ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Ström  (läst 3372 gånger)

2013-02-15, 11:25
läst 3372 gånger

Utloggad Charlotta Svensson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2013-02-15, 11:25
    • Visa profil
Hej!
 
Jag söker information om Anna Margareta Ström gift med Laurentius Björnram i halland 1785 28 dec.  
Jag söker även efter Elisabeth Ström gift med Jacob Björnram bott i gbg domkyrkoförsamling samt gbg garnison.

2013-06-09, 02:55
Svar #1

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Den Olof Ström som jag letar efter som far till Margareta Olofsdotter Ström född 1706 i Gävle skulle kunna vara:  
 
Skomakare Olof Ingemarsson (Ström) gift med en Margareta Bäck.  
 
Per Sundin nämner i sitt inlägg  att en lämplig kandidat finns i  
 
Sehlberg Tom II (Del/Band 2) sidan 77.  
 
Är det den sidan som återfinns avbildad här: http://www.gavledraget.se/photogallery/Gamla_Soder/77__Kiall.jpg  
 
Där står att Margreta Jacobsdotter Kjäll, Pehr Michelsson Hemblings Enka gifte sig för 2:dra gången 1704 med  
 
Borgaren Anders Mattsson Bäckberg(?) fr. Kubbo. Borgare i Gefle 1700 30/4. Han gifte sig sedan med  
 
Brita Olsdotter, dotter till Olof Ingemarsson.
 
---------
 
HLA, E Sehlberg, Gefle och dess slägter under 1600- och 1700-talen, 1:1-3, II: 1-2. Sehlberg har inte alltid angivit källan för sina uppgifter. I Strömgenealogin (Sehlberg (Band 1), s 588), uppger Sehlberg att Helena och Olof hade två söner och två döttrar samt att sonen Olof hade en dotter och sonen Hans två döttrar. Sehlberg uppger att Helena och Olof Ströms döttrar nämndes år 1728. Jag antar att han syftar på bouppteckningen efter Helena Ström. (HLA, Gävle stadsarkiv, FII:6 (1724-1730) 12/4 1728, s 831 ff.) Men som jag tolkar denna, är de två jungfrurna Helena Margareta och Maija Ström döttrar till Hans Ström. Jag kan inte finna några döttrar till Helena och Olof där, några spår av döttrar finns inte heller i övrigt källmaterial.  
(Simanders kommentar: Kan det vara så att Sehlberg istället avser bouppteckningen Olof Ingemarsson (Ström) år 1728?)
 
Källa: En avhandling som nämner fantastiskt många personer i Gävle under 1600- och 1700-talet, särskilt kvinnor, nämligen:
 
Kvinnors rätt i stormaktstidens Gävle -  
av Å Karlsson Sjögren - 1998
 
akademisk avhandling
---
Avhandlingens syfte är att undersöka stadskvinnornas rättsliga ställning i lagstiftning
och praxis i stormaktstidens Sverige.2 Inspirerad av antropologen Susan Reynolds
Whytes kontrollperspektiv,3 har jag disponerat texten utifrån frågor om
ägande och giftermål, arbete, verksamheter och rättslig kapacitet, våld och sexualitet.
Den gällande lagstiftningen studeras liksom diskussionerna i 1686 års lagkommission.
Undersökningen av rättspraxis är förlagd till Gävle stad. Jag utför också
en fallstudie av ett par från Gävle, Olof och Helena Ström, och deras konflikter
med varandra åren kring sekelskiftet 1700, som presenteras i kapitlet Scener ur ett
äktenskap. Avhandlingens syfte kopplas till övergripande frågeställningar om
maktrelationer mellan kvinnor och män: Hur reproducerades genussystemet under
perioden? Skedde det några avgörande förändringar i genusrelationerna under perioden
och hur ska dessa i så fall förklaras?
---
Det fjärde kapitlet är en fallstudie av paret Helena och Olof Ströms konflikter med varandra och andra personer i Gävle kring sekelskiftet 1700. Där utkristalliserades frågor om var gränserna låg när det gällde hur makt och ansvar skulle fördelas mellan man och kvinna i äktenskapet. Frågor om ägande, arbete, myndighet och ansvar och frågor om våld och sexualitet ställdes på sin spets. Genom att analysera detta enskilda par vill jag dels belysa och problematisera äktenskapets betydelse för upprätthållandet av genussystemet, dels få en djupare förståelse av hur rättsskyddet och de rättsliga villkoren såg ut för kvinnor, i synnerhet hustrur.
---
Mina främsta källor vid undersökningen av rättspraxis är domböcker från Gävle
kämnärs- och rådstugurätt samt Gävle stads tänkebok
. I tänkeboken finns flera noteringar
om fastighetsvärderingar, uppbjudningar och försäljningar av fast egendom.48  
 
Jag har undersökt tänkeboken åren 1631 till 1659. I stort sett var det män som närvarade vid dessa transaktioner, men i flera fall ges också upplysningar om kvinnors förhållande till egendom — och till män.
 
Domböckerna innehåller bevarade protokoll från rådhus- och kämnärsrättens
behandling av administrativa och civila ärenden samt brottmål. I texten gör jag ingen
skillnad mellan rådhus- och kämnärsrätten, även om karaktären skilde. Kämnärsrätten
tog upp mindre mål till behandling. Här förekom ofta kvinnor i småtvister.
 
Protokollen från kämnärsrätten finns inte bevarade i Gävle stadsarkiv, därför
har de renoverade domböckerna använts. De undersökta tidsperioderna är 1631 till
1639, 1673 till 1675 samt 1697
.49 Genom att jämföra perioden på 1630-talet med
1670-talet har jag kunnat fånga rättens förändring mot en allt mer formaliserad,
professionaliserad rättsskipning, vilket även fick betydelse för kvinnors deltagande
i rätten.50 Under forskningsprocessen har valet efterhand stått mellan att undersöka
fler år i domboken eller att göra en omfattande fallstudie. Min undersökning
av året 1697 visar att inga avgörande förändringar skett från 1670-talet. 1697 är utgångsåret för fallstudien av makarna Ströms äktenskap.
 
I undersökningen ingår de ärenden där kvinnor antingen agerade på något sätt,
skriftligt, för sig själva eller företrädda av målsman eller fullmäktig, eller där kvinnor
eller kvinnors egendomar behandlades av män
.51  
 
Källmaterialet har behandlats
utifrån mina frågeställningar. Detta innebär att ett enda fall kan förekomma på flera
ställen i avhandlingen.52 Den grundläggande kategoriseringen har gjorts efter
kvinnans civilstånd.53 Genom ett befintligt personregister från åren 1631 till 1639
samt ett eget upprättat för åren 1673 till 1675 och 1697
, har jag kunnat följa de individuella
kvinnornas
verksamheter och liv som de framträder i källorna.
 
En stor del av avhandlingen grundar sig på civila och administrativa ärenden. I
avhandlingens femte kapitel diskuteras kvinnligt och manligt även utifrån vålds- och
sedlighetsbrott samt förtal och skymfningar
. Där undersöks även männens agerande, när det gäller våld även männens legala rättigheter att använda våld mot kvinnor. I sedlighetsmålen undersöks såväl män som kvinnor, av förklarliga skäl,
eftersom de utförde brottet tillsammans. I ett samhälle där hedern och äran hade
en viktig funktion i det ekonomiska och sociala samspelet, kan man genom förtals- och
ärekränkningsmålen
se skillnader i hur kvinnor och män använde sig av rätten
för att återupprätta äran och bibehålla sin position i samhället. Därför har jag jämfört
vilka tillmälen eller rykten som ansågs så kränkande för män respektive kvinnor
att de gick till rätten med dem.
 
Avhandlingens resultat baseras på protokollskrivarnas val. Detta blir särskilt
tydligt när originaldomboken jämförs med den renoverade. Den renoverade domboken
innehåller färre ärenden än originalet — därför baseras min studie där det varit möjligt på originalböckerna.54 De källkritiska problemen med domboksmaterialet
är omfattande
. Ett grundläggande problem är när protokollstexten är knapphändig
eller allmänt svårförståelig, vilket något upphävs av ingående och återkommande
omläsningar av de enskilda fallen. Risken för att jag har missuppfattat sammanmanhang, släktskapsrelationer o.d. kvarstår dock. När jag beskriver rättens agerande i texten, framställer jag det som att det fanns en rådande konsensus och intressegemenskap hos rättens ledamöter. Jag är medveten om att verkligheten inte behöver ha sett ut så, men har inom ramen för denna avhandling inte undersökt och analyserat rådhusrättens ledamöters eventuella skilda intressen. Någon genomgripande
studie av rådhusrätten i någon stad i Sverige-Finland och dess arbete under
1600-talet finns inte. Mycket av det som utspelade sig i rätten är bortsållat av protokollskrivaren, men protokollen ger ändå riklig information om kvinnors och mäns förhållande till rätten. Min studie är framförallt en rättshistorisk studie, syftet är inte att ge någon fullständig bild av hur det var att vara kvinna eller man i 1600-talets
Gävle. Vad som utspelades i rätten säger mycket om grundläggande strukturer,
men det säger långt ifrån allt om kvinnors möjligheter och begränsningar i stort.
 
Kompletterande källmaterial som har använts är mantalslängder, bouppteckningar
och räkenskaper
.55  
 
Erik Sehlbergs stora arbete Gefle och dess slägter har också i viss mån använts, exempelvis för att se vilka som eventuellt var släkt med
varandra eller om en hustru möjligen var änka. Tyvärr är inte källan helt tillförlitlig.
Ibland har Sehlberg missuppfattat släktband.56 Många personer och släkter
som bodde och verkade i Gävle saknas
också. Dessutom har Sehlberg främst intresserat
sig för männens göranden och låtanden, vilket för mig innebär att jag visserligen
ibland kan finna de kvinnor jag söker, men då endast som mödrar eller
döttrar i en genealogi. Deras egna släkter är outredda.
 
Under året 1697 var paret Helena och Olof Ströms konflikter med varandra
uppe i rätten flera gånger. Från det året följer jag dem och analyserar vilka strategier
de använde samt hur de behandlades av de olika rättsinstanserna, i rådstugurätten
i Gävle, Svea hovrätt, justitierevisionen och domkapitlet i Uppsala
.57  
 
Fallstudien presenteras i kapitel 4, Scener ur ett äktenskap. Här återfinns flera rättsliga aktörer
på olika nivåer i samhället, vilkas skilda intressen och relationer till paret avspeglas
i källmaterialet. Dessutom finns brev bevarade, skrivna av såväl Olof som
Helena.  
 
Visst källmaterial har tyvärr inte gått att finna. En särskild kommissorialrätt
utredde ett stöldmål, där Olof anklagades för att ha bestulit sin hustru. Protokollen
från denna har inte återfunnits, men det fylliga materialet från dombok och högre rättsinstanser uppväger i stort sett bristen. Olof Ström dömdes till gatulopp och straffarbete i Marstrand för stölden från hustrun. Det hade varit intressant att
följa hans öden som fästningsfånge, men detta har inte gått att realisera, eftersom
jag inte har funnit något källmaterial om detta.
 
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:535264/FULLTEXT01
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-06-09 21:52)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2013-06-09, 10:03
Svar #2

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3058
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 23:53
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Tillfällighetsfynd:
 
År 1765 then 10de Junii woro
underteknade Justitiae Collegii leda-
möter sammanträdde, at för
rätta laga bouptekning och  
wärdering efter ålderstegne
Borgaren Lars Håkansson
Holms
afledna hustru Mar-
gareta Sten
, som /3die Sönda-/(överstruket)
gen efter Påsk med döden
afgådt, och några barn eller bröstarfwingar
med bemälte sin man icke
haft, men uti förra giftet
ägt 2ne Barn, neml. dottren
Catharina Ström, gift med Klen-
smeden i Öregrund mäster Jo-
nas Löfstadiuis
och /hennes/(överstruket)
afledne Sonen i lifstiden Hökare Johan
Ström
, hwars omyndiga barn äro sö-
nerne Erik, Olof och Johan;
warande nu närwarande
ofwanbem:te dotter Catharina
Ström och hennes man samt
på de omyndigas wägnar
then för them, af RådhusRät-
ten tilförordnade Förmyn-
daren, Skomakaren här i Sta-
den, mäster Carl Boman
och upwiste Olof Håkansson
Holm ett thes hustru och honom
emellan d. 23 ocktobr 1761 up-
rättadt inbördes testamente,
i följe hwaraf hustru Sten
honom uplåtit, at, in till hans
död niuta och nyttja all qwar-
låtenskapen i fast och löst
utan arfwingarnas åtalan?
eller intrång.....
 
Uppsala rådhusrätt och magistrat FIIa:21 (1764-1765) Bild 4130 / sid 407 (AID: v149525a.b4130.s407, NAD: SE/ULA/11661)
 
mvh Katarina
Katarina Sohlborg

2013-06-09, 14:31
Svar #3

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Olof Ström och Helena Hansdotters familj och ättlingar i Sehlbergs samling sidan 588:
 

 
samt mer om Olof Ström på sidan 328:
 

 
Fotona tagna av Lisse-Lotte Danielsson i Gävle.
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-06-09 14:33)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2013-06-09, 19:31
Svar #4

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Kvinnors rätt i stormaktstidens Gävle -  
av Å Karlsson Sjögren - 1998
 
akademisk avhandling  
 
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:535264/FULLTEXT01  
 
 
SCENER UR ETT ÄKTENSKAP
Borgmästarsonen Olof Olofsson Ström från Hudiksvall blev borgare i Gävle år 1684 och åtog sig att bedriva gästgiveri i staden 1688. Han var gift med rådman Hans Christierssons dotter Helena Hansdotter.1 Det var inget lyckligt äktenskap. Olof inte bara söp, han var också våldsam och trakasserade sin familj och sitt tjänstefolk på olika sätt. Kyrkan och samhället i stort strävade efter att gifta par i det längsta skulle hålla ihop, även när konflikterna var uppenbara. I det här fallet var de det och Olofs och Helenas äktenskap kom därför att behandlas av såväl kyrklig som världslig rätt.
 
1. Sehlberg, s 328. Från mantalslängden 1697 kan utläsas att de hade en dräng och två pigor anställda
och ur boskapslängden samma år framkommer att de ägde en häst, två kor och två svin.
(HLA, Gävleborgs läns landskontor: Landsboksverifikationer 1697, EIb: 5a.)
----------
 
Misshandeln och förlikningen 1697
Våren 1697 hade Olof slagit Helena blå och sårig med en käpp så att hon blivit sängliggande i tre veckor. Såren och blåmärkena inspekterades av stadens medicine doktor och stadsbarberaren. De tillfrågades om det var fara för hennes liv, men enligt dem var inte skadorna livshotande.2 Olof hade tidigare med kniv i hand hotat att döda och mörda Helena. Pastorn Isac Kraft inkallades och rådstugurätten rådgjorde med honom om hur man skulle göra med Olof, som trots förmaningar inte hade upphört med sitt allt för beklagliga förhållande emot sin hustru.3
 
Mannens våld mot hustrun behandlades inte i den världsliga lagen i annat fall än där våldet ledde till döden. Skadorna var inte livshotande och därför föll misshandeln under kyrkolagens stadganden om osämja mellan makar. 11686 års kyrkolag fanns bestämmelser om hur kyrkan och rätten skulle agera i sådana fall. Skilsmässa kunde beviljas vid hor och övermäktigt övergivande. Fylleri, misshandel och trakasserier var däremot inte skilsmässogrundande.4 Kyrkan försökte med alla medel hålla ihop ett misslyckat äktenskap. Förmaningar och förlikningar vid högt vite skulle i första hand användas. Om inte det hjälpte, skulle predikanten... förnimma orsaken... och... ställa dem för ögonen huru illa de av djävulen äro besvärade, att de träta och kivas med sitt eget kött, och således fördärva sig själva inbördes. Var de fortfarande osams, skulle domkapitlet avgöra i frågan. Kyrkolagen stadgar vidare att om inte det hjälpte, kunde världslig rätt döma till fängelse. En sista utväg var skillnad till umgänge, bord, säng och hemvist.5 Kraft vände sig nu med hänvisning till kyrkolagen till domkapitlet i Uppsala.6
 
Redan här framkommer förhållanden som skulle komma att behandlas på olika nivåer och i olika instanser under det närmaste decenniet. Det handlade om Olofs våld och superi, men också om otrohet, arbetsovillighet och konflikter om egendom.7 Den 18 juni 1697 instämde domkapitlet Olof och Helena att komma till Uppsala den 14 juli.8 Nio dagar senare inkallades Olof till rådstugurätten, som förmanade honom att leva fredligt i sitt hus. Han försvarade sitt våld och sina hotelser med att Helena inte hade legat med honom på ett och ett halvt år och att svärmodern dessutom var honom förtretlig och stifta något ont dem emellan.9
 
Olof och Helena inställde sig aldrig inför domkapitlet. På Olofs initiativ och under gode mäns medlande hann de förlikas innan det utsatta datumet. Olof bad kaplanen och stadssekreteraren att tillsammans med honom övertala hustrun att förlåta vad han i många delar oförsvarligen gjort mot henne. Olof lovade inför Gud att i fortsättningen leva kristet och nyktert och att icke som förr förslösa vad hustrun i hus förvärvar, utan själv draga trogen försorg och omvårdnad, att som en redlig man... föda sig och de sina... och han bad ärkebiskopen om eftergift.
 
Efter att ha lyssnat till dessa löften, lovade Helena inför Gud att inte agera mer i frågan. Hon skulle inte inge allt vad henne vederfarit är. Detta tolkar jag som att Helena lovade att inte vända sig till domkapitlet och ärkebiskopen med Olofs våldsamheter. Även Helena erkände skuld till det inträffade. Vi ska senare se att Olof anklagade Helena för att ha tagit dispositionen över hela hushållet och inte uppfyllt sina husmorsplikter mot honom. Det var antagligen detta hon menade när hon sade sig ha varit medveten om att hennes eget agerande var straffvärdigt eftersom hon inte hade tillhandagått sin man som en rättskaffens hustru borde göra. Med straffvärdigt menade hon inte i offentlig straffrättslig bemärkelse, utan i relationen
till maken. Hon lovade att i fortsättningen komma med sin man i ett gott förstånd
till en Christelig, gudelig och kärlig samlevnad.
 
Olof tillstod med tårar att han hanterat sin hustru obilligt och okristligt med
hugg och slag. Tårarna uppfattades som tecken på uppriktig ånger.10 Han tog också
tillbaka sin beskyllning om att han inte skulle vara far till deras yngste son. Beskyllningarna
om otrohet skyllde han på dryckenskap. Han bad även sin svärmor
om förlåtelse och lovade att hålla det kontrakt han hade upprättat med henne.11 Detta
var enda gången som Helena erkände ett visst ansvar för osämjan. Det är möjligt
att orden lades i hennes mun, eller att hon bara sade vad som förväntades av henne
vid en förlikning. Klart är att en hustru inte fick överskrida sina befogenheter utan
att riskera våld från sin make.
 
3. 970605.
4. Det förekom ett fåtal kungliga dispenser vid osämja. (Nyländer 1961, s 114 ff.)
5. Schmedeman 1706, s 1031.
6. 970605.
7. Landsarkivet i Uppsala (Förkortas i fortsättningen ULA): Uppsala domkapitels arkiv (Förkortas
i fortsättningen UDA) EV: 45.1 Gefle, s 1285 f, s 1293, s 1559; UDA AI: 14, s 561; UDA BI:
5, 18/6 1697.
8. ULA, UDA BI:5, 18/6 1697.
9. 970623.
10. J Liliequist, Brott, synd och straff: Tidelagsbrottet i Sverige under 1600- och 1700-talet, Umeå 1992, s 104.
11. ULA, UDA E V: 45, s 1559.
----------
Olofs excesser — rättssystemets begränsningar
Konflikterna fortsatte. Under flera års tid hade Olof både slagit och hotat sin hustru
till livet, slagit sönder fönster, bränt upp kläder, förstört egendom. Under denna tid
hade han inte arbetat utan mest supit. Helena hade flera gånger vänt sig till borgmästare
och råd för att få hjälp, men rättsväsendet stod mer eller mindre handfallet
inför Olofs excesser. Olof brukade arresteras, men släppas efter någon tid sedan
han lovade att leva stilla och nyktert och inte orsaka någon förargelse.12
 
12. Se till exempel: HLA, Gävle stadsarkiv, A II 30 (1703): 17030424, 17030425, 17030427, 17030521, 17030902, 17030909; HLA, Gävle stadsarkiv, A II 31 (1704): 17040430, 17040507, 17040627, 17041119, 17041121, 17041217, 17041219; HLA, Gävle stadsarkiv, A II 33 (1705): 17050329, 17050408, 17050410, 17050817, 17050826, 17050902, 17050904, 17050906, 17050913, 17051122,17051123, 17051202. Enligt kyrkolagen kunde fängelse användas som straff. (1686 års kyrkolag XVI.XI )
-----
 
Den 24 mars släpptes så Olof till slut för denna gång efter en ny vädjan ur arresten.
Hovrättens dom hade ännu inte kommit, men landshövdingen, borgmästare
och råd konfererade och beslöt att Olof skulle släppas ur arresten i åtta dagar på
prov förutsatt att två gode män ställde caution (borgen) för honom.18 En månad senare
presenterades denna cautionsskrift, underskriven av borgarna Hindrik Hagelhorn(Hageltorn/Hagelthorn?, Simanders anmärkning),
Hans Elis och Erik Bröms
, där det stod att Olof skulle hålla sig här vid handen
tills hovrättens dom kom samt att om han mot förmodan skulle yttra sig i någon
otidighet, skulle han återigen arresteras.19
 
Olofs fylleri går igen som en röd tråd när han försöker förklara och mildra följderna
av sitt handlande. Under den här perioden sågs berusning ofta som en förmildrande
omständighet vid straffansvar.20 Men Olof sk yllde inte sitt handlande
enbart på onykterhet. Även Helenas (och svärmoderns) agerande emot honom angavs
som orsak, så även till hans superi. Vid vissa tillfällen ska Helena ha nekat honom
mat och dryck. Olof anklagade henne också för att ha nekat honom sexuellt
umgänge och för otrohet.21
 
Helena — otrogen?
I förlikningen från 1697 tog Olof tillbaka sina anklagelser om att han inte var far till
den yngste sonen
. Men när Olof åter igen sattes i arrest i april 1703, började han än
en gång anklaga Helena för otrohet. Olof hade i många år legat ifrån sin hustru,
blivit otålig, har uti den för honom igenslagna kammardörren med en yxa huggit.
Det var hennes beteende som lett till oväsendet emellan dem hävdade han. För
ett antal år sedan när de var i Söderhamn, hade hon lämnat honom i sängen och gått
till en ungkarl. Den sista tiden hade hon haft ungkarlar hos sig i sin kammare, bl.a.
tenngjutaren Carl Björkman ifrån Stockholm. Detta senare påstående undersöktes
dock inte närmare av rätten. Däremot undersöktes anklagelserna närmare i fallet
när Helenas utomäktenskapliga förbindelse påstods ha lett till graviditet och barn.
Olof hävdade nu än en gång att Helenas otrohet i Söderhamn hade resulterat i deras
yngste son Hans
.22
 
Genom sin fullmäktige Magnus Möller krävde Helena att Olof skulle namnge
den man som hon skulle ha varit otrogen med. Olof påstod att det var Hans Elis, numera
en gift borgare i Gävle — samme man som hade borgat för Olof ett år tidigare!
Elis nekade och Helena hänvisade till förlikningen från 1697.
---
Rådman Berggraf sade sig inte ha sett något, men fiskalen Gran gav en ganska
märklig berättelse. 1689 eller -90 hade han tillsammans med paret Ström, Berggraf
och Elis bott hos en smed i Söderhamn. På kvällen, sedan de stängt sina bodar och
skulle gå till sängs hade Hans Elis först klagat över [sin] passion över liktornar
och erbjudit Olof Ström ett stop vin om han kunde bota honom. Därefter hade han
frågat Olof vad han ville ha för att han skulle få ligga hos hans hustru. Olof ville ha
tobak, vilket Elis lovade att han skulle få. Elis delade säng med Gran, men av en
händelse kom Ström uti deras säng, sedan han först... stött på fönstret att det gått
sönder. Där blev han liggande. Hans Elis blev liggande i den andra sängen med
Helena. Men vem som lade sig först eller sist visste inte Gran. Sedan hade Gran
somnat och inte hört något mer.25 Det är uppenbart att Olof vid tillfället var rejält
berusad. Frågan om vittnenas nykterhet skulle kunna påverka tillförlitligheten i
vittnesmålen ställdes aldrig av rätten. Ännu märkligare är att rätten inte närmare
undersökte påståendet att Olof var villig att bjuda ut sin hustru mot betalning.26
Detta borde ha ställt honom i en sämre dager.
Anklagelserna om hor hade utlösts av att Olof satts i arrest.
 
18. 17020324.
19. 17020421.
20. S Jägerskiöld, Straffansvar vid rus: En rättshistorisk studie, Svenskjuristtidning, 1965, s 306 ff.
21. Se hänvisningar längre fram i kapitlet.
22. 17030424, 17030425.
25. 17030502.
26. Keith Thomas ger exempel på hur män sålde sina döttrar, men också sina hustrur i England under 1400- 1600-talen. Detta förklarar han med att männen såg kvinnorna som sin egendom. (K Thomas The double standard, Journal of the History of Ideas, 1959:20, s 213).
---
 
Enligt en skrift ville hon jäva rådmännen Schänk, Strömbeck och Wandel och skaffa sig andra domare från
hovrätten
.32 Därefter vägrade hon att infinna sig i rätten.33
 
32. 17030601.
33. 17030617.
---
 
Kunde en man stjäla från sin hustru?
När Olof nu blev fängslad på vatten och bröd hade han åkt in och ur fängelset flera
gånger de senaste åren. En vistelse på vatten och bröd var ett hårt straff.40 Efter 22
dagar släpptes han och drack sig då genast full. Helena var på resa till Stockholm.
 
När hon kom hem upptäckte hon att en stor kista var stulen. Den innehöll silversaker
(två silverskålar, tre silverpokaler, en saltbägare med lock, en förgylld silverkanna,
33 silverskedar, två bägare, två konfektskålar, en silverkosa), pengar (bl.a.
100 RD Specie), tennfat och tenntallrikar. Helena misstänkte att Olof var inblandad
i stölden eftersom han hade blivit utsläppt ur fängelset några dagar tidigare än
enligt rådstugurättens dom. Det skulle så småningom visa sig att han hade brutit sig
in i en låst bodkammare och med hjälp av två kamrater stulit kistan.41
 
Helena begärde att Olof skulle arresteras av följande skäl: Ett ljus som brukade
finnas i kammaren återfanns efter stölden på en hylla ovanför den plats där kistan
hade stått i boden. Dessutom var en ruta på det lilla gatubodsfönstret uttagen och
genom att sticka in en arm där, skulle det vara möjligt att öppna dörren utifrån. Olof
hade också tidigare för ett antal år sedan tagit ett skrin och brutit upp det.42 Rådmännen
Sven Wandel
och Johan Hammar liksom senare sekreteraren Pihl kontrollerade
dörren och menade att det var omöjligt att få upp den, åtminstone när den var
väl igensluten. Olof sade sig vara helt oskyldig och protesterade mot att han blivit
så hårt angripen till liv, heder och ära av sin hustru och son. Med gråtande tårar
beklagade han huru hårt han av sin hustru bliver hanterad.43
 
Rådstugurätten ville inte arrestera Olof. På landshövdingens order sattes han
dock i arrest för stölden medan hovrätten behandlade Helenas klagomål.44 Dit hade
hon nämligen vänt sig och klagat på borgmästare och råd. Hovrätten förklarade
dem vara jäviga och utsåg därför en särskild kommissorialrätt under ledning av häradshövding
Forsell
.45
 
Som vi ska se var det inte bara Olofs våld mot Helena som rättsväsendet hade
svårigheter att hantera. Även i det här fallet ställdes det specifika mot lagens bokstav.
Hur kunde en man stjäla från sin hustru? Målet behandlades först i den särskilt
tillsatta kommissorialrätten, sedan i Svea hovrätt och slutligen av justitierevisionen.
 
Hovrätten ansåg i sin dom att mannen hade stulit från hustrun eftersom hon haft
egendomen under sitt enskilda lås och förvaring. Men domslutet var inte enhälligt
och ledamöterna konstaterade i en skrivelse till justitierevisionen att de egentligen,
med hänvisning till lagar och förordningar, inte kunde anse att mannen hade stulit
från sin hustru eftersom de var gifta och inte heller
deres egendom, ifrån varandra skilt, varav Mannen efter lag varit berättigad
till hälften, och dessutom, så länge ingen skillnad skett är, han befogad
att disponera och förvalta om all egendom.
Därför borde kanske en fängelsevistelse på vatten och bröd vara ett tillräckligt
hårt straff, särskilt som hustrun bett för honom.
Stölden var grov och skulle egentligen ha lett till dödsstraff för samtliga skyldiga.
 
Justitierevisionen menade att Olof kunde ha dömts att mista livet androm till
skräck, men med hänvisning till att hustrun bad för honom, dömdes han istället till
sex gatulopp och tre års straffarbete i Marstrand. Justitierevisionen ansåg således
att Olof hade stulit från sin hustru och stölden ansågs vara nästan lika grov som om
någon annan gjort den.
 
Hans två kamrater (Carl Wixner och ?) fick hårdare straff, sju gatulopp plus sex års straffarbete i
Marstrand vardera, men det kan ha berott på att de även hade lurat av Olof en del av
stöldgodset. Än en gång sågs Olofs fylleri som en förmildrande omständighet. Han
skulle ha blivit tubbad till stölden när han var berusad och i berusat tillstånd betedde
han sig som en avvita. Olof hävdade också att om han hade suttit kvar i fängelset
strafftiden ut, skulle Helena ha hunnit komma hem från Stockholm när han släpptes
och då hade aldrig stölden kunnat inträffa. Även Helena använde detta som argument
när hon krävde att magistraten i Gävle skulle betala kommissorialrättens
omkostnader. Men justitierevisionen beslöt att Olof skulle stå för omkostnaden
med sin andel i boet.46
 
40. Men det ryktades om att han hade fått annat att äta under tiden i fängelset. (17051222).
41. ULA, UDA E V 45.1, s 1507 f.
42. HLA, Gävle stadsarkiv, A II 22: 960513. Olof hade brutit upp ett skrin där Helena förvarade egna samt en borgares och bruksförvaltares pengar.
43. 17051222, 17051223.
44. HLA, Gävle stadsarkiv, AII 34 (1706): 17060115. Se även hennes problem med att få rådstugurätten att hålla den anklagade Carl Wixner i arrest: 17060120,17060131. Se även när rådstugurätten behandlade stölden, eller den nämndes: 17060411, 17060611, 17060613.
45. HLA, Gävleborgs länsstyrelse, Landskansliet, brev från hovrätten, DII a: 12, 12/11 1706. Tyvärr finns inte protokollen från kommissorialrätten bevarade.
46. RA, Justitierevisionen: Diarier IV utgående 7 (1702-14) 18/11 1706, Registratur (1706) 8/11 1706, Besvärs- och ansökningsmål (1706) November N: 11,8/11 1706.1 domslutet hänvisades till tidigare beslut, där dels dödsstraff för tjuvnad ändrades till 7 gatulopp och livstids arbete i järn i Marstrand, dels att ledaren för en tjuvnad skall dömas hårdare än den som tvingats eller tubbats till den. (Schmedeman 1706, s 1506 , s 1517 f.)
---
 
Helena använde sig av rådstugurätten för att få tillbaka det hon kunde av det
stulna.53 I december 1706 påminde hon rätten om att Olof ägde någon andel i ett
hus i Stockholm och uppbar årlig hyra. Den kunde användas till betalning av kommissorialrätten.
54 Om detta gav några pengar vet vi inte men hela ärendet avslutades
med att Helena i augusti 1710 befalldes att betala 258 daler kmt. för kommissorialrättens
omkostnader. Visserligen var det mannen som hade dömts att betala
med sin andel, men hon satt kvar i oskiftat bo.55
 
53. 17060611, 17060613, 17070130, 17070209.
54. 17061217.
55. HLA, Gävle stadsarkiv, A 11:37 (1708-1712): 17100820.
---
 
När domkapitlet slutligen avgjorde frågan i februari 1707, kom de fram till att
paret inte kunde beviljas fullständig skilsmässa, annat än till quoad torum et mensam,
på vilket sätt de redan beklages [sig] själva skilt.66 Inget av de giltiga skälen
uppfylldes, varken hor eller egenmäktigt övergivande. Rätten konstaterade att under
de tre år som Olof skulle avtjäna sitt straff i Marstrand skulle paret vara ännu
mer skilda än nu. Under strafftiden skulle saken dessutom kunna komma att förändras.67
 
65. ULA, UDA(Uppsala Domkapitels Arkiv) DA E V : 45.1, s 1589.
66. ULA, UDA A 1:17, s 156.
67. ULA, UDA B 1: 6, 15/2 1707.
---
 
Gemensam eller enskild egendom?
Makarna var inblandade i en annan process där rådstugurätten betraktade parets
egendomen som gemensam, medan Helena ansåg och hävdade att den var hennes
enskilda. År 1698 skulle Olof ha fraktat gods ifrån Härnösand till Gävle. Lasten bestod
av lax, strömming, salt kött, korn, kornmjöl, smör, ost, gäddor, nejonögon,
kalvskinn, talg, öl, humle och ål. Men skeppet hade på grund av dåligt väder drivit
till Christinestad i Finland. Där hade Olof stannat under vintern. En stor del av godset
hade då använts till lön åt flera personer samt mat och uppehälle. I Christinestad
gjorde Olof en skriftlig förbindelse för att få använda godset. Där försäkrade han
att han skulle svara för allt eftertal, och i Gefle uppfylla av min egendom vad som
icke mitt eget vara av det uppskrivna godset.81 När lasten bröts fick han också betala
tull.
 
I Gävle kunde inte allt gods levereras. År 1705 krävde därför kärandeparterna
borgmästare Magnus Sundström, befallningsmannen Olof Westman, ingenieuren
Christopher Stenklyft och länsmannen Abraham Thegmans sterbhus
att en utmätning
skulle göras hos paret. Det var ganska ansenliga summor som krävdes. Sundström
begärde 86 daler 16 öre kmt, Westman 635 daler 1 öre kmt, Stenklyft 20 daler.
Sal. Thegmans fordran var ej värderad (den bestod av kött, gäddor och ost).
Dessutom krävdes betalt för tullen i Christinestad (drygt 24 daler), frakten från
Christinestad (51 daler och 26 öre) och för expenser (106 daler).
 
Olof försökte skylla ifrån sig på sin hustru. Hon skulle ha tagit emot gods som
hade fraktats med skeppet utan att han hade vetat om det. Men Helena frånsade sig
allt ansvar; dels var det bevisat att Olof hade tagit emot varorna, dels hade han låtit
godset förfara genom sitt otidiga leverne. Detta var också rättens uppfattning. De
menade att Olof inte kunde bevisa att han lidit någon skada och ansåg att det inte
varit nödvändigt för honom att bryta lasten, vilket inneburit att han hade tvingats
betala tull. Det borde inte heller ha krävts så mycket varor till underhåll under vintern
som han hade använt. Rådstugurätten pålade Olof allt ansvar och dömde honom
att ersätta allt förkommet gods, betala tullen i Christinestad, stå för omkostnaderna
i Christinestad själv, betala frakten därifrån, samt betala de kärandes rättegångskostnader.82
 
Detta medförde inte att Helena gick skadelös. Eftersom egendomen var gemensam,
tvingades hon sätta en vret i underpant för 900 daler kmt. Helena hävdade att
borgmästare och råd på grund av att de hade en avog inställning till henne hade
dömt hennes man i tanken att betalningen skulle göras med hennes egendom. Hon
överklagade därför till hovrätten och krävde att en opartisk domare skulle tillsättas.83  
 
Där blev hon kärandepart och motsatte sig något som helst ansvar. Hon hävdade
att eftersom hon inte hade blivit tillfrågad eller fått vara med under processens
gång, kunde man inte nu komma och utkräva betalning av hennes egendom. Hon
argumenterade också för att Olof var oskyldig och att det var hennes motparter som
borde betala tullen i Christinestad, mannens och sjöfolkets vistelse där samt rättegångsomkostnaderna.
 
Helena hävdade vidare att hennes man alltid försökt ruinera
henne. Och inte förrän nu, åtta år efter händelsen, hade rätten lagligen sökt få igen
pengarna. Nu hade ju hennes man slösat bort all egendom han ärvt och förvärvat i
ungdomen liksom största delen av hennes egendom. När han nyligen hade fått ett
vackert arv efter sin fader, borgmästaren i Hudiksvall, hade inte borgmästare och
råd i Gävle tagit det i förvar till eventuell betalning av frakten — trots att hon bett
om det. Därför begärde hon underdånigt och ödmjukt att hovrätten skulle frikalla
henne fattige förtryckte quinna.84
 
81. RA, Svea hovrätt, huvudarkivet, E VI a 2 aa : 464, Liber causarum Vol 160 Pars 1 1709, nr 15 (förkortas i fortsättningen Shr LC), s 37, Lit D.
82. 17050906, 17051023, 17051104.
83. 170511ll. HLA, Gävle stadsarkiv, BI a:3,31/3 1706; Riksarkivet, Shr LC, fol. 6(16/12 1705).
84. RA, Shr LC, fol. 7(16/5 1705), fol. 8, fol.55 (8/3 1707). I april 1706 tillfrågades Olof på generallöjtnantens befallning om arvet i rådstugurätten (17061104).
---
 
När Olof hade dömts till straffarbete i Marstrand sände han skrivelser till magistraten
där han fattiga och nu till det yttersta förtryckta man i ödmjukhet begärde att
det skulle göras en inventering av parets egendom. Han konstaterade att pacta
anentipuala (äktenskapsförord) inte hade ingåtts och ville skydda sin lagstadgade
giftorätt eller halva bo. Helena protesterade och hänvisade till att skilsmässa
ännu inte hade beviljats av domkapitlet.91 Hon sade också att hon skulle gå till hovrätten
eftersom hon inte kunde anförtro borgmästare och råd att upprätta en sådan
förteckning.92 Paret beviljades aldrig fullständig skilsmässa. Boet kom heller inte
att delas, inte ens efter Olof Ströms död.93
 
Som vi tidigare har sett verkar Olof någon gång under sommaren 1707 ha blivit
skickad till Marstrand (d.v.s. Karlstens fästning) för att avtjäna sitt treåriga straff.94
Därefter hör vi aldrig mer talas om honom i rådstugurätten i Gävle.
 
När Olof Ström dog, skulle boet skiftas och arvet efter honom delas. Enligt
stadslagen skulle all egendom i boet medräknas, vilket också var förrättarnas vilja
och avsikt. Vid förrättningen i januari 1713 deltog änkan Helena Ström som hävdade
att det inte kunde finnas något arv efter hennes man, eftersom han under 19 års
tid inte hade arbetat eller, som hon uttryckte det, bidragit med ens ett halvöre, att
han kostat henne 600 daler om året, samt att han deltagit i en grov stöld emot henne.
 
Dessa argument hade inget lagligt stöd. Men Helena fick igenom sina krav trots allt
och behöll all egendom eftersom hennes båda söner Olof och Hans Ström avstod
från alla arvsanspråk.95
 
Sedan Helena blev änka hade hon alltså en viss förmögenhet och fortsatte att
göra affärer och förekomma i rätten i tvister.96 Sonen Olof etablerade sig som borgare
och handelsman i staden och företrädde ofta sin mor i rätten.97 I november
1722 ingick hon ett sytningsavtal med sin son Olof Ström.98 När Helena dog 1727
hade hon överlevt sin man och sonen Hans. Gissningsvis hade hon uppnått en ganska
ansenlig ålder.99 Sonen Olof kunde inte närvara vid bouppteckningen på grund
av opasslighet utan företräddes av sin hustru. Deras omyndiga dotter företräddes
av en förmyndare. Änkan efter sonen Hans, samt förmyndare åt deras två döttrar
var också närvarande. Helena hade lyckats behålla såväl krogen i Strömsbro som
en gård i staden samt några vretar, även om de var belånade. Hon hade testamenterat
Strömsbro samt givit gåvor till sonen Olofs dotter, vilket klandrades av de andra
arvingarna. 100
 
91. 17070107.
92. 17070114.
93. Ivar Nyländer hävdar att Det synes före 1734 års lag icke ha varit ovanligt, att bodelning företogs i samband med skillnaden till säng och säte.... Han ger inga exempel ur praxis som bevisar ett sådant påstående. I Olofs och Helenas fall var det inte heller aktuellt med bodelning. Eftersom denna typ av skillnad syftade till försoning har jag svårt att se varför bodelning skulle genomföras. I 1734 års lag stadgas ej bodelning, men den ej felande partnern fick sitta kvar i boet och ta hand om barnen och betala ett visst underhåll till den skyldige om han/hon inte kunde försörja sig. Kunde maken försörja sig, fick han/hon betala underhåll till partnern och barnen. (Nyländer 1961, citatet från s 73, s 103.)
94. HLA, Gävleborgs länsstyrelse, Landskansliet, Brev från hovrätten, DII a: 12,10/61707. Jag har letat efter fångrullor från Karlstens fästning vid olika arkiv, men inte funnit några. Jag har inte heller funnit när, var och hur Olof Ström dog.
95. HLA, Gävle stadsarkiv, FII4 (1710-1715), 30/1 1713. Egendomen värderades till 5642.8 dir, varav den fasta egendomen utgjorde 4320 dir. Skulderna uppgick till 60.14 dir (kostnaderna för bouppteckningen) samt 472 dir (övriga skulder).
96. Enligt Fyhrvall var hon så pass välbeställd att hon skänkte en ljuskrona, den fjärde från koret, till stadens kyrka. O Fyhrvall, Bidrag till Gefle stads historia och beskrivning, Gävle 1901, s 138. HLA, Gävle stadsarkiv, AII:40(1713-1715): 17130207,17140703,17150312,17150319, 17150919. HLA, Gävle stadsarkiv, A 11:41 (1716-1717): 17160423, 17160515, 17160609, 17161015. HLA, Gävle stadsarkiv, AII43 (1718-1720): 17180405,17181112,17180316. Hon avkrävdes tillsammans med sonen Olof ansvar av sin yngre son Hans arbetsgivare i Stockholm för en kvantitet gods som han skulle ha levererat till Västerbotten (17150704, 17160529).
97. 17130321, 17130905.
98. HLA, Gävle stadsarkiv, A 111:1 (Småprotokoll 1676-1728), 7/11 och 19/11 1722.
99. Enligt uppgifter från rådstugurätten år 1705 i skilsmässomålet hade paret levt ett rätt leverne som äkta personer de första 8-10 åren, därefter hade de blivit allt mer ovänner de senaste 10 a 11 åren. (ULA, UDA EV 45.1, s 1471). Då skulle de alltså ha varit gifta i cirka 20 år. Detta kan också styrkas av att Olof blev borgare i Gävle 1684. Burskap kunde nämligen genom giftermål gå genom hustrun till mannen. (Enligt MEStl KB. 15.4) Helena levde i 42 år sedan hon hade gift sig som vuxen kvinna. Hennes ålder låg gissningsvis någonstans kring 65 när hon dog.
100. HLA, Gävle stadsarkiv FII:6 (1724-1730) 12/4 1728, s 831 ff.
 
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:535264/FULLTEXT01
------------------------
 
Från Sehlberg sidan 588:
 
Olof Ström Gästgifvare och Handl. i Gefle, blef Borgare 1684 d. 1 Dec. (se pag. 328) Gift m. Helena Hansd:r, dotter till Rådman Hans Christiersson (se pag. 340). Hon dog 1728 d. 25 februarii.
 
Barn:
 
1. Olof Olofsson Ström död 3/10 1739 Handl. i Gefle. Blef Borg. 1713 21/3. G. m. Brita Brun f. omkr. 1689 död 1767 17/3. Hade allenast en dotter som kom till ålders.
 
Gävle Heliga Trefaldighet CI:3 (1726-1739) sidan 228: 1739 den 3. Octob:r blef uti en Salig stund död Handelsmannen H:r Olof Ström, och begrafw. dz 12 dito.
 
Barnbarn:
 
1.1. Helena Kristina Ström f. 1715 6/3 död 1745 29/5. 1742 d. 6 mars g. m. Landsfiscal Johan Olof Asker och hade med honom inga efterlefvande barn.
 
1.2. Anna Brijta f. 16/7 1719, Madame Helena Ström är fadder.  
 
--------------------------------
 
2. Hans Olofsson Ström f. 1693 död före 1728. Handl. o. Borg. i Stockholm g. m. Inga Thun. Gjorde cession(?), rymde, men kom sedan tillbaka och befann sig i stor fattigdom.
 
2.1. Lena Margreta Ström.
 
2.2. Maija Ström.  
 
vistades båda i Stockholm 1728.
 
--------------------
 
3. Helena Margreta Ström lefde ogift 1728.
 
4. Maija Ström lefde ogift 1728.
 
------------------------------------
 
Olof Ström ägde utom en gård i Staden, ett Landtställe vid Strömsbro, (tillagt: en gård vid Testebro belägen Strömsbro kallad) Strömslund kalladt bestående af 1 Sal och Kammare under ett tak med Skogstapetmålning ock owälfd källare inunder. 1 kök och kammare med lärftstapeter i den sednare. 1 Brygghus norr om de förra med torftak. 1 stall och fähus. Dertill hörande 2:ne fasta vretar, (nu vretarne 25 o. 25½, Strömsbro bränneri tillhöriga. Enkan ägde ock ett par vretar vid Hvarfva.), på hvilket stlle de höllo näring och de bättre af Gefleboerne foro dit att sig förlusta. Detta ställe blef genom Helena Ströms testamente 1727 gifvit till dess son Olof Ström, då Asker sedan ärfde det med sin fru; Dock skulle swärmodren Brita Brun njuta frukt deraf så länge hon lefde. Hans Ströms barn fingo hälften i gården i staden.
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-06-10 09:31)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2013-06-10, 07:43
Svar #5

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Gert Ståbys bidrag i DISBYT:
 
Olof Ingemarsson (Ström?)
 f 1670? Gävle, Gävleborgs län
d 1739 Gävle, Gävleborgs län (Fel! Han finns inte i dödboken 1739. En förväxling med ovannämnde Handelsmannen Olof Ström död 3/10 1739 har sannolikt skett!)
 
Gift med Margareta (Bäck)
 f 1670? Gävle, Gävleborgs län
Barn:
Margareta Olofsdotter Ström
 f 1706 Gävle, Gävleborgs län; v 1731 Hille, Gävleborgs län; d 1792 Hille, Gävleborgs län  
 
 
----------------------
 
 
Gävle Heliga Trefaldighet CI:1 (1695-1711) sidan 57: 1700. dz 12 April Fadren Petter Strömbäck. Mod: Hust: Margta. dottren Magdalena Christnad. Manfolkz faddrar: Cam. H:r Anders Brohm. H:r Erich Hammar. H:r Erich Bärggraf.. Quinfolkz faddrar: Råd: Daniel Elis Hust:. Johan Hammars Hust:. Carl Wixners Hustru.
Här är hela gänget ifrån rådhusrätten i det långa inlägget ovan! Undra på att de var jäviga! (De var ju dessutom för gävliga, enligt Helena Ström! )
 
------------------
 
Gävle Heliga Trefaldighet CI:1 (1695-1711) sidan 57: 1700. dz 19 April Fad: Olof Ingemarsson. Mod: Hust: Margta. dottren Brita Christnad. Manfolkz faddrar: Jon Nilsson Forss. M:r Petter Bijr/Byr. Quinfolkz faddrar: Olof Ingemars(sons) syster. Anders Lars(sons) dotter.
 
-------------------------------------------------------------------------------- --------------------
 
Gävle Heliga Trefaldighet CI:1 (1695-1711) sidan 143v: 1706 dz 25 Julij Fad: Olof Ingemarson. Mod: Hust: Margta. Dottren Margta, Christ: Manfolksfaddrar: Commiss:r(Commissarius) Petter Fodin, Erich Anderson Menlöös. Kvinnofolksfaddrar: Erich Jerfgrens Hustru, Anders Bängtz(Bengtssons) Hustru.
 
Enligt Jimmy Dahlund: http://www.dahlund.eu/M/pf0483c04.html
Jon Jonsson
Far: Jon Nilsson (1667 - 1756) (Möjligen den fadder Jon Nilsson Forss som nämns ovan?)
Mor: Anna Jonsdotter (- 1732)  
Född: 1706-10-29 Valbo (X), Ön 1) Commissorius(Bör vara Commissarius, Simanders anm.) H Petter Fodin i Gefle, Olof Olsson borgare ibidem: Dito hustror. Källor: 1) Födelsebok
-------------------------------------------------------------------------------- ---------------------
 
Gävle Heliga Trefaldighet CI:3 (1726-1739) sidan 51: 1728 dz: 25 dito (Januarii) blef efter en swår utstånden Siukdom uti en Salig stund dödh Skomakarens Olof Ingemarssons Hustru (Margareta Bäck), och begraf:en. dz: 11 Feb: (Avses den 1 Feb: vilket passar bättre in bland de andra?)
 
----------------------
 
Gävle Heliga Trefaldighet CI:3 (1726-1739) sidan 51v: 1728 dz: 31 Martii blef efter en swår utstånden Siukdom uti en Salig stund dödh Skomakaren Olof Ingemarsson och begrafwen. dz: 22 April.
 
----------------------
 
Gävle Heliga Trefaldighet CI:3 (1726-1739) sidan 190: 1736 den 9. Dec. blef efter en långl. och swår utstånden Siukdom uti en Sahl. stund död, Borg. och Skougwachtaren Anders Mattsson Bäckberg, och begrafwen. dz: 12(19?) Dec:
 
----------------------
 
Gävle Heliga Trefaldighet CI:5 (1753-1769) sidan 222v: 1764. Octob. 18 Blef Borgaren Lars Lindgren död 74 år gammal uti ålderdom och bräckligheter och begrafwen den 21 Ejusdem Född ca 1689-1690.
 
----------------------
 
Gävle Heliga Trefaldighet CI:6 (1770-1789) sidan 57/115: 1772. 30 Octobr: Blef Framledne Carduans Makaren Mäster Lars Linngrens Enka Elisabeth Ström död af ålder 82 år gaml: och begraf: dh: 8 Novembr: Stor Kl: (Klockan) 1/4 (timme) Född ca 1689-1690.
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-06-10 07:48)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2013-06-10, 15:16
Svar #6

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Bouppteckningsregister - Gävleborgs län
 
 
Namn:
Olof Ström, borgare  
 
Hemort:
Gävle, Gävle  
 
År:
1713 d: 30 Januarij --- uti framledne Borgarens Olof Ströms Ster(b)hus. Inget dödsdatum angavs!
 
Anhörig:
Änkan Helena Ström och des älsta sohn Mons:r Olof Ström, den andra sonen Hans Ström om sine 20 åhrs ålder nu förtiden warande i tienst hoos H:r Herman Daniell Hermanii i Stockholm. OBS! Inga döttrar finns! Sehlberg har fel!  
Sönerna avstår sitt fädernesarv med dokument underskrivet av Hans Ström Stockholm dz 5 Februarii A:o 1713 och Olof Ström Gefle dz 20 Feb:ii A:o 1713.
 
Arkiv:
Gävle stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv (SE/HLA/1050003)  
 
Volym och nummer:
FIIa:4, nr 42, sidorna 556-572.  
Bildid: C0102569_00398
 
---------------------------------------------
 
Namn:
Helena Ström, död 27 februari 1728.
 
Hemort:
Gävle, Gävle
 
År:
1728 Den 12 Aprill
 
Anmärkning:
Se även s. 859  
 
Arkiv:
Gävle stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv (SE/HLA/1050003)  
 
Volym och nummer:
FIIa:6, nr 67, sidorna 831-868.
SVAR Bildid: C0102573_00468 - C0102573_00489
 
Anno 1728. Den 12 Aprill komo å arfCamarens wägnar JustitiäBorgmästaren H:r Johan Palmborg, med Rådmännerne H:r Olof Dufva och Petter Wahlman, samt Secreteraren Thomas Wallström tillsammans uti Madame Helena Ströms sterbhus, till at efter henne som dh. 27. Febru: förl: (27/2 1728) är genom döden afgången, uprätta et behörigt Inwentarium öfwer des qwarlåtenskap i löst och fast, till säkehet och Skilnad för wederbörande Creditorer och arfwingar, af hwilcka senare wore tillstädes neml:n älsta sonens Hustru Madame Brita Brun, under des Mans opasslighet, och yngsta sonen afl. Handelsmannen Hans Ströms Hustru Igna (felstavning av Inga) Thun, samt å 2:ne des (Barns=struket) dottrars Helena Margreta och Maja Ströms wägnar interims förmyndare Rådman Casper Bahde. wed hwilket tillfälle sig äfwen infant Landssecreteraren H:r Jean Melkiör Hyphof å Handelmannen Olof Ströms dotters Jungfru Helena Christina Ströms wägnar, som des Curator at bewaka henes rätt, wed den gåfwa farmodren Madame Helena Ström i lifztiden skriftel. till henne gifwit.
 
---
 
Fast ägendom
 
1 gl: gård med des tillhörigheter belägen wid nya gatan, werderades för 3000-
1 fast wret belägen wid Sätra Täet N:r 10. om 1 t: 3 f: 1 k: 3/4 jord, med behållne lada 530-
1 dito å Lerwiken N:r 76 efter fastebrefwet 1670. 1 tun: 6 f: half  jord, med en gl: lada 350-
1 fast Wret N:r 3 wid Hwarfwa Backan om 1 t: 5 f: 4 k: 1/4 jord, giör 3 f: 23/4 k: fulljord 220-
1 dito der sammastädes N.4 med lada om 1 t: 4 f: 3 k: ½ jord, 6 f: 1½ k: fulljord (med lada=struket) 300-
 
Testamenterade till Jungfru Ström:
Krogen Strömsbro med de hus der på nu förtiden stå 550-
1 fast wret N:r 13 som de bem:e hus äro bygde på, om 1 t: 3 f: 1 k: 1/4 dels jord, giör fulljord 2 f: 5½ k: 115-
1 dito N:r 14 wid Bron om 2 t: 3 f: 5 k: 1/4 dels jord, giör fulljord 4 f: 6½ k: 200-
des utan som står på stadsens grund
½ del uti en Badstugu med Madame Brun 32-
1 gl: härbre wid norra Tullen 48-
afträde för 1 Kåhlhaga inom norra Tullen som Handelsman Zyndt undfådt till nyttiande 18-
 
Des utom upwiste Mad: Brita Brun en af des swärmoder Mad: Helena Ström dh: 28 Jan: förl: (1728) under Not:e Stocklins bewittnande utgifwne skrift, uti hwilcken hon Mad: Ström af boo oskifto, skiänker och förärar till des sons Handelsmannen Olof Ströms dotter Jungfru Helena Christina Ström följande persedlar --- (för 326.26).
 
Owiss infordrande Skuld.
Återstår hoos Handelsman Jacob Mornia på hushyra ifrån Michaeli 1727. till sama tid 1728. à 200 Dlr Kmt årligen 100 daler 8 öre.
 
dito hos Skomakaren Mäster Johan Malmsten hushyra för innewarande år 42.6.
 
Anna Ersdotter efter del i Sterbhuset funnen Revers af d: 30 Aprill 1708 23-
Afl. Handelsman Michael Thel resterande hushyra 77-
Hustru Helena Johansdotter i Sätra 43.27½.
Pål Pålsson dito efter des Revers af d. 30 Maii 1707. 20-
 
Sedermera präsenterades utaf Madame Helena Ström d: 1 Decemb. 1727 --- och d: 23 derpå följande intecknad Testamentzskrift. (Där hon skänker som i tidigare inlägg redan har återgetts. En diskussion uppstod om de var lagligt och rätt att göra som hon gjort.)
---
hennes d: 3 Novemb 1722 uprättat skrift, det hon i lika måtto till sin (nu) afl. Son Hans Ström skiänkt en Silfwer Pocal om 40 lod, hwilken inte någon heller påtalar,
 
Rådman Bahde, som bara var interimsförmyndare, ville kolla med Hans Ströms änka Inga Thun och deras Barn om hur de ställde sig till denna bodelning innan de fattade beslut.  
---
 
Anno 1736 d: 27 Julii samlas Arvkammaren igen för att avsluta ärendet.  
Egendom som sålts, lösöret på auktion d: 6 Sept. 1728:
Löös ägendom 804 daler 7½ öre
Gården här i Staden 4343-
1731 d: 20 Maii en fast Wret wid Hwarfwa Backan N:o 3 om 1 t: 5 f: 4 k: 267-
Summa: 5414.7½.
De lösören som d: 28 Jan. 1728 skänkts bort av Madame Helena Ström utgår 366.26
Summa: 5781.1½.
och Krogen Strömsbro med 2:ne vretar borttestamenerat d: 1 Dec. 1727 865-
 
Parterna anses överens. Hyphof å berörde des pupills wägnar, utfäst sig at till framl: Handelsman Hans Ströms änka mad: Inga Thun och des Barns wägnar, lefwerera uti små persedlar till 100 dlr kmtz wärde och för lägenheten 300 dlr kmt, som Madem. Thun efter des qwittence af d: 14 aug: 1734 tillstå sig till fullo hafwa undfådt.
 
Sedan följer en lista vad som behållits i boet och som ska delas lika genom låttkastning.
 
---
 
Auktionen efter Helena Ström (änka efter Handelsman Olof Ström) den 6 september 1728 i Gävle, som ingår i bouppteckningen, finns på sidan 859-863.  
 
Källa:  Gävle stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv, Bouppteckningar, SE/HLA/1050003/F/F II/F II a/6 (1724-1730) sidan 862.
SVAR Bildid: C0102573_00484
 
--------------------------
 
Namn:
Olof Ström, handelsman  
 
Hemort:
Gävle, Gävle  
 
År:
1740 d. 6 Februari. Avled 4 oktober 1739 står det.  
 
Anhörig:
Brita Brun och dotter Helena Christina om 25 år  
 
Arkiv:
Gävle stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv (SE/HLA/1050003)  
 
Volym och nummer:
FIIa:8, nr 111, sidorna 1276-1281
Bildid: C0102575_00718
 
Tillgångar: 547.10
Skulder: 3144.8+50 till Gefle kyrka
 
----------------------------------
 
Namn:
Helena Christina Ström död d: 29 Maij 1745 utan Barn.
 
Hemort:
Gävle, Gävle  
 
År:
1745 d: 17 Septemb.
 
Anhörig:
Johan Asker, landsfiskal och svärmodern Madame Brita Brun.  
 
Arkiv:
Gävle stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv (SE/HLA/1050003)  
 
Volym och nummer:
FIIa:9, nr 116, sidorna 3561-3570  
Bildid: C0102576_00732  
-----------------
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-06-10 18:59)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2013-06-11, 07:14
Svar #7

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6942
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 17:15
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Inte har Sehlberg fel! Olof Ingemarsson dog 1728 och kan inte vara identisk med den Olof Ström som man hade bou 1713 över.
Här är en ansedel över den sistnämnde:
 
ANSEDEL 1406 Olof Olsson Ström
 
Olof Olsson Ström
* cirka 1660 Nätra Sjögom 1
? 1712
-------------------------------------
F: Olof Persson Ström * cirka 1620
M:
   g:
-------------------------------------
  Fam:
 Helena Hansdotter * cirka 1650 ? 1728-02-25
  g: 1688
    1 1367 Olof * cirka 1684 Gävle
    2 1407 Hans * 1693 Gävle
-------------------------------------
Hsd 1682 29/4 §5 OO Ström (ej hemort)
RR 1697 5/6 beklagligt förhållande t hustrun, ej fått ligga i säng med henne  i 1½ års tid, förtretl
SH 1706 12/11 dömd till 7 gatlopp
db Rogsta 1685 23/11 Handelsman uthi Gefle Olof Olofßon Ström låtit genom sin Fader Borgmästaren Wäl
-------------------------------------
skild fr hustrun 1707 20/2

2013-06-11, 18:05
Svar #8

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Nu har det blivit något missförstånd Per!  
 
De fel jag nämner ovan är:
 
1) Gert Ståbys dödsår för Olof Ingemarsson (Ström?) som han gett vara 1739 i stället för det riktiga 1728.
 
2) Från tidigare inlägg ovan:
I Strömgenealogin (Sehlberg (Band 1), s 588), uppger Sehlberg att Helena och Olof hade två söner och två döttrar samt att sonen Olof hade en dotter och sonen Hans två döttrar. Sehlberg uppger att Helena och Olof Ströms döttrar nämndes år 1728 (lefde ogift 1728 står det om båda dessa av Sehlberg felaktigt medtagna döttrar i hans uppställning, Simanders kommentar 11/6 2013). Jag antar att han syftar på bouppteckningen efter Helena Ström. (HLA, Gävle stadsarkiv, FII:6 (1724-1730) 12/4 1728, s 831 ff.) Men som jag tolkar denna, är de två jungfrurna Helena Margareta och Maija Ström döttrar till Hans Ström. Jag kan inte finna några döttrar till Helena och Olof där, några spår av döttrar finns inte heller i övrigt källmaterial.  
(Simanders kommentar: Kan det vara så att Sehlberg istället avser bouppteckningen Olof Ingemarsson (Ström) år 1728?)  
Om det är denna funderingskommentar som jag gjorde tidigare som du avser, så är denna min kommentar helt FELAKTIG och kan bortses ifrån. När jag insåg detta och försökte stryka den, så hade det gått mer än ett dygn och gick inte att ta bort, tyvärr)
 
 
3) Efter att ha gått igenom bouppteckningarna efter Olof Strö 1713 och Helena Ström 1728, så skrev jag:
 
Anhörig:  
Änkan Helena Ström och des älsta sohn Mons:r Olof Ström, den andra sonen Hans Ström om sine 20 åhrs ålder nu förtiden warande i tienst hoos H:r Herman Daniell Hermanii i Stockholm. OBS! Inga döttrar finns! Sehlberg har fel!
 
eftersom inte någon av de båda bouppteckningarna nämner några döttrar till dem, utan bara sönerna Olof och Hans Ström, så har Sehlberg uppenbarligen gjort FEL, precis som Åsa Karlsson Sjöberg skriver och jag aldrig ifrågasatt, när han placerat Hans Ströms döttrars namn, även som namn på obefintliga systrar till Olof och Hans!  
 
----
 
Någon sammanblandning mellan Olof Ingemarsson död 1728 och Olof Ström med bouppteckning 1713 är inte aktuell och har väl aldrig varit heller, iaf inte i Sehlberg.
 
Hoppas detta nu blev klart och tydligt ifrån min sida!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2015-11-30, 16:30
Svar #9

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad):
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 16, 1795 18/2, sid. 134. »Carlshamn den 13 Febr. Här i Staden afled för någon tid sedan Bruks-Patronen Swen Ström, af den förmögenhet, at han uti redbart mynt gjordt Dispositioner af circa 10,000 R:dlr. Det, som ibland annat hedrar deß Minne, är, at Han, utom en Summa penningar, äfwen skänkt sit Wackra Bibliotheque och förträffeliga Samling af Musicalier til denne Stadens Schola.»
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2015-12-05, 21:25
Svar #10

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 23, 1796 6/4, sid. 182f:
»Följande är Insändt. Under min resa genom Blekingen i December månad, uppehölt jag mig en dag uti den för snygghet och munterhet almänt kända Staden Carlshamn. Jag hade där tilfälle, at inhämta åtskillige rörande det sinrika Folkets ärbarhet, frikostighet, rättigheter och kostnader. Men hwad som i synnerhet wäckte hos mig upmärksamheten, war den pompeusa Byggnad, som Staden på egen depense låtit upresa och pryda til almänt Lärohus åt deß Barn, och Corps de Logis för Lärarne. Hela inrättningen war nätt afpaßad: 3:ne åtskillige läserum et för hwarje Claße, skönt Bibliotheque, uti hwilket hwarje Tome, talar på et rörande sätt för efterwerlden, om Sal. afledne Bruks-Patronen Ströms warma hjerta för underwisnings-wärket, Et stort rum, som sades wara ämnat til Capell-Sal, wackra samlingar af Instrumenter och Musicalier, til deras tjenst, som wilja evertuera sig uti Musiquen.»
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2016-05-11, 22:18
Svar #11

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3058
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 23:53
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Ström från Kungälv. - Amiralinnan fru Christina Strömstierna nämns i domstolsärende 1746 där det uppmanas att göra bouppteckning efter henne och även hennes man. Här noteras att arvingen var hennes systerdotter jungfru Ingrid Jörgens, som haft till förmyndare rådmannen Anders Knape, men att han blivit befriad från uppdraget.

Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen  Prot:1746:1 (1746-1746) Bild 6840 / sid 1358 (AID: v655264.b6840.s1358, NAD: SE/RA/1311)

mvh Katarina
Katarina Sohlborg

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna