ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Stök / Steuchius  (läst 5347 gånger)

2004-07-14, 10:39
läst 5347 gånger

Utloggad Stefan Wennberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 181
  • Senast inloggad: 2022-12-08, 13:04
    • Visa profil
BAKGRUND
 
Många spridda diskussioner som berör Släkten Stöök (Steuchius) kan noteras bl. a under
Lerbo, Björkvik, Nyköping och Ellingius. Jag tänkte fortsätta den under släktnamnet
Stöök eller Steuchius ej under adel eftersom vissa grenar av släkten adlades först
1719-05-23 och introd. s.å.
 
Nämnas bör Ulla-Britt Wallgrens arbete Petrus Steuchius samlade ättlingar av Ulla-Britt Wallgren, Sävedalen 1997, häft, 560 sid, ill, ISBN 91-630-5281-4.
Sammanlagt omfattar boken nära 14 000 ättlingar jämte ingifta.
 
Steucharna måste ha varit speciella.
Konung (Hertig) Carl den IX och Drottning Christina fattade båda ett välvilligt sinne till familjen. Carl till Erik Pedersson Stök och Christina till Eriks son Petrus.  
Sedermera blir både sonen och sonsonen till Petrus ärkebiskop.  
 
Vem var Erik Pedersson Stök ? Vem var hans föräldrar? Enbart genom att studera alla befintliga källor kan vi få ett hyggligt svar på den frågan. Nedan, kommer citat ur källor.  
Jag ber om överseende med de skrivfel som jag genererat.
Om någon har ytterligare källor skulle det vara bra om de också lades ut här  
så man kan få en så samlad bild som möjligt.
 
KÄLLOR
 
Källa:  Klerckerska gen. saml. kongl. bibl. Sthlm
Petrus Stök eller Steuchius af gammal adel död 155_. Canik i Linköping,
1530 fått till Evangelisk Pastor i Björkvik och här länge levat.
söner:  
Erik Pedersson Stök häradsfogde i Oppunda g.m. Maria Nilsdtr från Nyköping.
och Georg Petri Stök f.164- var 1626 pastor i Möckö, 1626 till Järna.
Genni? (Svårläst) Stöök var i någon tjenst hos Eric af Pomern.  
 
Källa: Linköpings stifts herdaminne, del 2 sid 253 nr 161.
Johannes Steuchius (Stök) prebendatus 1477 var tillika kyrkoherde i
Vårdsberg samt notarius Capituli. Broder till: Del 2 sid 233.
Canonici f  konsistorie, notarie Petrus (Stök) Steuchius, var canonicus
här 1530 då han blev kyrkoherde i Björkvik av Strägnäs stift, där han
avled på 1550-talet. Namnet på hans hustru är okänt. Sonen Erik
Pedersson Stök, fogde i Oppunda härad, var fader till Petrus Steuchius
f.1605. Superintendenten i Norrland d.1683 vars sonson var J.Steuchius
utnämnd till biskop i Linköping se sid 84.
 
Källa: Den introducerade Adelns ättartavlor
I äldre arbeten uppgives att kaniken i Linköping, sedermera (1530)
kyrkoherde i Björkviks sn (Söd.) Petrus Steuchius - av en gammal släkt,
som fordom varit av vapen och omnämnd redan i konung Erik av Pommerns tid
- varit fader till ättens med visshet äldste kände stamfader Erik
Pedersson Stök. Ehuru på grund av namn och boningsort sannolikheten av
en släktskap mellan dessa båda är stor, torde dock något bevis för det
uppgivna släktförhållandet av far till son icke finnas, oavsett att
tidsskillnaden synes omöjliggöra ett sådant antagande.
 
Källa: Ointroducerad Adels ättartavlor, Adl ätten Steuch
Vapen: Skiölden fördelt igenom tvenne spitsig utförde gående streck i
trenne delar, varande den nederste delen af guld, men de bägge yttre
röde, samt överst en blå chef. Ovanpå skiölden öppen tornerehielm,
hvarutur uppstiger öfvre delen af en Pegasus af silfver: Krantzen och
löfvärket af guld, blått och rödt. Således olika med den under no 1582
introducerade adl. ätten Steuch?s.  Tab.1 Petrus Stök eller Steuchius
Kyrkoherde i Björkvik, Strängnäs stift omkring 1530. Son: Erik  
Pedersson Stök, Fode i Oppunda härad. Gift med Maria Nilsdotter ifrån
Nyköping.
 
Källa: Strägnäs stifts herdaminne V.Nyköpings västra kontrakt Björkvik
Kyrkoherdar nr 5 Petrus Stechius (1530-50-talet), af en gammal släkt,
som fordom lärer varit af vapn och omnänmd redan i konung Erik af
Pommern tid. I hvilket släkförhållande han stått till häradsfogden Erik
Pedersson och superintend. M. Petrus Steuchius i Härnösand som köpt och
skänkt åt efterkommande skattegården i Speteby Lerbo, om han var desses
fader och farfader, torde icke vara lätt att utröna. säkert är, att han
varit kanik i Linköping vid reformationstiden. Sattes 1530 af Konung
Gustaf I till evang. pastor i Björkvik, där han uppnådde en hög ålder.
Död på 1550-talet. Aurelius förmodar, att Georgius Petri Stök, Kkhde i
Mörkö, sedan Järna, varit hans son.
 
 
Källa: Klerckerska Gen.saml vid Kongl.biblioteket i Sthlm:Tilas
 
Hövitsman 1: Capiten - Sedan Carl den IX fogde eller Crono
Befallningsman i Oppunda härad och stod hos sin herre i mycken Nåd och
Gunst. Thy han varit ganska trogen, riktig och Accurat i sina uppbörder,
och med varsamhet skiötte sin syssla at ingen fick orsak till klagomål
mot honom: Men en dag hände, at då fursten sänt honom bort i ett ärende,
dröjde han vågat länge, tjiudrad av allmogen med deras förfrågningar,
swarsgifvande och deras expedierande, hvarföre hertig Carl blef något
misslynt och såg jämväl sjelv igenom fenstret dess många hinder och
uppehåll. Då han entligen på slottet uppkom fick han bannor men han
ursäktade sig att han haft så mycket at stöka. Fursten uptog straxt
ordet stöka och svarade, ja du må väl heta Stök, fick sedan Speteby
säteri till skänks av Konungen.
Öfver dess Graf i Lerbo finnes ännu dess liksten med nog utnött
inskription, men i kyrkboken finns uti Skrifvit et vackert äreminne om
dess välförhållande, så som sällsynt emedan de flesta K.Carls fogdar
slöto sina dagar i galgen.
1610 14/10 uppdrogs honom efter Olof Jönsson fänikan uti Hönö, Jönåker,
Oppunda och Ödlättags härader som genom skonanske afgångar i följe av
commendaten ibid Daniel von Wocheus förrideri blivit med en annan
sammanslagna. Beledsagade under tygmästare Jacob Berfeldbo och 2
skeppskaptener avlagdt tvenne Mot slagad Prom ifr Danmark 8 halva
slanga, dubbla falkonetter 6 stormskytor med tillhörande lådor till
Örebro förmodligen offrade å Danmarks obilliga förhållande. Han följde
med sin fännika Konungen på sitt krigståg öfver Tiveden, västra vägen
och Vättern ned till Jönköping och voro 26/4 1611 inne i Valbohärad
den 20/9 tågade han med Gust.Ad. anförande att befria Öland som skedde,
och låg öfver säker död då Danskarna i februari månad försökte
öfverrumpling
1612 /2 (hvars död åfrade)
Synes sannolikt varit med vid Christievangelie intagande s.å efter Carls
nya författning, fick Ulberga i Råby till lönen. Levde än 1628.
 
Kommentar: En del svårläst varför jag reserverar mig för en del missar.
 
Källa: Joh.Ax.Almquist: Den civila lokalförvaltningen i Sverige
1523-1630 reg sid 52
Erik Persson Stöck (Stök, Stock, Stogh, 1.Strogh) SCHL & Kl., s.282
stamfader för adl. ätten Steuch, f. i Oppunda (F.61) dels 1608-10,
delss 1612-25, var ladugårdsfogde vid Gripsholm 1627 5/12 då han
konfirmerades rätten till ett spannmålsanslag, fick gm Kbr. 1629 24/1
frihet på ett hmn Spetteby i Lerbo sn g.m Maria Nilsdtr.
F=Fögderi och f=fogde.  
 
Källa: Almquist/Lagmän och Häradshöfdingar i Sverige ca 1350-1950
Västerås bibliotek sid 51.
Erik Pedersson i Kjulsta, uhh=underhäradshövding, lagförare eller
lagläsare 1572 i Oppunda, Jönåker, Rönö, Hölöbo, Daga, Åker, Selebo och
Österrekarne (Södermanland län)(Jöns Nilssons jordebok i Östergötlands
fornminnesförenings arkiv, Linköping-110
 
Källa: Jämtlands och Härjedalens historia del 2 sida 247.
Samtidigt som Karl Berg förordnades till sektreterare i
Jämtland-Härjedalen, förordnades till fogde därstädes Erik Persson Stöck
förut fogde i Oppunda i Södermanland och stamfader för den adliga ätten
Steuch. (Men man tror inte att han beträdde tjänsten)
Litterturhänvisningen till Almquist a.a., IV, sid 52.
 
Källa: Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden Joh.Ax.Almquist,
Nyköpings och livgedingets Södermanlands del. Del 1
Speteby:1 mt skatte i Oppunda hd, Lerbo sn köptes före 1608 av fogden
Erik Pedersson Stök, som fick fasta 1618 9/1 och lifvstidsfrihet på
räntan. Attest om sökt bekräftelse gavs 1633 21/8 och konfirmation 1645
5/12. Sonen provinsialskrivaren Christian Stök fick likaledes
lifstidsfrihet 1648 30/8 men 1651 2/11 sida 244. Norrköpings besluts
villkor. Hans änka kvarsatt ännu 1655, men förläningen revocerades året
därpå. Den överlämnades sedan men endast under lifstidfrihet 1666 25/5,
sid 178, till den nämnde skrivarens broder, Superintendenten Petrus
Steuchius d.1683, som samtidigt fick säteriprivilegium. Då den nye
innehavaren ej var bosatt på orten, var det sannolikt ett av skälen till
att byggnadsskyldigheten försummades, och sistnämnda benådning indrogs
därför vid den första säterirannsakningen 1679. Räntan till hemmmanet
N.31 indrogs redan 1681, emedan det sistnämnda föregavs varit militie
hemman mellan åren 1632 och 1652, något som efter vad ovan visats
saknade all grund. Sid 244:
Nyköpings län, Oppunda härad, Abalienationer 1654.
Förläningstagare: Stök, Christian, red.akt [R51] abal.brev:
år 1651 16/1, socken: Lerbo, Hemmansnamn: Speteby, Jordnatur: Sk,
Mantal: 1, Ränta: 28 daler 18 öre och 19 1/5 pgr.
(Stök, Christian Eriksson provinsialskrivare levde 1645 upptagen i
registret). Sid 278:
Förläningstagare: Stechius, Petrus, Red.akt -, abal.brev: år 1666 25/5  
Oppunda, Lerbo, Hemmansnamn: Speteby, Jordnatur: sk, Mantal: 1, Ränta:
28 daler 18 öre och 19 1/5 pgr. Livstidsförläning.
I registret finns även Stök, Erik Pedersson, kronofogde, levde 1645.
 
Källa: Elgenstierna, Gustav: Den introducerade Svenska Adelns
ättartavlor del 1-1X, Adeliga ätten Steuch, nr 1582, adlad 1719 23/5
introducerad s.å. Tab 1.
Erik Pedersson Stök: Hövidsman för en fänika knektar under hertig Carl
vid Stångebro och i Livland, där han blev sårad i högra armen; Fogde i
Oppunda härad (Söd.)dels 1608-1610 dels 1612-1625; var ladugårdsfogde
vid gripsholm 1627 5/12, då han konfirmarades vid rätten till spannmåls-
anslag; fick genom k.brev 1629 24/1 lifstidfrihet på ett skattehemman
Speteby i Lerbo sn (Söd.), å vilket han bekom konfirmation 1645 5/12
och som 1651 2/11 gavs åt hans son, provinsialläkaren i Finland,
Christian Stök, under Norrköpings besluts villkor. - G.m. Maria Nilsdtr
Borgardtr från Nyköping.
 
Källa: Herrar och Bönder i Lerbo i äldre tider, sid 46-48.
 
Speteby och Stökarne, som blevo stora män i staten.
Ansenliga ägor hörde sedan på 1500-talet till S p e t e b y urgamla by i Lerbo.
De tre skattebönder, som där hade var sitt hemman, förfogade tillsammans över en ägovidd av i nutida mått över 400 hektar. Vi få väl nämligen antaga, att då byn på 1500-talet liksom nu omfattar tre helhemman, så var arealen i huvudsak densamma som i våra dagar.
Här som på andra håll medförde laga skiftet, som för Spetebys del fastställdes 1862, jordbrukets utveckling i högst betydande grad.
År 1903 fanns det sålunda i denna by 14 bebyggda brukningsdelar, och arealen,
skattelagde lägenheten Hultstugan inberäknad, var inalles 430 hektar, därav  
åker och annan odlad jord 177,5, naturlig äng 7,8, skog och hagmark 190,1,
mossar och kärr 9,5 samt sjö 36 hektar. För närvarande är antalet brukare 15.
Till den ärevördiga byns historia hör, att ett av hemmanen - det som har en trea
till nummer - någon tid på 1600-talet åtnjöt säteriprivilegier. Eljest har ingen
del i byn behövt räknas som krono eller frälse, utan alltsedan 1500-talet ha
alla hemmanen utgjort skattehemman.
Redan i första kapitlet ha vi sett nämnas att skattebönder, som anno 1561 här  
i byn nedlade sin svett och möda: Joen, Lasse och Christian, den sistnämnde
dock, av jordeboken att dom, i avsaknad av skog, mullbete och fiske till
nödtorft, vilka förmåner hans båda bygrannar kunde profitera av.
Ett hundratal år senare, år 1654, är i det årets jordebok för Lerbo Sochen
Antecknat under rubriken Skattehemman:
Speteby, där Olaff åbor, 6 ? öresland, äng till 35 lass, skog, mullbete och
fiskevatten till nödtorften, humlegård till 50 stänger.
Andra gården ibidem (ibidem = därsammanstädes), där Bengdt åbor med
lika lägenhet och ränta (d.v.s utskylder).
I marginalen står antecknat: 2 Reutare på Sijne Tienster.
(Var och en, som vid denna tid ville göra tjänst som ryttare och som skaffade
sig häst och utrustning eller som uppställde en eller flera ryttare, skulle  
åtnjuta en viss skattelindring för sina gårdar).
Tredje gården, där Erik Stöck åbor ibidem, 7 öresland, äng till 40 lass, skog,
mullbete och fiskevatten, humlegård till 100 stänger.
En marginalanteckning säger ytterligare, att denna tredje gård vår donerad
Till Christian Stöck enligt Norrköpings beslut.
Denne Stöck tillhörde en historiskt betydande släkt, varav en gren adlades
1719 med namnet Steuch (Stök). Då medlemmar av denna ätt en god hört
samman med Lerbo, kunna följande data om Stökarna vara av intresse.
Vi gå då tillbaka till 1600-talets början, då Erik Persson Stök - han som
Blev stamfader för adliga ätten Steuch - levde och verkade här i bygden.
Denne Erik Persson, som i samtida handlingar kallas än Stöck och Stök,
än Stock, Stogh eller Strog, tjänstgjorde som fogde i Oppunda härad dels
1608-1610, dels 1612-1625. Sedan var han en tid fogde vid Gripsholms
kungsladugård.
Under 1600-talets första år, i varje fall före 1608, hade Erik Persson Stök
Genom köp förvärvat det ovannämnda hemmanet i Speteby. Här föddes år
1605 hans märklige son hovpredikanten m.m. Petrus Steuchius (uttalat
Stökius). I början av 1629 fick Erik Stök Livstidsfrihet på hemmanets
Utskylder, en förmån som bekräftades 1645 och även tre år senare tillkom
En av hans söner, den ovannämnde Christian, som var provinsialskrivare.
Utskyldsförläningen, som från 1651 utgick på Norrköpings besluts villkor,
Bibehölls ännu 1665 av herr skrivarens änka, men indrogs året därpå.
Om detta hemmans vidare historia under 1600-talet anför Almquist i sitt verk
Om frälsegodsen: Förläningen överlämnades 1666, men endast under livstids-
frihet till Christians broder, superintendenten Petrus Steuchius, som samtidigt
fick säteriprivilegium. Då den nye innehavaren ej var bosatt på orten, var detta
sannolikt ett av själen till att byggnadsskyldigheten försummades, och sist-  
nämnda benådning indrogs därför vid den första säterirannsakning 1679.
Räntan till hemmanet (n:r 3) indrogs redan 1681, emedan det sistnämnda
föregavs varit millitiehemman mellan åren 1632 och 1652, något som  
emellertid saknade all grund .
1710 års jordebok saknar uppgift om de tre hemmanens brukare, men utvisar,
att gårdarnas den tidens synnerligen krävande pålagor gällde krigsmakten.
Så var ett hemmen anslaget till en tredjedel som fördels- eller beställnings-
hemman och till två tredjedelar som augmentshemman, det andra hemmanet  
till Södermanlands infanteriregemente och det tredje hemmanet till  
Södermanlands kompani av Livregementet till häst.
Det var den 8 maj 1605 som den nyssnämnde hovpredikanten Petrus  
Steuchius, son till häradsfogden Persson- Stök och hans hustru Matilda  
 
Nilsdotter, såg dagens ljus inom Lerbo socknen. Efter fadern hette han  
egentligen Stök, men under studieåren latiniserade han namnet till Steuchius.
Vid nitton års ålder student i Uppsala, prästvigdes han 1629.
Han promoverades 1632 till magister, blev året därpå lektor i fysik m.m.
vid Strängnäs läroverk samt befordrades 1638 till teologie lektor och  
kyrkoherde i Fogdö utanför Strängnäs. 1644 kallades Steuchius av  
drottning Kristina till hovpredikant och förordnades 1647 till den förste  
superintendenten i Härnösand över större delen av Norrland med lapp-
markerna. I detta ämbete var han synnerligen driftig och arbetade med
outtröttlig iver. För att lättare komma i kontakt med befolkningen lärde  
han sig både finska och lapska språken. Han genomdrev vidare inrättandet
av flera folkskolor ävensom av ett gymnasium och en annan bildnings-
anstalt i Härnösand. Petrus Steuchius avled den 16 december 1683 i  
Säbrå, Norrland.  
Hans son, Mattias Steuchius, som levde 1644 till 1730, blev 1714
ärkebiskop efter att ha tidigare varit biskop i Lund och dessförinnan  
superintendent i Härnösand.  
Även dennes son, Jöns Steuchius (1676-1742) slöt sina dagar som ärke-
Biskop. Efter fadern utnämndes han 1730 till innehavare av ärkebiskops-
stolen och till prokansler vid Uppsala universitet. Han var prästeståndes
talman 1731-1738 och hade 1719 adlats med namnet Steuch, vilken
adelsätt ännu fortlever.  
 
Källa: Strängnäs Stifs Herdaminne sid 294-96
11. Petrus Erici Steuchius [Stök] (1638-47)  
föddes 1605 8/5 i Spetby i Lerbo s:n, där fadern var kaptenen, sedan
häradsfogden (praetorn) i Oppunda Erik Pedersson Stök, hvars namn
sonen, när han studerade, förändrade till det latinska Steuchius.
Moder var Maria Nilsdotter fr. Nyköping. Å fädernet härstammade
unge Petrus från en gammal presterlig släkt, som var känd redan i
14:de århundradet och som af Erik XIV kallades Stök och fick
tillstånd att bära adligt vapen.
Efter erhållen undervisning i hemmet sändes sonen till Nyköpings
Skola 1615 och anförtroddes under sin vistelse där i morfadern
Nils Borgares, vård. Vid 15 år intogs han i Str. Katedralskola och  
blev efter 4 års vistelse där med heder student i Ups. År 1624, där
han medels studier i teologi och de österländska språken beredde
sig för det andliga kallet och prestvigdes i Str. 1629 14/10.----
o.s.v
Källa: West?n, Sv. Hofcleresiets historia, I. S. 644 -649;  
9. Mag. Petrus Erici Steuchius.
Född d. 8 maji år 1605 uti Lerbo Sockn och Speteby gård i Södermanland
1). Son af Capitainen och Häradsfogden i Oppunda Härad Eric Pedersson
Stöök och Maria Nilsdotter ifrån Nyköping 2). Undervistes i början av sin
Fader som varit en beläsen Man, kom sedermera til Morfadern i Nyköping;
Här nyttjade han allmänna Scholan ifrån år 1615 till 1620 då han flyttades
Till Cathedral-Scholan i Strengäs; år 1624 den 18 augusti lemnade han
Strengäs och med utmärkt goda vitnesbörd om lärdom och flit anlände  
Til Upsala, studerade här isynnerhet Th?ologien och språken til år 1629
då han den -----o.s.v
 
Källa: Bygd?n, Hernösand Stifts Herdaminne, del 1, sid 3-7.  
Mag. Petrus Stechius (1647-83),
var född 8 maj 1605 på skattegården Speteby i Lerbo socken i Södermanland.
Fadern häradsfogden Erik Pedersson Stök hade tidigare kämpat såsom höfvids-
Man för en fennika knektar under hertig Carl vid Stångebro och Lifland, där
han blef skadad i högra armen, modern Maria Nilsdotter var borgardotter från
Nyköping. År 1615 sändes sonen till Nyköpings skola och anförtroddes i mor-
Faderns Nils Borgares vård. Vid 15 år intogs han i Strängäs katedralskola,-----
o.s.v
 
 
Källa: Olof Broman, Helsingesläkter Aettequisi sid 872-873.
 
Steuchiska Familjen
Månge kunde med fog, döma thenna min samling, om en så hög
Och kring wida wärlden wäl bekant Familia, aldeles wara onödig;
Ty höga och förnäma Slächter finnas uptecknade och å daga lagda uti
TideBöckerne, theras utförliga Personalier, med mera; Men ther emot
the gemenas ingalunda så; Här till kommer än mera, at emedan inge af
thenna höga Familia, stannat qware här i landet, och mina Stamgårdar
endast äro upstaplade af the inhemiska materialer; Så må en häldre blifwa
hema på stranden än simba ut på diupet.
Doch lärer ingen räkna mig til last, at jag med thenna Familia giör endast
en början, af Möderna, och af StamModern, som hade sin Fader här i
Helsungaland, och Elisboda el. Ilsbo Sochn, och således af samma Pastorat,
hwarest jag födder är, näml. Rogstad; upstaplandes thetta som följer, efter the
skrifter jag kunnat se få, och efter de berättelser, som en och annan af thenna
höga Familia dels muntel. Dels skriftel. behagat meddela. Andre må bygga  
och laga Bosälligheterna. Om sielfwa Namnet må jag intet något nämna,  
hwadan thet tagit är; Doch skaldade jag en gång således om wår Ärchebiskop:
När Steuchen i wårt land, får stöka, styra, laga,
Så ställes all ting rent i husen, helst i thet
Hwar Swerjes Magazin af Guds Ords ädla säd,
En hwar sin födo får, förutan blänning, taga.
p.p.p p.p.p
 
Örge, Örjan el Giöran EriksSon i byn Bärge af Elisboda eller Ilsboda, adnexan  
til Rogstad Sochn, se min Glyfisvallurs I:och II:flocker, Cap: VIII:** han ägde wäl många barn, doch en af them war Sonen Matthias, som af algemena bruket nämnde sig af sochnen, Ilsvodinus ; födder 1573 [Hm.1578], tog sig up med Studier, at han blef Upf: student 1599 ; seder m [er] a Magister Präst ; Rector Scholae uti Strengnäs ;
Kyrkoherde i öferfelö, och sist 1625 [Hm. 1622] , Prost och Kyrkoherde i Jäder,
Hwarest han blef til sin död ; thes emellan så wäl uptagen, at han ofta resor giorde Biskopens D. Paulini Ämbetssysslor, af Visitationer i Stiftet ; med mera ; såsom wåre Historici Schefferus, och And: Anton von Stiernman wid handena gifwa. Thenne ägde med sin hustru några barn, Söner och döttrar, doch i synerhet kommer Här at införas Dottern Brigita Mats Dotter Ilsbodina, emedan hon blef Stam*Moder för thet hög a Steuchiorum Slächte, såsom här efter kommer att berättas Brigita Matthiae Dotter Ilsbodina hon fick till sick till  
Man, H. Capitains af Södermanlands och Regemänte  
Eric Steuchis Son i Lerbo Soch [n] och Spatby boende,
Petrus Erici Steuch, som war Magister, Prost och Kyrkoherde på Fogde, och
ther hjämte Drotning Christinae Öfwer Hof Predikant, och sist 1648 Superintendent i Hernösand, tå ther then 1 ste, när Stifet afdeltes ifrån  
Upsala. Thessa ägde tilsaman några barn, för en hon af somnade i Hernösnad.
 
Källa: Svenskt Dialektalt Lexikon
Blänning = Blandning
Blandsäd korn och hafre s.sk
Blenning = En som är född av olika föräldrar
Även om kreatur Fi (Ni) Fn Blendings
m. menniska som är född av olika föräldrar
(såsom af ett bergstroll och en människa).
Spannmål = Slangord för rikedom.
 
Ytterligare Källor:
Äreminne vid Sofia Norlinds död, Stockholm 1754. Är det någon som har
innehållet i den och kanske kan komplettera källsamlingen.
 
Mvh
Stefan

2005-01-31, 19:33
Svar #1

Utloggad Camilla Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3135
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
Jag tittade i det nya herdaminnet för Strängnäs stift, författat av Magnus Collmar.  I del tre av detsamma, vilket utkom 2000 (och slutställdes av Anne-Marie Lenander-Fällström), står följande om Georgius Petri i Överjärna:
 
Aurelius och Hagström uppger Georgius Petri tillnamn till Stök eller Steuchius, men uppgiften kan ej beläggas. Någon kyrkoherde Petrus Steuchius i Björkvik, som skulle vara hans far, har ej under angivna år påträffats i det kamerala materialet (s 737).
Däremot tycks hans dotter ha kallat sig Anna Jöransdotter Stöök.

2005-02-05, 21:37
Svar #2

Utloggad Stefan Wennberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 181
  • Senast inloggad: 2022-12-08, 13:04
    • Visa profil
Det var intressant. Vad står det om honom i Mörbo
i det nya herdaminnet? I det gamla:  
Strägnäs stifts Herdaminne del III sid 360
Mörbo, Strägnäs Kyrkoherde 1625-27 del II sid 349-350
Öfver och Ytter-Järna 1627-1640  
nr 6. Georgi Petri Steuchius (1627-1640-talet), kallades ock Stök och
var kyrkoherdeson ifrån Björkvik. Khde i Mörkö 1625, då Petrus Erici
Steuchius Sudermannus (sedemera khde i Fogdö och sist superintendet i
Härnösand) dedicerar honom sit opus Collegii Physici disp. IX de
elemetis in gener för hvilket han den 7/5 s.å respnderade i Ups.
Disp-förf. kallar Georgius P. Steuchius för pastor in Mörkö et patruus
meus hvilket utvisar när släktskap med norrlandsbiskopen af samma namn.
Två år senare 1627 sitter herr Jörgen som Pastor i Järna, då han s.å.
kontribuerade till s.s. Konstitorium hade året förut föreslaglit denna
flyttning. Död på 1640-talet. I sitt gifte efterlämnade han dottern
ANNa g.m. efterträdaren Smalandus.

2005-02-06, 10:27
Svar #3

Utloggad Camilla Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3135
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
I Strängnäs stifts herdaminne Del 2 (Nyköping 1964, s 171), som omfattar den äldre vasatiden, har Magnus Collmar skrivit följande under Blacksta pastorat:
Georgius Petri. Har underskrivit och med sitt sigill, som innehöll ett bomärke, beseglat den i september månad 1609 författade hjonelagslängden. Tillträdde senast 1620 kyrkoherdetjänsten på Mörkö, blev 1627 kyrkoherde i Järna.
 
Del 3 av samma verk omfattar den yngre vasatiden. Under Mörkö pastorat, s 409, står endast om Georgius Petri. Se kyrkoherdar i Järna.
Under Överjärna, s 737- 737 inleds hans biografi med mitt citat i förra inlägget rörande hans påstådda tillnamn. Därefter följer texten:
Georgius Petri var kaplan i Blacksta 1699 och tillträdde möjligen redan 1619 befattningen som präst på Mörkö, vilken avlönades av grevinnan på Hörningsholm utan uppbörd av bönderna i socknen. Åren 1620- 1624 förekommer liknande uppgifter med grevinnan utbytt mot Claes Horn. Herr Jörgens tjänstgöring är tidigast belagd 20 mars 1620, då han undertecknade ett kvitto. Sigillet under mantalslängderna 1622 och 1623 har initialerna P E placerade över ett bomärke. Sigillet är uppenbarligen hans faders och senare använde han ett annat med I P över samma bomärke. Då han 1627 skrev under Mörkö boskapslängd var han bosatt på Litstorp.
År 1627 erhöll Georgius Petri löfte om transport till Turinge, men som den planerade förflyttningen för kyrkoherden där ej blev av, erbjöds han i stället bli kyrkoherde i Järna. Han tackade dock nej 'efter det är en tredsk församling' men ångrade sig senare och befinnes ha underskrivit skattelängder i Järna såsom kyrkoherde fram till 1651. Det finns ett odaterat inventarium över kyrkornas tillhörigheter av hans hand. Herr Jöran omtalas i en rekommendation för hans svärson Nicolaus Komstadius 28 december 1654 som 'för en kort tid sedan' död i hög ålder. Efterträdaren hade då i två år varit hans kompastor.
Gift med 1 NN och 2 Karin Priarsdotter, med vilken hans dotter Anna Jöransdotter från första äktenskapet år 1655 höll arvsdelning. Mågen herr Nils erhöll vid häradsrätten i Öknebo 1663 attest att parterna var enade om detta arvsskifte.
Barn. Anna Jöransdotter Stöök, gift med faderns efterträdare Nicolaus Jonae Komstadius.

2005-02-06, 20:44
Svar #4

Utloggad Stefan Wennberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 181
  • Senast inloggad: 2022-12-08, 13:04
    • Visa profil
Tack för uppgifterna.
Vem vet hur Uppgiften från Linköpings stifts Herdaminne del 2 sid 253 nr 161 och Del 2 sid 233 rörande bröderna Johannes Steuchius (Stök)kyrkoherde i Vårdsberg  och Petrus (Stök) Steuchius Kyrkoherde i Björkvik är styrkta?
 
West?n, Sv. Hofcleresiets historia, I. S. 644 -649. Hänsvisar till Bisk Rhyzelii Eposcop II. pag III. not angående personuppgifter: fader o moder samt Superintendentens familj. Det skulle vara intressant att få veta vad som står där.

2006-12-09, 23:16
Svar #5

Peder Andersson Kalix

Stefan,
 
Fick du svar på ovanstående fråga så småningom?
 
 
//Peder

2006-12-11, 20:08
Svar #6

Peder Andersson Kalix

Stefan,
 
Jag hade i en pärm, som nästan var bortglömd - av gamla noteringar - som kunde om möjligt (rent geografiskt- tids- och namnmässigt) relateras till denna släkt. Källa har jag ej noterat, men vill minnas, att det var en artikel i Släkthistoriskt Forum.
 
Matz Bengtsson Stöök. Död 1635 i Tyskland. Ryttare, Stora Lundby i Lid socken, Södermanland.
Matz Bengtsson Stöök skulle enligt kungl. brev och mandat av den 25/7 1606 såsom ryttare fritt besitta och bruka Stora Lundby i Lid socken. (Min anm; han kom med andra ord att bli en av konung Karl IX:s s. k. sköldeknektar, d v s ej adlig). Före 1605 red han för Västerberga i Runtuna och befann sig då i Livland under Pedher Svenssons fana. Mats Stöök följde regementet under alla fälttåg under sin tjänstgjöringstid.
 
1608-1609 befann sig livregementet i Livland.
1611-1612 stred man i Sverige under Karl IX.
1614-1615 stred man i Ingermanland och Estland.

 
Matz Bengtsson Stöök stupade troligen i fält, då han blev slagen år 1635. I en boskapslängd för år 1635 antecknas hans hustru såsom Ryttar Enkian. Om det omnämnda kungl. brevet av datering 25/7 1606 som Matz Stöök erhöll kan berättas:
 
Efter det ödesdigra slaget vid Kirkholm ca 18 km söder över om Riga då svenskarna led nederlag mot de polska styrkorna räckte inte adelns rusttjänst till för att ersätta de stora luckorna i leden. Karl IX beslöt då genom ett mandat 10/1 1606 att ge alla personer, oberoende av stånd, rätt att erhålla skattefrihet för sin gård om de i sin tur mot betalning lovade att göra krigstjänst till fot eller häst. Genom samma mandat gav kungen även knekt tillstånd att föra öppen sköld och hjälm. Detta vapen, som utgjordes av en blå och gul sköld fördelt, och däruti en försilvrad väpnad arm, och på hjälmen två försilvrade väderhorn och tre kronor, var till en början samma för alla knektar, men det kunde efter ytterligare gjord tjänst förbättras till ett mer individuellt märke.
 
I enlighet med ovannämnda mandat utfärdade kungen två brev den 25 juli 1606, ett som gällde för fotfolksknektarna och ett annat som var avsett för ryttarna. En av de många ryttare som fick detta brev var alltså Matz Bengtsson Stöök. Genom detta fick han rätt att fritt besitta och bruka Stora Lundby i Lid socken, samt rätt att föra det ”allmänna” sköldmärket.
 
 
Matz Bengtsson Stööks barn:
 
1) Jöns Stöök, död 1646 i Tyskland; hjälsskjuten av kamrat. Ryttare, Stora Lundby, Lid socken, Södermanland. - Gift med (i hennes 1:o gifte) N.N. Nilsdotter; 2:o 1652 med ryttaren i Stora Lundby, Lid socken Markus Persson, vilken efterträddes av sonen Per Markusson som ryttare vid Stora Lundby. 1636-1637 rider Jöns Stöök ”för sin fader Matz i Lundby” och har 21/9 1637 avseglat till Tyskland. År 1646 uppges att Jöns Stöök blivit ”Ihiällstucken af sin cammerat” och enkan presenterar 1647 sin broder Hans Nilsson som ryttare.
 
Jöns Stöök och N.N. Nilsdotters barn:
Elisabeth Jönsdotter (Stöök). - Gift med Göran Johansson Skough i Rönö härad.
2) Per Stöök. Ryttare, Corpral. Per Stöök red 1636 för Rogsta i Kila, 1640 för Håvby i Svärta, 1655 är han corpral.  
 
3) Erik Stöök. Ryttare för Tibble i Lunda 1636.
--------------------------------------------------
 
En Olof Stöök, omnämns i dombok, i Örsta, Lid socken. Hans familjen uppges vara av gammal krigarsläkt.
 
 
Mvh
 
Peder Andersson

2006-12-16, 21:30
Svar #7

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Artikeln av Nils Sundelius var närmare bestämt införd i ShF 1/85.
Men som framgår där finns det inget som tyder på något släktskap mellan denna släkt Stöök och släkten Stök/Steuchius.
 
För övrigt finns det ett fel i artikeln som du har upprepat ovan. Elisabet Jönsdotter var i själva verket inte dotter i Jöns Stööks andra äktenskap med NN (Brita) Nilsdotter, utan i hans första.
Detta nämns i min artikel om Stöök i Runtuna-Lids hembygdsförenings tidskrift Krönikan 1999-2000, liksom att det rätta förhållandet framgår i domboken 1671 13/10.
Ulf Berggren

2006-12-17, 10:35
Svar #8

Utloggad Stefan Wennberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 181
  • Senast inloggad: 2022-12-08, 13:04
    • Visa profil
Peder o Ulf!
Tack för era inlägg ang släkten Stök eller Steuchius. Till slut kanske någon finner ett samband mellan de olika Stök:arna i Södermanland.
Vad som står i Bisk Rhyzelii Eposcop II. pag III och i Äreminne vid Sofia Norlinds död, Stockholm 1754 har jag ännu inte sett.
mvh
Stefan

2006-12-17, 13:03
Svar #9

Bengt Larsson

Hej, Stefan
Här kommer det som finns skrivet i Andreas Olaii Rhyselius bok Episcoposcopia Sviogthica (Bikopskrönika 1752). Notera att andra stycken märkt med D) och sista stycket om Erik av Pommern är förklaringar/fotnoter som i originaltexten är skrivna men ett mindre typsnitt.
 
sid 111
Trettonde Bokens Andra Capitel  
Om Superintendenterna i Hernösand eller öfwer Wästra Norländerna.
I. Mag. PETRUS ERICI STEUCHIUS, född d8 Maji år 1605, i Lid Sochn wid Nyköping, på Skattegården
Speteby, af Upplunda: Häradsfogda, Erik Pedersson D) och h. Maria Nilsdotter ifrå Nyköping. Studerat ifrå år 1615 i Nyköping, ifrå 1620 i Strengnäs och år 1624 d.18 Augusti  
 
D) Om Stökska eller Steuchiska Slägten, at hon warit fordomdags af Adel och wapen eller förmäm, har jag samlada bewis, som blefwo mig år 1730 ifrå lånta och sedan, såsom förlorada, icke återstälda. Det minns jag, at en Henric Stök war i någon tienst under K. ERIK,  
 
Sid 112
i Upsala, ther han then 7 Maji thet följande år 1625 disputerade. År 1629 d.14 Octobr. Ordinerades til Präst af Doktor Laurentio Paulino i Strengnäs år 1632 d.8 Martii blef Magister i Upsala, och år 1633 Lector Phylices i Strengnäs Collegio. Reste d.22 Julii år 1634 ut til Wittenberg, och, när han war hemkommen, gifte sig d.21 September år 1635, som war Matthi? dag, med Birgitta, Probstens i Jäder uti Södermanland, M..Matthi? Georgii Ilsbondini dotter, som födde honom 4 Söner och 4 Döttrar. År 1638 wardt han Theologi? Lector och tillika Pastor på Fogdö, hwarifrå Drottning CHRISTINA honom år 1644 kallade, til at blifwa sin Hoffpredikant. Dhetta war han med så godt nöge, besked och alfwarsamhet, at han pröfwades werdig til at blifwa then förste Superintendenten öfwer Norrlanden, hwarpå han erhöll Högbemälta Drottningens fullmacht d.3 Junii år 1647. Reste alsp thet följande år til Hernösand, emottog embetet och på alt sett böd til at skaffa skick och ordning wid försammlingarna i sitt widt belägna Sticht. Visiterade flitigt jemwäl ther, hwareft ingen Euangelist Biskop förr warit hade. Om Informations werket giorde han sig sannerligen angelägen; Skaffade förthenskul, at ej allenast Barna Scholar, här och ther blefwo inrettade; utan och, at ett wackert Gymnasium på tilräckelig stat blef af Drotn. CHRISTINA anlagt i Hernösand, med Trivial Schola therwid. På thessa och flera fått, giorde han sig så förtient i Norlanden, at hans namn ther sent eller aldrig förgätes. Omsider wardt han af ålder och arbete så förswagad, at han år 1682 föranlåts af Kongl. Maj:t anhålla, thet hans Son motte, ifrå Professionen i Uppsala, komma til at uphålla Superintendentents embete. Hwilket och d.8 April. Samma år Sonen fick Kongl. Tilstånd at giöra. Men Fadern dödde ifrån altsammans, på sitt 79 ålders år, i Såberå d. 16 December. År 1683. Superintendenten M. Petrus Steuchius war gift andra gången med Elisabeth Bruggman then han lämnade efter sig änkia, dock uthan hennes barn.
 
II. Doct. MATTIAS PETRI STEUCHIUS, uti sitt rum ibland Upsala Ärchibiskopar i första Boken pag.79 seq.  
anförd och någorlunda beskrefwen, blef på sin faders begiäran, af K. ERIK then Ellofte sänd ifrån Upsala, ther han warit några år Phil. Theoret. Professor, och satt til Hernösand år 1682 d 8. Aprilis, at ther warda sin högtbedagada Faders Vicarius uti Superintendentens Embete; men efter Faderns, icke longt therefter timada, död, fick han högbemälta Konungs fullmacht at warda sin Faders werkelige efterträdare, thet han och war
 
ERIK af Pommern. Twenne Stökar woro i Linköping wid DomCapitlet emot Reformationstiden, Johannes och Petrus: then ene Notarius Publicus och then andre Kanik, hwilken, wid år 1530, blefwit af K. GUSTAF then första satt til Euangelist Pastor i Södermanland wid Biörkwiks församling och ther lenge lefwat. Om han warit Fogdens Erik Perderssons Fader och Superindendenten M. Petri Steuchii Farfader, som köpt och lemnat efterkommanderna Skattegården Speteby, må Slägten närmare utröna. Jag har af Pastor Loci therom begiärt, men icke fådt, underrettelse.  
 
Detta är från sidan 111 och sidan 112 ur ovan nämnda bok. Förmodligen fortsätter också texten om Mattias Steuchius på sidan 113, men jag har tyvärr bara fotstatkopia av sidan 111 och 112. Vet inte om detta inlägg tillför något väsentligt till diskussionen, men nu kan ju alla ta del av detta.  
 
Mvh, Bengt Larsson

2006-12-17, 15:23
Svar #10

Bo Nordenfors (Nob)

Påpekas bör att Petrus Steuchius samlade ättlingar kom ut häromåret.
Ett och annat finns kanske där.

2006-12-17, 23:46
Svar #11

Utloggad Stefan Wennberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 181
  • Senast inloggad: 2022-12-08, 13:04
    • Visa profil
Tack Bengt!
En puzzelbit till i samlingen. Vad menas med K.Erik then Ellofte månne?  
och Bo!
Jag har tagit en titt i Ulla-Britt Wallgren:s bok när den kom. En stor omfattande sammanställning av ättlingarna. Möjligt att jag missade något.
 
Mvh
Stefan

2006-12-18, 17:38
Svar #12

Bengt Larsson

Hej, Stefan
Pinsamt får jag medge att jag skrivit ERIK istället för CARL. Bra att du är uppmärksam! Givevis betyder det Kung Carl den elfte.
Nämnas bör väl även att Andreas Olaii Rhyselius svärmor var Birgitta Steuch, som i sin tur var dotter till Ärkebiskopen Mattias Steuchius.
 
/Bengt

2006-12-19, 23:54
Svar #13

Utloggad Stefan Wennberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 181
  • Senast inloggad: 2022-12-08, 13:04
    • Visa profil
Hej, Bengt!
Bra tillägg. Erik Pedersson blir då Andreas hustrus morfarsfarfar. Synd att han lånade ut sina handlingar över släkten. Ett intressant ställe är Lid Sochn wid Nyköping där Petrus Erici uppges ha blivit född.  
Peder Andersson nämnde Olof Stöök, som omnämns i dombok, i Örsta, Lid socken. Hans familjen uppges vara av gammal krigarsläkt. Det vore intressant med en tidsangivelse för uppgiften i domboken
 
mvh
Stefan

2006-12-20, 08:59
Svar #14

Utloggad Camilla Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3135
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
En trolig son till ovan nämnde Olof Stöök torde vara ryttaren Mats Olofsson Stöök, född ca 1637, död 1695 8/5 i Skräddartorp, Lid. Jag har kunnat identifiera tre barn till denne Mats: Per (1679 ca- 1711 2/11 i Skräddartorp), Olof (född 1689 26/2 i Skräddartorp) och Ingrid (född 1694 24/12 i Skräddartorp).

2006-12-23, 18:14
Svar #15

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Stefan!
 
Uppgiften att Petrus Erici skulle vara född i Lid är fel. Som framgår i ditt första inlägg ovan ligger Speteby i Lerbo.
 
Olof Stöök var son till Mats Bengtsson Stöök. När uppgiften om krigarsläkt var med vet jag inte, men han var nämnd i domboken sommartinget 1658 samt hösttingen 1659, 1661 och 1669.
 
Ytterligare detaljer finns i min artikel.
Ulf Berggren

2009-11-18, 09:55
Svar #16

Utloggad Håkan Fors

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 14
  • Senast inloggad: 2010-02-24, 23:34
    • Visa profil

2011-09-02, 11:40
Svar #17

Utloggad Mats Rännbäck

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 266
  • Senast inloggad: 2022-01-11, 09:21
    • Visa profil
Hej
Har en gammal uppgift på att Erik Pedersson Stök´s
hustru Maria Nilsdotters moder Brigitta Bengtsdotter
var syster till Hans Bengtsson, vilken var handlare
och borgare i Nyköping. Deras far skulle vara
borgmästaren i Nyköping Bengt Nilsson-Skräddare.
Någon som kan bekräfta detta?
hälsningar
Mats

2017-11-25, 19:14
Svar #18

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Apropå klanen Stöök i Lerbo sn:

Enligt Lerbos kyrkoräkenskaper så avled välaktade Erik Persson Stöök 1658, och hans hustru 1653. Deras son Christian Eriksson Stöök (inskriven på Uppsala universitet i februari 1627) har inte påträffats i berörda räkenskaper. Christian blev mönsterskrivare vid Björneborgs läns infanteriregemente, och sedermera provinsialskrivare över Åbo och Björneborgs län. Han var skriven på Moijois säteri i Merimasku sn under åren 1653-1689.

1653: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=1284050
1654-1673: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=1287220
1674-1689: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=1284525

Det är inte känt när Christian Stöök avled, eftersom Merimaskus första kyrkoräkenskapsbok är påbörjad 1682. Klart är dock att Christian var död långt tidigare eftersom han omtalas som salig i ett brev daterat den 2/7 1665 från brodern Petrus Steuchius i Härnösand till kung Karl XI rörande hemgården i Speteby.

http://allkindofhistory.blogspot.se/2012/05/brev-skrivet-av-petrus-steuchius-till.html

Sonen Erik Christiansson Stöök blev inskriven på Åbo universitet 1648. Erik Stöök påträffas långt senare såsom klockare i Sagu sn senast 1678. Enligt mantalslängderna saknade Erik då en hustru. Han begravdes i Sagu kyrka den 20/8 1682.

Något som inte verkar vara allmät känt är att Christian Stööks änka Karin Tomasdotter slutade sina levnadsdagar i Speteby vid 64 års ålder, och begravdes i Lerbo kyrka den 21/2 1666. För övrigt känns namnet Karin igen i dotterdottern Catharina Elingia från Härnösand (dotter till Susanna Stöök därstädes), blivande hustru till komministrarna Johan Thunström och Olof Höglin i Skellefteå lfs. Hon kallades där för Karin Elingia vid ett dop den 26/3 1706. Här måste jag påpeka att Catharina Elingia, som efterlämnat än fortlevande ättlingar, heter Susanna Elingia i Bygdéns herdaminne - en felaktig namnuppgift som tyvärr fått en massiv spridning.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna