Salina

[Sonja Larsson]

Är Salina vallonsläkt eller inte?
I alla fall gifte sig Margareta Salina med vallonen Carl Personne enligt en uppgift jag fått från vederhäftigt håll.
Med det är tyvärr det enda jag lyckats få fatt i.
Margareta och Carl fick bl a en dotter Barbro Personne, född 12/8 1713, som i vuxen ålder gifte sig med Lorens Bonnevier.
 
Finns någon där ute i cyber-rymden som har någon information om Margareta Salina eller Carl Personne??
Vänliga hälsningar och God Jul önskar
Sonja Larsson

[Jan Johansson]

DEL 1 av 3.

Hej Sonja,

Din förfrågan gjordes i juletid 2005, ser jag, och kanske du har hittat mer information om Margareta Salina. Tyvärr har jag inga nya säkra uppgifter om Margareta Salina, som var gift med Carl Personne. Däremot har jag hittat en hel del information, som jag tycker tyder (svagt) på att Margareta var ättling, eller på annat vis släkting, till hovkirurg Baltasar Salinus (1587-1660). Sammanställningen nedan hoppas jag kan ses som underlag för vidare utredning angående denna hypotes. Den har blivit så lång att jag delar upp det här inlägget i tre delar.

Själv försöker jag reda ut det ganska vanliga släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 och med detta fick jag nyligen skäl att titta på släktnamnet Salina. Här är en sammanställning av funna, mer eller mindre långsökta, kopplingar mellan släktnamnen Brun och Salina. Mycket av informationen nedan har kopplingar till släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700, och till en början hade jag tänkt göra kommentarer. Emellertid inser jag att texten då skulle bli alltför lång. Om du, eller någon annan, undrar över något angående dessa kopplingar (eller angående information som tycks vara ”tagna ur luften”) svarar jag gärna på frågor – så gott jag kan.

Carl Personnes (och Margaretha Salinas?) dotter, Barbara Personne (1713-1791), gifte sig med räckardräng Lorens Bonnevier (1710-60) den 1/10 1739 i Ununge (länk till Kjell Lindbloms ”Tillägg N V del I och II” [se menyn till vänster]: https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/ ). Lorens var (möjlig/trolig?) son till Lorens Bonofier (tabell 12 i Kjells bok Nordisk Vallongenealogi (NV) del 1, sida 72) enligt Kjells inlägg på Anbytarforum i tråden om smedsläktnamnet Bonnevier (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67297.msg1697218#msg1697218 , se även min fråga i inlägget ovan Kjells svar).

Eftersom Lorens Bonofier gifte sig 30/11 1706 med Brita Jansdotter Stockman var hon troligen mamma till Lorens Bonnevier (1710-60). Brita var möjligen släkting (syster/halvsyster/brorsbarn?) till Nils Jönsson Stokman, vars son Andreas döptes den 21/11 1677 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, SVAR:s bild 86). En av Andreas faddrar var David Richters hustru. David var trolig släkting till Catharina Hansdotter Richter, som var gift med krögare Daniel Johansson Le Brun. Daniel är omnämnd i Kjells bok NV del 1, sida 107, där det står att han fick burskap i Stockholm 7/4 1704, men Kjell har uttryckt sin tvekan (här på Anbytarforum) om att Daniel hörde till en smedsläkt.

En kusin till Lorens Bonofier (tab 12), Laurentz Bonevier (tabell 24 i NV del 1, sida 76) gifte sig 1:a gången ca 1707 med Catharina (le) Brun (bg 13/3 1748 i Ö-L) och 2:a gången den 11/9 1748 i Ö-L med Catharina Lang (vars släktnamn finns vid ett flertal ställen i mina anteckningar om Brun i Stockholm omkring 1700). Catharina (le) Brun var trolig (OBS! endast trolig!) dotter till Jean/Johan le Brun (ny version av tabell 10 i NV del 1, sida 109) enligt Kjell Lindbloms inlägg här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67728.msg1697327#msg1697327 .

Jean/Johan le Brun var brukskarl i Älvkarleby 1670-72 och den 12/6 1681 gifte han sig med Karin Jockomsdotter i Ovansjö. De bör då ha jobbat vid Högbo bruk. Med stor osäkerhet var Karin eventuellt dotter till ”Monhr”/”Manh:e”(monsignor eller manhaftige?) Jochum Zellinger vars namn är överstruket i en lista, daterad 20/3 1672, över bänkrum i Älvkarleby församling (LIa:1, SVAR:s bild 44, AD:s bild 390). Troligen var Jochum samma person som tullnär Jochum Zelling, som gifte sig 1674 i Söderhamn (LIa:1, sida 172). I ett protokoll, daterad 5/3 1684, från Söderhamns rådstuga framkommer att tullnär Carl Zellinger tog över tjänsten (som tullnär) efter sin bror, salige Jochim Zellinger (Svea Hovrätt Advokatfiskalen Gävleborg län, EZIe:3167, sida 3). I Johan Axel Almquists Bergskollegium och Berglagsstaterna 1637-1857 : administrativa och biografiska anteckningar (1909) står att Joachim Zellinger 1673 var/blev bergsfogde i Gästrikland och i Hälsingland med avsked den 27/4 1676 samt att han samma år (1676) var/blev stadsskrivare och organist i Söderhamn (sida 303).

Den 8/5 1705 i Söderhamn avled faktor Johan Lemoine (tabell 22 i Kjell Lindbloms Nordisk Vallongenealogi (NV) del 2, sida 58). Han var bokhållare i Stockholm 1694-99 och var gift med Cathrina Stenfelt (född 26/9 1673 i Älvkarleby). Även Johans syssling, Johan Lemoin (tabell 15 i NV del 2, sida 56) var gift med en person från Älvkarleby (Sara Bock). Sysslingens farbror, Nicolaus Lemoin (tabell 16, sida 56), gifte sig den 28/12 1674 i Ovansjö med Karin Larsdotter från Högbo bruk. Nicolaus var, liksom sysslingens pappa, förstås även kusin till faktor i Söderhamn Johan Lemoines pappa (Baltzar Lemon, tabell 19, sida 58).

Förhoppsningsvis blir ”intrigerna” i texten ovan mer överskådliga i denna schematiska bild (streckade linjer betyder osäkerhet):

[Jan Johansson]

DEL 2 av 3

Kristina Salina (död >1674) var gift med tullnär i Västervik Johan (Johansson?) Bruun, som var död senast 1675 enligt uppgift i ”Allmän anmärkning” till Supplement nr 7 i arkivet ”Kammarkollegiet Likvidationsakter (Likvidationer)”, som har referenskod SE/RA/522/16 (där nr 552 avser arkivet ”Kammarkollegiet Ämnessamlingar”) ”Bruun, Johan, tullnär i Västervik; 1675, nådår för hans änka, Kristina Salina”.

Länk till Supplement nr 7 (se ”detaljer”): https://sok.riksarkivet.se/arkiv/xUfKi1RQCqIygKdY001Cu1 .

Med viss osäkerhet (pga svårtydbar text) bekräftas namnet Kristina i en dopnotis, daterad 16/4 1669 i Västervik (C:1, sida 167); ”h. Kierstin Johan Bruns” var dopvittne vid dop av kyrkoherde Arvidi Rydelijs dotter Beata. Eftersom Arvid själv, hans hustru (Maria Daalhemia) respektive hans/deras dotter, Anna, var dopvittnen vid dop av tre av tullnär Johan Bruuns barn (se nedan), är det möjligt att någon form av relation fanns mellan dem.

Tullnär Johan Bruun begravdes mellan 12/4 och 1:a Advent 1674 i Västervik (C:1, sida 316).

Första gången namnet Johan Brun dyker upp bland Västerviks dopnotiser sker den 18/4 1668, då rådman Dieterich Baumans son, Dieterich, döptes (C:1, sida 149). Dopvittnena var: Johan Brun, Fredrich Sifwersson, skolmästarens hustru (i Västervik mtl 1667 står att skolmästaren då hette Johan Törning) hustru Ingrid Börgesdotter (möjligen gift med skolmästaren) och jungfru Eleonora på slottet (möjligen palatset som Königsmarck lät uppföra på 1650-talet där Stegeholms slott hade legat, och möjligen var jungfru Eleonora släkting till Königsmarck). Tullnär Johan Brun med hustru och en piga (men inget barn över 15 år) blev registrerade i Västervik mtl 1668 (men inte i mtl 1667) under rubriken ”kronans beetiän:de”. Han bör då alltså redan ha varit gift, troligen med Kristina Salina (inte vigda i Västervik, eller möjligen vigda där före 1655).

Tullnär Johan Bruns barn döpta i Västervik:

- Christina dp 14/6 1668, dopvittnen: Anders Andersson, Per Månsson, hustru Karin Bauman, Johan de Rees hustru(?)* Karin Niclas(dotter?) och jungfru Maria Bauman.
* Emellertid: den 1/1 1661 vigdes handelsman Johan De Rees och Anna Hansdotter Bauman i Västervik (C:1, sida 54).

- Carl dp 20/1 1671, dopvittnen: kyrkoherde Arvid Rydelius, rådman Abraham Persson, Hans Baumans hustru Anna och Per Månssons hustru, eller dotter, Anna.

- Anna dp 25/9 1672, dopvittnen: Johan de Rees, Christopher Bauman och hustru Maria Dalhemia (gift med kyrkherde i Västervik Arvid Rydelius).

- Margaretha dp 3/12 1673, dopvittnen: Dieterich Dichman/Dickman, Hans Bauman, Nils Persson, Per Månssons hustru Karin, (tullnär) Erik Öhrns hustru Margareta och kyrkoherdens dotter, jungfru Anna (Rydelia).

Den 7/10 1670 var Johan Brun dopvittne vid dop av Erik Bruns son Erik i Västervik (C:1, sida 169). Befallningsman Erik Bruns dotter, Cherstin, döptes den 11/3 1676 i Västervik (C:1, sida 201). Dopvittnen var: rådman Abraham Persson, tullnär Bastian Standopf*, Johan de Rees, Didrich Baumans hustru Christina, Didrich Johanssons hustru Cherstin och jungfru Christina Salina/Hadina(?).

* Inventering av tullnär Bastian Standophs dödsbo gjordes den 24/9 1681 (eller 1691? – se sida 23) i Västervik (Västervik rådhusrätt och magistrat, FI:1, sida 21). I dokumentet framkommer att Bastian hade två, då omyndiga, barn; en dotter (jungfru Irina) och en son (Philip Standopf), men han tycks ha haft fler barn, åtminstone dottern Catharina (gm Mårten Zehltrecht – se sida 27 respektive sida 25). Möjligen var Catharina emellertid samma person (1691) som jungfru Irina (1681). Möjligen var Bastian Standoph gift med Maria Zimmerman (se sida 36). Släktnamnet Zeltrecht påminner lite om Zedritz i Stockholm omkring 1700 (exempelvis myntmästarna Henrik och Georg Zedritz).

Den 16/6 1672 var Johan Bruns hustru (Christina Salina) och jungfru Maria, dotter till Göran Carsberg (troligen förre tullnären Göran Jacobsson i Carsberg) dopvittnen vid dop av Elias Hanings dotter i Spersund i Västervik (C:1, sida 181).

Den 31/10 1672 var tullnär Johan Brun och tullnär Erik Öhrn dopvittnen vid dop av Jonas Barks dotter, Dordi, i Västervik (C:1, sida 182). Erik Örns namn hittas i Västervik mtl 1669 (under Johan Bruuns namn), men inte i mtl 1668. Namnen Erik Örn och Johan Giers finns i Älvkarleby mtl 1669, men inte i mtl 1674, under rubriken Älvkarleby bruksfolk (jämför information om Älvkarleby ovan). Släktnamnet Giers har (i järnbruk-sammanhang) vallonskt ursprung enligt uppgift i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Örn på tyska är Adler.

Biskop Samuel Enander adlad Gyllenadler (1607-70) var bror till Anna Enander (1615-68). Anna var svärmor till ovan nämnda kyrkoherde i Västervik Arvidus Rydelius (källor: https://sv.wikipedia.org/wiki/Daniel_Laurentii_Daalhemius och https://www.adelsvapen.com/genealogi/Enander ).

Samuel och Annas brorsbarn, Johan Enander (troligen född omkring 1660), var tullskrivare i Hjo (se barn i TAB 2 i länken till adelsvapen).

Samuels dotter, Elisabet Gyllenadler (1639-80), gifte sig 1658 med ärkebiskop Olaus Swebilius (1624-1700). Olaus och Elisabets barnbarn, Olof Adlerberg (1699-1757), gifte sig 1731 med Elisabet Catharina Lindbom (1702-32) i hennes 2:a gifte. Elisabet Catharina var dotter till brukspatron samt tullinspektor Peter Lindbom, och hon hade tidigare varit gift med brukspatron Jonas Salin (1693-1730), som troligen var son till nedan nämnda brukspatron Anders Sahlin (svåger till tullnär Johan Brun).

Tullinspektor Peter Lindbom var möjligen/troligen släkting till borgmästare i Västervik Laurentius Jonae Lindebom (född 1622 i Västervik, död 1678 i Gladhammar socken där; a) även kyrkoherden hade släktnamnet Lindebom* [och var gift med en syster till Laurentius hustru], och b) augment till Peter de Try och Tore (Jönsson/Johansson) Bruns rusthåll fanns på 1680-talet respektive omkring 1700, se mina två inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674590#msg1674590 och här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67398.msg1667324#msg1667324 ).

Borgmästaren i Västervik Lars Lindebom/Lindbom var, precis som kyrkoherden i Västervik Arvidus Rydelius, måg till ovan nämnda Anna Enander (1615-68).

* Kyrkoherde i Gladhammar Jacob Jonsson Lindebom (1620-71) var bror till borgmästare i Västervik Lars Jonsson Lindbom (1622-78) enligt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=26515.msg427672#msg427672 .

Den tidigare tullnären i Västervik hette Göran Jacobsson. När hans barn döptes känns några av ovan nämnda namn igen:

- Den 10/6 1663 döptes tullnär Göran Jacobssons son, Göran, i Västervik (C:1, sida 127). Dopvittnen var: landshövdingens bokhållare (som var?) mäster Petter Bengtsson, guldsmed Hans Bauman**, landshövdingen hustru, Dirck [Dieterich?] Baumans hustru Kirstin, Karin Johansdotter Dichman (Dijkman) och Kirstin Måensdotter.

** Den 8/3 1663 vigdes Johan (möjligen variant av Hans) Bauman och Karin Johansdotter Hammarina i Västervik (C:1, sida 56). Hon var möjligen släkting till Erik Benedicti Hammarinus, som 1638-44 var kyrkoherde i Ovansjö fs där tidigare nämnda Johan le Brun och Karin Jockomsdotter vigdes 1681. Eriks brorsbarn, Olof Bengt Gammal (1685-1753), ägde ett hemman i Smedserum (Tuna sn), som ligger 3 mil väster om Västervik (se barn i TAB 5 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrona_nr_879#TAB_5 ).

- Den 5/7 1665 döptes tullnär i Carsberg Göran Jacobssons son, Carl, i Västervik (C:1, sida 141). Dopvittnen var: Jon Jönsson, mäster Arvid Rydli (kyrkoherden), Sven Jonsson, hustru Gertrud von Camphusen, Måns Anderssons hustru Anna och Ingrid Börgesdotter (skolmästarens hustru?).

Tullnär Göran Jacobsson med hustru, samt ”Britta i Tulstugan [tull-stugan]” (men inte Johan Brun), blev registrerade i Västervik mtl 1667 (östra roten?).
Den 17/5 1667 begravdes tullnär Göran Carsberg (möjligen taget efter Karstorp i sydvästra Västervik) i Västervik (C:1, sida 303).

[Jan Johansson]

DEL 3 av 3

Hovkirurg Baltasar Salinus (1587-1660); sammafattning av Olle Salins artikel Hovkirurgen Balthasar Salinus och hans släktkrets – Från polska Preussen till stormaktstidens Stockholm, nedladdad 2025-03-11 från https://www.sahlinska.se/pdf-filer/balthasar_salinus_soh.pdf ).

Baltasar föddes 1587 i Danzig (Gdansk) som son till jurist Casparus Salinus och hustru Apollonia. Han kom till Stockholm 1611 som utbildad kirurg (bårdskärare/bardberare/barberare) och började jobba 1614 på Den Heliga Andes hospital i Danviken. En succesiv övergång från titeln bårdskärare/barberare till titeln kirurg sker/börjar ske på 1640-talet och 1685 bytte Barberareämbetet namn till Kirurgiska Societeten.

Baltasar Salinus blev 1624 föreståndare vid tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm där han åter var föreståndare 1641-53.

Baltasar hade en syster, Catharina Salina. Enligt Olle Salin var hon gift med kirurg Balthasar Jungfrau från Danzig, men i protokoll vid inventeringen efter hennes dödsbo framkommer att hon var skild ifrån bagare Hindrich Horn vid sin död (daterat 6/4 1669 i Stockholm, F1A:11, sida 526).

Baltasar Salinus var gift, i sitt 3:e gifte, med hustru Elisabeth Carlsdotter, som överlevde Baltasar. Hon var dotter till kunglige husgeråd- och myntskrivare (omnämnd även som myntmästare), samt 1616 utnämnd till assessor i Svea hovrätt, Carl Christoffersson (Kuuth) och hustru Anna Nilsdotter adlad Rosenbaner (död 1625), dotter till borgmästare i Stockholm Nils Hansson Brask (död 1590) och hustru Helena Boheman (jämför tidigare nämnda Bauman i Västervik). Efter Helena Bohemans död gifte sig Nils Hansson Brask med Margareta Haraldsdotter, som då var änka efter borgmästare Hans Gammal (StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915), sida 25). Hans Gammal var möjligen släkting till Johan (Hans) Olofsson Gammal, som var/blev borgmästare i Gävle 1634 och var morfar till tidigare nämnda Erik Benedicti Hammarinus (kyrkoherde i Ovansjö fs 1638-44). Västervik ligger vid Gamlebyviken där även Gamleby (tidigare Gamla Västervik) ligger (https://sv.wikipedia.org/wiki/Gamleby ) - 14 km sydöst om Överum.

Möjligen var ovan nämnda Nils Hansson Brask släkting till Johan Larsson Brask (1588-1656) som ska ha; 1) varit kyrkoherde i Västervik, 2) haft en farmor med släktnamnet Skute (jämför Kuuth ovan), 3) haft en Nils bland sina anor, och 4) haft en släkting Hans Brask enligt det här inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=68981.msg980169#msg980169 . Nils Hansson Brask hade dessutom en farbror, Lars Brasch, enligt Bernhard Schlegel och Carl Arvid Klingspors Svenska Adelns Ättar-taflor, 1875 (Tryckt litteratur Schlegel:1, sida 235).

Baltasar Salinus svägerska, Brita Carlsdotter (död 1626), var gift med borgmästare i Stockholm Hans Nilsson Bennich (Bennick) (död 1639), som även var gästgivare på värdshuset ”Gyllene Solen” vid Bennickebrinken i Gamla Stan. Deras son, Gustaf, adlades 1648 och fick/tog då släktnamnet Taubenfelt (källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Taubenfelt_nr_437 ).

Baltasar Salinus svägerska, Catharina Carlsdotter (död 1651), var gift med hovkansler Nils Nilsson adlad Tungel (1592-1665). Deras son, Johan Tungel (1637-1708), gift sig 1695 med Charlotta Eleonora Sparre (1660-97) (källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tungel_nr_182 ). Hon var troligen faddern ”fröken Eleonora Sparre” vid dop av skeppare Cornelius Blom och hustru Brita Johansdotters dotter, Margaretha, den 23/12 1687 i Maria Magdalena fs i Stockholm. Släktnamnet Sparre förekommer ofta bland dopnotiser i Maria Magdalena fs i slutet av 1600-talet, ibland i kombination med släktnamnen Leijel och de Besche.

Baltasars barn (totalt 12 stycken, varav 7 uppnådde vuxen ålder):

- Catharina, barn till Balthasar i hans 1:a gifte (troligen död före 1647).

- Carl Salinus (1629-82), kirurg, gift med Anna Eriksdotter Drysander och pappa till Anna Elisabeth Salina (död 1711, gift med kyrkoherde i Gävle Johan Schaefer (död 1725)) och till Helen Charlotta Salina (död 1737, gift med notarie i Åbo hovrätt Barhold Festing (död 1730).

Carl Salinus var fadder vid dop av fiskal Sven Brandts son, Carl, den 31/8 1679 i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:3, sida 35). Övriga faddrar vid samma dop var: Arvid Appelroth, Bryngel Cronström (troligen vallonska släkten Kock/Koch), Jacob Rothman, Petter Ullrich, fru Anna Rosenbladh, fru Anna ”Rossnek” (troligen Carls svägerska, Anna Rosenackin, gm Magnus Balthasar Salinus, se nedan), hustru Elsa Grundel (gm1 Cordt Meurman och gm2 Jacob Feif [med skotskt ursprung], men skilda 1648 – se: Feif(f), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15207, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2025-03-13) och hustru Anna Wickman(? taget efter Västervik?). Möjligen var fiskal Sven Brandt släkting till Georg Brandt, som var fadder vid dop av kapten Johan Daniel Brouns son, Johan David, den 8/2 1681 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (CI:1a, sida 621). Med tanke på pappans namn skulle barnets namn egentligen kunna ha varit Johan Daniel. I sådant fall kan barnet eventuellt ha varit samma person som tidigare nämnda krögare Daniel Johansson Le Brun, som fick burskap i Stockholm 1704 och var gift med Catharina Hansdotter Richter.

Troligen var Carls hustru Anna fadder (”mäster Carll Sallinnus hustru”) vid dop av kamrer Johan Brämmers (Bremer/Brehmer) son, Joel, den 11/3 1680 i Maria Magdalena fs (CIa:3, sida 63). Johan var troligen bror till hustru Anna Brähmer gm Andreas Schultz vars dotter, Ingrid, döptes den 23/7 1689 i Maria Magdalena fs (CIa:4, sida 287).

- Magnus Balthasar Salinus (död september 1692), kirurg, gift med Anna Rosenackin (död 1695), dotter till handelsman i Potsdam Johan Rosenack och svägerska till apotekare Gottlieb Fichtelius.

- Gustavus Salinus (dp 11/2 1643 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, död ca 1700), utsågs 1673 till landsbokhållare i Närkes och Värmlands län med Örebro som tjänsteställe.

Gustavus barn: Margareta Elisabeth Salina (död omkring 1710) gm kirurg Peter Schwitzki, Gustaf Salinus (kammarskrivare i Stockholm) samt Anders Sahlin (ca 1665-1698), som 1689 blev bergsfogde i Värmland (Filipstad) och var gm Agneta Bratt (1669-1742), dotter till brukspatron vid Brattfors bruk Anders Andersson Bratt och Ingrid Ekman. Sonen Anders Sahlin var troligen pappa till tidigare nämnda brukspatron Jonas Salin (1693-1730), som var gift med Elisabet Catharina Lindbom (1702-32), dotter till brukspatron samt tullinspektor Peter Lindbom (trolig släkting till borgmästare i Västervik Lars Lindebom och hans bror, kyrkoherde i Gladhammar Jacob Lindebom).

- Elisabeth Salina (död senast 1693), gift med kamrer i tullen Jon Nilsson Fredman (död 1687).

- Christina Salina (död 1671), gift 1659 (ej i tyska Sankta Gertrud fs) med (tullnär) Johan Johansson Brun. Emellertid bör Christina ha dött efter 1674 eftersom hon omnämns som änka 1675 (se ovan).

- Catharina Salina (1647- >1693), amma till Karl XI:s första barn, prinsessa Hedvig Sophia sedan kammarhustru hos drottningen. I Olle Salins artikel framkommer inte huruvida Catharina var gift, men troligen var det hon som var faddern, ”hustru Catharina Salina”, vid dop av Johan Grönwald och Margareta Lehnbergs son, Laurent..., den 17/4 1693 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, sida 130v, SVAR:s bild 129). Övriga faddrar vid samma dop var: landssekreterare från Gävle Olof Warg, hovkontrollör Carl Stenhagen, bokhållare Lars Höök, borgare Friderich Felschaw, borgare Anders Bruun (därav min anteckning av dopnotisen), hustru Sophia Vogdt, madam Bergstock och hustru Elisabeth Henow, möjligen släkting till Catharina Honnon (dotter till handelsman i Gävle Hans Honnon med skotskt ursprung och hans hustru Anna Grubb) som var gift med David Leijel (1621-76), som var brukspatron med skotskt ursprung i Älvkarleby när ovan nämnda tullnär Jockim Zellinger hade bänkrum där 1672.

- Beata Salina (1636-93), gift 1654 i tyska fs med inspektor i Kammararkivet Christoffer Springer (1592-1669), blev som änka husfru hos änkedrottningen Hedvig Eleonora på Gripsholms slott. Beata och Christoffers son, Carl Springer (1658-1738), var slav fem år i Virginia varefter han reste till Delaware (Nya Sverige).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Bo Persson]

Kyrkoherden i Västervik hette Laurentius Laurentii Brask (död 1602), som var far till Johannes Laurentii Brask (1588-1656), kyrkoherde i Veta, där hans farfar, Laurentius Petri Brask (död 1560) var kyrkoherde.  Dennes i herdaminnet uppgivna hustru ("Brita Gudmundsdotter Skuthe, dotter till en förmögen man i Linköping") torde vara fritt uppfunnen. Laurentius Petri Brask var son till ärkedjäknen Peder Brask (död vintern 1557/58 - Herman Schück, Ecclesia Lincopensis [1959], sid 591), son till biskop Hans Brasks syster Anna och hennes man, borgmästaren Laurens Birgersson i Linköping. Peder Brasks syster Ingeborg var i sitt gifte med borgmästaren Hans Persson i Linköping mor till Johan III:s sekreterare Nils Hansson Brask. Se bl.a. SBL band 6, sid 65, och Göran Setterkrans artikel "Brask-släkter i Sverige under medeltiden" (i Släkt och hävd 1956-1957, sid 237-252).

[Jan Johansson]

DEL 3 av 3

Möjligen var ovan nämnda Nils Hansson Brask släkting till Johan Larsson Brask (1588-1656) som ska ha; 1) varit kyrkoherde i Västervik, 2) haft en farmor med släktnamnet Skute (jämför Kuuth ovan), 3) haft en Nils bland sina anor, och 4) haft en släkting Hans Brask enligt det här inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=68981.msg980169#msg980169 . Nils Hansson Brask hade dessutom en farbror, Lars Brasch, enligt Bernhard Schlegel och Carl Arvid Klingspors Svenska Adelns Ättar-taflor, 1875 (Tryckt litteratur Schlegel:1, sida 235).


Baltasars barn (totalt 12 stycken, varav 7 uppnådde vuxen ålder):

- Catharina, barn till Balthasar i hans 1:a gifte (troligen död före 1647).

- Carl Salinus (1629-82), kirurg, gift med Anna Eriksdotter Drysander och pappa till Anna Elisabeth Salina (död 1711, gift med kyrkoherde i Gävle Johan Schaefer (död 1725)) och till Helen Charlotta Salina (död 1737, gift med notarie i Åbo hovrätt Barhold Festing (död 1730).

Carl Salinus var fadder vid dop av fiskal Sven Brandts son, Carl, den 31/8 1679 i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:3, sida 35). Övriga faddrar vid samma dop var: Arvid Appelroth, Bryngel Cronström (troligen vallonska släkten Kock/Koch), Jacob Rothman, Petter Ullrich, fru Anna Rosenbladh, fru Anna ”Rossnek” (troligen Carls svägerska, Anna Rosenackin, gm Magnus Balthasar Salinus, se nedan), hustru Elsa Grundel (gm1 Cordt Meurman och gm2 Jacob Feif [med skotskt ursprung], men skilda 1648 – se: Feif(f), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15207, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2025-03-13) och hustru Anna Wickman(? taget efter Västervik?). Möjligen var fiskal Sven Brandt släkting till Georg Brandt, som var fadder vid dop av kapten Johan Daniel Brouns son, Johan David, den 8/2 1681 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (CI:1a, sida 621). Med tanke på pappans namn skulle barnets namn egentligen kunna ha varit Johan Daniel. I sådant fall kan barnet eventuellt ha varit samma person som tidigare nämnda krögare Daniel Johansson Le Brun, som fick burskap i Stockholm 1704 och var gift med Catharina Hansdotter Richter.

Troligen var Carls hustru Anna fadder (”mäster Carll Sallinnus hustru”) vid dop av kamrer Johan Brämmers (Bremer/Brehmer) son, Joel, den 11/3 1680 i Maria Magdalena fs (CIa:3, sida 63). Johan var troligen bror till hustru Anna Brähmer gm Andreas Schultz vars dotter, Ingrid, döptes den 23/7 1689 i Maria Magdalena fs (CIa:4, sida 287).

- Magnus Balthasar Salinus (död september 1692), kirurg, gift med Anna Rosenackin (död 1695), dotter till handelsman i Potsdam Johan Rosenack och svägerska till apotekare Gottlieb Fichtelius.

- Gustavus Salinus (dp 11/2 1643 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, död ca 1700), utsågs 1673 till landsbokhållare i Närkes och Värmlands län med Örebro som tjänsteställe.

Gustavus barn: Margareta Elisabeth Salina (död omkring 1710) gm kirurg Peter Schwitzki, Gustaf Salinus (kammarskrivare i Stockholm) samt Anders Sahlin (ca 1665-1698), som 1689 blev bergsfogde i Värmland (Filipstad) och var gm Agneta Bratt (1669-1742), dotter till brukspatron vid Brattfors bruk Anders Andersson Bratt och Ingrid Ekman. Sonen Anders Sahlin var troligen pappa till tidigare nämnda brukspatron Jonas Salin (1693-1730), som var gift med Elisabet Catharina Lindbom (1702-32), dotter till brukspatron samt tullinspektor Peter Lindbom (trolig släkting till borgmästare i Västervik Lars Lindebom och hans bror, kyrkoherde i Gladhammar Jacob Lindebom).

- Elisabeth Salina (död senast 1693), gift med kamrer i tullen Jon Nilsson Fredman (död 1687).

- Christina Salina (död 1671), gift 1659 (ej i tyska Sankta Gertrud fs) med (tullnär) Johan Johansson Brun. Emellertid bör Christina ha dött efter 1674 eftersom hon omnämns som änka 1675 (se ovan).

- Catharina Salina (1647- >1693), amma till Karl XI:s första barn, prinsessa Hedvig Sophia sedan kammarhustru hos drottningen. I Olle Salins artikel framkommer inte huruvida Catharina var gift, men troligen var det hon som var faddern, ”hustru Catharina Salina”, vid dop av Johan Grönwald och Margareta Lehnbergs son, Laurent..., den 17/4 1693 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, sida 130v, SVAR:s bild 129). Övriga faddrar vid samma dop var: landssekreterare från Gävle Olof Warg, hovkontrollör Carl Stenhagen, bokhållare Lars Höök, borgare Friderich Felschaw, borgare Anders Bruun (därav min anteckning av dopnotisen), hustru Sophia Vogdt, madam Bergstock och hustru Elisabeth Henow, möjligen släkting till Catharina Honnon (dotter till handelsman i Gävle Hans Honnon med skotskt ursprung och hans hustru Anna Grubb) som var gift med David Leijel (1621-76), som var brukspatron med skotskt ursprung i Älvkarleby när ovan nämnda tullnär Jockim Zellinger hade bänkrum där 1672.

- Beata Salina (1636-93), gift 1654 i tyska fs med inspektor i Kammararkivet Christoffer Springer (1592-1669), blev som änka husfru hos änkedrottningen Hedvig Eleonora på Gripsholms slott. Beata och Christoffers son, Carl Springer (1658-1738), var slav fem år i Virginia varefter han reste till Delaware (Nya Sverige).

Hej Bo!

Tack för all information om kh i Västervik Laruentius Laruentii Brask (död 1602) och om sekreterare Nils Hansson Brask! Jag har förberett några följdfrågor angående släktnamnet Brask som jag önskar återkomma till (troligen i tråden om Brask).

Eftersom både Carl Salinus och hans svägerska Anna Rosenackin var faddrar vid dop av fiskal Sven Brandts son, Carl, den 31/8 1679, tycks det mig möjligt att Sven var gift med en syster till Carl.

Inventering gjordes den 8/8 1669 av fiskal vid kungliga amiralitetet Sven Brants avlidna hustrus, Aleka Wellamsdotter (eller Aleke?), dödsbo* och jag misstänker att Sven gifte om sig 1669 eller 1670. Dödsboet ägde "ett halfbygt steenhuus mwedh gård(s-) rum träbygningh och brunn" vid Repslagargatan på Södermalm "å Dannwwijks tompt". Därför har jag börjat leta efter eventuell vigselnotis 1669-1670 i Maria Magdalena fs, Katarina fs och i Danvik-Sicklaö fs, men ännu inte hittat namnet Sven Brandt (Maria Magdalena avklarad). Istället hittade jag en vigselnotis med namnet Gustaff Saliuns och jag skulle tro att det rör sig om sonen Gustavus i citatet ovan.

"den 25 [juni] anno 1670 angaff sigh till echtenskapet bookhållaren uti
dhet kong. cammar collegio Gustaff Salinus födder här i staden.
Jungfrunes nampn, jungfru Catharina Jonsdotter Skytt, född i Nykiöpings
stadh" (Katarina fs, CI:2, sida 277).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00149#?c=&m=&s=&cv=148&xywh=3248%2C2457%2C2864%2C1328

Eftersom Catharina Jonsdotter Skytt var född i Nyköping misstänker jag att hon var släkting (ättling?) till riksråd Johan Skytte (1577-1645). Dessutom står namnet Anna Skytte på en tomt i kvarteret Överkikaren i Maria Magdalena fs i Holms tomtbok 1679.

* Inventeringen finns i Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (F1A:12, sida 1244).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107493_00133#?c=&m=&s=&cv=132&xywh=1305%2C-203%2C6597%2C2990

Jag fortsätter att leta efter eventuell vigselnotis 1669-1670 med namnet Svend Brandt och återkommer om jag hittar något.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

DEL 2 av 3

Den tidigare tullnären i Västervik hette Göran Jacobsson. När hans barn döptes känns några av ovan nämnda namn igen:

- Den 10/6 1663 döptes tullnär Göran Jacobssons son, Göran, i Västervik (C:1, sida 127). Dopvittnen var: landshövdingens bokhållare (som var?) mäster Petter Bengtsson, guldsmed Hans Bauman**, landshövdingen hustru, Dirck [Dieterich?] Baumans hustru Kirstin, Karin Johansdotter Dichman (Dijkman) och Kirstin Måensdotter.

** Den 8/3 1663 vigdes Johan (möjligen variant av Hans) Bauman och Karin Johansdotter Hammarina i Västervik (C:1, sida 56). Hon var möjligen släkting till Erik Benedicti Hammarinus, som 1638-44 var kyrkoherde i Ovansjö fs där tidigare nämnda Johan le Brun och Karin Jockomsdotter vigdes 1681. Eriks brorsbarn, Olof Bengt Gammal (1685-1753), ägde ett hemman i Smedserum (Tuna sn), som ligger 3 mil väster om Västervik (se barn i TAB 5 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrona_nr_879#TAB_5 ).

- Den 5/7 1665 döptes tullnär i Carsberg Göran Jacobssons son, Carl, i Västervik (C:1, sida 141). Dopvittnen var: Jon Jönsson, mäster Arvid Rydli (kyrkoherden), Sven Jonsson, hustru Gertrud von Camphusen, Måns Anderssons hustru Anna och Ingrid Börgesdotter (skolmästarens hustru?).

Ingrid Börgesdotter var inte gm skolmästarens hustru (se tråden om "övriga släkter - B > Brun").

Några andra vigselnotiser i Västervik (C:1):

Den   1/1 1658 vigdes handelsman i Västervik Anders Andersson och Karin Hansdotter Bauman.
Den 21/2 1658 vigdes handelsman i Västervik Didrich Bauman och Kirstin Mattsdotter.
Den   1/1 1661 vigdes handelsman i Västervik Johan de Rees och Anna Hansdotter Bauman.

Med tanke på anknytningar till tullnärer, är det troligt (eller vet man redan?) att nyss nämnda Johan de Rees (gm Anna Bauman) var släkting till Maria Du Rées (1617-39) vars make, Hans Brehmer, var pappa till tullnär Johan Brehmer adlad von Brehmer (1650-1707)? Maria Du Rées var dotter till justitiepresident i Göteborg Jakob Du Rées och Maria von Sommern enligt den här källan (se TAB 1):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Brehmer_nr_1837 .

En ganska långsökt koppling till släktnamnet Brun:

Clara du Rées var mamma, eller styvmamma, till Gertrud Timansdotter von Schoting (dotter till en borgare i Göteborg), som var gift med Conrad Gerckens (von [från?] Riga, död 1669). Conrad var greve de la Gardies hovbagare när han gifte sig 28/12 1652 (i tyska fs i Stockholm) med Gertrud. Han var sedan amiralitetsbagare 1659-63. Efter Conrads död gifte sig Gertrud med bagare mäster Hans Henrik Grefve (bror till en skomakare Grefve). Möjligen var Hans Henrik, eller hans bror, pappa till skräddare mäster Johan Hindrich Grefve, som var efterlevande änkling till Anna Maria Brunou (död utan barn 21/7 1713 enligt uppgift i bou i Stockholm, F1A:79, sida 875). De gifte sig 21/11 1686 i tyska fs i Stockholm och i vigselnotisen framkommer att Anna Maria var dotter till handelsman Jochim Bruno.

Nästa amiralitetsbagare (1664-69), Hans Schmidt / Schmertz / Schmeer, gifte sig 13/5 1679 (i tyska fs) med jungfru Magdalena Braun, dotter till salige Jochim Braun (troligen samma person som ovan nämnda handelsman Jochim Bruno). I bouppteckningen (1713) efter Anna Maria framkommer att hennes syster, Magdalena, då bodde i Danzig (där hovkirurg Baltasar Salinus föddes 1587).

Uppgifterna om amiralitetsbagarna kommer från Jonas Bergs artikel Amiralitetsbagare i Stockholm (i Forum Navale nr 47, sidorna 27-33).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

DEL 3 av 3

Hovkirurg Baltasar Salinus (1587-1660); sammafattning av Olle Salins artikel Hovkirurgen Balthasar Salinus och hans släktkrets – Från polska Preussen till stormaktstidens Stockholm, nedladdad 2025-03-11 från https://www.sahlinska.se/pdf-filer/balthasar_salinus_soh.pdf ).

Rättelse: Det ska vara Olle Sahlin.

Vänliga hälsningar,
Jan