Äldre inlägg (arkiv) till 12 oktober, 2004

[Jan Jutefors]

Magnus Falk diskuterar detta också, men han sätter ett frågetecken.
Jonas Simonsson Rothstein bör ha varit född senast 1760 skriver han och fortsätter Rådmannen, Uppbördsmannen och Tullinspectoren i Alingsås Simon Rothstein avled 1705 och efterlämnade tvänne minderåriga barn, däribland sonen Anders, född i Alingsås 18.10.1698. Denne blev sedermera rådman i Stockholm och ligger begraven i S:t Nicolai kyrka. Hans son Simon Peter Rothstein, född 16.6.1730, död 31.8.1806, var kommerseråd och hofintendent samt blev 1782 upphöjd i romerskt riksadligt stånd för sig och sina både manliga och kvinnliga avkomlingar på man-sidan med namnet von Rothstein.  
Så fortsätter han det är väl knappast troligt att Simon Rothstein i Alingsås skulle vara fader till såväl Jonas Simonsson som Anders. Det skulle här föreligga en åldersskillnad på ca 40 år mellan bröderna. Med stor sannolikhet föreligger nära släktskap dem emellan.
 
Magnus Falk säger också att det ska finnas en släktbibel, en Karl XII:s bibel, där det finns en utförlig släktbeskrivning av familjen Rothstein, som härleder sig från rådmannen Simon Rothstein i Alingsås. Han sägar att denna bibel fanns i hans morfars ägo från ca 1860 till 1880, då den såldes av en av han morbröder. Han har inte en aning om var den finns när han skriver sin bok.
 
Han diskuterar också om det möjligen har funnits en äldre Simon Rothstein som också hade en son  Jonas och att den ene skulle ha hamnat i Jönköping och den andre i Alingsås.
 
Allt är möjligt.
 
Det vore ju festligt om någon kände till bibeln som Magnus Falk nämner. Var finns den???
 
Mvh // Jan

[Lars Hasselblad]

Jan!
Du menar att Jonas Simonsson Rothstein skulle varit född senast 1660 (inte 1760). Missa inte Sven Wallerstedts ingående undersökning i Släkt och hävd, om du inte redan löst den förstås.
Intressant är att styckjunkaren/fänriken använder släktnamnet innan Alingsås-släkten gör det. Tål att begrundas!

[Jan Jutefors]

Lars,
 
Jag har skrivit av vad Magnus Falk har skrivit i sin inledning. Jag har tyvärr inte närmare analyserat hans uppgifter. Han kan ha skrivit fel årtal, jag har kommit på att han kan ha vänt ärtal mm i sin utredning, men annars står det faktiskt 1760.

[Lars Hasselblad]

Jan, bara en avslutande fråga om Magnus Falks
släktutredning. Jag skulle vilja läsa den. Finns den tryckt som bok eller var kan man ta del av den?

[Jan Jutefors]

Lars,
 
Den finns som bok, men i stencilerat utförande. Det finns inget tryckår, men förordet är daterat febr. 1973. Jag har inte en susning om hur många kopior det finns.  
Jag tittade just nu på Libris, dvs Kungl. Bibliotekets katalog, men där fanns den inte med så KB har den inte.
Magnus Falk finns med i listan också, f. 1900, Bankdirektör i Helsingborg. Jag vet inte om utredningen kan finnas tillgänglig hos någon av hans efterlevande, var man nu ska hitta dom. Jag hittade mitt ex på ett antikvariat.
 
För min egen skull håller jag på att registrera hela släktutredningen i Disgen, dvs alla personer med födelse- och dödsdatum, däremot har han 40 sidor kommentarer om personerna som jag inte kommer att lägga in.  
Eftersom jag ännu inte är färdig, så kan jag inte säga hur många som finns, men jag beräknar att det blir drygt 1.000 personer.

[Jan Jutefors]

Hej igen,
 
Boken finns i GFs bibliotek och den är recencerad i Släkt & Hävd
 
Falk Magnus Släkten Rothstein från Eksjö. 108 s - 1974 s 188-189.

[Stephan Skougaard]

Hej alla!
I Folkräkningen 1890 hittade jag min mm mf m: Matilda Karolina Rotstein f. 1836 från Mörlunda. Hon borde vara släkt med åtminstone några av de ovan nämnda eller? Kan någon vänligen själ hjälpa mig att hitta henne föräldrar till att börja med.

[Jan Jutefors]

Efter att ha gått igenom födelseboken för Vimmerby så står det helt klart att Per Larsson i Gissemåla är fader till Jon f. 1720, Nils f. 1723, Johan f. 1728 och Samuel 1731.  
Däremot är det fortfarande oklart om Magnus Persson Rothsten är han son. I födelsenotisen står bara att han är Pärs Son i Ginsmåla.
 
Jag har ockå uppgifter om en dotter, Maria, som skulle vara född 1736 men som jag inte hittar i boken.

[Jan Jutefors]

Stephan Skougaard,
 
Matilda Karolina Rotstein är dotter till Knut Lorentz Rothsten, f. 1784 i Gullhanetorp, Kristdala och h.h. Lena Cajsa Larsdotter f. 1797 i Högsby.

[Fredrik Rothstein]

Till den det intressera månde, jag tror att Falks bok sammanställdes på min farfars, Ernst Mauritz Helmer Rothstein, begäran. Detta är bara ett minne från 15-20 år sedan men jag tycker mig minnas ytterligare tryckt info som placerar tvenne bröder och söner till vapensmed under Gustaf II Adolf. Min far, Claës Rothstein, säger sig minnas samma dokument. Håller minnet vidare så skall en av dessa söner ha adlats coh möjligen ha burit namnet Jonas Rothstein. Åter farfar, Ernst, han lät sammanställa en ättetavla som skall sträcka sig långt bäkåt i tiden och jag tror att jag vet var den finns. Hur mycket önsketänkande eller riktighet den innehåller vet jag inte i skrivande stund. Just nu är inte idealt läge att få tag i eventuella skriverier då jag befinner mig en Atlant ifrån Sverige.
 
MVH, Fredrik.

[Jan Jutefors]

Fredrik,
 
Den Rothstein som blev adlad var Kommerserådet och hovintendenten Simon Peter Rothstein, född 1730 och död 1806. 1782 blev han upphöjd till romerskt riksadligt stånd för sig och sina manliga och kvinnliga avkommor på manssidan med namnet von Rothstein.
Simon Peter var son till Rådmannen i Stockholm Anders Rothstein, född 1698.

[Fredrik Rothstein]

Jan,
 
tack för påpekandet och informationen som jag är bekant med. Då jag har många namn att brås på och undersöka har jag ännu ej hunnit utröna vad jag ovan nämnt. Det rör dock ej adlandet av von Rothstein i Rommerskt eller Habsbutgskt stånd. Det rör eventuellt svenskt adelskap. När jag vet mer skall jag med all hast meddela Dig och detta forum.

[Monica Johansson]

Rothsteins släktbibel. Jag känner inte till var den finns idag. Men jag känner till lite mer än ovan. Gösta Hahr (1883-1981) som forskade om släkten Hahr skrev 1954 ”Släkten Hahr: genealogisk översikt m.m.: en inledning till dess historia.” Under kap. ”Vad den gamla familjebibeln berättar”, s 68, cit.  
”Bibeln - Carl XII:s Biblia, tryckt hos Henrik Kayser 1703  testamenterades den 22/11 1772 av rådmannen i Stockholm Anders Rothstein till dess dotter Catharina Magdalena, gift med superkargören och brukspatronen Henrik Wilhelm Hahr” (min mm ff ff). ”Enligt H W Hahrs och hans hu:s testamentariska förordnande av den 12/5 1791 skulle den efter deras död tillhöra deras äldste son brukspatronen Anders Hahr för att efter dennes död tillfalla den äldsta av deras barn och avkommande på manliga linjen  - med det uttryckliga förbehåll, att den aldrig vid arvskiften kommer under lott och byte eller utom vår släkt i nedstigande linjen.”
Sedan övergick den till A Hahrs äldste son fältkamrer Anders Christoffer den 13/7 1824.
Därefter var den försvunnen till den salubjöds på 1890-talet till Anders Hahrs sonson, överdirektören  Mauritz Hahr, som dock inte köpte den p g a det höga priset. Den salubjöds av en Rothstein cit. ”denne Rothstein torde varit stationsinspektoren i Hemse Karl Otto Rothstein (1862-1901). Han var son till kassören i Gotlands Enskilda Bank Karl Gustaf Rothstein (1830-1870). Om bibeln kommit i dessa Rothsteinars ägo genom direkt köp eller i andra hand är icke känt.”
Cit. ”Rådmannen Anders Rothsteins sonsonson direktören vid Liljeholmens stearinljusfabrik Carl Fredrick von Rothstein lär omkring år 1900 hava inköpt bibeln på en auktion - om en bok- eller lösöreauktion är icke känt. Hans dotter Bertha, gift med sekreteraren i arm?förvaltningen E O A Augelin, ärver den av fadern, varefter den övergår till hennes dotter Karin, sedan år 1910 gift med kommendören greve E Spens. Bliven änka, hembjuder grevinnan Spens godhetsfullt bibeln till förbemälde Mauritz Hahrs son översten Gösta Hahr.” /se ovan/.
Sedan en kvinnlig ättling i USA tillskjutit pengar cit. ”återgick bibeln i släkten Hahrs ägo den 27/2 1953, d v s jämt 250 år efter dess tryckning. Må den så förbliva!”
Gösta Hahr avslutar: ”Habent sua fata libelli!” Böcker hava sina öden. Icke ens ”böckernas bok” undgår dem!”
 
Gösta Hahr har också skrivit av ”släktanteckningarna”. Det var Anders Rothstein som började anteckna. Bibeln var tryckt 1703. Rothstein börjar, cit: ”Anno 1698 den 18 October föddes jag Anders Rothstein, hitt till wärlden uti Staden Alingsåhs, och Cristnades den 22 Ditto. Min fader Simon Rothstein war Rådman, Uppbördsman och Tull inspektor där i staden, och blef död A:o 1705. Min Moder Catharina Swart underhölt mig Ständigt i Schola jämte en Min syster, intill åhr 1710, då döden skilde oss wid en Kiär Moder. Sedan underhölls jag vid Studierna uti Götheborg tils 1714, då jag reste til Stockholm.
 
Han nämner då en syster.
 
Sedan skriver han in varje händelse om vigslar, födelse och död. Från år 1727 (hans egen vigsel) till 1763 då hans hustru Catharina Margaretha Höckert avlider.  6 söner föddes, endast 1 (Simon Petter) överlevde spädbarnsåldern. 5 döttrar föddes (4 överlevde spädbarnsåldern).
 
Därefter fortsätter Hindric Wilhelm Hahr med en ingress att bibeln övertagits testamentariskt år 1772 och följer sedan mönstret att skriva ned vigslar, födda och döda i sin familj.
 
Jag vet som sagt inte om bibeln finns hos den Hahrska släkten idag. Men den kan knappast skänka ljus över den Rothsteinsläkten före 1703.
 
I Magnus Falks utredning (se inlägget 4/10 2002) sägs att bibeln fanns i Magnus Falks morfars ägo från ca 1860 till 1880, då den såldes av en av hans mors bröder. Är då Magnus Falks morfar Karl Gustaf Rothstein (1830-1870) i Visby och morbrodern Karl Otto Rothstein (1862-1901) i Hemse?
 
Det blev en lång kria det här. Ursäkta!
Mvh, Monica

[Jan Jutefors]

Monica,
 
Det var jag som skrev det utdraget från Magnus Falks bok. Jag tog dock inte med hela texten, så därför blev den missvisande. Jag återger hela stycket den här gången:
 
I en gammal familjebibel - en Carl XII:s Biblis, tryckt hos Henrik Kayser 1703 -, som av Gösta Hahr omnämnes i hans bok Släkten Hahr finnes en utförlig beskrivning av den familj Rothstein, som härleder sig från rådmannen SIMON ROTHSTEIN i Alingsås och omfattar tiden 1698-1772. - Denna bibel har jag under min uppväxttid ofta hört omtalas, ity att den fanns i min morfars ägo från omkring 1860 till slutet av 1880-talet, då den såldes av en av mina morbröder - till vem har icke kunnat utrönas. - Jag vet, att min morfar och hans syskon räknade nära släktskap med släkten von Rothstein.
 
Nu när jag läser det en gång till så blir jag lite osäker på om han refererar han från Gösta Hahrs bok eller talar han om sig själv?
 
Magnus Frans Fredrik Falk 1900-1985
m. Hedvig Maria Rothstein 1871-1951
mf. Alexis Hjalmar Rothstein 1838-1886

[Steve Palmquist]

Jan Jutefors var kan man finna förteckningar över dem som liksom Kommerserådet och hovintendenten Simon Peter von Rothstein, som Du nämner, blev upphöjda till romerskt riksadligt stånd. I det tillfälle jag söker Reichsgraf/Reichsgräfin Jag har sökt överallt där jag kan tänka mig att det kan finnas översikter över romerska (av Habsburg) givna adlstitlar (adliga personer och ätter). Vet Du kanske det? Eller var jag kan vända mig för ytterligare information om detta?
med vänlig hälsning: Steve

[Jan Jutefors]

Steve,
 
Jag har tyvärr inte en aning, men varför inte göra en förfrågan hos Riddarhuset. Jag tycker att det borde ligga inom deras område att veta det.

[Monica Johansson]

Jan, Magnus Falk talar om sig själv under min uppväxttid ofta hört omtalas etc. Hur som helst är det inte en utförlig beskrivning av den familj Rothstein som finns i Gösta Hahrs bok Släkten Hahr mer än att Gösta Hahr skrivit av Anders Rothsteins släktanteckningar under den tid jag skrev ovan. Dessutom finns ju inte mer uppgifter om denne Anders än att fadern just hette Simon och att där fanns en syster till Anders.
Att stationsinsp. i Hemse salubjöd bibeln till överdir Mauritz Hahr (1838-1917) kan ha den förklaringen att Hahrsläkten förekommer i anteckningarna och att överdir:en just var överdir och chef för Statens Järnvägars trafikavdelning. Känd på namnet, presumtiv köpare s a s. Morfaderns namn stämmer inte. Bodde de på Gotland?
Mvh, Monica

[Steve Palmquist]

Tack för svar Jan. Jag har frågat hos Riddarhusetoch fått ett vänligt svar att de inte forskar i utländsk adel. men å andra sidan frågade jag ju inte om de kunde hänvisa mig vidare, så det provar jag.
M.V.H. Steve

[Jan Jutefors]

Sjökapten Alexis Hjalmar Rothstein född 1838-07-17 i Bergshammar, död 1886-12-11 i Luleå.  
Gift i Visby med Maria Donner född 1842-09-04 i Klinte (I), död i Luleå 1885-12-02.
 
f. Jonathan Rothstein född 1796-05-07 i Skönberga (E), död 1864-05-06 i Västergarn (I)
m. Hedvig Charlotta Seurling född 1801-07-15 i Linköping (E), död 1879-09-20 i Klintehamn (I)

[Monica Johansson]

Jag tyckte jag skulle bidra med var bibeln kan finnas. Gösta Hahrs bok från 1954 finns att låna. Jag, ovetande, blev upplyst av en kunnig arkivarie i Härnösands landsarkiv för ca 15 år sedan, om dess existens. Jag skulle begära fram bouppteckningen efter min mormors far (från Robertsfors i Vb).  Gösta Hahr var en mångkunnig och kulturhistoriskt intresserad forskare och skrev fler böcker än just denna. Han fortsatte ett arbete som hans farfar, majoren August Hahr hade börjat genom att densamme ”uppgjorde 1873 släktens, så vitt känt är, första stamtavla”. Cit. från boken.
Den här diskussionen har uppkommit genom att man vill koppla Simon R i Alingsås med övriga släkter R. Det vet jag inget om. Gösta H:s böcker om Hahr-släkten har varit tillräckligt för mig. Däremot har jag fördjupat mig i Robertsfors-grenen.  
Så sambandet mellan den omtalade bibeln finns på Gotland. Så här skriver Gösta H i samma kap. som ovan om familjebibeln (s 68).
Cit. ”Efter det Anders Christoffer Hahr emottog bibeln, har den omkring 100 år varit ur släktens ägo. Den följde sannolikt med Anders Christoffer, då han på 1840-talet flyttade över från Nosaby i Skåne till Gotland. Under de för honom och hans därvarande söner ekonomiskt brydsamma åren på 1860-talet eller kanske redan i samband med äldste sonen tygförvaltaren Anders Göran Fredrik Hahrs brådstörtade emigration från Stockholm över Gotland till Förenta Staterna på sommaren 1854, torde bibeln hava offrats mot klingande valuta. Säkerligen har det icke skett, utan att högsta nöd var på färde.”
Jag själv tror inte på ett nära släktsamband mellan kontrahenterna vid denna försäljning. Skulle försäljaren/köparen av bibeln trott på ett nära samband p g a släktnamnet Rothstein antecknat i bibeln och vetat om kopplingen i Alingsås år 1705?  Jag tror bibeln köptes utan kunskap eller tron därpå. Skulle ättlingen av  Jonathan Rothstein född 1796-05-07 i Skönberga (E), död 1864-05-06 i Västergarn (I) känt till sin bakgrund till en släkting i Alingsås?
 
Som jag citerade ovan från boken skriver Gösta H: ”dessa Rothsteinars ägo”. Och varför såldes bibeln därefter? För att slutligen köpas på auktion omkr 1900 av en ättling till Simon Petter Rothstein, ende son till Anders R i Alingsås.
Nu tror jag inte jag kan bidra med mer. Är det du som skall skriva in Magnus Falks utredning? Om så, behöver du komplettering, kan jag hjälpa till genom att jag kan söka i Arninge.  
Mvh, Monica

[Eva Leksell]

Här kan man läsa om ovannämnda familjebibel, på engelska: freepages.genealogy.rootsweb.com/~hahrgen/Books/Hahr_Fmly/Fmly-Bible.htm
 
Anteckningarna i bibeln handlar huvudsakligen om släkten Hahr, så vitt jag kan se.

[Monica Johansson]

Eva, ja, jag vet, det är en, under det senaste året, gjord översättning från samme Gösta Hahrs släktbok. Har ingenting med det att göra.
Monica

[Monica Johansson]

Vad tyst det blev. Det saknas forskning i källorna? Alingsås

[Anders Hahr]

Bibeln är kvar i familjen.
Mvh
Anders Hahr

[Jan Jutefors]

Anders,
 
Skulle det vara möjligt att få en fotokopia på dessa anteckningar?

[Niclas von Rothstein]

Jan,  
 
Texten i bibeln återfinns ju i Gösta Hahrs bok som finns på nätet tillgänglig för alla. ;o)
 
Mvh
Niclas

[Jan Jutefors]

Jag är inte ute efter en avskrift.

[Jan Jutefors]

von Rothstein tillhör den ointroducerade adeln och har formellt aldrig varit adel.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Hur kan en släkt vara både adelig och icke adelig? Antingen föreligger A eller -A. Tertium non datur...

[Jan Jutefors]

De har en utländsk adelstitel, men har aldrig blivit introducerad i Sverige.