ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Styfvert  (läst 1979 gånger)

2013-11-28, 15:16
läst 1979 gånger

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Tomt 2.129 1
Andra roten, tomt 129
Kvarteret Snusmalaren
Tionde roten 1637-57v
Sjätte roten 1657h-70
Kungsgatan 42 Hörnet mellan norra sidan av Kungsgatan och östra sidan av Korsgatan (Sam-band med 3.30)
Hörntomten
 
Olof Stifs hustru R10 1643 2.129 1.29?
Olof Styfver (Styff) båtsman R10 1644-47, 1649-52 2 mtl, 1648, 1653: 3 mtl, 1656-57 v (VI), 1657h-62 63 65, ej 66
1671-81 M1676 ”en gammal båtsman G 1680-81
 
Märkligt nog omtalas Olof Styfvert icke i längderna för 1666-70. om det nu kan bero på att han i egenskap av båtsman var befriad från bakugnspengar. Han torde emellertid hela denna tid haft sin familj boende här. I april 1659 klagade hans hustru inför kämnärsrätten över att hon av bryggaren Mårten Mattesson hade blivit kallad saltehäst och saltetjuv. Den 6 juli samma år anklagades hon av Per Hansson Potare vid samma rätt för att hon mot förbud hyste hos sig en huskvinna, som levde i oenighet med sin man ”en skomakare och en gammal borgareson här sammastädes och i gamla staden”. Olof Styfwerts hustru försvarade sig med att han inte visste något ont om huskvinnan.
 
I en supplik daterad omkring 1667 klagade Botella Olof Styfverts över att hon ”på ett år och tolv veckor icke hade sett sin man och ingen skärv bekommit till sina fyra barn” Nu hade hon råkat slå en elak tysk prästhustru, som logerat hos henne med man och tre barn i fyra veckors tid och ständigt okvädat henne (EIIa:2).  
 
Samma händelse avspeglades i överrättens protokoll på följande sätt: Underskulten Anders Bengtsson anklagade Botilla Olof Styfverts för att hon slagit ”den hitkomne av fiender fördrivne främmande prästens hustru ett mundslag så att bloden utgick, förrän prästehustrun henne något tilltalade”. Botilla skulle också ha förhållit prästhustrun hennes kläder. Det hjälpte inte att en djäkne vittnade om att prästhustrun ”fuller haver brukat en otidig mund på hustru Botilla uth för hennes fönster förr än Anders Bengtsson kom med henne. Botilla fick böta tolv mark. 1696 bodde Olof Styfwerts änka i gården med Gert nålmakare inneboende, ”Botle Styver” begravdes i Gustavi 4.12.1702.1704 var konterfejaren Christian von Schönfeldt hyresgäst.
 
Gården omtalas 1710 som Olof Styfverts arvingars i tomtöreslängden.
1715 värderades för Oluf Styfverts arvingar tomten till 200, huset till 400 d smt och lösöret till 80 d smt. Inneboende var rådman Simmings änka med lösöre taxerat 50 d smt och kapten Wagner med lösöre för 199 d smt.
Rasmus Mikaelsson hos Olof Styfver 1647: 1 mtl
Anders Andersson 1643: 2 mtl
© Olga Dahl 2004
2 Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807
Sven skräddare 1645: 3 mtl
 
En teori är att Olof Styfvert tillhörde samma släkt som på Riddarhuset har introducerats under namnen Stewardt och Stuart. En av de nämnda fyra barnen torde ha varit stadsfiskalen Jonas Styfvert (om honom se biografi i Mårten Stiernström, Åklagareväsendet i Göteborgs stad 1621, s 126). I Jonas Styfverts hus bodde 1717 jungfru Maria Florander med sin piga. Jonas Styfverts son
 
räntmästare Olof Styfvert
betalade tomtöret 1718?-23. Enligt tomtöreslängden var egendomen efter madame Voltzers uppbud, alltså fr.o.m. 1724, delad i två lika delar mellan Olof Styfwert och madame Voltzer. Olof Styfvert pantsatte den 26.9.1721 gård ”i hörnet mellan kyrkomuren och skräddare Frans Boreillis hus.” Men själva äganderätten måste Olof Styfvert i början ha delat med sina syskon. Efter stadsfiskal Jonas Styfverts död avstod samtliga barnen Ingeborg, Maria, Olof och Jacob Styvert enligt ett magistratsprotokoll 1722 deras gård ”på Kungsgatan i hörnet emot Svenska kyrkomuren” till Marias man regementsfältskären Johan Clemens Friedleben, som redan förut var bosatt i gården. Efter branden 1721 hade han på egen bekostnad ånyo bebyggt gården.
 
Olof Styfwert var 1710 arkliemästare på Bohus efter Petter von Sollen, 3.9.1715 lanträntmästar efter Iwar Wandelin, kallades 1728 kompaniskrivare vid Bohusläns dragoner, 1733 mantalskommissarie och 1736 kronobagare.
Friedleben var son till en stadsfältskär i Hamburg. Han kom till Stockholm 1708, blev 1711 regementsfältskär vid Elfsborgs regemente och bevistade 1712 slaget vid Gadebusch. Han blev fången vid Tönningen, deltog i norska fälttåget 1718 och avled 1723.
 
Madame Elisabeth Voltzer uppbjöd den 15.7.1723 första resan regementfältskären Johan Clemens Friedlebens hus och gård på hörnet åt Konungsgatan gentemot svenska kyrkan mellan räntmästare Olof Styfverts hus och gård å norra och dess andra hus och gård å östra sidan, inköpt för 1 500 d smt den 11.7.1723. Elisabeth Voltzers flicknamn var Rolofsson. Hon var född i Hamburg 1664 och hade 29.1.1695 gift sig med källaremästare Benjamin Voltzer (1676-1707). När hon avled i vattusot 1726 (begr. i Chr den 25 okt) efterlämnade hon sju barn, bl.a. sonen Johan, död i Bengalen 1730.
 
Detta innebar att tomten 2.129 delades i två hälfter: räntmästaren Olof Styfvert fick den norra.
 
----------------
 
Östra delen av 2.129
Nedanstående osäkra:
Oluf Sifuertsson 1667 2.129
Oluf Styfwert 1666, 1668-70 (rote 10 1643-55)
 
”mellan fiskalen Jonas Styverts hus och gård i öster och fiskalsänkans (sic!) i väster” (cautionister var Jonas Styfvert och Peter Böök Rotgjutare).
Den 22.8.1698 dateras en överenskommelse mellan Daniel Hanck och styvsvärfadern mäster Fredrik Gödeke: denne hade gjort en avbetalning på Hancks skuld till Jacob J?rgensson (AIIb:4).
 
Nu följer täta uppbud av gården: Den 18.2.1701 uppbjudes gården för skuld till hovslagaren Fredrik Gödeke på en summa av 144 d smt courant och sades då ligga mellan salig Oluf Styfverts änkas hus och gård i väster och stadsfiskalen Jonas Styfverts gård i öster. Den 1.4.1701 uppbjöds gården av lånekontoret och den 21.3.1704 för lånade 500 d smt av pastorn vid Kristine kyrka magister Johan O Burchardus (med medkreditorerna buntmakaren Johan Eriksson, hovslagare Fredrik Gödeke samt fiskalen).
Kreditorerna sålde gården för 800 d smt till den franskfödde
 
skräddaremästare Frans Boureille.
Gården sades vid dennes uppbud den 9 maj samma år ligga på Kungsgatan mellan stadsfiskalen Jonas Styfverts gård å östra och sal Oluf Styfverts arvingar å västra sidan.
 
Den 15.9.1721 bytte Boureille denna tomt mot de Styfvertska arvingarnas tomt öster härom (2.130). Knappt två veckor därefter - den 26 september - pantsatte räntmästare Olof Styfvert sitt ograverade hus och tomt på Kungsgatan i hörnet mellan kyrkomuren och skräddaremäster Frans Boureilles hus till handelsmannen Samuel Sch?tz för lån av de Flybachska barnepenningarna, 300 d smt. Vad som då pantsattes tycks vara såväl den f.d. Boureilleska tomten, som de Styvertska arvingarnas hörntomt.
 
Den f.d. Boureilleska gården hade ödelagts i 1721 års brand och ännu 1737 betecknas denna tomt i tomtöreslängden som obebyggd. Den tycks ha delat Olof Styfverts vid Korsgatan belägna fastighets öden och sålunda kommit i svärdfejare Cornelius Linds och därefter i Johan Hults ägo.
© Olga
 
Källa: http://www.gbgtomter.se/Rote_2/2.129.pdf
 
--------------------------------------
 
Sven Larsson Böker
1643-48, 1650-51, 1655: 3 mtl, 1649, 1652-54: 2 mtl, 1656: 4.8, 1657: 2.16 (VI), 1657h: 2.16, 1658: 10, 1659-61: 2½, 1662: 3, 1663: 2½, 1665-70-81, G 1680-81: 1 tomt Sven smålänning? Se ovan.
Sven Larsson Böker omtalas ofta som värderingsman. Han har haft stor betydelse för Göteborg som far till stadens välkände sekreterare, den lärde Laurentius Böker. Han var också far till den framgångsrike handelsmannen Hans Svensson Böker. Det sägs i magistratsprotokollet 1720, att den gård, som
 
stadsfiskalen Jonas Styfvert
(se 2.129) hade köpt den 3.5.1695, hade ägts av (Hans Svensson Bökers son)
handelsmannen Per Bökers farfader Sven Böker.
Jonas Styfvert började som skrivare hos sekreteraren i stadens kansli och i anledning därav och därför att han ”een Infödd Borgaresson här i staden och af studier är” befordrade magistraten honom som efterträdare till den avlidne Johan Gotherus till den kombinerade kvarters- och gilles-notarietjänsten genom beslut den 23.12.1688. Han tycks ha varit en aktiv man. Han omtalas bl.a. den 27.6.1692 som ägare tillsammans med David Andersson till Lilla Rosan, vars skeppare Bengt Månsson hade ersatts av Torkil Larsson på Lilla Björkön. Som stadsfiskal tjänstgjorde han den 23.5.1693 till april 1705. 1696 begärde han hjälp av två stadstjänare fredag afton och lördag för att bevaka portarna: ”Thy när dhe förnimma mig wara i den ena Porten. så fly dhe till dhen andra och ingen rörer sig så länge jag står dher”. Styfvert blev avsatt, sedan han oriktigt beslagit båt,
© Olga Dahl 2004
2 Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807
redskap och ved för bonden Sven vid Bratterå, när denne kom till staden. (Ang Jonas Styfverts
kapacitet för kvartermästaretjänsten se Gbg mag. räkenskaper 879 - s 379?)
Jonas Styfvert begravdes den 28.4.1719.
 
Räntmästare Olof Styfvert
(se 2.129) lämnade den 15.9.1721 300 d smt i mellanavgift vid ett byte med grannen i väster
skräddaremäster Frans Boureille (stavning enl. Wilhelm Berg). Men räntmästarens medarvingar
majoren Carl Piper på sin frus vägnar, handelsmannen Per Böker, kämnären Jacob Kraft och
klockaränkan Gunilla Böker
, vilka ägde tre åttondelar i den bortbytta tomten, påstod, att Boureille
inte borde få bebygga tomten förrän Olof Styfvert hade betalt sina medarvingar. Olof Styfvert,
som ägde större delen, hänvisade till § 6 i Kungl. förordningen om naborätt. Han ansåg, att
medarvingarna ägde bättre, ej sämre säkerhet i den nya tomten ”skolandes ock jord efter lag (Jordabalken)
kunna bytas och jord åter givas”, uti vilken senare fall arvingarna ägde lika rätt som i
den förra. Men medarvingarna fick rätt till lösen före uppbud. Sedan medarvingarna fått sin betalning-
215 d smt av Olof Styfvert och 10 d smt av Boureille - ställde de den omtvistade tomten
till räntmästarens disposition varefter
 
skräddaremäster Frans Boureille
lät uppbjuda den och erhöll fasta 22.7.1722, då det sades, att Boureille lämnade Styfverts
Kungsgatan (som ju gränsade till de Styfvertska arvingarnas hörntomt), varemot Boureille fått
Styfverts, dels ärvda, dels av avlidne fiskalen Styfverts arvingar köpta tomt på samma gata, mellan
Boureilles egen forna i väster och skomakaren Nils Eks i öster, 86 fot gånger 33 fot. När Boureille
pantsatte gården den 13.2.1723 till Oluf Persson Ekmarck så var den nybyggd. Han var
född i Frankrike och avled i Göteborg 1734. Hos honom bodde 1730 hans gesäll Hans Nilsson
och lanträntmästare Berent Steffens och kollegan Hagman. Enligt bouppteckningen efter skräddare
Boureille
den 12.3.1739 ägde han hus och gård på Kungsgatan mellan räntmästare Styverts
bakgård
i väster och hustru Elsa Svart i öster värd 800 d smt. Hela behållningen i boet var 828 d
smt. Hans änka Anna Ström kallades 1741 fattig och näringslös: ibm bodde där apologisten J
Lomberg. Anna Ström
avled 1747. Två av döttrarna Maria Elisabeth och Anna Boureille gjorde
1773 (resp. 62 och 56 år gamla) ansökan om att. ehuru ogifta, få kungligt tillstånd att bli myndiga.
 
Källa: http://www.gbgtomter.se/Rote_2/2.130.pdf
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-11-28 16:20)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2013-11-28, 16:18
Svar #1

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Till skottarna kan sannolikt räknas den Thomas Styfvert  
(Stuart)
, i den hisingska staden kallad Stöwert, som efter hvad  
vi minnas härifrån flyktade till Nylöse. Och vidare uppgifvas  
i det senare samhällets redan anförda mantalsförteckning såsom  
tillhörande denna nation Hans Corney (Carnegie), Jakob Merser  
och Thomas Hunler dem vi alla skola längre fram i Göteborg  
återfinna äfvensom en Petter Jung (Young), möjligen far till  
den Hans Jung, som vid den nya stadens grundläggning gjorde  
flera leveranser till kronan och 1624 vardt rådsförvant.  
 
Källa: http://runeberg.org/hfbugot/1/0079.html
 
---------------
 
Tre murade grafvar finnas för de tre godsen. En  
grafsten med en riddare och fru i relief är öfver Nils  
Nilsson
till Säby d. 1613 och hans hustru. Men en  
dylik sten ligger förstörd utanför kordörren. Förr  
fans äfven en grafsten öfver Öfversten Anders  
Styfvert till Säby
men den borttogs från koret  
http://runeberg.org/kindakan/0016.html
 
-------------------------------------------------
 
SE/HLA/1010113 Ljusdal AI:18b (1864-1868) Bild 20 / sid 186  
Nils Lystedt inflyttad från Lysvik 1865 29/2 (tycker det ser ut som en nia men ett skottår med udda årtral?)  
Johanna Maria Styfvert inflyttad från Stockholm 1864 20/9.  
samt barnen från Nils första gifte.  
 
SE/HLA/1010113 Ljusdal AI:16 (1861-1865) Bild 284 / sid 279  
Nils Lystedt med familj inklusive systern Karin som inflyttade från Sunne 1865 17/9.  
 
Ljusdals kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/HLA/1010113/E I/4 (1862-1890)/Bildid: A0014768_00012 sida 14  
Nils Lystedt. Gift med Johanna Maria Styfwerdt, Marstrand, Göteborgs- och Bohuslän.  
 
---
 
Nils hustru Johanna Maria Styfverts föräldrar hette Jon (i husförhören Jonas Styfvert) och Maria Tollesson. Maria var född 20 november 1801 (SE/GLA/13363 Marstrand AI:6 (1834-1838) Bild 50 / sid 91).  
 
Marstrands kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13363/C/4 (1812-1860)_C0045079_00044 (SVAR)  
 
SE/GLA/13363 Marstrand C:4 (1812-1860) Bild 35 / sid 61 (Arkiv Digital)  
 
Därmed åter till Lystedt.  
 
Källa: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/249314.html
Fortsättning här:
http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1758/38448.shtml
 
http://tekio.dyndns.org/p1268bbbc.html
--------------------------------------------------------------------
 
Scottish Names in the University-Roll of Upsala.
Davidius Stywert (Stuart), 1611 [Already in 1608, on the 17th of Nov., a Scot publicly debated
with the Archbishop in the College here at Upsala. See Diary of Count Abr. Brahe in Loenborms
Anecdoter om Sv. män, ii. 110 f.]
 
Rob. Simon Styffert 1635.
 
Jonas Styfwert, 1678
 
---
 
IV. Jacob Ramsay’s Regiment in 1631.
Colonel: Jacob Ramsay.
Lieuts.: Thos. Cowley, W. Styfvert (Stewart), J. Fillous (?), Da. Ramsay.
 
Källa: http://www.electricscotland.com/history/sweden/sweden9.pdf  
-------------
 
Skepps-Capten SIMON STYFVERT blef skuten genom halsen att han föll straxt ned i holskeppet. Blefvo ock mànge bàde af fienden och våre nedskutne.
Källa: Svenska akademiens handlingar ifrån år 1803. http://books.google.se/books?id=G4o1AQAAMAAJ&pg=PA84&lpg=PA84&dq=Styfvert&source =bl&ots=tKs5UoGV5e&sig=B-aGn6Zg_3FqRbc7ORwiF0drAC8&hl=sv&sa=X&ei=cj-XUuqXGcPDyQO _ooCwBQ&ved=0CFMQ6AEwBg#v=onepage&q=Styfvert&f=false
 
Under 1630-talet blir Hammarby ett säteri. Enligt Almquist (1931, s 647f) omfattade Hammarby ursprungligen tre hemman; 1 mantal skatte, 1 mantal prebende och 1 mantal frälse. Det var den skotske sjökaptenen, sedermera amiralen Simon Stewart († 1646 [även kallad Styfvert, se Cronholm 1857, s 330]) som 1627 och 1630 förlänades Hammarbys prebende-och skattehemman. Säteribildningen skedde troligen tidigast 1637, då Stewart förvärvade Hammarbys frälsehemman. 1644 bestod säteriet av förutom Hammarby av fem underlydande gårdar i Edeby, Lunda, Sävja och Tjocksta, samtliga Danmarks socken (Almquist 1931, s 647).
http://media35b.dimu.no/media/media/S-UM/ARK08366_2010/10073?filename=10073.pdf
--------------------------------
 
OBS: I denna rot bodde även Tomas Styfvert
 
http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:GMDr1m9NNi0J:hem.passagen.s e/gotenburg/Nylose_N_HE.pdf+&cd=10&hl=sv&ct=clnk&gl=se
 
--------------------------------
 
OBS!!!
 
Stewart nr 205
 
0205.jpg
 
Adliga ätten STEWARDT nr 205 †
 
Natural. 1634, introd. s. å. Utdöd 1646. Ättens namn Stewart (Stuart) skrives i handlingarna merendels Styfvert.
 
http://www.adelsvapen.com/genealogi/Stewart_nr_205
--------------------
 
3. Vollmacht für Anders Styfvert Linköping den 25 Jan. 1604 gilt Östergötland vermuthlich blieb diese Einrichtung deren am Reichstag zu Norköping nicht weiter erwähnt wird ohne Ausführung.  
Källa: Geschichte Schwedens, von E.G. Geijer (F.F. Carlson, L. Stavenow) aïbers ...
 Av: Erik Gustaf Geijer, Fredrik Ferdinand Carlson  
http://books.google.se/books?id=QWYIAAAAQAAJ&pg=PA337&lpg=PA337&dq=Styfvert&sour ce=bl&ots=61WPBSFcwa&sig=yXURaO6krvv1WhF3N65W7PPqHgg&hl=sv&sa=X&ei=J1yXUoiyOur_y AOL8IGoAQ&ved=0CDUQ6AEwAjgU#v=onepage&q=Styfvert&f=false
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-11-28 16:22)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2019-05-09, 09:16
Svar #2

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
I de tidiga mantalslängderna för Kolbäck och Trångsfors Bruk finns också två andra intressanta namn; Hans Nilsson och Christiern Nilsson antecknade bland smederna. Kan det vara bröderna Styfwert(Styfvert/Stywert/Styvert)? Detta måste utredas vidare. 
 
Av intresse i sammanhanget är att en välkänd vallonsk smedsläkt vistas i Trångsfors och Kolbäck fram till åtminstone 1639. Det är mästersmeden Nicolas de Bouvengne (Bouwin) som sedan avled i Österlövsta 1650. Namnet Nicolas/Claes/Klas är ju ganska vanligt i smedsläkterna. Men det var inte så många smeder som förekom vid dessa bruk de aktuella åren. Om någon annan har bättre koll på fakta så hoppas jag på tips. 

Sonen Anton Classon Bovin blev kvar i Kolbäck där han dog 1690.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2021-07-31, 00:19
Svar #3

Utloggad Sten Magnusson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2022-10-20, 00:59
    • Visa profil
Den här genomgången av släkterna Styfvert, Lystedt m.fl. var verkligen intressant. Nils Lystedt f. 1826 var exempelvis min farfarsmors Katarina Olsdotters äldste bror. Hon i sin tur var född 1842-10-10-16 i Östra Berga, Lysvik. Det luriga var att när hon senare flyttade till Västra Ämtervik stod hon i husförhörslängderna som född i Lysvik. När hon senare flyttade till Södra Såneby, Sunne angavs hon dock vara född i Västra Ämtervik dels i Västra Ämterviks husförhörslängd men även i Sunnes. Detta fel medföljde till hennes död 1815. Hon hade därtill en yngre bror vid namn Magnus Olsson f. 1848. Även han tog sig namnet Lystedt och flyttade så småningom till Ramsjö socken i Hälsingland. Nils hamnade i Ljusdals socken där han blev inspektor.

2021-07-31, 12:34
Svar #4

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Stort TACK Sten!
Roligt om du har nytta och glädje av uppgifterna!
Även intressant med dina kompletteringar förstås!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2021-07-31, 13:44
Svar #5

Utloggad Sten Magnusson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2022-10-20, 00:59
    • Visa profil
Det ger sig.

Något jag inte blir riktigt klok på är att en kvinna vid namn Maria och född så tidigt som 1801 får namnet Tollesson. Borde det inte ha varit Tollesdotter?

Ang. Nils Lystedt f. 1826 hittade jag detta. Dödsannons finns även i pressen, se bl.a. Kungliga bibliotekets klippsamling.

Nåväl här är det. https://gravar.se/forsamling/ovansjo-jarbo-pastorat/jarbo-kyrkogard/b/nils-lystedt-0c111

Vad jag förstår står det i avskriften att han var född i Ovansjö-Järbo, något vi vet inte stämmer.

2021-07-31, 13:54
Svar #6

Utloggad Sten Magnusson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2022-10-20, 00:59
    • Visa profil

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna