ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 24 augusti, 2006  (läst 2917 gånger)

2005-12-20, 21:36
läst 2917 gånger

Utloggad Annelie Gunnarsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 106
  • Senast inloggad: 2022-07-03, 09:32
    • Visa profil
Har bland mina anor hittat en Johanna Kristina Retzius, född 1752 och gift med inspector Holmer på Trolle-Ljungby. Är hon månne den Kristina (Catarina) som föddes 1752 i Kristianstad som dotter till provincialläkaren Nils Retzius och Lovisa Catarina Schreiber?

2006-01-26, 21:15
Svar #1

Utloggad Josephine Diener

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 480
  • Senast inloggad: 2023-10-22, 20:38
    • Visa profil
    • www.josephinefalerum.n.nu
Hej!
Jag har Gustaf Svensson Retzmans far, Sven Nilsson Retzman f. 1631-03-19, får inte riktigt ihop det med Bengt Nilsson (nämns också som Nicolaus Comukundius Benedicti Retzius f. 1555)
Om han är Svens farfar eller farfars far? Jag har Nicolaus Retzius född 1594, är han far eller farfar till Sven?
hälsningar Josephine D

2006-01-27, 09:54
Svar #2

Utloggad Annelie Gunnarsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 106
  • Senast inloggad: 2022-07-03, 09:32
    • Visa profil
Hej Josephine
Av Svenska Släktkalendern(årgångar 1887, 1913,1918,1938)utläser jag att Nicolaus Retzius(född som Nils) var far till Sven och Bengt Cornucindius i sin tur far till Nils. Alltså var han Svens farfar.
 
MvH
Annelie

2006-01-27, 17:36
Svar #3

Utloggad Peter Wernqvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1192
  • Senast inloggad: 2018-03-27, 12:27
    • Visa profil
    • www.peterwernqvist.se/
Josephine Diener. Här diskuteras din fråga i Rötter.
 
http://www.genealogi.se/ostart2.htm
Min anfäders släkt.
http://hem.passagen.se/ioi/genealogi/1981.htm
En Hemsida på Goggle.
Mvh Peter

2006-08-05, 16:02
Svar #4

Göran Johansson

Kh Elias Hwahl i Linderås g.m. Elisabeth Zachrisdotter köpte enligt egen uppgift vid tinget hälften av 1/2 skattehemmanet Herna i Hycklinge sn av Anna Zackrisdotter innan den senare kom i gifte med Esbjörn Gothovius (köptebrev dat. 1653-05-04 enl. domboken). Den andra halvan av hemmanet hade hustrun ärvt. Av tingsprotokollet framgår att inthet mehr än dhe 2:ne sÿskion wuro arfftagandhe.(Kinda dombok 1660-02-19). Man kan då fråga sig varför inte brodern Samuel Zachrisson Hiller kom ifråga för arv. I domboksprotokoll från 1682 omtalas f.ö. att komministern Jöns Humble i Högsby hade en halvsyster Kirstin Esbjörnsdotter boende i Torpa.
 
Jag tycker att det tyder på att Samuel Hiller möjligen inte var bror till systrarna Anna och Elisabeth vilket Rosenstolpe hävdar  och senare också Sune Lindqvist i SoH 1999:4, sid 414. Hiller dog först året efter köpet eller möjligen lite senare.  
 
Skattehemmanet i Herna sägs i domboken för Kinda 1683 har varit h. Kerstin Olofsdotters möderne. Efter en hastig genomgång av bevarade domböcker har jag inte funnit att hemmanet omnämnts som arvegods till Kerstin Olofsdotter övriga syskon (Emerentia Olofsdotter i Lofta m.fl.). Det enda som jag har funnit är att Olaus S. Clarevallensis köpte jord i Gröninge  (som väl egentligen ligger i Hycklinge) i Horns socken 1634 av Carl i Djursdala, Per i Hökshult, Djursdala sn och Åke i (?) samt att Måns i (Sundkärr?) fick stångfälling på Killingevid av herr Olof i Horn år 1629. Det senare hemmanet ägde han redan i början av 1600-talet.  
 
Vad betyder f.ö. stångfälling?

2006-08-05, 21:52
Svar #5

Utloggad Åke Bjurström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 10:23
    • Visa profil
Ordet kan vara stångfällning vilket ger en del träffar på Google, bl.a. hit till Anbytarforum.
Något snårigt men verkar hänvisa till en mätstång som användes vid Tegskifte, delning av jorden mellan bönderna/gårdarna i en by, resultatet kan vara det myller av långsmala åkerlappar som man ser på gamla kartor.
 
Mvh Åke

2006-08-06, 00:00
Svar #6

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Göran,
Ordet är säkerligen stångfällning. Här kommer ett annat exempel ur Kinda härads dombok, nu från  15/2 1627 - där jag lagt ihop två sidor:

Observera att Per i Höckhult, hölt stången.
 
Jag har uppfattat ordet som synonymt med det symboliska skaftandet men jag kan ha fel;  
 
Jmfr ordet Skaft i SAOB:
ETYMOLOGI: [ fsv. halda a skapte l. skapteno]
 
BRUK: (numera bl. rättshist.)
 
BETYDELSE: i uttr. som ange att vittnen (vanl. nämndemän) vid köp l. överlåtelse av fast egendom till stadfästelse vidrörde ett spjut(skaft) l. (i utvidgad anv., delvis övergående i  
 
I.2) ett svärd(sfäste) l. dyl. (l. en stav); särsk. i uttr. hålla (up)på l. å (ngn gg äv. om) skaftet, äv. skaft;  
jfr 3.
 
VgFmT I. 2: 59 (i handl. fr. 1523: hulle paa skaffthet).
(Vittnena) betygha . . ath .. Lappiiockj godz samfelle try år lagbwdit och lagstondit warid hade och på fierde laghmandz ting lag(li)ca skött och skälad (dvs. lagligen överlåtet) med bart swärd å tingx bordit och tingx nempden å skaffte hollid epter fordoms pläghsedh. BtFinlH 6: 17 (1540);
jfr anm. 1:o sp. 3330.  
Thessze godhe men som y nempdhen såthe och uppå skaffthet helle med mek (dvs. vice häradshövdingen) som ser Algudt y K?ttilstorp, Sven Töresson (osv.). VgFmT II. 1: 33 (i handl. fr. 1552).
 
Har många egna exempel från olika domböcker, men detta ord kanske borde diskuteras under   Språk, ord och namn. Man tycker att det bör ha avhandlats i någon vetenskaplig uppsats ...
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2006-08-06, 01:30
Svar #7

Göran Johansson

Olle, det är ett intressant ord. Håller med om att det bör diskuteras under Språk. Den Per i Höckhult som hölt stången - var han månde en av dem som sålde jord till Olaus S. Clarevallensis?
 
I övrigt hoppas jag förstås på kommentarer av arvförhållandena i Zacharias Benedictis familj.
 
Vänlig hälsning
Göran

2006-08-07, 04:20
Svar #8

Göran Johansson

Zacharias Benedicti skall enligt Sune Lindqvist (SoH 1999:4 sid. 412 ha varit gift två gånger. De uppgifter som jag presenterat ovan (Kinda dombok 1669-02-19) tyder på att de tre barnen i giftermål efter Anna Andersdotters kan ha haft två olika mödrar. I protokoll från de olika arvstvister som följde gården Herna i Hycklinge framgår tydligt att endast systrarna var bördsberättigade i maj 1653 trots att brodern(?) Samuel uppenbarligen fortfarande levde.  
 
Skattegården Herna skall enligt uppgifter i Kinda h:ds domböcker 1682-86 ha varit sal. h. Kristinas (Zacharias andra hustru) möderne. Däri framgår också att salig  hustru Kerstin i Gladhammar hade brukat samma gård i äktenskap med en Lars Jonsson. Det är således inte uteslutet att hon ärvt gården av denne sin första man. Lars Jonsson bör (om uppgiften i domboken stämmer) ha varit gift med Christina Olofsdotter före 1622. I Älfsborgs lösen redovisas för Herna år 1613 skattebönderna Olof och Jon.  Jon kan ha varit far till den Lars Jonsson som Christian förmenas ha varit gift med. Kanske det framgår av Älfsborgs lösen 1617 om det fanns en brukare Lars i byn något senare?
 
Om man förflyttar sig i tiden fram till 1646 så finner man visserligen en brukare Lars som gift bor kvar bor kvar på gården fram till 1650. Lars efterträder Joen  som 1645 ensam och ogift brukar samma hemmansdel. Far och son? Namnen stämmer men tiden är helt fel.  De kan väl därför uteslutas såvida inte rättens protokollförare har förväxlat modern med någon av döttrarna Anna och Elisabet. Dvs att det egentligen var någon av dessa två systrar som var gift med Lars Jonsson. Det är väl inte helt uteslutet.  
 
Återstår då det första alternativet. Det vill säga att bonden Jon 1613 hade en son Lars som var gift med Kerstin men dog relativt ung och barnlös (jfr uttalandet om rätten att inbörda hemmanet ovan).  Att prostens dotter i Horn  skulle gifta sig med en allmogeman för att senare gifta om sig med prosten i Gladhammar är naturligtvis möjligt.  
 
Men detta förklarar inte varför Samuel Zachrisson Hiller i likhet med de förmenta systrarna hade bördsrätt till gården Herna i Hycklinge. Något är fel!
 
Kan Zacharias Benedictis andra hustru Christina (Kerstin) ha varit dotter till någon av skattebönderna i Herna? Vet man när giftermålet med Christina Olofsdotter (prostens i Horn dotter) ägde rum? Är det uteslutet att äktenskapet med henne var Zacharias Benedictis tredje i ordningen och att sonen Samuel Z. Hiller var deras enda gemensamma barn? Ordningsföljden kan också ha varit den omvända. Först giftermål med prostens dotter och sedan med Lars Jonssons änka.
 
Kan det  vara så att Christina Olofsdotter inte alls var dotter till Olaus Simonis Clarevallensis? Är det belagt i källorna?
 
God morgon glada vänner! Finns det ingen klok forskare som kan bidra med nya fakta eller tankar i detta spännande ämne?
 
Med vänlig hälsning
Göran Johansson

2006-08-10, 01:22
Svar #9

Göran Johansson

Rättelse inlägg 7/8 kl 04:20:
Ordet inte föll bort i femte stycket från ovan. Det blev lite tidigt den morgonen! Så här ska det förstås se ut:
 
Men detta förklarar inte varför Samuel Zachrisson Hiller i likhet med de förmenta systrarna inte hade bördsrätt till gården Herna i Hycklinge. Något är fel!
 
Efter att ha gått igenom Sune Lindqvist artikel i SoH 1999:4 om Retzius äldre led har följande kunnat konstateras:
Olaus Clarevallensis dotter Christina var gift med Zacharias Benedicti i dennes andra äktenskap. Zacharias syster Gertrud Bengtsdotter å sin sida var gift med Olaus Clarevallensis i dennes tredje äktenskap. Efter Clarevallensis död 1638 gifte Gertrud Bengtsdotter om sig en tredje och sista gång med Jonas Planander i Horn som var änkeman efter Olaus Clarevallensis dotter Anna Olofsdotter!
 
Synnerligen insyltat kan man säga. Det gäller att hålla tungan rätt i munnen. En del torde väl hänga ihop med prästänkekonserveringar kan man tänka. Om detta kan ha haft betydelse för arvsgången i Herna är väl svårt att säga. Kan kanske Jonas Planander ha ägt jord där som senare gick i arv till systern Christina?

2006-08-10, 14:13
Svar #10

Göran Johansson

Rättelse 2: Vad jag ville säga ovan var att
Zacharias Benedictis döttrar Elisabeth och Anna hade bördsrätt i skattegården Herna men inte deras broder Samuel B. Hiller! Man kan undra varför.

2006-08-11, 00:41
Svar #11

Göran Johansson

Samuel Zachariae besökte Olufsmesse marknad i Skänninge år 1654 tillsammans med kh Nicolaus Loftander i Misterhult och dennes svåger Johannes Loftander blivande kyrkoherde i Örtomta (Källa: Domkapitlets handlingar). Samuel Z. Hiller levde alltså 1653 när skiftet av gården Härna behandlades vid Kinda tingsrätt, därom råder ingen tvekan.  
 
I domboken för Kinda härad 1683-06-25 står det klart och tydligt att Härna var salig h. Kerstins i Gladhammars möderne jord och att hon brukade gården tillsammans med sin förre man Lars Jonsson. Lars Jonsson med hustru borde således finnas med i någon av mantalslängderna eftersom de inte bara ägde utan också brukade jorden. Men jag har utan större framgång försökt finna dem i bevarade längder.

2006-08-12, 00:38
Svar #12

Göran Johansson

Samuel Z. Hiller var vice pastor i Gladhammar 1654, saknade hustru men hade en vuxen dotter! Han skrev 1654-02-23 (tillsammans med socknens sexmän) under den mantalslängd vari dessa uppgifter är hämtade. Hade således Samuel varit gift en gång innan han blev gift med kyrkoherden i Horn Jona Plananders dotter Rakel? Inte heller detta tycks vare sig Johan Rosenstolpe eller författaren till artikeln i SoH 1999:4 i så fall ha känt till. Den dotter som är medtagen i mtl 1654 bör ha varit född kring 1638-39 och fadern i runda slängar kring 1619-1620.  
 
Min okvalificerade gissning är att Zacharias Benedicti blev gift med Olaus S. Clarevallensis?dotter Christina året efter det att hennes moder Margareta Eriksdotter avlidit - dvs 1619-1620 och att en son Samuel föddes i detta äktenskap något år senare. Därefter dog Christina Olofsdotter och Zacharias Benedicti (med rötter i Hycklinge) gifte om sig med en bonddotter från Härna med samma förnamn. Uppgiften om att Samuel Z. Hiller skulle vara född 1628 (SoH 1999:4) stämmer f.ö. kronologiskt mycket illa med uppgiften i mantalslängden för Gladhammar 1654 om en vuxen dotter.
 
Också diskussionen om bördsrätt till skattegården Härna styrker denna hypotes och förklarar den märkliga uppfattningen om att Margareta Eriksdotter, av många ansedd som dotter till Erik XIV, skulle ha haft en moder som varit bosatt i Härna och gift med bonde Lars Jonsson innan hon kom i äktenskap med Olaus S. Clarevallensis.

2006-08-12, 01:28
Svar #13

Göran Johansson

Rättelse:
Sista stycket - det var förstås dottern Christina som hade varit gift med en Lars Jonsson i Härna. Gården skulle däremot ha tillhört hennes moder Margareta Eriksdotter.

2006-08-12, 13:07
Svar #14

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Göran!
Även om många anser att Margareta Eriksdotter är dotter till Erik XIV så bevisar det ju inte att hon var det i verkligheten... det är ju många århundraden sedan hon levde och den källa som är närmast i tid till henne (likpredikan efter hennes dotterdotter, biskopinnan Enander) anger henne istället som en kyrkoherdes dotter...  nog om detta - vi får luska vidare på Härnaspåret, det är intressant. Mitt heta tips till dig i jakt på hennes ursprung är att kontrollera vad Johan Hadorph noterade vid sin antikvitetsresa i Östergötland i slutet av 1600-talet och besöket i Horn. Noteringarna om de olika kyrkornas märkvärdigheter och beskrivningar som han gjorde finns i Vitterhetsakademiens arkiv i Stockholm.
 
Jag tog en koll i mtl 1654 för Gladhammar. Först i längden står Vice Pastor  och i samma rad är en 1 i kolumnen för döttrar tillagt. Dessutom hade han en tjänstepiga och en tjänstedräng. Så står det i längden. Dock får man inte ta dessa noteringar bokstavliga. Jag har studerat mtl ganska mycket och upptäckt vissa fel som var vanliga. Ett sådant är att det saknas en massa människor som inte alls tagits upp. Det kan vara föräldrar och även barn till dessa tillika med krigsfolk och inhysesfolk. Fattigt folk eller av andra orsaker (ss över- eller minderårighet) befriade människor. Därtill fanns säkert svinn pga ren skattefusk.
En änka som bodde på en gård kunde alltså undslippa mantalsskatten. Hade hon en dotter i huset , kunde denna noteras som dotter i mantalskolumnen, även om det stod en annan ansvarig brukare för gården (ss en son eller måg) - det finns alltså många fel i dessa längder som man källkritiskt måste beakta.  
I Samuel Zachariaes [Hillers] fall kan denna noterade dotter helt enkelt ha varit en syster till honom som bodde i prästgården såsom dotter i huset (fadern kyrkoherde Zacharias Retzius avled år 1653 - och mantalslängderna under denna tid uppgjordes vanligtvis i slutet av föregående år (jfr äldre  räkenskapsår i bokföring och kyrkoåret). Prästfamiljens nye husfader blev efter kyrkoherdens död den unge sonen Samuel som kom att stå som ansvarig för hushållet i mantalslängden. Det behövs alltså inga hypotetiska fler äktenskap och ändrat födelseår till Samuel Hiller med barnalstrande vid 18-års åldern för att förklara denna notering. Samuel Hiller är säkerligen född 1628 såsom uppges i de äldre källorna och är vice pastor vid 25 års ålder i slutet av 1653, insatt efter att fadern avlidit. Familjen Retzius familjebildning följer den gängse normala under denna tid.  
 
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck

2006-08-12, 13:20
Svar #15

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Zacharias Benedicti Retzius första hustru Anna Andersdotter avled av pesten i december 1621 (enligt Linköpings stifts herdaminne; uppgiften baserad på gravstenen). Därefter gifte han om sig med kyrkoherde Olaus Simonis Clarevallensis och Margareta Eriksdotters dotter Christina (Kerstin) Olofsdotter. Denne sistnämnde har varit gift med Lars Jonsson i Härna, Hycklinge socken.  Frågan är väl när detta skett? Var det före äktenskapet med kh Zacharias eller efter att han avled 1653?  
 
När det gäller bördsrätt till gårdar är domböckernas knapphändiga uppgifter svårtolkade. Ibland kan man finna vissa barn som processar om delar i en gård medans andra i syskonskaran saknas. Vi kan inte säkert säga hur arvskiftena varit om vi inte har tillräcklig bevarad dokumentation. Vissa barn kan ha kompenserats med jord i andra gårdar eller avstått sin rätt mot vederlag i pengar istället.

2006-08-12, 16:26
Svar #16

Göran Johansson

Hej Niclas!
 
Elais Hwal och dennes hustru Elisabeth Zachrisdotter ärvde halva och köpte den andra halvan (köpebrev 1653-05-04) av svägerskan Anna Zachrisdotter (änka efter Jöns Humble d.ä.) innan hon kom i nytt gifte med Esbjörn Gothovius. Han uppbjöd aldrig sitt köp på tinget  såsom lagen föreskriver. Anledningen var att endast de två systrarna var berättigade att inlösa hemmanet inom börd. Han trodde sig därför veta att ingen annan kunde klandra eventuella försäljningar. Om det funnits en broder Samuel så borde han inte känt sig lika säker såvida nu inte Samuel Hiller skriftligen avsagt att han inte ämnade utnyttja sin bördsrätt i framtiden.  Efter Annas giftermål med Esbjörn Gothovius lät den senare pantsätta sin del av hemmanet till kaptenlöjtnantskan Gertrud Walters enligt en obligation daterad 1664-10-07. Efter Esbjörn Gothovius död begärde Gertrud Walters laga fastebrev på den pantsatta hemmansdelen.  Elias Hwal klandrade köpet och förklarade förvånat att han ägde den hemmansdel som Gothovius hade pantsatt!  Gertrud Walters hade inte låtit inprotokollera sin pant till tinget eftersom Esbjörn Gothovius givit löfte om att lösa panten, vilket inte hade skett.  Rätten bedömde att Elias Hwals köp var alldeles stadigt och fast medan Gerrud Walters fick sökia sin man som hon bäst kan och gitter särskilt eftersom salig Esbjörn hade pantsatt egendom till henne som han inte ägde. Hemmanet var därefter föremål för bråk ända fram till 1686 men med andra paarter inblandade. Men hela tiden diskuterades de två systrarnas bördsrätt och aldrig nämnes ett ord om den förmente brodern Samuel.
 
Det är förstås inte uteslutet att det var en syster till Samuel Z. Hiller som bodde i Gladhammar 1654 och som felaktigt blev kallad änka. Det skulle i så fall möjligen kunna handla om Anna Zachrisdotter som bevisligen var änka efter änka efter krigsprästen Jöns Humble 1653. Jöns Humbles son, komministern i Högsby, anförde bördsklander på hemmanet Härna år 1681.

2006-08-12, 17:24
Svar #17

Göran Johansson

Cherstin måste ha varit gift med Lars Jonsson innan han kom i äktenskap med Zacharias Benedicti i Gladhammar som enligt uppgift dog 1653. Arvsuppgörelsen om Härna i Hycklinge gjordes i maj samma 1653.
 
Bifogar utdrag ur konsistorieprotokoll från oktober 1655 som visar att Samuel Zachariae levde (troligen i högönsklig välmåga) den siste juli 1655.
 

Detta bör vara tre glada fränder på galej. Barockpoeten och kyrkoherden Nicolaus Loftander, g.m. syster till Johannes Loftander, var den som stod till svars inför konsistoriet.

2006-08-15, 01:04
Svar #18

Göran Johansson

Komplettering inlägg 12/8 kl. 16.26
Med utgångspunkt från den information som står till buds i Kinda härads domböcker skulle jag vilja påstå att mycket talar för att herr Zacharias Benedicti i Gladhammar var gift med en dotter till skattebonden Olof i Herna (Älvsborgs lösen 1613). Olof hade troligen gift sig till gården. När han dog övertogs ägandet av en dotter som troligen var identisk med den Kerstin Olofsdotter som anses ha varit gift med kyrkoherden i Gladhammar. Kerstin var till att börja med gift med Lars Jonsson i Herna. De brukade under ett antal år hennes faders gård. När Lars dog flyttade Kerstin från orten och gården övergick gårdsbruket till nämdemannen Ragvall (mtl 1642) med Kerstin som ägare och nu bosatt i Gladhammar. Gårdsbruket (inte ägandet) gick därefter möjligen i arv till en son Bengt Ragvallsson som troligen var befryndad med den Jonas Månsson (systerson till Elias Hwahl som senare efter diverse komplikationer blir ägare till hela 1/2 mtl skattehemman Herna. Jonas Månsson hade en syster Maria Månsdotter var gift med en son till änkan Segridh (dombok 1671). Denne Segrid hade också en dotter son tycks ha varit gift med Walter (möjligen kan det var denna dotter som 1669 kallas för Gertrud Walters i domboken).  
 
Vidare kan konstateras att det har funnits en namne till Samuel Zachrisson (Hiller) son till kh i Gladhammar. 1673 inlade Jonas Månsson i Herna en supplik till rätten som handlade om Samuel Zachrissons i Miöllerum barnarv. Denne Samuel hade en son som var soldat och hette Zachris Samuelsson och denne i sin tur tycks ha haft en horunge (som rätten formulerar sig - om jag nu inte läst fel) Per Zachrisson. Svarande vid rätten var Olof Larsson i Miöllerum och Israel i Föllingsiö. Dessa båda hade i sitt förvar diverse silver. Av samma protokoll framgår att Jonas Månsson i Herna hade en svåger een poijke Gabriel. Kan Johan Rosenstolpe (eller hans sagesmän/kvinnor) - som byggde sina släkttabeller på muntliga källor - ha gjort sig skyldig till en förväxling av Samuel Zachrisson Hiller och Samuel Zahrisson i Miöllerum?
 
För min del tror jag att Zacharias Benedicti verkligen också kan ha varit gift med Olof Clareveallensis dotter Cherstin och att Samuel Zachariae är deras enda barn (och halvsyskon till Anna och Elisabeth Zachrisdotter).
 
Finns det någon som känner till mer om Lars Olofsson i Miöllerum, Samuel Zachrisson i Miöllerum, soldaten Per Samuelsson och Israel i Föllingsiö?

2006-08-15, 01:22
Svar #19

Göran Johansson

Mjällerum och Föllingsjö måste vara namnen på de orter som anges i domboken. Båda byarna ligger i Kisa socken.

2006-08-15, 12:49
Svar #20

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Göran,
Den ovan omtalade namnen Samuel Zackrisson är nämnd i min artikel om Kisa-släkter i SlfÅb?96, såväl som flera av de andra omnämnda. Bifogar här en sida ur artikeln, så Du kan se var Samuel Zackrisson och Israel [Svensson] i Föllingsö hörde hemma. (Den nämnde Jöns Andersson i Högtomta, nämndeman, bör ändras till Jöns i Högtomta, då fadersnamnet är osäkert.)

Du nämner Lars Olofsson i Mjellerum i frågan, men jag antar att Du frågar efter den i texten nämnde Olof Larsson. Även denne nämns i artikeln, sid 202, not 48. Frälsefogden Olof Larsson Knagg köpte 25/2 1662 tvådie i skattehemmanet Mjellerum av frälsefogden Nils Jönsson [Sparf] i Klefsfall (om honom se bif bild). Olof Larsson Knagg själv var gift åtminstone två gånger; 1:o med en Karin Persdotter, 2:o med Margareta Mårtensdotter Wulf. (Lite kuriosa: Nils Jönsson i Klevsfall var fmf till Brita Kristina Hult g m Natanael Ram född i Danzig, adlad Gyllenram. Nils Jönsson hade en bror Lars Jönsson Sparf som är nämnd i Danzig 1642-1662.)  
Vänligen,
Olle
PS. Möjligen har Bo Lindwall och andra Kisaforskare något att tillägga till ovanstående, då jag själv inte forskat på Kisa sedan artikeln skrevs. DS
Vänligen,
Olle Elm

2006-08-15, 14:29
Svar #21

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Göran,
Kollade lite ytterligare. Enligt mina anteckningar är Jonas Månsson i Herna gift med Ingegärd (Ingjäl) Samuelsdotter, dotter till Samuel Zackrisson nämnd ovan.  (Jmfr dombok 2/6 1676).
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2006-08-16, 19:10
Svar #22

Göran Johansson

Hej Olle, jag anade nästan att du satt inne med svaret. Återkommer med en sammanställning av Jonas Månsson närmaste släktkrets utifrån vad jag uppsnappat från domböckerna.
Vänlig hälsning
Göran

2006-08-16, 19:35
Svar #23

Göran Johansson

Jonas Månsson hade funnit en bystock på Otto von Scheidings ägor i (troligen frälsegården iHerna och förra sommaren lagt den på Olofs gård (troligen skattegården i Herna) - Kinda h:d dombok 1671.
 
Vad var/är en bystock?

2006-08-16, 19:40
Svar #24

Göran Johansson

Jonas Månsson fann 1670 en bystock på Otto von Scheidings ägor (trolgen frälsegården Herna) och lade den på Olofs gård (troligen skattegården Herna - den gård som Cherstin Olofsdotter senare ägde). Källa: Dombok Kinda hd 1671.
 
Vad är en bystock?

2006-08-16, 20:12
Svar #25

Rune Johansson

En bystock är på modern svenska bistock. Jag har i Allbo härad funnit ett par fall där någon hämtat bystocken på annans ägor och satt den i egen kupa.
 
Mvh/Rune

2006-08-16, 21:49
Svar #26

Göran Johansson

Tack Rune.
Kanske står det Bijstock i texten.
Vänlig hälsning
Göran

2006-08-17, 04:26
Svar #27

Göran Johansson

Härna skatte - som visar troliga släktsamband

2006-08-24, 01:38
Svar #28

Göran Johansson

Kerstin Olofsdotters förste man kallas i dombok 1616 för Lasse skrivare. Hans svärfars fulla namn var Olof Nilsson - disk under Hycklinge i Östergötland ovan.

2006-08-24, 03:02
Svar #29

Göran Johansson

Lars Jonsson var säkerligen identisk med den skrivare (från Karshult) i Kinda hd som sista gången signerar ett domboksprotokoll 1629 - se Hycklinge sn ovan.
Det innebär att Zacharias Benedicti knappast kom i äktenskap med Lars Jonssons änka före 1630. Kyrkoherden bör därför ha haft ytterligare ett äktenskap efter sin första hustru som dog 1621. Denna, den andra hustrun, var då troligen dotter till Olaus S. Clarevallensis. Samuel Zachariae Hiller (f 1628) bör således ha varit en son i detta äktenskap.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna