ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014  (läst 1986 gånger)

2014-03-17, 11:50
läst 1986 gånger

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 984
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 21:20
    • Visa profil
Angående En ny gren av släkten Skragge (VärmlandsAnor nr 2013:1, Christian Juliusson och Carl-Johan Ivarsson). Jag kan inte finna någon referens Historisk Tidskrift 1877. Samma uppgift finns i Lagerborg. Det måste röra sig om Historiskt Bibliotek 1877.
 
Se vidare:
 
http://libris.kb.se/bib/417317
 
http://runeberg.org/histbib/3/0466.html
(HB 1877 sid xxviii G. Djurklou)
 
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1614: 13 (1614), bildid: A0051193_00091
 
Artikel om Pelle i Ramstad i Släkt och Hävd Nr 2-3 1965
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-03-17 12:59)

2014-03-18, 21:42
Svar #1

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 984
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 21:20
    • Visa profil
Grava 1645: Simon murmästare med sonen Daniel enligt räkenskap för kyrkan Grava KI:1 (1636-1706) Bild 20 / sid 16 (AID: v70898.b20.s16, NAD: SE/VA/13155). Skraggar?

2014-03-18, 23:50
Svar #2

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 984
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 21:20
    • Visa profil
Vem var föräldrarna/förfäderna till Torbjörn Svensson Forsman/Forssman alias Thorbernus Svenonis Forsmannus?
 
Enligt Edestam II s. 25 var han värmlänning, student i Åbo 1640, komminister i Karlstad 1661-1667 och död 1667. Inget självklart ursprung listas.
 
Ett visst frågetecken kan kanske sättas när det gäller patronymikonet.
 
Enligt Lagerborg (Ur en Värmlandssläkts öden, 1919) s. 43 nämns en Carl Fredrik Fredenheim (*,**) och ett dokument från 1787 där han skriver: ... at Thorbjörn Forssman har ibland sina förfäder de Skraggar, som tros vara en gammal Norsk adelig famille, men de voro han farfars möderne... samt Hans fädernesätt har vetterligen i tre led från honom tillbaka bodt på hemmanet Mässevik....
 
*Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Fredrik_Fredenheim
**En dotter-son-dotter-son till Torbjörn Forsman (enligt Wikipedia+Edestam)
 
Om jag tolkar Lagerborg rätt och med hänsyn tagen till tidigare uppgifter i denna tråd så skulle sambandet kunna se ut som följer:
 
Simon, länsman
|
NN Simonsdotter, gift med Anders i Mässvik, omgift med Amund
|
?NN Andersson/Amundsson? I Mässvik?
|
?Sven? I Mässvik?
|
Torbjörn Svensson Forsman
 
Kan detta stämma?
 
Vem av Anders/Amunds söner kan det röra sig om?
 
Bodde det en Sven i Mässvik?
 
Lite kuriosa.
Om Wikipediasidorna håller så skulle statsministern Erik Gustaf Boström (statsminister 1891-1900 och 1902-1905) vara en ättling via sin mor (Elisabet Gustava Fredenheim), hennes far (Gustaf Carl Henrik Fredenheim), hans far (just nämnde Carl Fredrik född Mennander adlad Fredenheim), hans mor (Johanna Magdalena Hassel), hennes far (Henrik Hassel), hans mor (Magdalena Forsman) och hennes far (just nämnde Torbjörn Forsman).
 
Men mer behövs nog innan man kan vara riktigt säker...

2014-03-20, 21:55
Svar #3

Utloggad Krister Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 472
  • Senast inloggad: 2016-02-21, 00:41
    • Visa profil
Ang Grava kyrka så kan de mycket väl vart skraggarna. Hade detta antecknat:
 
Grava kyrka: 1639 Simon murmästare fick uppdraget att bygga upp kyrkan med bl.a.  
sakristia och torn. Med detta blev han färdig 1645.

2014-03-21, 19:46
Svar #4

Utloggad Ing-Marie Haglund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-03-11, 22:02
    • Visa profil
I tråden nämns en Sven Larsson i V Ugglesäter, men han finns inte uppräknad bland Lars Anderssons i V  Ugglesäters/Mässviks barn (Jon Erikssons styvbarn).
 
 
(Meddelandet ändrat av ingmarie 2014-03-21 20:03)

2014-08-22, 21:51
Svar #5

Paul Bergström

Hej!
 
Försöker pussla in murmästarna Björn och Sigfrid (Sigvard) Larssöner Skragge i Göteborg i Skragge-släkten från Värmland. Frågan är bara hur det hänger samman.
 
Björn Larsson Skragge född c:a 1605 och död 1664 i Göteborg. Gift första gången med NN och andra gången med Ingeborg Gunnarsdotter. Barn: 1:a giftet: Lars samt två söner till. 2:a giftet: Gabriel, Erik och Maria.
Sigfrid Larsson Skragge född c:a 1615 och död 1670 i Göteborg. Gift med Kerstin (Christin) Andersdotter. Barn: Peter, Elisabeth, Maria och Rangela.
 
Vad tror ni?
 
/Paul

2014-08-22, 22:20
Svar #6

Paul Bergström

Ytterligare en liten ledtråd:
 
Katarina Richards
krävde den 10.6.1652 med fullmakt av Anders Persson i Filipstad Björn Lars-
son murmästare, som uppgav att han till Anders Per
sson hade upplåtit sin lo
tt i en smideshamma-
re i Värmland att bruka eller behålla genom köp.
Saken uppsköts i underrätten den 9.4.1652 en månad i
nom vilken tid murmästaren skulle skaffa
besked från Anders Persson om den hammare
som han uppgavs ha i pant och bruka för skuld-
summan. Saken uppsköts på Björn La
rssons enträgna begäran ytte
rligare till Larsmässan: under
mellantiden skulle Björn Murmästare skaffa sig bevis på att han till Anders Persson hade upplåtit
sin lott i smideshammaren i Värm
land till att bruka eller behålla
genom köp och på att Anders
Persson var skyldig honom 7 rdr.
Björn Larsson murmästare hade enligt underrä
tten den 8 okt 1652 redan två gånger och sist till
överflöd på sin trägna begäran nj
utit uppskov med betalningen av sin
skuld till Katarina Richards
principal Anders Persson i Philipstad. Sista gången
hade han lovat, att om han icke till sistlidna
Larsmässa med bevisliga skäl hade visat att skulden var ogill, skulle han utan dröjsmål betala de
24 rdr Katarina Richards fordrade på Anders
Perssons vägnar. De 14 1/2 Rdr som ännu var obe-
talda dömdes han att omgående betala.

2014-10-10, 21:55
Svar #7

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2019-09-29, 18:37
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Angående Simon murmästare.
 
I några inlägg har diskuterats hur kronologin ska se ut med tanke på alla Simon i denna släkt. Kanske blir det lättare att få ordning på torpet om man kan tillåta sig att göra avsteg från Lagerborgs tabeller?
 
Jag tror att man ska tänka bort Simon murmästare som boende i Uggelsäter. Efter en titt på mantalslängderna för Karlstad får jag lust att ifrågasätta om det funnits en Simon Simonsson murmästare överhuvudtaget:
 
1642-1644: Simon Larsson gift
1645: Simon murmästare gift
1646: Simon Larsson gift
1647: Simon Larsson gift+son
1648: Simon Larsson gift
1650: Simon murmästare 3 (trol gift+son)
1653: Daniel murmästare 2 (sig själv + broder?) (troligen senare bosatt i Valnäs, Ed 1658-1669)
1654-1663: Nils murmästare (Simonsson) gift
1665-1666: Lars murmästare (troligen Simonsson och senare bosatt i Görud/Djurrud, Nor 1669-1677)
1664-1667: Jöns murmästare (Svensson)
 
En ”lille Simon” förekommer 1642-1648 på raden intill Simon Larsson murmästare. Han är gift och har en son Anders. Möjligen är ”den lille” ytterligare en besläktad Simon för när de båda förekommer i ett mål i Karlstad Rådhusrätt hösten 1651, kallas Simon Larsson för ”broder” av Simon den lille. Den senare verkar inte vara murmästare.
 
Både Simon Larsson och ”lille Simon” förekommer för övrigt redan i 1620-talets längder från Karlstad så de var vuxna redan då.
 
En sammanfattning av två mål i Karlstads Rådhusrätt 1653: Daniel Simonsson hade med sin far Simon tingat arbete i Kila s:n men efter faderns död tog han Lars murmästare till hjälp. Daniel och hans bror Nils Simonsson gör borgerliga utlagor i staden medan Lars är bosatt på landet. Daniels far Simon murmästare hade ensam lagt grundvalen till Arvika kyrka ”förrän han dödde”. Nu vill inte Lars murmästare dela det fortsatta arbetet med Daniel eftersom de inte är överens om hur mycket lön som skulle utgå till Lars söner och Daniels bröder. (Den Lars murmästare som omtalas här bör vara samma Lars Nilsson som nämnts tidigare inlägg)
 
Murmästaren Simon från Karlstad verkar kvittera betalningar för byggen under 1652 men var alltså död senast 1653. Han kallas Skragge liksom sonen Daniel i flera samtida handlingar. Daniel har minst två bröder varav en heter Nils Simonsson enligt domboksreferatet ovan. Att även Lars Simonsson som senare är mantalsskriven i Görud i Nor är deras syskon behöver man nog inte tvivla på
.  
På 1660-talet arbetar Nils murmästare och Lars murmästare (bör vara Lars Simonsson) åter i Grava och en betalning kvitteras 1665 av ”Nils Simonsson Skragge” (Grava K1:1 s36)
 
Ovanstående måste väl avse samma murmästarbröder som Fryxell och Lagerborg velat placera som födda i Uggelsäter och söner till den där boende Simon Simonsson? Eller kan någon som motvikt visa att belägg finns även för en Simon Simonsson murmästare med familj?

2014-10-10, 22:09
Svar #8

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2019-09-29, 18:37
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Enligt avkortningslängder mm i landskapshandlingarna var Simon i Uggelsäter länsman under åren 1588-1604. Han föregicks av Olof i Jöstad och efteräddes 1605 av Mårten Olofsson.
 
Under 1591 förekommer Simon i Uggelsäter flera gånger som matgäst i utspisningslängder från Karlbergs gård.

2014-10-19, 19:46
Svar #9

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2019-09-29, 18:37
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Eftersom jag fortfarande har bollen fortsätter jag att dribbla lite till.  
 
De äldre avsnitten i Fryxells och Lagerborgs tabeller behöver nog ifrågasättas och städas. Att imponeras av omfattningen av Lagerborgs arbete är lätt men det är tyvärr också ganska lätt att få det felaktiga intrycket att släktsambanden är självklara att släkten i princip är ”färdigforskad”. Detta förstärks av att han har kallat alla individer i äldre generationer för Skragge, trots att de i tillgängliga källor inte kallas så. Dessutom verkar fiktiva personer ha lagts till som mellanled i ambitionen att knyta alla Skraggar till ”Simon den förste”. Sådana personer kan väl vara ursäktliga i en hypotes men visst borde de väl vara märkta med ett frågetecken.  
Lagerborg hämtade okritiskt de äldre leden från Fryxell och lutade sig hårt mot att dessa uppgifter var korrekta. Fryxell hade emellertid för vissa individer uppgivit att de var ”i övrigt obekanta till sina omständigheter”. Denna hans reservation betydde nog att de inte var källbelagda alls. Sådana signaler tenderar att försvinna när släktträd kopieras utan angivande av källa. Ansvaret för eventuella fel får därför delas mellan Lagerborg och läsare som är alltför okritiska till material utgivet i bokform.
 
Om det nu visar sig att släkttavlorna delvis är felaktiga kanske man till och med ska känna sig fri att fundera över om inte Skraggegrenarnas gemensamma ursprung kan ligga minst en generation tidigare och kanske så långt tillbaka som till Joen Skragge vid 1400-talets slut? (han var uppenbarligen okänd för Fryxell)

2014-10-19, 19:55
Svar #10

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2019-09-29, 18:37
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Jag har under några dagar synat Fryxells och Lagerborgs Skraggar och jämfört med vad jag själv kunnat styrka med någon källa. Bl a nedanstående hittar jag inte stöd för i någon originalkälla (innebär inte att det måste vara fel.):
 
- Simon Skragges giftermål med Laurentii dotter 1567
- Herr Laurentius Laurentii koppling till Glumserud
- Laurentii änkas och Simons koppling till Hammarö
- Belägg för att en Sven Simonsson existerat (far till Filipstadsgrenen) ”bonde i Uggelsäter”
- Belägg för att en Måns Simonsson existerat (Hermelingrenen) ”bonde på Hammarön”
- Belägg för att en Lars Simonsson existerat (far till Gravagrenen) ”bonde i Uggelsäter”
- Belägg för att det funnits en Simon före Simon länsman. (dvs har Lagerborg stöd någonstans för att ge länsmannen patronymikonet Simonsson?)
- Belägg för att Olaus Simonis i Holmedal är bror och inte son till Simon länsman
- Belägg för att en Simon Simonsson murmästare existerat (far till murmästargrenen)
- Belägg för att Anna Nilsdotter i Filipstad skulle vara dotter till Nils Simonsson från Uggelsäter (alltså hon som var gift med Hermelins far)

2014-10-19, 20:18
Svar #11

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2019-09-29, 18:37
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Det leder måhända ingen vart att ifrågasätta Fryxell utan att ha bevis på att det ligger till på ett annat sätt - men det gör jag ändå! Om inte annat kanske det resulterar i att någon kan ge bättre stöd för hans uppgifter än vad jag har kunnat finna?  
 
Jag tror inte att Fryxell hade tillgång till särskilt mycket mer uppgifter än vad vi har idag. Min hypotes är att han har använt kopplingen till Glumserud i Väse för att försöka beskriva Uggelsätersläktens utseende. Sambandet med Glumserud framgår dels via fastebrev daterat 1589 och dels via käromål i Väse härads dombok 1629.
 
I Glumserudsbrevet från 1589 framgår att ”Simon i Uggelsäter” med sina syskons godkännade säljer jord i Glumserud . Med ambitionen att finna sambandet bakåt i tiden för Glumserudssläkten tror jag att Fryxell möjligtvis felaktigt har lockats att anta att Hr Laurentius Laurenti skulle vara anledningen till att Simon med syskon var delägare i Glumserud.
 
I brevet från beskrivs även ett jordbyte där andelar i Glumserud byts mot andelar i Hällbostad. För att Björn Jonsson i Glumserud skulle kunna utföra bytet måste han först lösa ut sina syskon Jon och Karin från deras bördsrätt i Hällbostad. För detta betalade han 600 järn. Med normala arvsregler innebär det att han hade löst en brodersdel värd 400 och en systerdel värd 200. Tillsammans med sin egen brodersdel skulle syskonens arvedel i Hällbostad alltså ha varit värd 1000 järn. För att uppnå jämvikt i bytet behövde han därutöver lämna en övergåva om 2000 järn. Enligt uppgift (I Dandenell) gällde vid denna tid relationen 1 fat = 5 hundrade och sammanlagt motsvarar vederlaget alltså 6 fat järn.
 
I samma handling beskrivs att Björn Jonsson också köpt två andra andelar i Glumserud till samma värde (6 fat per del) av familjer i Mässvik, en till Uggelsäter ganska närliggande gård. Därefter konstateras att Björn Jonsson ärvt och köpt så att han ägde 3/4 av gården och att sista 1/4 ”komme dem allom till”.  Innebörden är inte helt klar men det skulle kunna tolkas som om arvet efter tre syskon på Värmlandsnäs hade sålts till arvingarna efter ett fjärde syskon som varit bosatt i Glumserud. Om varje syskondel var på 6 fat skulle Björn kunna ha löst till sig 3/4 medan sista 1/4 var ärvd men ännu odelad mellan Björn och hans syskon. Det går att göra andra tolkningar av fastebrevet men att tre jämnstora delar innehades av familjer på Näset kommer man inte ifrån.
 
I brevet beskrivs vidare att Jon Olsson (som sannolikt är Björns far) tidigare hade löst en mindre del från Nils i Mässvik samt delar av okänd storlek från föräldrarna till Håkan Andersson och Anders Håkansson.  
 
Jag antar att hela gården Glumserud ägdes av Sone Jonsson omkring år 1500 (vilket indikeras av fastebrevet från 1497). Bakgrunden till de tre lösta delarna är i därför min hypotes att tre av Sones barn genom börd på sitt fäderne eller möderne bosatt sig på Värmlandsnäs (=Uggelsäter, Mässvik och Hällbostad) medan ett barn stannat i Väse som innehavare av Glumserud. Syskonet som brukade Glumserud skulle enligt samma tankegång ha innehaft en arvslott om 1/4 som Jon Olssons familj sedan delvis ärvt och delvis löst från några medarvingar i fjärdingen. Exempelvis hade Nils i Mässvik (en av två Nils som förekom i Mässvik/Hällbostad) lösts ut med 1200 järn, ett värde som är litet jämfört med en hel syskondel enligt ovan och därför tydande på att han inte var arvinge i första led. Köpeskillingen motsvarar i själva verket 2/5 av de ”hela” andelar som Björn köpte senare varför man kan uppfatta det som att Jon Olsson löste en brodersdel av Nils samt att det därutöver funnits tre systerdelar á 1/5 i fjärdingen. Eftersom det är en Lasse som skattar för hemmanet Glumserud 1540-1551 är det troligt att det är han (eller möjligen hans far) som är arvinge i första ledet efter Sone och att femtedelarna sedan fördelats på arvingarna (Larsbarn) i nästa led varav Jon Olssons hustru troligen var en.  
 
Det kan konstateras att fastebrevet från 1589 inte innehåller något patronymikon på Simon i Uggelsäter (det står alltså inte Simon Simonsson, vilket antytts i tidigare inlägg). Han var redan länsman i Näs härad sedan ett år tillbaka och därmed av en ålder som är passande snarare till att vara make till kyrkoherde Laurentii dotter än till att vara hennes son. Det är rimligt att anta att han är identisk med den Simon som var skyttehovman från 1572. Därför tilltalar det mig mycket att sammankoppla honom med Simon Sonesson som mönstrade till ryttare 1570 och som omtalats i tidigare inlägg ovan. Det relativt ovanliga namnet och närheten i både tid och plats talar för att kopplingen är riktig och signalerar starkt att han borde vara son till Sone i Uggelsäter som förekommer i skattelängder 1540-1566.
 
Via namnet Sone får man en vink om att Sone Jonsson i Glumserud kan vara en förfader. Man kan till och med förlänga hypotesen med att sätta 1400-talets Joen Skragge i Hällebostad som möjlig far till Sone Jonsson. Inte alls bevisat men det vore en möjlig förklaring till Glumserudssläktens kopplingar till gårdarna Hällbostad, Uggelsäter och Mässvik på Värmlandsnäs.

2014-10-19, 20:37
Svar #12

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2019-09-29, 18:37
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Fryxells beskrivning av Glumserudssläkten baseras på gamla fastebrev daterade 1415, 1497 och 1589. Eftersom fastebreven funnits samlade hos gårdens innehavare sedan lång tid är det rimligt att anta men inte i sig bevisat att gården varit i en och samma släkts ägo sedan 1415. Den av Fryxell tecknade släktkedjan innehåller förutom vad som framgår av breven även en påhittad utfyllnadsgeneration på 1400-talet (Jon Håkansson) samt gissade patronymikon på två led på 1500-talet (Lars Sonesson och Jon Larsson). Att sätta den icke källbelagde Jon Larsson som ledet mellan Lars ”Sonesson” och Björn Jonsson kan dessutom tyckas märkligt när fastebrevet 1589 visar att det var Jon Olsson som löste hemmansdelar närmast före Björn Jonsson.
 
Skattelängder över Glumserud antyder att det inte rörde sig om en rak arvsföljd från far till äldste son. Innan Björn Jonsson får fasta 1589 hade gården brukats av minst en, kanske två Jon och en Jöns. Den Jon Olsson som förekommer i fastebrevet hade 1557 löst in delar av hemmanet och är troligen identisk med den Jon som redan 1550 var bosatt i Glumserud. Eftersom Lasse i Glumserud förekom i skattelängden ännu 1551 gissar jag att Jon Olsson är hans måg och Björn Jonsson alltså Lasses barnbarn. Sedan blir det lite svårare att finna en enkel lösning. Fastebrevet innehåller nämligen uppgiften att Jon Olsson senare? var bosatt i Flatvik (troligen Flatvik i Ö Fågelvik). Det kan tolkas som om han blivit änkling och är samma Jon som blev gift med Arvids änka i Flatvik ca 1570. Eftersom denne Jon Olsson i så fall var bosatt i Flatvik på 1570-talet måste en annan Jon ha varit bosatt i Glumserud 1571-1574 och därefter Jöns 1575-1583 varpå Björn Jonsson följde senast 1589. Kanske var Jon och Jöns bröder till Björn? (Glumserudsbrevens innehåll har jag läst så som de återgivits av Fredrik Carlsson i hans bok om Väse).
 
Det blev mycket ”troligtvis och kanske” i mina inlägg men syftet är egentligen inte att påstå att det måste ligga till på ett visst sätt utan i högre grad att visa att Fryxells tabeller innehåller flera svagheter och bör synas mot källorna + absolut inte ska ses som ett facit.

2014-10-20, 12:51
Svar #13

Utloggad Åke Holmberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 404
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 19:30
    • Visa profil
    • www.dis.se

2014-10-20, 22:05
Svar #14

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 984
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 21:20
    • Visa profil
Fin insats Erik.
Är fastebrevet från år 1589 digitaliserat (direkt eller indirekt via en senare källa)?

2014-10-20, 23:19
Svar #15

Paul Bergström

Erik,
 
Den Björn Jonsson i Glumserud som fäster gården 1589 har han också tillnamnet Skragge?
 
Om så är fallet, vet du vilka barn han hade?
 
/Paul

2014-10-21, 11:23
Svar #16

Utloggad Åke Holmberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 404
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 19:30
    • Visa profil
    • www.dis.se
@ Erik, har du sammanställt ett Skragge släktträd utifrån din forskning och finns den tillgänglig att beskåda? //Åke

2014-10-21, 11:51
Svar #17

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 984
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 21:20
    • Visa profil
Är detta ovannämnda domboksnotis från 1629?
 
Väse härads dombok
26 augusti 1629
Sid. 19
Kantrubrik Håkan Svensson i Filipstad om en jordepart i Glumserud
 
Se: Väse häradsrätt AIa:1a (1620-1669) Bild 14 / sid 19 (AID: v66330.b14.s19, NAD: SE/VA/11106)

2014-10-21, 12:26
Svar #18

Utloggad Christian Juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej Erik,
 
Vilket jättejobb som du lagt ner. Många spännande uppgifter och teorier!
 
Vi måste helt klart se på detta med färska ögon, och inte låsa oss till Fryxell och Lagerborg.  
 
Vi måste också förstås hålla oss till de källor som finns, och där upptäckte jag nu - av en slump - att Glumserud ska nämnas i Värmlands dombok år 1605, Göta Hovrätt s 5 (??), allt enligt de inscannade lapparna på Ortnamnsregistret (SOFI).
 
Var detta känt tidigare, månne?  
 
Eller kan det där finnas nya ledtrådar av värde (även om Göta Hovrätt, mig veterligen kom till år 1634 och det därför måste vara en renoverad domboken från Värmland som avses)?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J

2014-10-21, 19:14
Svar #19

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2019-09-29, 18:37
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Paul, angående tillnamnet Skragge så har aldrig någon i Glumserud kallats så.  
 
Såvitt jag förstår har namnet Skragge endast dokumenterats en enda gång under 1500-talet och då avsåg uppgiften en person som levde på 1470-talet. I Näs häradsrätt förekommer det endast två gånger före 1674 (1655 och 1667) och inte heller i mantals- och roteringsländer verkar det ha varit i bruk. Jag gissar att de första som återtog bruket av namnet var de som började studera. Jag har inte sökt efter första notering bland de studerade men vill minnas att Skraggenamnet dyker upp på 1640-talet i Filipstad och jag antar men vet inte säkert att även Olaus Simonis söner tidigt kallades Skragge. Men det var kanske först med adlandet av Skraggenskiöldh som det blev lockande att visa sin anknytning till släkten. Det vore intressant att få exemplel på dokumenterade tidiga belägg för bruk av namnet.
 
Åke, ett släktträd i min smak skulle kanske avvika något från Lagerborgs första två generationer men för att inte skapa onödig förvirring så är det nog klokt att forska vidare och hoppas på fler ledtrådar istället för att sätta ett träd på pränt.
 
Christian, Glumserudssläkten är nog ganska väl utforskad och notisen från 1605 är ett uppbud som troligtvis görs av något Jonsbarn (men ingen namnges i uppbudet). Men nya ledtrådar och tolkningar kan man ju alltid hoppas på.
 
