Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-22

[Lena Edenström]

Erik Enevald, dpt 1695 19/10 i Viborg, Finland, hade tre syskon varav två åtföljde modern, Anna Maria Nigrelius, till Stockholm under den stora ofreden ca 1714 (Elgenstierna VI:s 622)
Hans Ruuth, handlande i Viborg, död 1669, hade två barn, vilkas namn och öden är okända. Barnens mor var Christina Freese (Elgenstierna VI: s 622).
 
Finns någon koppling med släkten Ruth i Hudiksvall? Jag har nämligen både Erik, Hans och Catharina i släkten. Min tidigaste ana är Erik (Hanson) Ruth f 1689 18/3, okänt var. Tacksam för hjälp!

[Lisbet Öhman]

Min farfarsfarfar Erik Ruth, f. 1717, okänt var, byggmästare vid Kronsågen i Älvkarleby, gifte sig i Älvkarleby 1762 med Catharina Bonnevier. Död 1780.
 
Var föddes han och vilka var hans föräldrar? Finns någon koppling till släkten Ruth i Hudiksvall? Tacksam för hjälp.

[Magdalena Larsson]

Jag har hört att det lär finnas några Ruth i Delsbo (X) under 1600-1700-talet (och kanske senare?). Har dessa något släktskap med Ruth i Hudiksvall? Det vore intressant att få veta släktens tidigaste historia, vem som tog sig namnet först och varför, etc. Min äldsta kända ana är Hans Eriksson Ruth, borgare och skeppare, f. ca 1667, d. 1723-03-01  
gift med Kerstin Eriksdotter, f. ca 1662, d. 1743-12-15 i Hudiksvall. De fick fyra barn:  
* Erik Hansson Ruth, borgare, f. 1689-03-18, d. 1760-05-18 i Hudiksvall. Gift 1718-11-25 i Hudiksvall med Karin Eriksdotter.  
* Hans Hansson Ruth, kronobåtsman. Gift med Christina Hermansdotter.  
* Nils Hansson Ruth, borgare, f. ca 1695, d. 1743-03-04 i Hudiksvall. Gift 1716-01-06 i Hudiksvall med Sigrid Hansdotter, f. 1690-12-01 i Hudiksvall, d. 1753-03-23 i Hudiksvall.  
* Brita Hansdotter Ruth. Gift 1727-11-26 i Hudiksvall med Olof Hansson Iggman.  
 
Jag vet att namnet Ruth inte är alltför ovanligt i Norrland under dessa århundraden. Dels förekommer det ju som båtsmannamn längs praktiskt taget hela kusten, dels finns det några borgare i Norrbotten (se t ex Leif Boströms hemsida om ättlingar till Olov Hersesson), och dels har jag funnit namnet i herdeminnet för Hanebo. Det finns även fler - Lisbet Öhmans Ruth var för mig obekant.

[Stig Geber]

Lisbet!
 
Det finns en Erik Ruth född 1816-08-?? Gysinge, Österfärnebo (X) som försvinner därifrån runt 1736. Kan det vara denne Erik som hamnat i Älvkarleby, som inte ligger så långt bort?
Det borde finnas någon notis om varifrån han kom i Älvklarleby hfl.
 
Hälsningar
Stig Geber

[Karin Jegelius]

Jag har en Anders Jonsson Ruuth (soldat) som dyker upp i Nora, Uppland på 1690-talet. Han gifter sig där 1692-11-27 med Britta Sihielmsdotter, och paret får några döttrar. Denne soldat Ruuth tror jag fanns med i Sahlbergs regemente?? Har inte hunnit forska vidare i dessa uppgifter än, och vet ej om Ruuth i detta fall är ett soldat- eller släktnamn.
 
Mvh
Karin

[Bengt Larsson]

Urban Sikeborg, söndag den 1 okt 2000 kl. 21.24, Anbytarforum under Språk, ord och namn: Äldre ord och uttryck: Fränka nämner en bonde Johan Jonsson Rut i Hamre nr 2, Norrala (X) under sent 1600-tal. Någon som vet mer om denne, upphovet till namnet, m m?
 
Vänligen/
Bengt

[Nina Lysnes Larvik Norge]

Jeg leter etter min oldefar, Sven Ruben Ruth, født ca 1892 (mulig i Backe), vokste opp i Hudiksvall, hos søn tante Sigrid Nyberg, fordi forældrene døde da han var liten. Sven Ruben hadde en bror, Elif. Er det blitt meg fortalt.
(Oldefar flyttet senere til Norge, Sandefjord i VØstfold kommune. Der giftet han seg, og fikk to døtre.)
Kan noen hjælpe meg?

[Lisbeth Rithander (Skottarp)]

Hej Nina!
 
Detta hittar jag i 1900-års folkräkning.
 
Helsingtuna församling    Visa källa  
Sven Ruben  f. 1892 Helsingtuna  
Om personen Om hushållet  
Hemförsamling: Helsingtuna
Hemort: Åvik
Kontrakt: Helsinglands N. N:dr
Län: Gävleborg
 
Födelseår: 1892  
Födelseförs: Helsingtuna
 
Civilstånd: Ogift (O)
Kön: Man
Familjest: s.
Famstkod: Barn (B)
 
Hushåll nr: 680
Familj nr: 1
 
Frånvaro:  
Övrigt:  
Trosbekännelse:  
Anmärkning:  
Lyte:  
Nationalitet:  
 
--------------------------------------------------------------------------------
SVARvolym: CB3220  Kort nr: 62
Sida: 59  Rad: 3
 Personer i hushållet:
Fam nr: 1
Lars Petter Ruth f. 1842, Tunnbindare
Födelseförs: H:vall  
Yrke: Tunnbindare  
Civilstånd: Änka/änkling (E)
 
Elis Mattias f. 1888 Födelseförs: Helsingtuna
Sven Ruben f. 1892 Födelseförs: Helsingtuna
 
Mvh/Lisbeth

[Niclas Rosenbalck]

Det synes som det funnits olika släkter Ruut verksamma i Sverige. En adlig, ursprungligen finsk, släkt Ruuth finns (se Svenska adelns ättartavlor del 6 av Gustaf Elgenstierna, och diskussionen Släkter: Introducerad adel: Ruuth). Här på anbytarforum diskuteras även en Ruut-släkt som bl a verkat i Gränna stad (och vars medlemmar även upptagit namnet över mödernet), se: Resande (tattare): Ruut.
Likaså finns en diskussion under Småland: Efterlysningar: Släkterna Ruth i Småland.  I Småland har dessutom tillnamnet Rut/Ruut används under 1500-talet av bönder. En Ruut-släkt utkommen ifrån kornetten Måns Ruuth (död ca 1630) i Hemmersryd, Hylletofta sn (F) förekommer under 1600-talet i Västra härad - om denna se: Nils Hårds artikel Dråp, otukt, självmord i Sveriges släktforskarförbunds årsbok 1993, s 95. Även i denna släkt ifrån Västra härad har tillnamnet upptagits över mödernet av medlemmar.  
 
I Kåa Wennbergs bok Svenska böss- och pistolsmeder (Uddevalla, 1989) s 205 nämns lite Ruutar, fördelade på Jönköping och Söderhamn:
 
Ruth, Per Larsson född i börajn av 1600-talet. Verksam som stockmakare vid Jönköpings faktori.Troligtvis gift två ggr. Ruth avled i Jönköping den 23 april 1683.
 
Ruth, Petter född år 1688. Arbetade som stockmakare vid Jönköpings faktori i början av 1700-talet. Ruth blev mästare år 1713.
 
Ruut, Elias , född år 1679 i Söderhamn. Blev mästare vid stadens faktori år 1704. Verksam där som låssmed.
 
Ruut, Jonas , född år 1658 i Söderhamn. Arbetade som beslagsmakare vid Söderhamns faktori.
 
Ruut, Jonas Jönsson , född år 1712 i Söderhamn. Verksam som pipsmed vid Söderhamns faktori. Blev mästare där år 1741. Ruut var verksam vid faktoriet ännu år 1772.
 
Ruut, Jonas Persson , född år 1710 i Söderhamn. Son till beslagsmakaren Pehr Ruut. Arbetade liksom fadern vid Söderhamns faktori. I en rulla från år 1749 står om denne smed:  Verkstad i 9 år. Är god arbetare. Har gesäll.  Ruut var vortfarande verksam vid faktoriet år 1772 och arbetade då som kratsmakare.
 
Ruut, Olof Persson , var verksam som borrare vid Söderhamns faktori undr mitten o slutet av 1700-talet. Troligtvis son till beslagsmakaren Pehr Ruut.
 
Ruut, Pehr , född år 1682 i Söderhamn. Verksam som beslagsmakare vid Söderhamns faktori under första hälften av 1700-talet. I en rulla från år 1749 står om Ruut: 67 år, beslagareson, hållit verkstad, beskedlig man men nuofärdig i benet vid fall. Förtjänar underhåll. Har ingen verkstad.
 
 
Finns fler Ruut-släkter belagda på andra orter? Det torde inte vara otroligt att en och annan soldat under 1800-talet kan ha fått namnet Ruut.

[Sune Lundin]

Bruks och Prästsläkten Ruuth från Rute på Gotland

[ola larsson]

I Halmstad fanns under 1600-talet en släkt Ruut.
Borgaren Nils Ruut 16(18)-1692 gift med Margareta Andersdotter d 168(6), som var gift en första gång med krämaren Jens Påvelsen.
Peter Ruut nämns som gårdsägare 1698.

[Niclas Rosenbalck]

I Mariefred fanns en borgare Per Rut. Någon som känner till mer om dennes familj?
 
Bouppteckning finns. Kanske har någon läst den och kan meddela uppgifter om hans familj? Är han släkt med borgarfamiljen Rut i Gränna?  
 
Namn: Per Ruut, skomakare, borgare  
Hemort: Mariefred  
År: 1729  
Anhörig: Maria Eriksdotter  
Arkiv: Mariefreds rådhusrätt och magistrat (ULA/11062)  
Volym och nummer: F 2:1, nr 318  
SVAR-nummer: D69653

[Anders Berg]

Rut finns även i Hedemora. 6:e söndagen efter påsk 1732 begrovs Daniel Ruts änka i Staden utan ålder.

[Niclas Rosenbalck]

En diskussion under Raus berör en målare Carl Ruuth. Ger här ett svar på en fråga där.
 
Ur: Fägna & förnöja - Jönköpings målare, bildhuggare och tapetmakare under fem sekler av Per Ericsson (Jönköping, 2002) s 46-47:
 
”Ruuth från Råå
  1734 fick Peterson kännedom om att målaren Carl Ruuth engagerats av Tofteryds församling. Tillsammans med Kinnerus stämde han honom inför kämnärsrätten, där Peterson kallade honom bönhas, en av dessa som ”stryka landet omkring och borttaga deras bröd och förtjänst” och ”continuerligen gör dem intrång och förfördelade i deras profession, samt bortager det arbete för vilket de egentligen skattar”. Ruuth hade ej vågat infinna sig på grund av målarnas hotelser, utan sänt sin hustru Anna Maria Heggman, som för rätten meddelade att den före detta artillerikonstapeln lärt hantverket vid Stockholms amt och efter avskedet 1717 slagit sig ner i ”retrenckementet” Rau (Råå). [not 107]
   Inte heller vid en andra förhandling vågade Ruuth komma, utan lät genom hustrun meddela att han var sjuk. När målaren med hot om kraftiga böter vid uteblivande instämdes en tredje gång infann sig två representanter för fösamlingen med en skrivelse i åtta punkter. I denna uttalades förtrytelse över att jönköpingsmålarna lade sig i deras val av målare, i synnerhet som det rörde sig om en före detta militär som sökte ”ärligen förtjäna sitt bröd med vad han i kristlig stillhet kan göra” hellre än att gå omkring och tigga, ljuga, bedraga och stjäla, ”som landsstrykares man?r är”.  Församlingen skulle aldrig ha antagit Ruuth till kyrkomålningen för det skäliga arvode som betingats med honom, om han inte haft riktigt avskedspass både ur krigstjänsten och från sin hemort och visat ”vackra attesta ifrån herrar pr?posites och pastoribus på de ställen där han till allas nöje hade arbetat.”
   Kämnärsrätten vidhöll sin tidigare resolution om böter och begärde landshövdingens hjälp att få Ruuth inför rätta, men något vidare hörs ej om detta i staden.
   Ruuths målningsarbete bestod dels av att - efter anvisningar av kyrkoherde Enevald Pihlgren efter förlaga av kopparstick i Heinrich M?llers andaktsbok Himmlicher Liebeskuss - måla långhustaket, som med ramlist var inrutat i 63 rutor, dels måla bänkarna och renovera predikstol och nummertavla. För detta kvitterade han ett arvode av 170 dlr smt. [not 108]  Tofteryds kyrka revs 1835.
   Pastor svalander, som 1703 sett till att Conrad Banck målade i Åkers kyrka, hade 1733 engagerat Ruuth för att dekorera i annexförsamlingen Kävsjö. Här synes målaren hösten detta år ha försett kyrkans kortak med en målning med motivet segerfursten och väggarna med ”bibliska historier” samt även målat en medaljong över sakristians dörr. För detta kvitterade Ruuth i december 84 dlr smt.
   Takmålningarna förfall påtalades redan 1759 och 1768 och hela kyrkan vitmålades 1870. Vid restaureringar 1922 och 1953 framtogs de åter, inklusive de draperier kring fönstren, som målaremästare Samuel Lindgren målat 1805.
   Tofteryds och Kävsjö församlingar var nöjda med Ruuths arbete, men när denne 1736 målade i Villstads kyrka fann sockenborna arbetet ”oförsvarligt” och ville att han skulle göra om det. Om så ej kunde ske önskade man hjälp av Landskansliet i Växjö att återfå arvodet, vilket hade varit blygsamma 75 dlr.
   På Öland målade Carl Ruuth 1743 för 18 dlr smt  ”upå lächtaren” i Smedby kyrka och två år senare altartavlan i samma kyrka för 20 dlr smt samt bänkarna och klockarestolen för 13:24 dlr smt. Han återkom 1746 till Öland och utförde i Södra Möckleby kyrka målning ”vid altaret, stolarna och läktaren för 16 dlr smt. [not 109]”  
 
noter:
107 : Avser den skanslinje, retranchement, som på Stenbocks order återanlades vid Råå 1712-1713 och försågs med ett batteri 1716-1717. Ruuth kan därför ha tillhört det artilleriregemente, som 1717 hade förläggningar i Malmö, Karlshamn, Kristianstad och Ystad.
 
108 : I Tofteryds kyrkböcker nämns ej målarens namn. Parantetiskt kan meddelas att för ingen av de målare i Jönköping, för vilken bouppteckningar bevarats, nämns böcker varur de kan ha hämtat förlagor för sina motiv.
 
109 : Meddelat av Boström i brev till förf. 2002-01-27, med hänvisning till Smedby kyrkoarkiv AI:1, LI:1, 3. Målaren kallas omväxlande Carl Ruther och Carl Ruth.
Boström håller för möjligt att med altartavlan avses ”en gammal trädtafla, med bilder, som stått på altaret..”, dvs ett medeltida altarskåp.

[Niclas Rosenbalck]

Ovannämnde målare Carl Ruths dödsnotis är funnen i Nöttja (G) av den mycket kunnige forskaren Rolf Carlsson:
 
Nöttja CI:2, s 367, dödlängd år 1751: [genlineid: 448.16.40300]  
2) den 26 Martii siuknade här i Nöttja gamble Målaren
Carl Ruth ifrån Wexiö, af bröstqwaf och upkast-
ning, blef död den 29 och den 1 Aprilis begrafwen
på sitt 63 ålders åhr.

[Niclas Rosenbalck]

I Lund har bl a följande nedannämnda två Ruth studerat. Kanske har någon funnit mer uppgifter om deras släkter.  
 
Per Johan Ruth, son av landtullsvaktmästaren Petter R. (? 1782) och Magdalena Malmberg (? 1807); född i Karlshamn 2 jan. 1777; gick i skolan där; prästvigd 24 juni 1802; kollega i Karlshamn 1805; rektor 1811; ? 19 dec. 1837. Gift 1) i Karlshamn 1805 med Christina Elisabeth Åman (f 1771,? 1817), dotter av rådmannen Å; 2) i Asarum 1817 med Johanna Christina Cronholm (f 1796, ? 1833), dtr till kyrkoherden i Västra Karaby o Glemminge Johan Cronholm (? 1809) ohh Maria Christina Lindahl (1762-1820 [se ibid. s 185, nr 920, JC student i Lund 1765]. Söner se ibid. nr 1761 o 1907.
Källa: Blekingska nationen [i Lund] av Carl Sjöström (Lund, 1901), s 251, nr 1269 - student år 1793.
 
 
Petrus Ruth, son av underminören Nils R. och Greta Andersdotter; född i Malmö 13 aug. 1727; prästvigd till Hofby 18 dec. 1754; kyrkoherde i Visseltofta 1776; ?prost? 1791: ? 1 febr. 1803.
Gift 1) 1774 med Anna Magdalena Lieffertz (f 1734, ? 1782), dotter av kyrkoherden i S:t Olof  Christian Lorentz Lieffertz (1692-1768) [se ibid. nr 502]; 2) 1783 med Boel Katrina Stuberius (f 1745, ? 1815), dtr av klockaren Lars S. i Vä.
Källa:  Skånska nationen [i Lund] 1682-1832 av Carl Sjöström (Lund, 1897), s 266, nr 1367, student år 1746.

[Lotte Jensen]

Här på Gotland har vi en prästsläkt med namnet Ruuth. Det kan vara så att de har tagit namnet efter socknen Rute. Det kan också vara så att de är av släkten Ruuth.
 
Det kunde vara intressant att se om det finns någon som vet mer om dem.
 
Den förste som jag har antecknat heta Ruuth var Olof Nilsson Han var född 1635 i Rute pträstgård. Han var verksam som präst(Lemkes Herdaminne)
 
Hans far var Nils Börjesson som var född 1593  och verksam som präst. Han var gift två gånger. Den första hustrun vet jag inget om. Den andra hette Maren Jonasdotter (Lemkes Herdaminne)
 
Hans far i sin tur hette Börje Oluffsen. Han var född i Rute prästgård och verksma som präst där (Lemkes Herdaminne)
 
Så slutligen hans far hetet Oluff Svensen som även han var präst i Rute. (Lemkes Herdaminne)
 
Namnet Sven är inget typiskt gotländskt namn.

[Helene Johansson]

Min mormors mormor hette Hulda Ruth och var född 1882 tror jag. Hon levde till 1910 då hon avled i tuberkulos, 28 år gammal. De bodde i Skutskär tror jag. Jag skulle vilja veta var hon föddes och vilka som var hennes föräldrar. Hon gifte sig med Gustav Herman Kihlen som föddes 20/5 1875 och dog 23/2 1963. De fick 8 barn tillsammans, alla barnen är döda.

[ove edenström]

Jag har tagit del av den i många stycken intressanta diskussionen om släkten Grubb. Jag är lite fundersam inför några uppgifter, som jag gärna vill ha klarhet i.
1. I inlägg av Marc Hernelind 2/8 2005 nämns Christina Nilsdotter Ruuth, f 1653, som dotter av Nils Jakobsson och Anna Hansdotter (Ruuth). Denna Anna Hansdotter skulle tillhöra adl ätten Ruuth (i Finland), nr 125. Dotter av vem? Möjligen av handlanden i Viborg Hans PS Ruuth, d 1669, och Christina Freese, eller?  
(Källa: Elgenstierna SAÄ del VI, s 621, tab 12)
 
2. Också ett inlägg av Marc H 13/8 2005; Anna ND Grubb (1665-1743), g 2:o 1708 m Olof Mårtensson Graan (1665-1741). Vad jag vet finns ingen Olof Mårtensson inom adl ätten Graan, nr 336. Samma gäller Pehr Mårtensson Graan (1665-1723) g m Brita ND Grubb (1678-1727). Den som 1645 blev adlad Graan var ju Johan Gerhardsson Graan, landshövding i Västerbotten, d 1679.  
(Källa: Elgenstierna SAÄ del III, sid 89f)
 
Tack för ordet!
Ove Edenström

[Marc Hernelind]

Hej Ove !
Svar på fråga 1) är Christina Nilsdotter Ruuth, f 1653 samt brodern Jacob Nilsson Ruuth f.1651  
Borgmästare i Luleå 1694-1709. Död 1709. Nämnd 1679.gift med Sofia Rehn f. 1652 dotter till  
Samuel Edvardi Rhen. Komminister i Piteå 1641-1664 - Kyrkoherde Råneå 1671-1680.
både Christina och Jacob har som far: Nils Petersson Ruuth f.ca.1620 Viborg, Finland  
Borgare i Viborg och Luleå, begravd i Viborg 26 jun 1663.  
och farfar: Peter Bertilsson Ruuth Elgenstierna, tabell 7 sid 621. under adelsätten  Ruuth nr 125. hoppas det var till hjälp jag håller på att kolla det om Graan återkommer i den frågan Mvh Marc

[Lars Abrahamsson]

Nu håller Marc Hernelind på och fantiserar ihop släktband med adelsätter igen. Att Ruuth-arna i Luleå skulle ha något med en adelsätten Ruuth i Viborg är ett genomfalskt påstående.
 
Borgaren Nils Jakobsson Ruuth i Luleå är självklart far till Christina Nilsdotter Ruuth och Jakob Nilsson Ruuth. Nils Jakobsson Ruuth är nämnd som borgare 1642-1703. Nils Jakobsson Ruuth är för övrigt bondson från Bensbyn, Luleå(son till Jakob Nilsson). Även Nils Jakobsson Ruuth var borgmästare i Luleå under en tid (1661-69), en titel som senare även hans son Jakob Nilsson Ruuth erhöll.  
 
Snälla Marc Hernelind, sluta hitta på saker och  bedriv lite riktig släktforskning istället för att dra huvudlösa slutsatser som du inte har kollat upp. Även om du gör det oavsiktligt så lurar du folk när du påstår släktförhållanden som inte går att styrka med ett enda bevis.

[Marc Hernelind]

Lars, jag har blandat lite i min forskning min forskning du har rätt det skall vara som jag skrev först!
 
Christina och Jacob barn till Nils Jakobsson Ruuth död 1703-01-11 i Luleå,BD. Borgmästare, tullnär.gift med  Anna Hansdotter 1670 i Luleå.
Nils Jacobssons far var Hans Jakobsson Ruth,född 1575 i Rutvik, Luleå lfs,BD, död 1660
i Luleå,BD. Borgmästare
vars far Jakob Nilsson, född 1530 i Rutvik, Luleå lfs,BD, död Okänt i Rutvik,Luleå lfs,BD. Bonde.
Det påstås att denna Jakob Nilsson,skulle
heta Ruuth och att han samt hans far förlorat adelskapet genom ofrälse gifte med Helena och gått över till borgligt stånd och skulle tillhört Adliga släkten Ruuth nr 125 tabell nr 4.
 
bekräftas av introduktionen står det- medlemar av ätten vilka gått i borgligt stånd, och trätt i ofrälse giften samt på den grund förlorat adelskapet.
 
Jag skall inte gå in på var dom kommer in ,i och med att det fattas belägg. mvh Marc

[Marc Hernelind]

jag är visst lite trött, rättelse!!
 Anna Hansdotter Ruuth var Hans Jakobsson Ruuth. Bonde i Rutvik, Luleå lfs och rådman, borgmästare och skutskeppare i Luleå. Död 1660. Gift Sigrid Persdotter. Född i Alvik, Luleå landsförsamling.  
och det är hans far som förlorat adelskapet genom ofrälse gifte.  och gått över till borgligt stånd och skulle tillhört Adliga släkten Ruuth nr 125 tabell nr 4.  
 
Nils jakobsson Ruuth borgare 1642-1703 Luleå  
född i bensbyn.  
far var. Jakob Nilsson. Bonde i Bensbyn. Nämnd 1617 i Bensbyn, Luleå sn (Jordebok). Nämnd 1625 i Bensbyn, Luleå lfs . Nämnd 1621-1628 i Bensbyn, Luleå lfs  Soldat 1628 gift med Elin Eriksdotter. Född i Näsbyn, Kalix sn
 
så nu hoppas jag det blevrätt varlit sömning och blanda ihop korten ursäkta.

[Lars Abrahamsson]

Marc Hernelind> Ursäkta mig, men hur kan du föra fram ett så huvudlöst påstående att Luleå-släkten Ruuth har förlorat ett adelsskap, utan minsta tillstymmelse till bevis? Ruuth-släkten är noga utredd och dess härkomst är tveklöst i byarna kring Luleå. Jag känner att jag blir lite förbannad när du är så uppenbart illa påläst och kommer med tvärsäkra påståenden som är uppåt väggarna felaktiga.  
 
Sluta sprid dessa falska påståenden om släkten Ruuth, Marc Hernelind!!!  
 
Det är fullständigt självklart och helt oomtvistat att Luleå-släkten Ruuth har tagit sitt namn efter byn Rutvik, strax utanför Luleå.  
 
Marc, är det någon, utöver dig själv, som påstår att Ruuth-släkten i Luleå är en gren av den adliga ätten Ruuth?

[Marc Hernelind]

Lars ,Jag känner inte dig men du har en mycket dålig ton och anklagande ton!som jag tycker du kan be om ursäkt för jag har inte gjort dej något!!
Jag försökte att svara på Oves fråga.  
Christina Nilsdotter Ruuth, f 1653, som dotter av Nils Jakobsson och Anna Hansdotter Ruuth.Testamente efter henne 1670.så hon torde vara född 1620:talet. Hennes far var Hans Jakobsson Ruuth.han dog 1657. Bonde i Rutvik, Luleå lfs och rådman,borgmästare och skutskeppare i Luleå.  
var han var född ? och när han var född?  
 
Har inte Leif Boström ingen aning om inte Johan Bureus eller forskare från Luleå vad jag vet.
Därför kan du inte kalla det för Luleå-släkten Ruuth har tagit sitt namn efter byn Rutvik.
 
1) Elgenstierna har Skrivit om Adliga släkten Ruuth i Findland nr 125 på sidan 619.  
som jag gjorde ett utdrag av fritt tolkat så säger han Person som förlorat adelskapet genom ofrälse gifte. och gått över till borgligt stånd  
Där har även Ulf Lundström när jag prata med honom menar det gäller just dom här personerna.  
 
2)sen så finns det forskare som säger tvärs om att Rutvik fick namnet av Ruuth släkten. och om man tittar på Elgenstierna SAÄ del VI, s 621, tab 6. så har vi -Hans Jacobsson Ruuth - som dog 1657 begravdes 31 jun i Viborg domkyrka, hanskulle ha 1650 ansökt om stadsfästelse av sina adliga privilegier (som han förlorat när han gifte sig med Sigrid Henriksdotter från Luleå ,första hustrun, därför var inte deras barn upptagna tex. Anna Hansdotter Ruuth.) i hans andra gifte 1650 med Barbra Teetgren var av frälse därför tog man upp hennes barn ,bland annat Jacob Ruuth f.1654  som ånyo Adlades Ruuth .nr 1069 och genom honom fick de åter Aldens privilegium.
 
3) Hans Jacobsson Ruuth enligt min källa från finland skulle vara född ca.1597 i på Viborg gods.enligt ägande längderna så var han far Jacob Bertilsson Ruuth ägare av godset i viborg ,nämnd som Vederlagsven i Viborg 1616-1617,Borgare i Viborg 1617,Rådman i Viborg  
gift med Eilsabeth Cröell,farfar till Hans var Bertil Persson som 1579 såldesin del av fädernes gården i Borgå,Finland och köpte godset i Viborg var Borgare i Viborg ect gift med kerstin Enevaldi.  
 
obs. enligt tre källor skulle Sigrid heta Henriksdotter och inte Persdotter som jag skrev i tidigare inlägg.  
Det är de källor jag har,och jag låter dej Lars själv bedömma om det räcker för att göra påsåendet. mvh Marc

[Kalle Thorsberg (Kth)]

Hej Marc,  
Detta är helt utan dålig ton, tycker tvärt om att det är trevligt att någon mera är vaken så här dax...
Ingressen till Adl ätten Ruut i Finand, från Stamtavlor på CD är:
'Släktens förmenta samband med den danska adliga ätten Rud har icke kunnat bevisas och är knappast troligt, trots att det av stamfadern begagnade släktnamnet Jute synes häntyda på dansk härstamning. De båda ätternas vapen äro ock väsentligen olika. - Medlemmar av ätten, vilka gått i borgerligt stånd och trätt i ofrälse giften samt på den grund förlorat adelskapet, blevo ånyo adlade och introducerade under särskilda nummer (Ruuth, nr 690, och Ruuth, nr 1069.'
 
 Jag kommer i det föjande att använda samma källa, med hänvisnigen RH, det kan vara så att ev avvikelser som finns mellan Elgenstierna och vad jag skriver nedan beror av problem antingen hos RH i form av dålig korrekturläsning, eller hos E, vad vet jag, detta är ju ändå 1600-tal...
Nåväl detta i kommentar till vad Du säger:
1. Att Du och Ulf Lundström, menar att det gäller just dessa personer är kul för Er, kuligare för oss andra vore belägg för att det skulle vara så.
Era åsikter är ingen källa.
2. Om man vill veta nåt om ortnamnet Rutviks rötter bör man väl tala med en ortnamnsforskare.
Vad gäller Hans Jakobsson är han en RH känd från 1650 då han skall ha inkommit med en ansökan om stadfästelse av sina privilegier, rm i Viborg 1653 och begraven 1657-06-21 (sic) i Viborgs domkyrka.
Det finns ingen uppgift att han skulle ha mist sina privilegier vid sitt gifte med Sigrid. Det finns dessutom ingen uppgift om att hon kom från Luleå. Belägg vore trevliga.
Enl RH, som är förvirrat, var hon dotter till Henrik Jönsson, vilkens son adlades Teetgren, men om man kollar på ätten Teetgren så saknas hon som dotter. Vad gäller Henrik Jönsson finns inga omnämnda kontakter med Luleå.
RH tar inte upp några andra giften, så vad gäller ett gifte 1650 med en Barbara Teetgren behövs källor. Henrik Jönssons fru hette Barbara Plagman dock. Eftersom det först var Henrik Jönssons son Jöns som adlades Teetgren 1652-07-20, var det ändå omöjligt att gifta sig med en Teetgen 1650 ...
Sonen Jakob har enl RH fötts i äktenskapet med Sigrid 1654. Om man tittar på Ruuth, adl ätten 1069 så anges ingen moder, men följande kommentar ang adelskapet ges:  'Adlad eller fick förnyelse på sitt gamla adelskap 1685-01-26 (introd. 1686 under nr 1069).'
RH är uppenbarligen självt osäkert om han fick förnyelse eller ej...
Ovanstående visar väl både att Du åberopar uppgifter som bör styrkas och att RH har okonsistenta uppgifter.
3. Varifrån kommer uppgiften att Hans Jakobsson skulle vara född ca 1597 på 'Viborg gods'. Vi saknar uppgift om när han är född. Vad är 'Viborg gods' ?
Enl RH var hans far borgare och rådman i Viborg som Du skriver, att han skulle ägt något 'Viborg gods' finns det ingen uppgift om.
Enl RH så  var farfadern Bertil Persson borgare i Viborg och 'Ägde gård i staden och gods i Viborgs socken', en viss skillnad från 'Viborg gods', eller hur ??
 
Marc, om dessa var Dina tre källor, då finns det återigen problem med begreppet källor.
K
 
Ursäktar oklarheter, men det är tidigt..

[Jan K Sörblom]

Hej Marc och Lars!
Hans Jakobsson Ruuth var bördig från Bensbyn, men fick överta en svärfaderns gård Rutvik 1 Reveln vid giftermålet med Sigrid Persdotter. Sigrid var dotter till hövitsmannen Per Clemetsson i Alvik. Denne ägde flera gårdar, någon av dem var frälsegård. Han bebodde dock gården i Alvik. Hans och Sigrid ligger begravda i Gammelstads kyrka och på gravhällen står Sigrids initialer S:P:D. Den finska historien om Hans Ruuth och Sigrid Henriksdotter har jag också sett, men även om namnlikheterna är slående har jag inte kunnat koppla ihop det.
Namnet Ruuth kommer nog av orten Rutvik, inte tvärtom. Namnet Rutvik är belagt från 1339, då en Svenald i Rutvik testamenterar sina jordiska tillgångar till kyrkan.
Hans Jakobsson i Rutvik 1 Reveln kallade sig Ruuth, och samma släkt sitter än idag på gården.
Även folket i Rutvik 13 Turhemmanet kom att kalla sig Ruuth eller Ruth, på 1600-talet finns där Ture Hansson Ruth. Jag har inte hittat något direkt samband mellan släkterna.
Om jag förstått det rätt var Rutvik 13 det rikare hemmanet, med många rätt välbeställda bönder som dyker upp som skutskeppare och borgare i staden. Men även Rutvik 1 var en stor gård, där har suttit bönder som dyker upp som riksdagsmän, borgare och skutskeppare.
Något frälse finner man inte i dessa släkter, undantaget möjligen Per Clemetsson i Alvik, som för sina insatser bland annat det Livländska kriget åtnnjöt frälse på en av sina gårdar, jag tror det var en gård i Vojakkala, men jag är osäker. Det frälset gick förlorat; han hade inga söner. Döttrarna var Sigrid, gm Hans Jakobsson och Lisbeta gm Matthes Jönsson i Alvik.
MVH
JK

[Constantinus Lindfors]

Hej och ursäkta mig, jag blev lite smått förvirrad av alla Ruuth-inlägg. Jag har flera frågor om Ruutharna i Luleå. Dessa hör egentligen inte hemma under den här rubriken men jag passar på ändå:
 
1) Var borgmästare Nils Jakobsson en bror till Hans Jakobsson på Rutvik 1?
 
2) Med vem var Nils Jakobssons dotter Christina gift?
 
3) Kan Ture Hansson (ca 1641-1734) föräldrar vara Hans Turesson och hh Brita Jönsdotter, möjligen på Rutvik 13?
 
4) En Ture Andersson Ruuth (1654-1730) fanns i Luleå stad. En syster till honom var gift med rådman Hans Eriksson Björn. Ture var gift med khde Gullik Blix? i Råneå dotter Christina (1655-1733). Varifrån kom Ture och hans syster?
 
Tacksam om någon kan svara på mina frågor. Med vänlig hälsning.

[Jan K Sörblom]

Constantinus!
Hans Jakobsson Ruuths far skall vara en Jakob Hansson. Jag har mycket litet på honom, men jag har en anteckning om att Hans Jakobsson var född i Rutvik, inte Bensbyn som jag skrev ovan. Har ej kollat detta.
Nils Jakobssons far skall ha varit en Jakob Nilsson i Bensbyn.
Jag har inte Kristinas gifte. Jag har Anna Nilsdotter gm Olof Johansson Hapstadius. Jag har Kiely(?)Nilsdotter gm en borgare Jöns Johansson i staden.  
Tore eller Ture Andersson Ruuth var gift med Gulich Blix dotter, jag har inga föräldrar till honom. Ture Ersson Ruuth var gift med Helena Rockstadia, vars mor var Sofia Gulichsdotter Blix, en syster till Christina du nämner ovan. Ej heller han har några föräldrar. Ture Hansson Ruuths far är Hans Turesson på Rutvik 13. Jag har antecknat att modern är Brita Abrahamsdotter, men här är jag ute på djupt vatten. Det är inget som jag forskat i själv.
Jag kan misstänka att Rockstadius och Blix döttrar gifte sig till Rutvik 13, men jag har inte forskat i det.
Sen håller jag med, vi har halkat ifrån ämnet Grubb.
MVH
JK

[Marc Hernelind]

Svar till Constantinus.
 
1) Borgmästaren Nils Jacobsson var svärson till  
  Hans Jacobsson Ruuth.
 
2) Christina var gift med Nils Andersson Grubb.  
 
3) Ture Hansson Ruut,f.1630-1640 gift med  Christina Gulliksdotter borgare i luleå och född i Rutvik,Jag menar att det är brodern till Anna Hansdotter Ruuth född 1625-1630i Rutvik.
och fadern är Hans Jacobsson Ruuth.och morden Sigrid.  
-------------------------------------------------
Jk sörblom, Jag har sett i forskningen Sigrid Persdotter från Alvik i Luleå därför skrev jag det först sen när jag titta på Elgenstierna som skrivit Sigrid Henriksdotter i tabell 6 som skulle ha gift sig med Hans Jacobsson Ruuth visst Elgestierna kan ha skr?vit fel efter namn min finska källa som släktforskat i 30 år vill inte vill vara lite anonym men har bara skrivit Sigrid från Luleå.  
så om vi antar att det är Sigrid Persdotter från Alvik i Luleå som han gift sig med så stämmer det också med Leif Boströms forskning.  
Det stämmer också att Sigrid var dotter till hövitsmannen Per Clemetsson i Alvik.sen att sigrid kan mycket väl vara begravd Gammelstads kyrka i Luleå hon dog 1650 sju år före Hans Jacobsson Ruuth.
*Sen tror jag att han flytta tillbaka till viborg Gifte sig i andar giftet Med en dotter till Henrik Jönsson Teetgren och enligt min finska källa skulle hon fått samma namn som mamman Barbara (Mamman hette Barbra Plagman)
vid det här gifte målet som var med en frälse kvinna (Teetgren nr335), står det i tabell 6 att han skulle 1650 inlämnat vid kröningsrikstagen ansökan om att få tillbaka sina adliga priviliger.  
sen i samma tabell ser man bara barnen från senare giftet ett av dom barnen är Jacob Ruuth Som adlas onyå har samma adelsköld med tre rutor och adlas under ett nytt nummer 1069.kalle det svar på en av dina frågor.  
sen tror jag du har fel att Hanns Jacobsson ruuth Skulle kommit från Bensbyn det är ingen enligt Leif Boströms forskning som kallar sig Ruut där ex Du har Jacob Nilsson nIlsJacobsson flera gånger som sen avslutas med Jacob Östensson och sist Östen Östensson. men däremot har hu säkert rätt när det gäller Rutvik att det är belagt sen 1390 talet eller vad du sa.
jag vill påpeka att det fanns Namnet Ruuth innan Hans Jacobsson kom ditfrån viborg enligt ägande länderna f.ca 1598. där där han var borgare först sen gifte han sig med Sigrid Persdotter,från Luleå och förlorade sitt adelskap, Luleå där han också blev borgre ect . och var bosatt 1620 talet till 1650 då hans fru död flytta till baka till viborg begravdes 26 jun 1657 med familken i viborg dom kyrka. menar du att hans grav finns där nu.
har dom ev flyttat hans grav hit ?  
att de tidigt flytta hit från släkten ruta som de först kallas sen ruuth visar tillex. Eskil
 Anderssson Ruuth Kyrkoherde i Neder-torneå i slutet av 1400talet.  
följ gärna Leif Boströms Forskning  det finn inget som visar att Hans Jacobsson Ruuth är född i Bensbyn.
jag sa redan från början att jag har inte starka belägg men mycket som talar för min teori och den är alls inte grundlös jag efter som jag själv är en ättling kollar det här extra nog och många timmar har jag lagt på det här,och som sagt det kan röra sig om två olika personer och men det finns som sagt en hel del som gör det sanolikt att det är samma Persson (alltså Hans Jacobasson Ruut)
lessen karl att jag inte kan ge mer än indicier  
men å andra sidan så är det betydligt mer än vad man annars har.