala 2 Julij anno etc. 50
--------------------------------
sid 306
 
Ekolsund den 5 Augusti.
Till Håkan Verme angående medgifven lindring i Jöns Björnssons i Räfslösa afradsrestantier.
Efter afskrift i Uplands handl. 1550: N:o 6, K.A.
 
Vår gunst tilförende etc. Vett Håken Verme, att vij gunsteligen haffve untt och effterlåtidh tenne Jöns Biörnsson i Reffzlössa i Ness sockn för hans siucdom och fattigdoms skulld, ath han må ut giöre eth pund rog för te 2 pund korn, som han i fiord stod til baka med ath utgiöre i affrad, vettandes tig her effther rettä. Datum Ekolsund 5 Augusti anno 50.
------------------------
sid 376
 
Vesterås den 8 December.
Till Håkan Verme angående medgifven lindring i Mårten Jönssons i Grillby afradsrestantier.
Efter afskrift i Uplands handl. 1550, N:o 6 K.A. Jfr Riksregistr. 1550, fol 274.
 
Vår gunst tilförende etc. Vett Håken Verme ath tenne breffvisere Mårten Jönson i Grilleby udi Vilberga sockn haffver her för oss udi underdånighet berettett (!) låtedh, hurulunda thet heman udi för:ne Grilleby, som han nu bor opå, för någer år sedan aff våde eld opbrendt bleff och han tett nu seden så gott som aff ödessmarck opbygdt haffver. Tesligest haffver han förstå låtedh, ath han med tett affrad honom i fiord borde utgiöre, som är 2 pund spannemåll, tillbakä står, begerendes ath vij honom gunstelige thet ene pundet tilgiffve vilde etc. Så effther han samma hemen så haffver upbogt och ter på myckitt bekostat, haffve vij för Gudz och hans fatigdoms skuldh tilgiffvitt honom halffpartenn aff samma affrad, nemlig et pund spannamåll, dog så ath han thet andra pundett udi rettan tid utgiöre skall. Ther tu tig effter retta veett etc. Datum Vesterås 8 Decembris anno etc. 50.

2004-02-03, 21:30
Svar #25

Utloggad Gudrun Dahl

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 167
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 07:48
    • Visa profil
Här en Werme till, med okänd anknytning till övriga: Min mor, Olga Dahl, försökte identifiera en viss Lars Bengtsson i Degeberg, far till Elin Larsdotter Wennerberg, och hittade då följande:Vid Kållandstinget 17 juni 1678 nämns en Lars Werme vid Degeberg som laggärdsman, han är dock bortrest. Lars Wermes skattejord 8 marker i skattegården i Silleberg sades i oktober 1673 ha stått öde 1672 och 1673. Det omtalas vid tinget i Kålland 8-9 juni 1689 att fyra torp byggts på Degeberg av salig kapten Jonas Blankenfjell efter 1638 nämligen Lars skräddares torp, Bengt i Tufwes torp, Lars Wermes torp och klockartorpet. 1672 nämns Lars på Degeberg som borgare i Vänersborg när han bland andra gäldenärer fordrades av en Anders Olsson. I Vänersborgs dödbok för 1694 omtalas som nummer 19 Lars Bengtssons pupill från Degeberg född på Dahl, fader och moderlös, dödde av stora mässlingen (som kallas kåppor) den ...octobris. Även en Lars Werme nämns i denna dödbok. Som nummer 24 1693 nämns Lars  
Wermes barn spädt, sjukt af kiöld på siön om sista hösten dödde 28 nov och lades på en  
behagelig tijd i ens annors graf uthi kyrckan. Om Lars Werme och Lars Bengtsson i Degeberg  
är identiska är okänt. Den senares dotterson, lille Sven, fick Sven Werme som fadder då han döptes 1704.10.16.
?

2004-02-03, 23:13
Svar #26

Utloggad Håkan Widell

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 504
  • Senast inloggad: 2017-06-17, 22:07
    • Visa profil
Har i Vänersborg träffat på Brita Wärme, gift före 26/3 1761 med tullskrivaren och senare rådmannen och bryggaren i Vänersborg Erik Adolf Fahlgren. E A Fahlgren gifte 1777 om sig med Anna Catharina Svinhufvud.
Hälsn! Håkan

2004-04-11, 11:03
Svar #27

Utloggad Rickard Grusell

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 533
  • Senast inloggad: 2017-01-22, 20:51
    • Visa profil
    • rgrusell.se
Jon Erichsson Werme f.1621 och senare gift till Uvberget, Grangärde (W) med Barbro Mickelsdotter f. 1622-12-08.
Detta enligt Kjell Wadfors Byalängd Norrbärke. Finns det någon som vet något mer om nämnde Jon Erichsson Werme?
 
/Rickard

2004-05-05, 14:54
Svar #28

Joakim Möller

Hej!
 
Jag fick ett trevligt brev från min morfars tremänning idag (Birgit Karlsson, Ekshärad) fyllt med datum som jag skall lägga in på vår släktutredningssida. Hon hjälper mig att reda ut vem Sven Johan Jonsson Werme född 1841-09-14 död 1915-08-02 (begravdes i NorraFinnskoga) var. Jag har faktiskt en bild på honom  här tyvärr vet jag inte när den är tagen. Men min morfar hade den på väggen.
 
Han hade tre barn med Maria Nilsdotter 1849-10-27--1937-05-02 från Ekshärad(S) men var de var aldrig gifta.
 
Barnen var:
1) Johan Emil Johansson Werme 1871-1961 gifte sig med Betty Eliasdotter 1958.
2) Nils Gustaf Werme 1880-1920 gifte sig  med Lina Bustad Nordberg 1899, bosätter sig i Vestbak,Trysil, Norge.
3) Karl Aron Werme 1877-1963 gift med Hilda Jonsdotter 1888-1924. (min morfars far)
 
Finns det någon som redan placerat in honom någonstans? Han har länge varit ett gissel för min morfar som började släktforskningen.  
 
Joakim Möller, Göteborg.

2004-11-05, 20:53
Svar #29

Utloggad Johan Börjesson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 414
  • Senast inloggad: 2024-03-08, 09:34
    • Visa profil
Med hänvisning till de frågeställningar om Håkan Werme (ca 1490- ca 1558) Fogde på Kronobergs slott Växjö 1546-47 och i Trögds och Åsunda härader 1551-56 Bosatt i Enköping bl.a. åren 1550-58 och dennes härkomst så kan en teori vara den att han härstammat från Vermedalen i Norge.
Det finns därtill anteckningar i kommunikationen mellan honom och Erik den XlV som troligen resulterade i att han misste huvudet i Uppsala 1558.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna