Steckzén / Stecksenius

[Roland Ek]

Finns det någon som kan genealogien kring den norrländska släkten Steckzén?
Söker bl a Katarina Larsdotter Steckzén född 1714 troligen i Umeå  
gift 1745 med Abraham Johansson Burström född 1704
Familjen bor i Burträsk, Västerbotten

[Staffan Bengtsson]

Catharina var dotter till borgaren i Umeå stad Lars Danielsson Steckzenius (f ca 1674 d 1735 i Umeå stad) och Malin Östensdotter Nenzelia (f ca 1677 d 1742 i Umeå stad)

[Roland Ek]

Tack Staffan !
Nu går det att komma vidare.
mvh/Roland Ek

[Göran Stenberg]

Känner någon händelsevis till den legendariske krigsarkivarien Birger Steckzéns släktförhållanden eller mer specifikt varför antar föräldrarna läroverksadjunkten Carl Oscar Bäckström och Hedvig Eugenia (Jenny), f Lundgren, släktnamnet Steckzén? Namnbytet gjordes efter 1892 men kanske före namnlagen 1901. Birger Steckzén föddes i Piteå 10/10 1892 och dog i Oscar i Stockholm 13/12 1966.
Själv är jag egentligen mest intresserad av den s k Steckzénska gården i Piteå, men den här frågeställningen dök upp som en sorts spin off-effekt.

[Tommy Andersson]

Carl Oscar Bäckström är född i Umeå stad 1848-09-15 som son till Copverdieskepparen Gabriel Bäckström och hans hustru Maria Carolina Steckzén.  
Gabriel Bäckström och hustrun återfinns på s.174 i Umeå stads hfl 1843-1852 (AI:10?)
 
Gabriel verkar vara drunknad 1851 och Carl Oskar verkar vara enda överlevande barn till paret.

[Tommy Andersson]

Fel av mig i hastigheten. Carl Oscar Bäckström har en äldre syster Maria Josefina född 1847 som är kvar i livet, åtminstone till 1852.
 
Styrmannen och skepparen Gabriel Bäckström är född 1816-04-24 i Bygdeå och hustrun Maria Carolina är född 1817-05-16 och tydligen sjömansdotter. Fadern är död 1843 och änkan Helena Jonsdotter född 1779 dör tydligen 1851. Överst på sidan står - Sjömannen L Steckzens dotter skrifves för gården

[Tommy Andersson]

Läser som en kratta idag tydligen. Maria Carolina är enligt födelseboken född 16 Augusti 1817, döpt dagen efter och dotter till sjömannen Lars Steckzen med hustru Helena Jonsdotter, som anges vara 38 vid det tillfället.

[Göran Stenberg]

Tommy, hej och tack för intressanta uppgifter! Alltså var läroverksadjunktens mor en Steckzén och han antog moderns släktnamn. Steckzén är onekligen mer särskiljande än Bäckström. Namnet har säkert också längre hävd. Många hälsningar/ Göran

[Anton Rosendahl]

Var har ni hittat uppgifterna om Catharinas föräldrar? Alltså hon som Roland Ek nämnde i första inlägget i denna tråd? Jag har sökt efter dem men inte hittat.
 
Tack på förhand.
 
Hälsningar
Anton

[Katarina Sohlborg]

År 1734 den 27 februari.
 
Prästhustrun Sofia Renmark ansöker underdånigast om nåd och lindring för sin olyckliga dotter Anna Stecksenia som året innan i staden (Stockholm?) begått barnamord.
 
Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen  Prot:1734:1 (1734-1734) Bild 1460 / sid 287 (AID: v655228.b1460.s287, NAD: SE/RA/1311)
 
mvh Katarina

[Katarina Sohlborg]

Här kommer hela den sorgliga notisen om Anna Katarina Stecksenia, född ca 1716.
 
År 1734 den 6 mars.
 
Registratoren Kinninmundt före-
drog Kyrkoherden Stecksenii hustrus Sophia
Renmarks underdåniga ansökning,
att hennes dotter Anna Catharina
Stecksenia, hwilken, för begångit bar-
namord, blifwit af Swea Håfrätt
dömd, att halshugga soch å båhle
brännas, måtte någon lindring i
straffet wederfaras.
 
Härwid uplästes Swea Håfrättz
betänkande af d. 27 nästl. febr., in-
nehållandes, att ehuruwähl hustru
Renmark anfördt, det hennes dot-
ter, Anna Catharina Stecksenia,
skall af ungdoms oförstånd, när
hon på en främmande ort här i
Stockholm warit stadd och skild
ifrån sina anhöriga, icke haft till-
fälle att uptäcka sitt tillstånd,
äj heller för dess blödiga och myc-
ket enfaldiga sinnelag kunnat be-
sinna den nesa och wåldsamma
död, som på gärningen skulle
följa, skolandes hon jämwähl
nu mehra råkat i frestelse och  
förtwiflan om sin ewiga salighet,
samt yra och raseri: dock alden-
stund icke den ringaste anledning
funnit, att Anna Catharina Steck-
senia, som är på dess 19de ålders
åhr, warit något rörd till sina sin-
nen, innan hon dess barn fram-
födt och mördat, hwilken gärning
derigenom icke uhrsäcktas kan, att
hon äj skall eftersinnat, hwad straff
hon derigenom sig underkastade,
emedan brått och missgärningar
därutaf gemenligen härröra, att
de bråttslige icke med mogen efter-
tanka sig föreställa, huru graf gär-
ningen är, samt hwad straff och
swårighet de sig ådraga, utan
förmena sig genom fördöljande
kunna straffet undergå, så att
om en sådan efterlåtenhet, af
ett noga eftersinnande, skulle
tiäna till lindring i straffet,
blefwo dett ett mitigans(?) uti
alla förefallande bråttmåhl,  
fördenskull har Håfrätten icke kun-
nat finna, att Anna Catharina
Stecksenia, som warit wid sitt
fulla förstånd, och till den ålder
kommen, att hon både kunnat och
bordt eftersinna, hwad hon sig före-
tagit, någon lindring må skie
uti dett henne efter lag ådömda
straffet; dock så wida hon nu
sedermehra råkat i någon sin-
netz swaghet, måste wähl med
executionen anstå, till dess hon
en sådan swårighet kan öfwer-
winna, hwarom Håfrätten re-
dan, jämte sielfwa resolutionen,
låtit till öfwerståthållaren bref
afgå.
 
Dernäst afhördes hustru Ren-
marcks ytterligare underdåniga
bönfallande, dett Kongl. Maj:t i
nåder täcktes ansee hennes olycke-
liga dotters swaga sinne, beswim-
ningar och yrande uti dess fängel-
se, och förunna henne, att under-
gå dödzstraffet på Hötorget, samt
Båhlet undslippa och få i stillhet
begrafwas.
 
Derast Excellencier togo detta i
öfwerwägande, och funno rättwijst,
att bijfalla Håfrättens betänkande,
emedan wid denna swåra gär-
ning inga lindrande omständig-
heter finnas, som kunna föranlå-
ta Hans Maj:t till någon lindring
i straffet, utan afgår swar till
Håfrätten, dett Anna Catharina
Stecksenia bör på dett sätt, som
Håfrätten föreskrifwit, dödzstraffet
undergå, när hon kommer i dett
tillstånd, att hon kan till Rätte-
platzen utföras.
 
Wid detta tillfälle androg
Justitae Cancelleren Baron Ceder-
bielke, med hwad swårighet fån-
garne måste gå den långa  
wägen, som är emellan Smedie-
gården och afrättzplatsen, under
ställandes i underdånighet, om  
icke sådane swagsinnige delinquen-
ter, som Stecksenia är, kunde da-
gen förut föras till ___huset på
Södermalm, och åkaren påläggas
dem gratis kiöra till rätteplatzen
hwar sin gång.
 
Deras Excellencier höllo betänke-
ligt, någon ändrig giöra uti
den neselige plägseden, eftersom
de fångar, hwilka orka gå, böra
wisa sig genom hehla staden, för  
exempel skull.
 
Justitae Cancelleren Baron
Cederbielke befahrade, att modren
skulle för hårdt bedröfvas, om
hon finge höra, dett hans Maj:t
hennes begäran afslagit. Hwar-
före Justitiae Cancelleren efterläth
säija henne, att hans Maj:t
icke företogo denna sak, medan
Stecksenia woro i siukligit till-
stånd, utan kunde modren re-
sa till sitt hemwist.
 
Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen  Prot:1734:1 (1734-1734) Bild 1840 / sid 363 (AID: v655228.b1840.s363, NAD: SE/RA/1311)
 
Jag hoppas att jag tolkat all text rätt. mvh Katarina

[Constantinus Lindfors]

Tack för ditt fina fynd, Katarina! Anna Catharina Stecksenia föddes den 22/4 1715 i Luleå stad.
 
Jag uppfattar att Smedjegården var belägen i Adolf Fredrik fs, som saknar dödböcker före 1741 och dess kyrkoräkenskaper (vid denna tid samordnade med Klara fs dito) ger ingenting. En sannerligen sorglig historia, vars bakgrund väcker nyfikenhet och intresse men dessvärre lär det dröja evigheter tills rådhusrättens och hovrättens protokoll görs tillgängliga hos Arkiv Digital.

[Elisabeth Thorsell]

En del Smedjegårdsfångar finns noterade i Barnhusförsamlingen (Barnhusförsamlingen CI:1 (1697-1744) Bild 3 / sid 1, men om den arma Anna Stecksenia finns med här är okänt för mig.