Marcus, ja du hittade rätt mål. De personer som där nämns som arvingar till Hällbostad och Glumserud förekommer även i fastebrevet 1589. Den Måns Andersson som företrädde den ena Mässviksfamiljen var fogde över först Carlberg och senare över hela östersysslet i Värmland (vilket inkluderade Näs härad). Han fick Solberg gård i Segerstad fritt enligt ett kungligt brev daterat 1585. Han verkar ha avlidit under 1590. Några år in på 1600-talet har ryttaren Simon Månsson Solberg fritt och jag misstänker att han är fogdens son. I en längd år 1610 uppges att änkans son är ryttare och tjänar för hemmanet. Fogdens hustru heter Marit och är syster till Bengta Nilsdotter som var mormor till Simon Håkansson Skragge i Filipstad.  
 
Att Nilses dotter i Mässvik blev gift med fogden över östersysslet tyder på att Nils var en inflytelserik person. Måns Andersson har uppgivits vara far till fogdar/borgmästare i Karlstad som senare tog sig släktnamnet Ekebom. Om det är en säker uppgift vet jag inte.
 
(Meddelandet ändrat av Merik 2014-10-21 20:16)

2014-10-21, 19:30
Svar #20

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2019-09-29, 18:37
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Fastebrevet 1589 kan vara skrivet något senare (det verkar inte innehålla årtal) men det refererar till ting som hölls 1557 och 1589. (Jag skrev tidigare att jag utgått från Fredrik Carlssons tolkning men på min kopia har jag glömt notera ursprung så jag kan inte utesluta att kopian är ur någon annan gammal Väsebok).
 

2014-10-21, 22:39
Svar #21

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 984
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 21:20
    • Visa profil
Erik om du kommer på i vilken bok du hämtat uppgifterna så hör gärna av dig.
Det vore mycket intressant att bläddra i denna bok.

2014-10-23, 15:34
Svar #22

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 984
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 21:20
    • Visa profil
Angående Glumserud och gamla dokument.
 
1
Om jag läser De värmländska medeltidsbreven (http://libris.kb.se/bib/7748336), där tre 1400-tals brev nämns, rätt så finns transkriptioner av dessa i Namn och bygd 1922 (?http://libris.kb.se/bib/8259020?). Kan även vissa 1500-tals brev finnas med här?
 
2
Dalslands diplomatarium (http://libris.kb.se/bib/7797854) nämner något 1400-tals brev samt listar de brevägarens namn (en godsägare i Väse, förmodligen fortfarande i livet). Jag vill inte nämna några namn här men visst vore det fantastiskt om ägaren tillät en proffsfotograf med senare kameramodell att avfotografera alla gamla dokument? Ännu mer fantastiskt vore det ju om de högupplösta färgbilderna sedermera hamnade på ett publikt nätforum.
 
3
Några böcker om Väse.
Väse : kulturhistoriska bilder (http://libris.kb.se/bib/2589606)
Väse : Kulturhistoriska bilder : Upptecknade (http://libris.kb.se/bib/1362502)
Väse socken i forntid och nutid : bidrag till socknens historia (http://libris.kb.se/bib/1211542)
Kan transkriptionen av brevet från 1589 finnas med i någon av dessa böcker?
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-10-23 16:19)

2014-10-23, 20:15
Svar #23

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2019-09-29, 18:37
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
De gamla breven verkar finnas fotograferade i bra kvalitet. Ett av dom är synligt i Kihlstadius artikel om Glumserudsbreven som fanns i Värmlandsanor 2010:
 
http://www.varmlandsrotter.se/va/artikel2010_4.htm
 
Foton på alla tre medeltidsbreven samt det ovan beskrivna brevet avseende 1589 finns dessutom i en ganska nyutgiven bok av memoartyp: Från 1380 till nutid Allan Nilsson berättar (Allan Nilsson, 2013). Fotografierna i original verkar vara i färg och av bra kvalitet men i boken återges dom i svartvitt och inte högupplöst. Jag har fått låna en kopia av brevet och kollat det som var mest intressant för mig, nämligen att bekräfta att det står att Simon i Uggelsäters syskon samtyckte (och inte att hustrun samtycke).
 
De här breven är och har varit kända för alla släktforskare som forskat på Väse, ända sedan Fryxells dagar. Det som inte alls har varit uppmärksammat, tycker jag, är betydelsen av att det yngsta brevet indikerar att tre lika stora arvslotter i Glumserud ägdes av familjer på Värmlandsnäs.

2014-10-23, 21:03
Svar #24

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 984
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 21:20
    • Visa profil
Det låter spännande och bra att bilderna redan finns.
Jag kan då bara hoppas att någon lägger upp dem på ett publikt nätforum så att fler som jag som inte har hängt med sedan Fryxells dagar också får en chans att detaljgranska dokumenten.
Tack för boktipset förresten!

2014-10-23, 23:52
Svar #25

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 984
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 21:20
    • Visa profil
1607 den 8? januari? ting i Väse härad.
Hustru Bengta Jönsdotter? har sålt Erik Larsson? all sin del i Glumserud för 4 fat järn.
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1607: 3 (1607), bildid: A0051175_00008
 
(Meddelandet ändrat av MAbo 2014-10-23 23:55)

2014-12-14, 15:47
Svar #26

Utloggad Sven-Åke Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 66
  • Senast inloggad: 2018-07-17, 09:36
    • Visa profil
Hej,
 
En av mina förfäder hette Ture Skragge. Han bodde bl.a. i Nedernäs, Roslags-Bro sn (AB), där han dog 1715. Han antogs som ryttare vid Lifregementet till häst 1674, och blev senare bl.a. ryttmästare vid samma regemente.
 
Jag har stött på andrahandsuppgifter om att han skulle vara född 1659 (C.A.G. Braunerhjelms Kungl. Lifregementets till häst historia och Adam Lewenhaupts Karl XII:s officerare, Biografiska anteckningar), och någonstans att han skulle vara född i Värmland. Men jag har inte kunnat verifiera uppgifterna om 1659 och om Värmland. Finns det någon som känner till mer om detta?
 
///
Sven-Åke

2014-12-18, 13:17
Svar #27

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2019-09-29, 18:37
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Sven-Åke,  
 
i ett tidigare inlägg av mabo (5.3 2014) får man beskedet att ryttmästaren Ture Skragge var kusin till Olof (Skragge) Lagerborg.  
 
Jag tror att upplysningen gäller den Tore Skragge som avled 1715 och eftersom Olof Lagerborg var son till Olof Olofsson Skragge (i Värmland) bedömer jag att man spika att Olof Olofssons broder Simon Olofsson var Tures far. Simon Olofsson omnämns som död senast 1684 och det är sannolikt han som enligt mantalslängderna red för Göstad 1675-1679.
 
Tures födelseår har jag inte kunnat hitta någon uppgift om. Årtalet skulle väl kunna vara hämtat från någon militärhandling? Tures hustru var enligt notis vid hennes död född ca 1670. Simon Olofssons barn hade förmyndare ännu 1684 så jag skulle tro att Ture är född något senare än 1659. Det framgår dock inte att just Ture var omyndig 1684 så han kan mycket väl ha varit äldre än sina omyndiga syskon (okända för mig).

2014-12-18, 14:23
Svar #28

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2019-09-29, 18:37
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Hmm, om ovanstående Ture Skragge antogs som ryttare 1674 är förstås mina tankar om att han kunde vara född senare än 1659 utan stöd. Men då uppkommer frågan: Går det att visa att det var ryttmästaren som påbörjade karriären redan 1674? Eller kan det vara en sammanblandning med Ture Simonsson Skragge i Årtan. Denne Ture verkar ha varit ryttare redan på 1670-talet och hans far hette enligt uppgifter i tidigare inlägg Simon Turesson.  
 
Jag tror i varje fall att det är två olika personer

2014-12-18, 16:06
Svar #29

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2019-09-29, 18:37
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Jag backar ett steg vad gäller ryttmästarens far. Jag antog att Tures i Nedernäs patronymikon var känt, men jag hade nog förhastat mig när jag läste inlägget 5.3 2014. Den Simonsson som nämns där är nog den som red för Årtan och som endast eventuellt kunde vara samma Ture. Jag hittar ingen annan uppgift i mina papper. Om det inte är källbelagt kanske man bör fundera ett tag till innan man spikar vem av Olof Olofssons syskon som är förälder till honom.

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna