Min farfar gjorde nedanstående utredning någon gång under 1950-talet. Har någon ytterligare material att tillföra får denne gärna höra av sig till mig. /Sigge Kjellberg
Jonas Tausons släktskap med Hans Tausen, Ribe.
Enligt en bland nutida ättlingar till Jonas Tauson, förefintlig tradition, skulle han ha varit ättling i fjärde led till biskopen i Ribe, Hans Tausen, Martin Luthers samtida och lärjunge, Danmarks berömde reformator. För att söka fastställa riktigheten av detta påstående, har den, som utfört den forskning, varpå hela denna föreliggande släktbeskrivningen grundar sig, gjort omfattande undersökningar. Då kyrkoböcker saknas i Danmark för den tid, varom här är fråga, har han - även av monomiska skäl - varit hänvisad till här i landet förefintlig biografisk litteratur, vilken emellertid visat sig vara av stor omfattning. Sålunda har undersökts på Kungl. Biblioteket i Stockholm förefintlig kyrkohistorik - biografisk litteratur, varibland må nämnas följande:
Rördam: Kirkehistoriska Samlingar (äldre och nyare serierna),
Barfod: Danmarks Geistlighet,
Wegener: A. S Wedel,
Wiberg: Personalhistoriska og geneologiske Bidrag till allmän Praesthistorie,
M. Christensen: Hans Tausen,
Lengnick: Personalhistoriske bidrag vedkommende Danmarks og Norges Geistlighed,
Dansk biografisk lexikon,
Faye: Christiansands stifts Bispe- og stiftshistoria,
Erlandsen: Biografiske efterretninger om Geistligheden i Tronhjems stift, m.fl. m.fl.
Även svenska arkivalier och litteratur från och om Landskrona på 1600-talet ha undersökts.
Genom dessa undersökningar ha följande uppgifter erhållits om
Hans Tausen och hans efterkommande
Hans Tausen var född 1494 i Birkaude, en obetydlig ”Bonde-bye” ej långt från Kjerteminde, hamnstad på Fyns nordöstra kust. Hans Latinska namn var ”Johannes Tausanus”. Den latinska namnformen anses visa, att det icke är fråga om ett ”-sen” namn, härlett från Tage eller Tave, som ibland uppgivits ha varit faderns förnamn. Den latinska namnformen skulle i så fall varit ”Tagonis”. Tausen måste således anses vara ett verkligt släktnamn. I ett brev 1533 kallar sig riksrådet Knud Bille honom ”Hans Markorsen”. Fadern torde alltså ha hetat Markus eller Markvard.
I ett ännu bevarat tal, hållet 1590 i Ribe Skole nämnes, att modern hette Caren och att hon tillhörde släkten Tausen, ”som icke var oberömt på sin Egn”. Hans skulle således ha antagit sin moders släktnamn. Det anses troligt, att Hans Tausen genom modern tillhörde ”den menige Adel”, eftersom han blev upptagen i ett Johanniter Kloster som munk. ”Den menige Adel” utgjordes av landsbygdssläkter ”af Vaapen”, vilka liksom bönderna brukade jorden. Vid tiden före och efter reformationen var det icke ovanligt, att medlemmar av dess släkter sökte sig över i Kyrkans tjänst.
Hans Tausen kom i 12-årsåldern till Odense skola, som var en adlig stiftelse. Efter skolgången upptogs han i Johanniter klostret i Antvoorskov. 1516 var han i Rostock, där han inskrevs vid universitetet. 1517 erhöll han baccalaurrus graden och 1519 blev han magister (”mester”). Vid denna tid torde han också ha blivit prästvigd. I oktober1521 blev han inskriven vid teologiska fakulteten vid Köpenhamns universitet. Därefter vistades han en kort tid vid universitetet i Louvain (Nederländerna), varefter han begav sig till Wittenberg, där han inskrevs vid universitetet den 16/5 1523. Vistelsen där under Martin Luthers ledning blev avgörande för Hans T: s hela liv - han blev Danmarks store reformator. En skildring av denna hans strålande livsgärning faller utanför ramen för vår uppgift. Den intresserade hänvisas till M. Christensen: Hans Tausen (Köpenhamn 1942) och annan litteratur.
Hans Tausen var gift 2 gånger, först 1520 med Dorothea, en släkting till Jörgen Sadolin. Hon Dog 1537. Andra gången gifte hon sig omkring 1540 med Anna Andersdotter, en borgardotter från Köpenhamn, som dog 24/8 1570. Hon hade då varit änka i nära nio år.
Hans Tausen dog i Ribe 11/11 1561, då han länge varit biskop.
I Hans Tausens första äktenskap föddes 4 barn, i det senare 9. Av dessa 13 barn uppgives 7 hava dött i unga år. Något bevis för riktigheten härav har ej påträffats och torde knappast finnas. Det må i detta sammanhang framhållas, att den undersökta litteraturen i allmänhet ej synes sysselsätta sig med andra män än dem, som blev präster eller avlade universitets examen.
Några födelsedata för hans T:s barn äro ej kända och dopböcker saknas helt under 1500-talet.
Beträffande de sex barn, som uppnått vuxen ålder, är följande känt.
Jörgen, biskop Hans T: s ende kände son, var född i första äktenskapet. Han blev präst i Medelby, där han dock var endast ett år. Han synes ha helt misslyckats i sitt kall och kom på obestånd. 1578 var han i Köpenhamn, där universitetet skänkte ”ett par hosor af 'engelskt' till ham”. Om hans bortgång finnes följande anteckning för den 4/4 1578 i biskop Hegelunds almanack: ”Obiit Haffniae M. Georgius Tausanus in vera poenitentia et filii Dei invocatione”. (avled i Köpenhamn M (agister) Jörgen Tausen i sann ånger och under åkallan av Guds son). Någon uppgift om giftermål eller barn har ej påträffats och med största sannolikhet förblev han ogift.
Catharina, biskop hans T: s äldsta kända dotter, var född i första äktenskapet. Hon var först gift med Hans Foss, präst i Odense (död 8/6 1559). Ene sonen Desiderius Foss blev präst vid Vor Frues Kirke i Köpenhamn. Den andre sonen Anders Foss, blev biskop i Bergen. Sitt andra äktenskap ingick hon med Jörgen Rasmussen Yostedt (död 6/4 1571. inga nya barn i detta äktenskap.
Anna, dotter till biskop hans T., förmäldes med biskopen i Vendelbo stift Lauritz Nielsen (död 16/11 1557). Sonen Hans Lauritzen Amerinus blev medicine doctor och kanik i Ribe. Sonen mester Niels Lauritzen dog som professor i pedagogik i Köpenhamn. Den tredje sonen mester Jörgen Lauritzen blev sockenpräst i Thisted.
Dorothea, dotter till biskop hans Tausen blev gift med sedermera biskopen i Ribe hans Langesen. Tre barn äro kända: sonen Lauge, ett barn okänt till namnet och dottern Mette. Denna blev i sin tur gift med den sedermera kände historikern Anders Sörensen Wedel. Av dessas barn äro tre söner kända; Sören, Hans och Lauge. Denne Hans fick, egendomligt nog, sin morfars tillnamn och kallades hans Tausen. Han blev med hjälp av sin svåger, biskopen i Lund Povel Mortensen, rektor i Malmö i febr. 1621, tre år senare var han hovmästare för svensken Bo Gustafsson Bielkes söner. Han dog i Hamburg utan att efterlämna några barn.
Lisbeth, dotter till biskop hans Tausen. Hon blev först gift med en köpman i Horsens ”som var fader till m. Mads Porses”. Om barn i detta äktenskap är intet känt. Andra gången gifte han sig med hans Madsen (latin: ” Johannes Mattiae”.) En anteckning härom för den 2/6 1585 i biskop Hegelunds almanack säger: Sponsalia inter Dn Johannem Mattiae, Patorem Horsensem, et Elisabetham viduam filiam m. Joh, Tausoni.” (Trolovning mellan Dn Hans Madsen, pastor i Horsens och änkan Elisabeth, dotter till M. Hans Tausen). Hennes son var otvivelaktigt den mag. Hans Tausen som i första hälften av 17de århundradet var präst i Lösning och korning och brevväxlade med A. S. Wedels äldste son”. Lösning ligger strax söder om Horsens. Kyrkoböckerna i Lösning börja först 1699. Det har ej kunnat utrönas om denne Hans Tausen varit gift och efterlämnat några barn. Helt uteslutet är det således ej - om ock föga troligt - att han kunde ha varit fader till den svenska släkten Tausons äldste kände stamfader, Jonas Tauson, men bevis för släktskapet torde numera vara omöjligt att uppbringa.
En dotter till biskop Hans Tausen, var förnamn är okänt blev gift med köpmannen i Ribe Peder Brun. Sonen hette hans Brun.
Kyrkböckerna i Danmark började med några få undantag först 1645 och 1646, då genom kongl. Missiver biskoparna ålades uppdraga åt prästerna att för kyrkoböcker. Alla från tiden före 1891 bevarade kyrkböcker finns i de danska landsarkiven (Köpenhamn, Odense, Viborg och Aabenraa), Från de församlingar, varom i förevarande sammanhang kan bliva fråga, finnas dop-, vigsel- och död böcker bevarade enligt följande:
Birkende från 1677, Horsens fr 1680, Lösning fr 1699, Köpenhamn: Vor Frue kirke fr 1631, Vor Frelsers K. fr 1640, Hov- og slotts Kyrkan dop fr 1686, vigselbok fr 1692 dödbok saknas, Holmens K. fr 1617 dödb fr. 1653, St Nicolai fr. 1694, Trinitatis K. fr. 1660. Övriga danska församlingars bevarade kyrkböcker börja först på 1700-talet eller senare.
Det är således icke möjligt att i Kyrkböcker följa Hans Tausens barn och deras efterkommande. Andra vägar (mantalslängder, domböcker, bouppteckningar etc.) har ej kunnat prövas på grund av därmed förenade alltför stora kostnader.
Det bör observeras, att ättlingar till hans Tausen enligt dåtida sed borde haft annat tillnamn, i flera fall burit samma tillnamn som den berömde biskopen.
Man får emellertid ej förbise, att den store biskopen icke var ensam om namnet Tausen. Enligt det förut omnämnda talet i Ribe 1593, alltså nära trettio år efter hans Tausens död, tillhörde hans moder släkten Tausen, ”som icke er uberömt paa sin Egn og af hvilken der endnu var i Live meget hederlige Bondemaend, maaske også andre vel ansete maend, som har Embete i guds Kirke og i Riget.” Släktnamnet Tausen synes således ha fortlevat bland andra släktgrenar än den hans Tausen bildade genom antagande av moderns tillnam. Intet hindrar att Jonas Tauson i Landskrona hade namnet från en sådan annan släktgren än Hans Tausens.
I den undersökta litteraturen ha nedanstående personer påträffats, som bära namnet Tausen och som icke kunnat påvisas vara ättlingar till biskopen.
Hans Madsen Tausen, vars fader alltså hette Mads eller Mattias, förordnades den 29/9 1643 vid 27 års ålder till Kaplan i Birkeröd (Själland). Han var således född omkring 1616. hans Tausens ovannämnda dotter Lisbeth var första gången gift med ”en köpman, som var fader till Mads Porses”. Om den sistnämnde fötts i äktenskapet med Lisbeth, måste han ha varit född före 1585, då Lisbeth trolovades för nytt äktenskap. Nu hade emellertid Lisbeth en son, som kallades Hans Tausen och var präst i Lösning. Hans Madsen Tausen var därför med största sannolikhet ej sonson till biskopens dotter Lisbeth. Om hans Madsen Tausen varit gift och efterlämnat barn är ej känt. Om så varit förhållandet kunde han ha varit fader till Jonas Tausen i Landskrona. Men denna hade då sannolikt ej varit ättling i fjärde led till biskopen.
Christian Madsen Tausen var möjligen en broder till den föregående. Han var född i början av 1600-talet. Han demitterades från Herlufsholms skola 1630. Liksom nyssnämnde Hans Madsen Tausen kan han möjligen, ehuru osannolikt, tänkas ha varit sonson till biskop hans Tausens dotter Lisbeth och i så fall antagit farmoderns faders namn, sedan han valt prästbanan. I betraktande av det följande synes dock detta föga troligt.
I de undersökta källorna påträffas följande uppgifter beträffande hans härkomst. A. Faye säger i Christiansands Stifts, Bispe- og Stiftshistorie (1867): ”Om hans foraeldre og Barndom vides intet visst. Dog antager man ham for at vaere en aettling av den danske reformator hans Tausen, der döde som biskop i ribe”. I Biografiskt Lexikon av Bricka (1903) säges han ha varit son till Mads Poulsen. (Möjligen son till biskopen i Ribe hans Tausens efterträdare Biskop Poul Madsen. Kg anm.) Vem denne var nämns icke, ej heller anföres någon källa för uppgiften. Efter att ha omnämnt att Christian Madsen Tausen demitterats 1630 från Herlufsholms skola fortsätter Bricka: ”När han efter denna tid kallat sig Tauson eller Tausen har man antagit att det hade sin grund i släktskap med hans Tausen”. Man har således ej kunnat framlägga något belägg för den blott förmodade släktskapen, som om den existerat i verkligheten, ej behöver betyda att han var en ättling i nedstigande led till hans Tausen. Med hänsyn till tiden och namnet kunde han emellertid ha varit fader till Jonas Tauson i Landskrona. (Dennes äldste son hette Christian).
Christian Madsen Tausen blev magister vid Köpenhamns universitet 1635, Slottspräst i Köpenhamn 1637, Sognepräst i Kjöge 1643 (vid Själlands ostkust ungefär mitt emot Malmö) och prost i Ramsö härad. 1661 ordinerades han som biskop i Stavanger. Han dog där 1680 och begravdes i domkyrkan, där ett epitafium över honom finnes.
Han var gift två gånger. Först med Anna Jaeger (före 1637) dotter till professorn vid Köpenhamns universitet, senare sognepraest på Amager, Claus Jaeger. Andra gången gifte han sig med Mette Hansdotter (f. 10/8 1597, död 2/3 1679). Detta äktenskap blev barnlöst. I första giftet hade han sex söner och tre döttrar. Av de förra nämnes endast Mattias (Mads) (sognepraest), Claus (f. i Köpenhamn 1637. Sekretaer och fader till statsrådet Christian Tausen) och Christian (präst, död ogift).
Nils Hansen Tausen eller Tast var Kaplan i Stören (S. Trondhjems amt) och blev sognepraest där i maj 1652 efter att ha varit kaplan där sedan 1630. Död 11/3 1654. gift med Kirsten Barg. Barn: Hans, sognepraest i Tingsvoll. Nils präst i Baaler i Askershus stift. Severin, sinnessvag. Lisbeth g.m Ivar Olufsen, sognepraest i Lervigen. Clara eller Christina g. 1˚ m. herr Jacob, präst i Frosten. 2˚ m Peder Sckelderup, sognepraest i Stören.
Hans Nilsson Tauson, son till Nils Hansen Tauson, var sognepraest i Tingsvold. Gift med biskop Schjelderups dotter Birgitta. Flera barn. Hans Nilsson Tauson dog 1697. han torde ha varit ungefär samtida med Jonas Tauson i Landskrona.
Kirsten Tausen, död i Karrebeck 5/7 1680 g.m 1˚ Jacob Pedersen Lynge. 2˚ Cornelius Poulsen, död omkring 1709 i Karrebeck.
Av den utförda undersökningen synes framgå följande:
1. Det kan ej fastställas, vilka biskop hans Tausens samtliga barn voro, då därför erforderliga kyrkböcker eller andra källor sakna.
2. Sju av Hans Tausens barn uppgives ha dött i unga år. Endast sex barn överlevde fadern. Om dessa har man vissa om ock mycket ofullständiga uppgifter.
3. Hans Tausen hade endast en son som uppnådde vuxen ålder. Han dog barnlös och i misär.
4. Barnen till hans Tausens döttrar och deras avkomlingar buro, så vitt känt är, andra namn än Tausen, utom
a. en dotterson, som bar morfaderns båda namn ”Hans Tausen”. Om denne haft några avkomlingar är ej känt. Kyrkböckerna börja i detta fall först 1699.
b. En dotterdotters son, som bar sin mormors faders båda namn ”Hans Tausen”. Hans fader var den kände historikern Anders Sörensen Wedel. Sonen dog barnlös.
5. Jona Tausen i Landskrona. Så vitt av den gjorda undersökningen framgår kan Jonas Tausen tänkas
a. ha varit son till biskop hans Tausens ovannämnda dotterson hans Tausen (präst i Lösning under första hälften av 1600-talet. Dopbok börjar först 1699) Att han skulle varit son till annan ättling till biskopen och tillagts dennes efternamn synes ej troligt, då han i så fall säkerligen också fått biskopens förnamn, såsom skett i tidigare fall.
b. Ha tillhört en annan gren av den gamla släkten Tausen än biskopen, men var då ej ”ättling i fjärde led” till denne.
c. Ha tillhört en helt annan släkt än den, från vilken biskopen härstammade genom sin moder.
d. Själv ha, utan därtill berättigande släktskap, antagit namnet Tauson (anmärkningsvärt är att man ingenstädes i Landskronas handlingar påträffar hans namn tillsammans med faderns förnamn, exempelvis Jonas Mattson Tauson, såsom den tiden var brukligt.)
Denna undersökning om Jonas Tausons i Landskrona ev. släktskap med den danska biskopen hans Tausen gör givetvis ingalunda anspråk på att vara uttömmande. För en fullständigare och slutgiltig undersökning krävs en genealog av facket och att forskningen bedrives i Danmark och ev. i Norge.
Vad här ovan sagts synes dock ha visat att påståendet att Jonas Tauson skulle varit ”ättling i fjärde led” tillsvidare enbart kan betraktas som ett obevisat och knappast sannolikt antagande.
/Axel Kjellberg
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy