Timmerman

[Lill Tellander]

Söker upplysningar om Gundela Timmerman eller någon annan Timmerman som kan tänkas ha ett samband. Hon var född 1636-11-29 i Stockholm (Carlqvist) och dog 1705 i Lund (dödbok). Hon var gift med 1) en ryttmästare Berckman och 2) kyrkoherden i Hyby Gustaf Wising. I första äktenskapet fick hon bl a dottern Gundela som gifte sig med kyrkoherden i Frillestad Johannes Orstadii.
 
Är det någon som har några Timmerman som kan ha något samband?
 
Mvh

[Bengt Lidal]

Även jag har sökt upplysningar om Gundela Timmerman (min ana 951 och enda kända rot i Stockholm) och i början av året bett Stockholms stadsarkiv om hjälp. Därifrån fick jag följande svar: I stadsarkivet förvaras födelseböcker från 1636 endast i två kyrkoarkiv: Riddarholmsförsamlingen och Storkyrkoförsamlingen men Gundela Timmerman föddes varken i den ena eller den andra. Har sökt med ljus och lykta efter Gundela Timmerman i våra register men resultatet är alltigenom negativt. Två års mantalslängder finns bevarade från 1600-talets Stockholm; 1652 och 1672. I den senare finner man hovslagaren Christopher Timberman boende på Kungsholmen. Han bör vara identisk med hovslagaren Christian Timmerman, som fick burskap och blev borgare i hovslagaryrket den 21 juni 1676 (enligt Handelskollegiets borgarböcker). --- Befintliga register över församlingarnas döda under 1600-talet innehåller två namn som kan vara av intresse nämligen studenten Carl Timmerman begravd den 31 (?!) juni 1679 i Storkyrkoförsamlingen och gardeskarlen Karl Timmerman begravd i Maria församling den 7 april 1694 men de knapphändiga källorna ger inga ledtrådar. Pigan Catarina Timmerman gifte sig den 10 april 1682 i Storkyrkoförsamlingen med skomakaren Hans Corneus men den bevarade lysningshandlingen andas inte en bokstav om hennses ursprung.
 
För att återvända till Gundela Timmerman i Skåne har jag någonstans (minns ej längre var) läst att hennes äktenskap med kh Wising var hennes tredje. Vem var hon i så fall gift med andra gången?

[Lill Tellander]

Det har gått över ett år men tack för upplysningarna! Jag har ingen aning om vem hon i så fall var gift med andra gången. Men om jag minns rätt så framgår av Carlqvist att Wising var hennes andra äktenskap. Skall kolla nästa gång jag är på biblioteket. I Lunds bouppteckningsregister finns Guner Timerman, nr 1677 1 151, samt Gunder  
Timmerman, nr 1680 1 159. Kanske samma person men kan vara  Gundelas far eller bror.

[Markus Gunshaga]

Hej!
 
De båda bouppteckningsnotiserna som Lill nämner ser ut som följer, och verkar inte ge så värst mycket, genealogiskt sett:
 
ditto [24 mars 1677] Annamet paa skifftet effter Guner Timerman. 20 dr,,
[Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:1, s 151].
 
den 10 Junij 1680. är fallet et Arff effter Borgeren sl.  
Gunder Töm[m]ermand her i Staden till des Söster  
i Kiöpenhamn Capital Lit:
Siette deelen till Kongl. Maijt ___________ ii Dr. 1½ öre.
och Staden__________________________ ii Dr. 1½ öre
[Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:1, s 159]

[Markus Gunshaga]

Hej!
 
Nya fynd kastar nytt ljus över den eventuella relationen mellan Gunnar Timmerman och Gundela Timmerman, men de förvirrar kanske mer än de upplyser. Enligt ett mål vid Lunds rådstugurätt 1695 hade Gunnar faktiskt en syster vid namn Gundela (Gunnella), med patronymika Sörensdotter. Enligt de uppgifter som framträder där ska hon dock ha bott i Holland 1679, och år 1695 visste man inte vart hon tagit vägen. Det låter märkligt att hon var okänd 1695 om hon nu var gift med en av stiftets kyrkoherdar, men Holland kanske kan förklaras av att hennes förste make var ryttmästare? Är det känt ungefär när hon gifte sig med Gustaf Wising? Utifrån de uppgifter som framkommer i protokollet skulle den närmaste familjekretsen runt Gunnar Timmerman ungefär se ut såhär:
 

 
Nåväl, de nämnda förhandlingarna återfinns i Advokatsfiskalens Malmöhus län arkiv, volym EVIIbaa:3952, bland Lunds rådstugurätts protokoll 1695. Målet behandlades 1695 4/9, och svarande var avlidne rådmannen och justitiekämnaren Gustaf Hammar, angående en arvsdel som vid bytet efter borgaren i Lund salig Gunnar Timmerman år 1680 den 10 juli hade tillkommit hans syster Gunnella Sörensdotter bestående av 132 daler 2 rst. och 7 2/3 skilling. Kärandena ansåg att denna lott borde tillfalla dem, som Gunnella Sörens dotters rätta Arfwingar äro, nembl. Procuratoren Springer som sig Syster Låtten af Simmon Winkell och des hustru i Kiöpenhambn tillhandlat hafwer, sampt Bengt Nillsson och Lars Perssons hustru, hwilka äro Gunnellas Syster barn. Rådstugurättens slutgiltiga beslut och dom togs den 4 september 1695:
 
Dett påstår Kieranden Procuratoren Springer sampt
ofwannämbde Borgare at Sahl. Rådmannen Gustaff
Hammar icke  är berättigat Gunnella Sörens dotters Arf-
wedehl effter des broder Sahl. Gunnar Timmerman tillfal-
len sig bemächtiga, och såssom sitt eget behålla mycket
mindre den samma abalienera bortt sällia och föryttra. 1:no:
Emedan på Skifftet d 10 Julij 1680 som en Tutor Arf-
wedehlen allenast emoottogh medh åthwaring den at
förbättra, och dermedh umgås, således at det Gunnella
Sörens dotter till bästa wara kunde, den tillståendes giäldh
at infodra, och Jordegodzet at bortläga, men det icke
förhandla, blifwandes denna Arfwedehl hoos Sahl. Råd-
mannen Hammar satt in Seqvestro till des Gunnella
framkommer, och den affodrar effter bytes brefwetz in-
nehåll, så at Sl. Rådmannen eij medh skiähl kan före-
bära sig godtzet på annat sätt emoottagit, än Sub
Tutela, hälst som han i så lången tijdh medh bytes för-
rättningen arqviescerad och icke protesterad, eij häller
 
Kongl. Maij:tz bref då frambqijst, som alt af bytes instru-
mentet läre skiönias, eij skiedt eller Observerad wara.
2:o: Kan Rådmannen Sahl. Gustaff Hammar eij stödia sig
wedh Hans Kongl. Maij:tz allernådigste Donationsbref,
emedan Pacta sådanne bref förändrat hafwa, hwilka
Procuratoren för Rätten framwijste tryckte på Danska
Dat: Lund d 26 Septembr: 1679, och förmehnar i anledning
der af åthskillige sådanna Donationer tillbakars gått
hafwa. 3:o: befinnes der Donations bref [at] noga efftersees,
at Sahl. Rådmannen der uthi tillståndh gifwes, at
bemächtiga sig den Systerns lått som i Kiöpen-
hambn bodde, nembl. Simon Winkells hustrus, den
sin dehl dock redan bekommit, hwilken Sahl. Rådman-
nen icke praetenderade eller wedh bytet begierade, men
ingen rätt till Gunnellas lått som då i Hållandh
war och honom till förwar lefwererades, hafwa borde.
Förmehnar altså at denne Gunnella Sörensdotters
arfwelått som af 132 dahl:r 2 rst. 7 2/3 sk: består medh
interesse bör antingen Kieranderne som hennes närm-
ste arfwingar öfwerlefwereras, emedan man ingen
Kundskap om Gunnella på så lång tijdh hafft haf-
wer, eller och hoos en annan wederhäfftig Man till wijda-
re nedsättias, och Jorden ifrån dem, som den af Sahl.
 
Rådmanne olaglig Kiöpt tillbaka gå och Arfwingarne
hemfalla, påståendes der iembte wederbörlige Rättegångz
expenser.
 
Enligt ett kungligt brev daterat Lyngby 1679 13/5 hade kungen, för det miserable tillståndh som Gustaf Hammar hamnat i genom kriget och efterföljande bränder, till någon räddning skänkt Hammar några mindre ägor av åkrar och småhagar. Dessa mindre ägor tillhörde genom arv egentligen Gunnar Timmermans syster som då bodde i Köpenhamn, men hade tillfallit K M:t som därigenom hade rätt att handla med denna egendom som all annan lagfången egendom. Detta beslut hade bekräftats av vice guvernören Göran Sperling enligt skriftlig befallning 1679 24/5, så att Hammar skulle få behålla egendomen.
 
Dessa uppgifter kanske kan vara något att utgå ifrån?
 
Mvh, Markus

[Markus Gunshaga]

Även för 300 år sedan fanns det dåliga hantverkare som skyllde ifrån sig. Kyrkoherden Gustaf Wisings änka Gunnela Timmerman var en av dem som inte lyssnade till dåliga ursäkter, när hon instämde muraren Bengt Jönsson från Önneslöv till tinget 1699 10/10 (Torna härads höstting 1699, § 69). Han hade murat upp en skorsten, uppenbarligen hos Gunnela, och denna skorsten hade genast rasat ner - hans ursäkt var att den kalk han fått att arbeta med var dåligt släckt, i kombination med att det började regna så fort skorstenen var klar. Denna ursäkt accepterades som synes inte av häradsrätten... (källa: Göta Hovrätt. Advokatfiskalens arkiv, volym EVIIAAAJ:12, s 147v-148 (Vadstena Landsarkiv):
 
Sahl: Probsten och Kyrckioheerden Mag:r Gustaf Wijsingz
Enkia dhen dygdesamma Matrona Gunilla
Timmermans i Hyby tilltahlte Muraren Bengdt
Jönsson i Önneslöf, för dhet han een Oförswarl: Skår-
sten Uppsatt, hwilcken strax dereffter är Kullfallen
hwarföre påståhr honom böhra Uprätta Skadan, och
betahla först 4 D: Sm:t som Murmestaren Rasmus
Rasmusson i Malmö för des upmurande fått, för-
uthan 3 T: Kalck, och derpå producerade des Attest
af d 13 Sept: 1699:
Swaranden war heremoth till wedermehle, kunnandes
intet neeka att Skårsteenen är nederfallen, men
föregifwer sigh eij kunna swara hertill, efftersom
Kalcken warit illa slagen och Rägnwäder strax
derpå inföll, så att Skårstenen deraf blef för-
derfwat, förmodar altså blifwa för Kiärandens
tillmähle befrijat, och sidst anhåller att honom her-
öfwer een grandskningh må bewillias.
Resolutio.
Dhet will fuller Swaranden förebähra som skulle
han icke wara Skyldigh att swara till dhetta Skade-
ståndet Seyandes att Kalcken war illa slagen, och
 
Regnwäder derpå strax infallit, som skall haf:a
warit wållande till att Skårstenen är neder-
fallin, hwarföre påståhr att honom heröfwer
een Grandskningh må bewillias; Men emedan
dhen begierte Grandskningen synes wara heelt O-nö-
digh, heldst Swaranden sielf tillståhr att Skårstee-
nen är Omkullfallen, kunnandes icke heller des
Uhrsächt att Kalcken warit illa slagien honom till
någon hielpreda komma, efftersom han derpå
hade bordt bettre inseende hafwa innan han
Skårsteenen opmurade; Fördenskull pröfwa Härads-
Rätten Rätwijst dhet Swaranden böhr ärsättia
Skadeståndet medh 5 ½ D: Sm:t och deriämpte restituera
Rättegångz Expenserne medh 1 D: Sm:t..
 
Mvh, Markus