Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-05

[Ellen Nordström]

Hur kan jag komma i kontakt med Roger de Robelin som skrivit Skanke-Ätten. Jag har forskat i Gnarp och funnit ytterligare 350 p.
Kan någon hjälpa mej.
Ellen Nordström Nordanstigs Bygd o Släktbands ff

[Ellen Nordström]

Tack till er som sände adr. till Roger.
Nu kan jag fortsätta arbetet med utredningen.
Ellen.

[Claes Mattsson]

Skancke-ätten i Hov, Hackås
 
Söker lite hjälp med upplysningar om barnen till Länsman Per Jensson Skancke, död omkring 1647 i Hov, Hackås. Det står olika på nätet och vet ej vad som är rätt.
Undrar om Per Jensson hade bland andra sönerna Olof, bonde i Östnår, Mårten, bonde i Kårgärde och Brita, gift med Olof Olofsson i Oldberg, Näs.  
Tacksam för all hjälp.

[Marianne Dahlén]

Hejsan Claes.
Det finns en hel del litteratur om Skanckeätten. Du kan med fördel be Ditt bibliotek ta fram dem. De kan söka på Skancke. Själv har jag förutom det som finns på nätet, läst ett par böcker - bl.a. Robert de Robelins Skanckeätten.
Enligt de uppgifter jag fått fram i de olika böckerna, hade Per/Peder f. omkr 1570 d. före 1647 barnen; Lars - överstelöjtnant död i Pommern; Ingeborg g.m. Lars Larsson i Vinland; Jens riksdagsman, gästgivare och handelsman gift ett par ggr; Mårten, färjkarl, bonde i Kårgerde; Elisabet g.m. läns. och nämndemannen i Oviken Nils Hansson; Brita g.m. Olof Oldberg kopparslagare; Erik bonde i Kårgerde; Göran kyrkvärd, pipare o underofficer; Kerstin g m Morten Eriksson bonde i Sindberg; Faste buntmakare gift; Olof g m Karen Mortensdotter; Gullov som levde i Hov.
Allt detta finns att läsa i Robert de Robelins bok + en hel massa annat om denna släkt. Hoppas att detta kan ge Dig något. (Hoppas att inget tryckfel smugit sig in).
MvH Marianne Dahlén

[Erik Kuoksu]

Det vore intressant att få de belägg Skancke/Skuncke-forskarna har för att leda släktens ursprung tillbaka till vikingatiden utredda. Som jag har förstått saken, är Karl Persson (k. 1394-1423) i Hackås, eller kanske hans far Per Nilsson de första allmänt erkända släktmedlemmarna. På Skanckes släktförenings sida the Dynasty of Jaemtaland Skancke (http://www.dataalgen.se/skancke/) finner man dock till sin förvåning påståenden som:
 
The Origin of the Skancke Family. The Skancke Family in Sweden is related to the Royal Family of the Isle of Man. Their ancestors are the Norweigian Kings, Harald Haarfager, Saint Olof (Haraldsson), Magnus the Good as well as other Kings of Norway.
 
En Björn Espell vill på sin, annars mycket underhållande och välgjorda, hemsida (http://w1.631.telia.com/~u63113426/anor/default.html) gå ännu längre, och rent av leda släkten tillbaka till ynglingaätten och Ottar Vendelkråka! man frågar sig då; varför inte ända ner till Oden?
 
Vad anser erkända släktforskare? Var upphör det historiskt belagda, och var börjar spekultaionerna? Det är uppenbart för vem som helst att det finns åtskilliga svaga länkar i den kedja som leder från de Skanckar som existerat i sinnevärlden till Ottar Vendelkråka... Har vi Skanckeättlingar den utsökta äran att härstamma från en av världens äldsta släkter, eller har vi, utan att någon riktigt hunnit inse det, fått oss en ny Bureätt på halsen?
 
Erik Kuoksu

[Thomas Sverker]

En bra och saklig artikel kring Robelins bok finns att läsa på den norska motsvarigheten till RÖTTER. Där utdelas både ris och ros kring Robelins Skankebok. Boken om Skanke

[Are S. Gustavsen]

Thomas:
 
Det er hyggelig at nettestedet til Norsk slektshistorisk forening (NSF) blir sammenligning med RÖTTER, men det er vel ikke helt riktig.
 
Den eneste nyhetstjenesten for slektsforskere i Norge heter SLEKT NORGE, og det eneste debattforumet vi har som kommer noe i nærheten av Anbytarforum, finnes ved Digitalarkivet.
 
Anmeldelsen (Recensionen) av Roger de Robelins bok ble trykket i NSFs medlemsblad Genealogen 1/97.
 
mvh Are S. Gustavsen (medredaktør Genealogen)

[Torleif Ericson]

Jag kan ingenting om släkterna i Jämtland med ett eller flera ben.  
Det finns dock enligt Ranekes bok Svenska Medeltida Vapen sid. 254 riddaren Halsten Torleifssons ätt i Jämtland i början och mitten på 1300-talet med sonen Nils Halstensson och senare Lars Johanssons m fl i Mälartrakterna.  Bägge dessa ätter för ett mycket ovanligt vapen med tre böjda mansben i trepass. En anmärkning i slutet av volym III säger att C.R. Carlsson i Jämten årg. 63, 1969 påvisar att den första ättens vapenbild har samband med kungarna av Isle of Man, som dock har benen motsols. Vidare anmärks på s. 254 att någon form av samband med ätten Skunke (ett beväpnat böjt mansben) inte kan uteslutas.
 
Av en tillfällighet har jag nyligen läst G. V. C. Youngs bok, The History of the Isle of Man under the Norse, The Mansk-Svenska Publishing Co Ltd, Peel, Isle of Man, 1981. Denna bok är en urmärkt och koherent sammanställning av resultat av ett antal forskare spritt på många håll, men den tycks vara allmänt mycket tillförlitlig. Ev. kan mer information finnas i samme författares The three legs go to Scandinavia 1981 på samma förlag, som jag dock inte har tillgång till.
 
Denna bok sätter främst Hallsten Torleifsson i ett sammanhang.
Jag vet inte Carlssons källa för anknytningen till Isle of Man. Emellertid framgår det av Youngs illustrationer mellan sida 176-177 att vapenbilden existerar identisk i Segar's roll ca 1280 och i motsolsbrisyren exakt som i Lars Johanssons ätt hos en avkomling av kungarna till Man och Öarna från en kyrka på norra Jylland. Också en annan brisyr finns.
 
 Dessa kungar till Man och Sudreys (kung av Sudreys är den vanliga titeln) är välbelagda från krönikor mm.  De var under senare tid vasallkungar under Norge, tidvis under England. Riddaren Halsten Torleifsson i Jämtland (1303-ca 1345) är samtida med sin namne d. ca 1345 son till Torleif Haraldsson (l 1292) och Magnhild, dotter till kung Olof II Svarte av Sudreys (kung 1226-37). Även Torleifs far härstammade från samma ätt genom Olof Is far Godred IV av Sudreys och 3 kungar som mellanled. Inte mindre än 3 av Magnhilds bröder var också kungar av Sudreys .  Man märker det mycket nära sambandet med Norge genom att Halsten Torleifssons morbror Harald II Olofsson av Sudreys var gift med Cecilia, syster till Magnus Lagaböter av Norge, som sålde vasalldömet Man och Sudreys till Alexander III av Skottland 1266. Vapenbilderna för de enskilda kungarna tycks inte vara kända men är sannolikt på en brisyr när densamma.
 
Med denna bakgrund bör Jämtlandsriddaren och sysslomannen Hallsten Torleifsson och denne manxska kungaättling vara identiska med mycket?hög sannolikhet : samma ovanliga vapenbild, hög norsk rang med stark norsk anknytning och tidsmässigt identisk.  Härkomsten är så mycket mer anmärkningsvärd genom att Halsten Torleifsson härstammar i en obruten manslinje från Erik Blodyxas son Godred (Gudröd) och därmed direkt från Harald Hårfagre. Något tvivel på detta finns knappast, men det är oklart när vapenbilden upptogs. Den är därmed kanske den av de medeltida svenska privatätterna (ja, den var väl norsk !) som kan spåras tillbaka längst genom mansled.
 
Hur det här är kopplat till Skunke eller Skank är nog inte så klart. Vapenbilden med ETT BEVÄPNAT  mansben förekommer i riddaren och norske riksföreståndaren Erik Sämundssons sigill i mitten på 1400-talet. Dennes släkt har viss koppling till Jämtland och hans höga rang tyder på att han kan ha något med Halsten Torleifsson att göra.  Men vapenbilden med ett enda beväpnat mansben pekar nog på att det i så fall gått via ett kvinnoled.
 
Kanske någon har mer information hur dessa personer kan kopplas.

[Hans Runske]

Har någon, som forskar i Skunck(e)-släkten, upplysningar om vem Jöns Persson Skunck var? Han, som den 15 mars 1654, sålde en gårdsdel i kvarteret Kejsaren i Södra Förstaden, Stockholm till äreborna hustru Anna von Billau? (Anders Torstenssons tomtbok, Stadsingenjörskontorets Designationsbok B372, sid 388, omnämnt i en artikel av Claës Pilo, Släkten Pilos ursprung - en gåta publicerad i Släkt och Hävd 1986:3-4, sid 161. Även SoH 1974:2, sid 196.)  
 
Tillhör Jöns Persson Skunck Jämtlandssläkten Skunck(e) från Hov i Hackås? Eller kan det till och med vara Jens Pedersson, född omkring 1610 på Hov, han som 1664 skattade för 7 tunnland i Hov?
(Herje Skuncke, Släkten Skunk, sid 24. Norrköping 1978)

[Tord Påhlman]

Är inte det minsta intresserad av denna släkt, men blev lite nyfiken på det kvarter du nämner. Avser du möjligen kvarteret Kejsaren på Södermalm i Stockholm? Detta kvarter är uppkallat efter boktryckaren Hendric Keijser, som bodde där och hade sitt välkända tryckeri i kvarteret Pelarbacken Mindre tvärs över gatan, Catharina Högbergsgata, numera Högbergsgatan. God fortsättning!

[Hans Runske]

Hej Tord,(detsamma!)
Det stämmer, Kejsaren är det kvateret som är beläget mellan Götgatan - Svartengatan - Mosebacke Torg - Östgötagatan - Högbergsgatan på nuvarande Södermalm i Stockholm.
Men i detta fall är jag mycket intresserad av tomtägaren på 1650-talet, Jöns Persson Skunck och om han tillhör den gamla frälsesläkten Skunck från Jämtland!

[Marielle Flögstad]

Hej! Hittade häromdagen när jag städade en släktforskning som någon i min släkt har gjort för länge sedan. Jag ögnade igenom den och fick se att jag tydligen är släkt med en kung skunke av norge som skulle ha levt på 1600-talet. Finns det någon som vet vem detta kan vara?

[Ivar A. Kristensen]

Fra Stroe Norske Leksikon (1989) :
Skanke, gammel norsk adelsslekt som skriver seg fra Jemtland og har forgenet seg vidt omkring derfra. Herr Olav Nilsson (ca.1400-1455) til Talgje i Finnøy, riksråd, ridder og høvedsmann på bergenshus, som ble drept av hanseatene i Bergen tilhørte denne slekt. Hans brødre Peter og Finnboge ble henholdsvis riksråd og biskop i Bergen; hans sønner Olav og Axel drev etter drapet på faren kampekrig mot hanseatene.- Etter våpenet å dømme var sogneprest Arnsten Jonssøn i Ringsaker (død 1547) også medlem av slekten; altertavlen som ble oppstilt i Ringsaker kirke ca. 1520 er sjenket av ham. Hans brødre var Amund Jonssøn til Evje i Rygge og biskop Eulf av Stavanger.- Til slekten hører visstnok også rektor i bergen, senere sogneprest i Innvik, magister Jon Mogenssøn Skanke (død 1618), som ble avsatt, tvangskilt, dømt til døden og henrettet for usedelig livsførsel, konemishandling og embetsforbrytelser. Han har ennå etterkommere i Sogn, og dette er slektens eneste nålevende mannslinje. Antagelig er de andre nålevende familier av navnet knyttet til den adelige slekten gjennom kvinneledd.
 
Den mest kjente Schanken tror jeg må være Kong Karl Knutsson Bondes hærfører (Ridder) ørjan Karlsson (ca.1400-1474)
 
Mvh. Fra en Schanke-ættling

[Alexander Lindquist]

Peder Mogensson Blix f.1543 i Undersåker han far Mogens Karlsson Blix var son till Karl Laurensson vars moder skulle heta Blix och utgå ifrån Skanckeätten någon som känner till det?

[Lars Lindquist]

Alexander!
Hör av dig till adressen ovan. Jag skulle vilja veta om vi är släkt??
Mvh/Lasse

[Marc Hernelind]

Jag har några frågor på släkten skanke  mina ättlingar härstammar Peder Nilsson född omkr 1330 Jordägare i Hov, Hackås (Z) också ser jag Skanevapnet Så står det Skunck(e) borde inte Släkt namnet bli Skanck(e) det är alltså Adelsläkten Skunck nr. 660 på vapnet är det ett ben med en Stövel,så frågan är då varför inte släkten Skunck(e)?
och det är släkten från Hov,Hackås,jämtland som tas med i Tabell 1under Adels släkten Skunck det är Jens Pedersen d.ä. bror Georgius Petri född i Hackås(Z) Kyrkoherde iÅkerbyPastorat Gift med en dotter till biskopen i Växjö Nicolas Stephani deras barnbarn Nikolaus Adlas Skunck den 12 jan 1660 och introduceras samma år.så min andra fråga är borde det här inte stå under Adelssläkt ?  
sen undrar jag om inte släkten kom från norge innan 1330 i Hackås Jämtland jag har en Barbara Skunck var föräldrar hette Ole Jonhssen Kyrkoherde i meldalen Norge han fru Anna Bull också från Meldalen ,Norge är det någon som känner till dessa ?

[Marc Hernelind]

Hans Cladius Klockvius
Kyrkoherde i Lit under åren 1639 -1681.
Hans född i Mecklenburg ,uppfostrad i Köpenhamn och får därpå sin prästliga tjänstgjöring i Norge till dess han förordnades till Lit.
Gift med Barbara [Skunck]år 1639 i Fors (Z)
hon var född omkr 1607 Meldalen ,Norge far var Ole Johnsen och mor Anna Bull båda från Meldalen Norge,en liten efterlysning om någon vet något  
Mvh Marc

[Martin Bergman]

Hej!
Jag känner till Maren Jensdotter Bull från Nordmar i Norge hustru till Erik Larsson Blix, född 1570 och präst i Opdal. Enligt mina noteringar var han son till Lars Månsson Blix, född 1540 och präst på Rödön (Z). Finns det kopplingar till Claudius Klockvius på något sätt? Kan det möjligtvis finnas kopplingar till Ragundaprästen Hans Nielsen Berg (1575-1666) också?
Mvh Martin B

[Marc Hernelind]

Tack Martin för upplysningen, här är din koppling ,Erik Larsson Blix född 1570 i Undersåker (Z) död 29 apr 1633 Opdalen ,Norge  
hans syster Margareta Larsdotter Blix född 1572
i undersåker församling Gifte sig med Hans Nielsen Berg och hans son som du kanske vet är Niels Hansson Berg Gift med Elisabet Pedersdotter Skunck(e) eller Skanck(e)Hov,Hackås släkten om  man får uttryka sig så . Jag vill ta upp Drake .Klockhoff =Kockovius ,Berg,Blix,Huss och Hovferberg går ihop en hel del,ett exempel Sophia Blix f.1626 Hammerdal församling (Z)gift med en Erik Olson Skancke Kapellan i Verdal i Norge.

[Marc Hernelind]

Med andra ord dom är systrar Anna Jensdotter Bull född omkr 1576 Nordmar i Norge död i Meldalen ,Norge tack Martin.känner du till mer så vi kan byta lite uppgifter?  
mvh marc  
Ps. Jag har en vän som heter Anne-Marie Leeuw och tacka för Skanckei Hov,Hackås hon har mycket som jag skall skicka till henne.

[Martin Bergman]

Hej Marc!
Eftersom det parallellt pågår en diskussion om Blixarnas anfäder vill jag ligga lite lågt. Jag skickar till Dig via mail de uppgifter jag har både med avseende på Blixarna och Bullarna (kan man skriva så, det låter lite komiskt). Jag forskar även kring Hofverbergarna eftersom dom ingår i mina anor och skickar med även dessa. Nu på på senare tid har även familjenamnet Gram (dansk prästsläkt från socknen Gram) kommit in i bilden. Jag återkommer i helgen.
Mvh Martin B

[Marc Hernelind]

Tack Martin för all info om Blit och Bull ,Gram det är spännande att se hur släkterna går i hop.
här kommer en fråga till veteranerna inom Skanke  
jag har läst boken av Roger de Robelin och ser hur jag först kommer in i Hackås ättlingarna och Barbar Skunka, Ope ätten ,sen Bjärme ätten, Verdals ätten , nästan in i alla grenar. men frågan jag har är På Ope Ätten  han har satt Torbjörn Guttormsson som ätten äldste med säkerhet kända stamfar. sen räknar han upp fyra led till Med Guttorm Östmansson tab.nr 1 och stam far vad vet man om dessa fyra led ? och vad för källor? finns det går det att säker ställa dessa led ?  
Sen skriver Roeger de Robelin så här NIls Ahnlund  menar att hövidingen Östeman Gudfastsson var farfars far till Guttorm,
han som nämns på den kända runsten i Frösö.  gift med Ingrid Guttormsdotter,Källa:JHH I sid 112.NIls Ahnlund  menar att hövidingen Östeman Gudfastsson var farfars far till Guttorm,han som nämns på den kända runsten i Frösö.  gift med Ingrid Guttormsdotter,vars far var Guttorm Åsulfsson i Rein [Rein ätten ] Källa:Norsk adel Oslo 1944 sid 87.
Källa:JHH I sid 112.Syster till den mäktige Bård Gutormsoon på Rein i Nordmöre dog 1194.
Finns det något i eller några källor som stödjer Nils Ahnlunds påstående ?

[Martin Bergman]

Ingen orsak Marc,
vi ska ju hjälpas åt när vi har möjlighet till det. Veteranklassen kan jag tyvärr för lite om. Så småningom kommer jag nog att engegera mig i detta också. Just nu engagerar jag mig kring Drake-släkten. Däremot har jag en fråga till dig som handlar om en av sönerna till Ragundaprästen Olof Claesson Rahm född 1620 i Högsjö sn, Ramviks by (Y). Rahm avrättades för landsförräderi 1678. Jag citerar Bygden: Blef såsom djekne i Gefle skola för hädelser 31 mars 1671 dömd till halshuggning och att å båle brännas. Han hade hämtat sina hädelser ur Anders Kempes böcker Perspicillum bellicum och Probatorium theologicum, hvilka synas varit spridda i Jämtland, där Kempe bodde.
 
Min fråga: Kan Bygdéns beskrivning säkerställas, eller är beskrivningen en myt?
 
Mvh Martin B

[Martin Bergman]

Jag missade att skriva att frågan gällde Olofs son Johan Olai Rahm
Mvh Martin B

[Marc Hernelind]

Hej Martin.  
det jag känner till i frågan är att Olof Claesson Rahm (Ragunda Prästen)född omkr 1610 Ramvik,Högsjöförsamling avrättad 27 maj 1678 gift med Elisabet Hansdotter Berg född 1603 i Ragunda församling (Z) dotter till kyrkoherden Hans Nielsson Berg  
Källor HSH del 3 sid 46  
 
1) Bernhard Granholm  
2) Familjer i Ragunda av Staffan Lindkvist  
ett par källor till,mvh Marc

[Anders Ryberg]

Ang. Bygd?n. Det har utkommit supplement till Härnösands stifts herdaminne. Kolla detta.

[Martin Bergman]

Tack Anders och Marc,
 
jag ska läsa och studera supplementet. Jag återkommer säkert med flera frågor. En orsak till att jag frågar är att det ska sättas upp ett bygdespel krin Olof Rahm vid Döda Fallet i Ragunda sommaren 2006. Jag försöker hjälpa en dam som är engagerad i detta. Anor och bygdespel råkade sammanfalla.
Mvh Martin B

[Roger de Robelin]

Bäste Hans Runske!
 
Jöns Pedersson Skunck, död i Stockholm 1663, var bl.a. kemnär i Stockholm 1661. Den nämnda tomten i kv Kejsaren på Södermalm köpte han år 1652 21/12 av sin svärfar Anders Larsson. Jöns bror lagmannen Nicolaus Skunck (1614-1676) adlades 1660. Se Roger de Robelin, Skanke ätten, Röros 1995, s. 404ff. Boken finns på Kungliga biblioteket.
 
Mvh RdR

[Robert Monsen]

Under Skanke-ätten, Roger de Robelin, 1995, side 120, ældre Vinälvengrenen, tab. 315, XII, der Joen Ørjansson hade två söner, Karl Joensson ock okjent NN Joensson. Denne okjente son, NN Joensson, var som vi ser vistades i Norge (rest til Norge). Kjenner noen till om det fra svenske kildeskrifter kan gi informasjon om hvor till i Norge denne NN Joensson var rest?   
 
Vänlig
Robert Monsen.

[Robert Monsen]

Under Skanke-ätten, Roger de Robelin, 1995, side 120, ældre Vinälvengrenen, tab. 315, XII, der Joen Ørjansson hade två söner, Karl Joensson och okjent NN Joensson. Denne okjente son, NN Joensson, var som vi ser vistades i Norge (rest til Norge). Kjenner noen till om det fra svenske kildeskrifter kan gi informasjon om hvor till i Norge denne NN Joensson var rest?   
 
Vänlig
Robert Monsen.

[Tomas Karlsson]

Svar på Torleif Ericsons inlägg från söndag den 20 april 2003 kl. 21.22:
 
Hittade ett par bra sidor på nätet som rör Skanke-släkten samt kungarna av Man:
 
http://www.winnem.com/siec/nSkanke.htm
 
http://www.rootsweb.com/~medieval/man.htm
 
 
Stewart Baldwin har på sistnämnda länk gjort en riktigt bra sammanställning över kungaättens genealogi. Torleif Haraldsson och Magnhild finns dock ej med - är deras koppling till kungahuset en ren efterhandskonstruktion eller finns primärkällor?
 
Du beskriver Magnhild som dotter av Olof Svarte (död 1237) - samtidigt skriver du (citat) ...Torleifs far härstammade från samma ätt genom Olof Is far Godred IV av Sudreys och 3 kungar som mellanled. (slut citat) När jag då tittar på Baldwins kompilering får jag det till att Torleifs far måste ha varit Harald (Godredsson), kung av Man kort före sin död 1250/52 (jmfr detta med Espell/Sahlin som i sitt släktträd skriver att Harald Godredsson dog ca 1287). Detta skulle i så fall betyda att Torleif gifte sig med sin farfarsfars brorsdotter!!! Inte omöjligt, men föga troligt.
 
Det är Magnhild som är det galopperande problemet när det gäller konjekturen, jag har sett släktträd där hon förekommer än som Olofs barn, än som hans barnbarn. Historikern Barney Young på Isle of Man tycker jag verkar ha presenterat den rimligaste konjekturen - han pekar ut henne som dotter av Godred Magnusson vilket gör henne till Olofs barnbarnsbarn samt Torleifs brylling. Eftersom vi dessutom vet att Olof Svarte var minderårig vid sin fars död 1187, samt att Magnhilds son Halsten Torleifsson var vuxen då han nämns ffg 1303, stämmer också kronologin.
 
Du skriver vidare att (citat) ...Halsten Torleifsson härstammar i en obruten manslinje från Erik Blodyxas son Godred (Gudröd) och därmed direkt från Harald Hårfagre. Något tvivel på detta finns knappast... (slut citat) Studera Baldwins sida så kommer du säkert börja tvivla lite. :-)
 
För att läsaren ska få en bättre överblick över personer och släktförhållanden bifogar jag en stamtabell för Magnhild och Torleif Haraldssons gemensamme stamfar Godred (ibland kallad Godred Svarte) vilken avled 1187. För en mer fullständig genealogi hänvisar jag till Baldwins kompilering.
 
STAMTABELL Godred Svarte av Man  
--------------------------------------------------------------------------------
 
TABELL 1
  Godred Svarte av Man, kung av Man 1153-58 o 1164-87, av Dublin 1155-56
  * † 1187-11-10 Peel Castle, Isle of Man (då norskt)
     var tillfälligt avsatt 1158-1164 av Somerled vilken han 1156 nödgats dela Isle of Man med
  Begravd: Iona
    Make: NN, konkubin/er
    Barn:
      Ragnald (Reginald) av Man, kung av Man 1187-1226/29, tabell 2
      * † 1229-02-14 Tynwald Hill avsattes 1226, sökte återta Man 1228 o 1229, besegrades o dödades av brodern Olaf
      vid Tynwald Hill
         erkändes såsom usurpator ej av norska hovet, blev vassal till England o påvestolen 1219
      Ivar av Man
      * † 1249 efter levde 1249 då han mördade brorsonen kung Reginald av Man
    Make: Finola (Findguala)
    Barn:
      Olaf Svarte av Man, kung av Man 1226/29-1237, tabell 3
      * 1174/1177 faderns legitime tronarvinge † 1237-05-21 cirka 62 år Peel Castle, Isle of Man (då norskt)
         lyckades i kriget 1226-1229 slutligen besegra o döda halvbrodern Reginald
 
 
GENERATION 1
 
 
TABELL 2 (Generation 1, från tabell 1)
  Ragnald (Reginald) av Man, kung av Man 1187-1226/29
  * † 1229-02-14 Tynwald Hill avsattes 1226, sökte återta Man 1228 o 1229, besegrades o dödades av brodern Olaf vid
  Tynwald Hill
     erkändes såsom usurpator ej av norska hovet, blev vassal till England o påvestolen 1219
    Barn:
      Godred Donn av Man, samregent/lydkung till Olaf Svarte, tabell 4
      * † 1231 Lodhus erhöll Lodhus o dödades av folket där i en revolt
 
 
TABELL 3 (Generation 1, från tabell 1)
  Olaf Svarte av Man, kung av Man 1226/29-1237
  * 1174/1177 faderns legitime tronarvinge † 1237-05-21 cirka 62 år Peel Castle, Isle of Man (då norskt)
     lyckades i kriget 1226-1229 slutligen besegra o döda halvbrodern Reginald
    Make: Lawon of Kintyre
    Barn:
      Harald av Man, kung av Man 1237-1248, tabell 5
      * † 1248 drunknade på sin bröllopsresa från Norge hem till Man vid Wales (?) kust
         regerade fredligt o dubbades till riddare av Henry III av England
      Reginald av Man, kung Ragnvald av Man 1248-1249, tabell 6
      * † 1249-05-30 Isle of Man (då norskt) mördades av farbrodern Ivar
      Magnus av Man, siste kung av Man 1249/52-1265, tabell 7
      * † 1265-11-24 Ross Castle
         bistod 1263 norske kung Haakon på dennes misslyckade skotska expedition o blev sedan skotsk vasall
    Make: Christina of Ross
    Gifta: 1222
 
 
GENERATION 2
 
 
TABELL 4 (Generation 2, från tabell 2)
  Godred Donn av Man, samregent/lydkung till Olaf Svarte
  * † 1231 Lodhus erhöll Lodhus o dödades av folket där i en revolt
    Barn:
      Harald av Man, kung av Man, tabell 8
      * † 1250/1252
 
 
TABELL 5 (Generation 2, från tabell 3)
  Harald av Man, kung av Man 1237-1248
  * † 1248 drunknade på sin bröllopsresa från Norge hem till Man vid Wales (?) kust
     regerade fredligt o dubbades till riddare av Henry III av England
    Make: Cecilia Haakonsdotter (Sverrunga-ätten)
    * 1223/1225 † 1248 cirka 25 år drunknade på sin bröllopsresa från Norge till Man vid Wales (?) kust
    Gifta: 1248
 
 
TABELL 6 (Generation 2, från tabell 3)
  Reginald av Man, kung Ragnvald av Man 1248-1249
  * † 1249-05-30 Isle of Man (då norskt) mördades av farbrodern Ivar
    Barn:
      Mary av Man
      * † 1293 efter levde 1293 då hon förde anspråk på Man
 
 
TABELL 7 (Generation 2, från tabell 3)
  Magnus av Man, siste kung av Man 1249/52-1265
  * † 1265-11-24 Ross Castle
     bistod 1263 norske kung Haakon på dennes misslyckade skotska expedition o blev sedan skotsk vasall
    Make: Mary of Argyll
    * † 1300/1303
    Barn:
      Godred av Man, tronkrävare på Man 1275, tabell 9
      * † 1275
         kung av Sudröyene 1265-1266
 
 
GENERATION 3
 
 
TABELL 8 (Generation 3, från tabell 4)
  Harald av Man, kung av Man
  * † 1250/1252
    Barn:
      Torleif Haraldsson, kung av Sudröyene?, tabell 10
      * † 1292 efter
 
 
TABELL 9 (Generation 3, från tabell 7)
  Godred av Man, tronkrävare på Man 1275
  * † 1275
     kung av Sudröyene 1265-1266
    Barn:
      Magnhild, vars exakta fäderne är osäkert, tabell 10
      * † 1293/1295 Norge
 
 
GENERATION 4
 
 
TABELL 10 (Generation 4, från tabell
  Torleif Haraldsson, kung av Sudröyene?
  * † 1292 efter
    Make: Magnhild, vars exakta fäderne är osäkert
    * † 1293/1295 Norge
    Barn:
      Halsten Torleifsson, norsk riddare o riksråd, sysselman i Jämtland 1326
      * † 1345 cirka
         till Egge i Tröndelag, nämns ffg 1303 o var redan då riddare o riksråd, förde skanke-vapen
 
 
Biografiska källor:
The Comprehensive Gazetteer of England and Wales, 1894-5.
 
Sir Robert Douglas of Glenbervie, Baronet, The Baronage of Scotland, Edinburgh, 1798, s. 374-375.
 
Sir Robert Douglas of Glenbervie, Bart., The Peerage of Scotland, Vol. 2, Second Edition, John Philip Wood, Esq., Editor, Edinburgh, 1813, s. 5.
 
John Burke, Esq., A Genealogical and Heraldic History of the Commoners of Great Britain and Ireland, Vol. II, Baltimore, Genealogical Publishing Co., Inc., 1977, s. 175-178.
 
Rev. Dr. Donald MacKinnon, Macleod Chiefs of Harris and Dunvegan, Edinburgh, The Clan MacLeod Society, 1969, s. 1, 4-7.
 
Alick Morrison, The Chiefs of Clan Macleod, East Kilbride, Scotland, Associate Clan MacLeod Societies, 1986, s. 13, 17-20.
 
För Halsten Torleifsson, se vidare DN III:53 och DN III:56.
 
För Skanke-ätten, se Roger de Robelin (1995) och Young G.V.C (1986).
 
För övriga källor hänvisas till länkarna ovan.
 
 
Avslutande kommentar
The Comprehensive Gazetteer of England and Wales, 1894-5, hävdar att kung Magnus dog utan arvingar 1265. Stewart Baldwin hänvisar dock till Chronicle of Lanercost samt ESSH, vol. 2, pp. 672-3.
 
 
Ha en trevlig söndag allihop! :-)
 
/Tomas

[Tomas Karlsson]

Fick ett tips på en sida som behandlar ämnet Halsten Torleifsson. Skanke-ättlingen Egil Moe drar sina egna slutsatser utifrån olika källor, litteratur och sagor. Magnhilds död specificeras till år 1295, Torleifs till år 1280, och Torleifs far Harald överlever till år 1287 efter att ha avsatts av norske kung Haakon Haakonson 1250. Att avgöra vad som är saga och vad som är sanning låter sig ej göras, men sidan är väl värd ett besök ändå:
 
http://home.no.net/haberre/Slekt/hallsteins_bok.htm

[Pål Gjerde]

Hei !
 
På Selnes i Gratangen, Troms fylke bosatte seg omkring 1650 en Hans Hansen Schanch. Hans kom i følge tradisjonen fra Jämtland og skal ha vært av adelsslekt. Han er født omkring 1626 og døde i 1686 på Selnes. Han hadde sønnen Reinholt (f. 1650) og datteren Marit (f. 1655). (Astadfjord Bygdebok, Gratangen 1, s. 36-37).
 
Er det noen som kjenner til noen Hans Skanke i Jämtland rundt denne tiden ?
 
mvh Pål Gjerde, Oslo, Norge

[Marc Hernelind]

Torleif och Thomas ,jag har med intresse följt inläggen om Halsten Torleifsson gift med Manghild Olofsdotter de är föräldrar till Nils Halstensson som är den längsta jag kommit till i Skancke släkten här är lite jag har om honom
Nils Hallsteinsson, Jämtlandsriddaren och sysslomannen.samt Godsägare av hov.
Gift med Kristin Hallvardsdottter. belagd av några medeltida dokument
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Brevnummer: 5145
Utfärdandedatum:13450318 Utfärdandeort:
Datum- kommentar:a Språk:norska
DS-nummer: DS 3920 SD-nummer:
Utfärdare:Niklas Halsteinsson.
Innehåll:Niklas Halsteinsson upplåter genom sysslomannen i Jämtland Niklas Petersson åt kungen, såsom bot för ett begånget dråp, jord i Berg, som han dels fått med sin hustru dels själv köpt, och i Mjeldeime samt sitt laxfiske i Ragunda.
Brevtext: Ollum monnum þeim sem þetta bref sea ædr høyra sendr nichulas halsteinsson quediu guds ok sina" Ek gerir ide kunnigt at .a. friadaghen .i. mot viku .a. setta. are ok tuttugta rikis mins vurdulegs herra magnusa med guðs nad noregs suya ok skane kunungs,, lauk ek nichulase peterssyni suslumanne .i. iamptalande minum herra kunungenum til handa ok til rettrar eignar firir brut þau er mik vara gifuin vm aftak tofua .i. Kolnese iordena firir bergi jm sem min kona atte med henne minne ok adra iammukla þer ner liggiande þa sem ek køypte af olafue vestenakers ok þer med halfua iordena .a. mieldeime upsidis vid þa iord er min herra atte þer fyrra,, ok þa laxafiske sem ek atte .a. rafuundum lauk ek þetta minum herra alt frialst ok akiera laust firir huerium manne,, ok til sans vitnisburda sette ek mit insigle med insiglum olafs haquonarsunar ok nichulase eskielsunar firir þetta bref er gort var a deigi ok are sem fyr seigir.
Extratext:
Sigillinformation: Sigillen: Nils Halsteinssons, (3 lår och ben utgående från en midtpunkt till hörnen i skölden); N:o 2, Olof Håkanssons, fragment; N:o 3, Nils Eskilssons (en sexuddig stjerna i sköld).
Sigillanter:utfärdren samt Olav Håkansson och Niklas Eskilsson
Sigill:se DS nr 3920
Original: or. perg., RA 0101
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Brevnummer:5146
Utfärdandedatum:13450318 Utfärdandeort: Berg
Datum- kommentar:b Språk: norska
DS-nummer:DS 3919 SD-nummer:

Utfärdare:Arne Gefvalsson och Lafrans Gunnarsson, lagman i Jämtland.
Innehåll:Arne Gefvalsson och Lafrans Gunnarsson, lagman i Jämtland, dömer Niklas Halsteinsson, som livsfarligt med yxa slagit Tolve i Kolnäs, att ha förbrutit liv och gods, och uppger vad han i jord, vatten och fiske erlagt som böter till Kronan.
Brevtext: Ollum guds vinum ok sinum þæim sem þetta bref sia, edr ho'yra sænda arne gefvalldzson ok lafranz gunnason loghmadr J jamtalande quediu guds ok sina ydr se kunnight at a friadaghen nesta eftir gregorii messe a setta are ok tyttughta rikis vars virdolegs herra magnusar med guds miskun noregs Svyia ok skane konogs varom vitt þar j hia j seszstofunni firir berghi er nichulas hallsteinsson vidr gek at han hafde slæighit j hofuudat tofva j kolnese j sialfs sins hæimili med taparo'xsi ok sidan var han gripin ok j sleda fo'rdr J æg af sueinum herra hallsteins ok þæim flæirum sem j þæiri hæimfærd varo, Spurdi þa ronny huspro'yia huar han hafde suo jlla slæighit j hofudat. kuod han ser þat sar miok illa lika ok lysti vndir vatta at huart sem han fenge þar af boott edr bana þa gerde þat eingi vtta [d.v.s.: vttan] nichulas sem boret var ok suaret firir ollr. Nu af þui at eingi hafde vighlysing a komet ok at han var satter vid profasten er sokana gaf at vphafve. ok at han hafde bodet logh firir sik þa do'mdom mitt j vars herra konogsens valld bæde lif ok gotz. Sidan gerde nichulas petersson alsætte vid adr næmdan nichulas halsteinsson a þan haatt at han lauk varom herra konogenum halfen mielleim ok laxsa fiskina a rafvndum, En kristin kona hans lagdtill af sinu godze halfven ytragarden firir berghi ok annen halfven ko'ypti hon þar samstyndis af olafue vesten akrs ok lauk sidan allen saman ytra garden bæde olafs luta ok sin med bæiggia þæira tunum ok tuftum firir berghi ok j ytragardenne mielleimi ok laxsafiskina med lutt ok læighuburd ok ollum odrum lunnendum sem till þæira eigha at liggia edr leghet hafva fra forno ok nyiu trygdu þau ok sko'yttu opt nemdr jarder med vatne ok veidistodum vndir krununa till æfvenleghrar eighnar. en nichulas borgade honom gridum ok assette firir varom herra konogenum vm alla þa luti sem han var þa brotlighar ok till sanz vitnisburdar sæittu botolfuer agmundrson gummi j ase jon vigleiksson ok nichulas askielsson sin insigli med okkrom insiglum firir þetta bref er gort var j stad dæighi ok are sem fyr sæighir.

Sigillinformation:Sigillen: Af N:o 1, 4, 5 finnas obetydliga fragmenter; N:o 2, 3, 6 borta, remsorna qvar. Sigillante Botulf Agmundsson, Gummus i Ase, Jon Vigleiksson, Niklas Askielsson
Sigill: se DS nr 3920 Original: or. perg., RA 0101
Tryckt: DS nr 3919 Tryckt regest:
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
18. mars 1345. Regesta Norvegica V, 1337-1350, nr. 757.
Avhendelsesbrev fra Nikolas Hallsteinsson: For drapet på Tove i Kolnese har han betalt til sysselmannen i Jemtland Nikolas Petersson, kongen til hånde, den jorden firir Berghi som hans kone eide, og like mye til, som han har kjøt av Olav Vestanåker, foruten halve jorden i Mjelle, opptil den jorden som kongen eide der fra før, og det laksefisket han hadde i Ragunda.
Beseglet av utstederen, Olav Håkonsson og Nikolas Eskillsson.
firir berghi på Frøsø, 1. mars 1348. Regesta Norvegica 1337-1350, nr. 1020..
Provsbrev fra Lavrans Gunnason, lagmann i Jemtland, og Svein på Østnår: 24. februar var de i setstua firir berghi på Frøsø, da Nikolas Hallsteinsson og Olav Jonsson håndtokes på å møte på stevne for Nikolas Petersson, angående de klagene som Nikolas hadde på Olav. Lørdagen etter møtte Olav på stevnet, men ikke Nikolas, og heller ikke noen ombudsmann for ham.
Beseglet av utstederne.
De er med stor sikkerhet antatt at det er Nils Hallsteinsson som har bygget en stue/bod, datert gjennom dendrokronologi til omkring 1353. Døren på denne boden er prydet med smidd jerndekorasjon som meget sterkt minner om skankevåpnet. Boden synes å ha gått i arv til Elisabeth Jensdtr. Skanke fra Hov i Hackås, gift med kyrkoherden Mogens Pedersson Herdal, og har ført den til prestegården i Sveg. Deres datter Mette Mogensdtr. Herdal, gift med Måns Pedersson, arvet den i sin tur, og førte den med seg i hjemmegifte til gården Eggen i Sveg, Herjedalen, der den er bevart som et kulturminnesmerke
Källa: DN III:517,Hfl A1:I,VHAAEkblad II:H sid 185 nr.3
-------------------------------------------------
min fråga är om man kan fått fram medeltida dokument på Halsten Torleifsson,jag har inte ännu själv hunni8t kolla era källor eller befintliga källor mvh Marc