Sedan jag läste att Ölme Häradsrätt 1730 kunde bekräfta en stipendiesökares ”märkeliga” släktskap med kamreren Wähnerman har jag försökt av att bena ut hans släktförbindelser. Jag har inte lyckats förstå hur just detta släktskap, som var av särskilt intresse för mig, såg ut men eftersom jag märkt att flera är intresserade tänkte jag beskriva hur långt jag kom.
I Väse dödbok uppges att Petter Wenerman var född vid Vänersund i Väse 1648. När han på äldre dagar återvände till hembygden ville han bosätta sig vid Spånga i Östra Fågelvik som han tydligen förknippade med sin barndom. I mantalslängderna hittar man inga eller få uppgifter om Vänersund och de andra säterierna vid denna tid men jag misstänker att hans far en tid varit arrendator eller förvaltare på nämnda gård. Petter förefaller för övrigt vara ungefär jämnårig med Petter von Sund som blev borgare i Filipstad och hade ett liknande ursprung från Sund, Väse. Ett tag funderade jag på om det rentav kunde vara samma person men det kunde jag tämligen omgående avskriva.
Efter lite efterforskningar om Petter Wenerman har jag funnit att han jämsides med kamrerskapet även var förvaltare av flera stora sterbhus (Lillia, Crus, Horn och Posse). I sitt testamente daterat 16 juli 1712 (tillägg daterat 1714 finns) beskrev han själv hur han hade kunnat leva på sitt arvode från huvudsysslan och med inkomsterna från sidouppdragen börja bygga en liten förmögenhet. Eftersom han själv var barnlös testamenterade han delar av sina tillgångar till sina fem syskon men inte heller kyrkan i Östra Fågelvik samt socknens fattiga lämnades lottlösa.
I testamentets andra paragraf och framåt beskriver han hur han vill inrätta ett stipendium för sina släktingars studerande söner. Det var avkastningen från hans förpantning i Läckö Kungsladugård som skulle ge nödtorftigt understöd till deras studier. Stipendiet kan sägas ha lämnat spår av genealogiskt värde eftersom samtliga mottagare är hans släktingar. En stipendieansökan skulle tydligen innehålla ett intyg som bekräftade släktskapet. I domböcker för Visnum, Ölme och Väse härader har jag därför hittat ett tiotal önskemål om rättsligt bevis på släktskap och möjligen finns ytterligare några som jag missat. Jag återkommer till stipendiaterna nedan.
De sparsamma uppgifter om Wenerman som återfinns i äldre värmländska genealogiska samlingar lutar sig hårt mot enstaka domboksuppgifter. Ordalydelsen i ett mål i Visnums häradsrätt gav t ex Lagergren anledning att påstå att Jöns Anderssons söner i Ed, Visnum skulle vara systersöner till Wenerman och att deras mor Sara Svensdotter följaktligen var Wenermans syster. Samma uppgift återges även av Bromander liksom i en sammanställning som förvaras på Värmlandsarkiv.
Trots att ledtrådarna i domböcker och skattelängder är fåtaliga och delvis motsägelsefulla kan man efter en samlad bedömning anta att det istället var ovannämnde Jöns Andersson som var systersonen och att alltså häradsrättens kunskap var felaktig (alternativt att skrivaren formulerat sig fel). Förutom att rättens uppgift medför svårförklarade och ologiska generationstider visar Väse häradsrätt 1718 att Jöns Andersson i Ed, sal Petter Andersson i Stockholm och Nils Håkansson i Norra Sjöstad bör vara samarvingar till 1/5 efter Wenerman. En sådan femtedel skulle tillfalla var och en av kamrerens syskon, syster lika som bror, och det verkar därmed uppenbart att de tre var arvingar efter ett av syskonen och att det därmed var Jöns själv som var systerson till kamreren.
Petter Andersson som nämns ovan var hovcasseur och gift med Regina Tabert. I testamentet omtalas han som den systerson som Wenerman ”själv satt pennan i handen på”. Jöns Andersson i Ed var far till bl a den Elias Wenerman som nämns i mitt första inlägg ovan. Elias blev en av stipendiaterna ur studiefonden och sedermera kyrkoherde i Karlskoga. Nils Håkansson i Norra Sjöstad var förmodligen make till den Kerstin Andersdotter som enligt Ölme häradsrätt 1733 var Wenermans systerdotter. Det bör vara detta par som enligt vigselboken för Ölme vigdes 1687.
Åren efter kamrerens död behandlade Väse häradsrätt några ärenden med kopplingar till arvet. Utöver vad som ovan återgivits lämnas där också upplysningen att han hade haft endast en broder, Jöns Persson vilken var avliden, samt fyra systrar.
Kerstin Persdotter, en av systrarna har jag återfunnit som gift i Sunnäs, Ölme medan en annan verkar ha varit gift med Anders Jönsson som efter hennes död bosatte sig i Södra Sjöstad, Ölme. Deras söner var tidigare nämnda hovcasseuren Petter Andersson och Jöns Andersson i Ed. Minst en av de två kvarvarande systrarna verkar ha varit gift och bosatt i Östra Fågelvik.