Åsa Tegelbergs bidrag i DISBYT:
(Mitt tillägg, enligt Sehlbergs släkttavla:
Far:
Hans Jakobsson Reinbott, g 1 med ?, g 2 med
Mor:
Margreta Krus/Kruus Brita Reinbott f omkring 1625 Gävle, Gävleborgs län
v omkring 1646 Gävle, Gävleborgs län
d 1697 Gävle, Gävleborgs län
Gift med Jakob Andersson Höök
f omkring 1630 Vendel, Uppsala län; v omkring 1642 Vendel, Uppsala län; v omkring 1646 Gävle, Gävleborgs län
Barn:
Jakob Jakobsson Höök
f omkring 1647 Gävle, Gävleborgs län
Anders Jakobsson Höök
f omkring 1648 Gävle, Gävleborgs län
Marit Margareta Jakobsdotter Höök
f omkring 1649 Gävle, Gävleborgs län
Lars Jakobsson Höök
f omkring 1650 Gävle, Gävleborgs län
---------------------------------------------
Per Hörners far var
vägaren, senare vågmästaren i Gävle Peder Nilsson Hörn. Han var gift med
en dotter till Hans Jacobsson Reinbott och Margreta Krus. Om
Peder Hörn och
Reinbott finns en del omnämnt i en handskrift i Gävle länsmuseum som heter
Gefle och dess slägter. Den verkar bygga på
domböckerna och är skriven
c:a 1895.
Peder Nilsson Hörn. (En vid namn
Peter Nilsson nämns som
Vägare 1633.) Blef
borgare d. 26 Augusti 1652. Var
svåger med Anders Hansson Reinbott. Blef
ordinarie Vågmästare vald 1664. Hade även förut varit vald till
bisittare i KämnärsRätten 2 Maij 1662. Slog en vid namn
Östen Andersson i
Vågen, feck därföre plickta d. 5 Julij 1655 tveböter xx 12 D smt emedan det var på ett priviligierat rum, samt förmanades att vara foglig och beskedlig, så kärt det är för
honom att behålla sitt ämbete. Hade äfven slagits med
Hans Kröger 1667. Blef befald att afstå med den näring som
han jämte sitt ämbete brukar, 1672 d. 17 Aug, neml. att brygga till salu, emedan
han vägrar gifva Herredagspenningar.
Hade en
son Erik Hörn som under Trollransakningarna bekände 1675 den 17 Mars sig föras till Blåkulla af
Pastor Fonthelii hustru 4 nätter å rad samt 8 gånger hvar natt och ridit dit på
Borgmäst. Falk, hade äfven blifvit piskad gatulopp i Blåkulla för det
han bekänt.
Äfven hade
han en
son Petter Hörn som sade sig föras till Blåkulla af
Barbro Månsdotter, Krögers piga samt att
han varit gift der 2ne gånger i Blåkulla. Brudarna hetat Vee} och Fantadig. Har äfven sett
kyrkoherden döpa
barn i Blåkulla.
Peder Hörn var äfven
Corpral i Stadsgarnisonen 1676.
Hörn feck en sedel sig tillskrifven af
Pastor Fonthelius af det innehåll, att
Pastor excommunicerar
honom såsom en uppstudsig och ond Församlingens lem, för det
hans son har berycktadt
hans hustru och
honom om Blåkullafärder, och
han sjelf har förhållit
honom hans rättighet och illa utfört hans(=sina) predikningar. Denna sedel uppviste
Hörn för Rätten d. 3 Apr. 1676 och frågade huru
han sig förhålla skulle, svarades att de voro
flera af Borgerskapet och Stadens innevånare som ordsak hafver att på lika sätt sig besvära. Med
dem skulle
han förena sig och ingifva sina besvär skrifteligt så ville
Rätten vara omtänkt hvad den ville gjöra.
Hörn nämndes som sjuk d. 18 Decemb. 1686. Då lät
Borgm. Salin undersöka detta årets fallne vägarepenningar, men befants allenast halfparten så att
han(=Salin) trodde
honom(=Hörn) blifva skyldig minst 1000 dr kont, sedan dess lön är afdragen, hvarföre Staden till försäkran för dessa penningar som så förfarits, lät intäckna i
hans(=Hörns) lösa och fasta egendom.
År 1686 i slutet af året skref
Borgm. och
Råd till
Gouverneuren att som
Hörn nu emot 70 år var gammal och sjuk, ej mera kunde förestå sin syssla, ity begärde de att
en annan dugelig person dertill skulle förordnas t.ex.
Mätaren Johan Bullerman/Bollerman.
Efter
Hörns död utböds dess stadsxxet till
Chirurg. Strömberg d. 4 Apr 1687. Staden måtte hafva sålt någon del af dess gård till
Handelsm: Jacob van der Hagen, emedan
han förfrågade sig d. 5 Nov. 1687 om
han ej kunne få hela gården i possession, ty
han kunde ej tåla barnskola i sitt hus, ej heller kunde
han umbära den ena kammaren, sagandes sig villja gjerna bestå
Hörns son kammarhyra äfven vintern hos någon annan. Då uppkallades
Hörns son Petter Hörn och förehölls detta, och befaltes se sig om efter annat husrum och låta nöja sig med detta tillbud.
Denna
Hörns son Petter Hörn blef Stud: 1685. Prest 1698. Sedan någon tid varit Predikant vid Uplands Regemente blef han Pastor i Edebo i Roslagen der han
dog 1720. (Gest. Hels. Matrickel).
Vägaren Peder Nilss: Hörn var gift med ...
Hansdtr Reinbott (Om processen mot
pastor Fonthelius hustru finns mycket skrivet i standardverket om trolldomsprocesserna i Sverige av
Bengt Ankarloo samt i
Uppsala stifts herdaminne.
Hon dömdes till döden och satt en tid i häkte i Örebro men blev sedan frikänd av kungen.
Fem andra kvinnor av lägre stånd dömdes samtidigt och avrättades liksom många andra under de två norrlandskommissionerna 1673-75. Följande är ett citat ur
Alf Åbergs Häxorna:
Den södra trolldomskommissionen under
assessor Axenhielm började i februari 1675 sina rannsakningar i Gävle. Här dominerades scenen redan av en bitter strid mellan
den maktlystne borgmästaren Carl Falck (som ingick i
kommissionen) och
den gamle kloke kyrkoherden Petrus Fontelius. Fontelius hade suttit med i
Rosenhanes trolldomskommission i Hälsingland, och upplevelserna under rannsakningarna i Bollnäs hade gjort honom skeptiskt inställd till barnens vittnesbörd och trolldomshysteri.
Han vägrade också envist att i kyrkan i Gävle läsa upp
regeringens anbefallda förböner mot trolldomsraseriet.. Vid
en trolldomsprocess i Valbo 1673 lyckades
han beslå
två djäknar i Gävle med tvetalan och efter försvarstal få
de misstänkta friade av rätten. Men nu var
Fontelius tvungen att inför
trolldomskommissionen försvara
sin egen hustru Catharina Bure.
Han var ingen imponerande gestalt till det yttre - en liten stackot gubbe, blekt ansikte, hade rest kring Italien och Frankrike, grått skägg, säger
Herdaminnet - men i striden för sin hustru stod han fast. Konflikten mellan
Falck och
Fontelius hade börjat av en trivial anledning;
prästen hade sökt medla mellan
borgmästaren och
en rådman. Sedan hade andra tvistefrågor kommit till, ända tills
Fontelius fick höra att
familjen Falck spritt ut rykten om
hans hustrus trolldom. Han hade anmält
borgmästaren för ärerörigt tal inför
rådhusrätten, men
Falck hade hemskjutit saken under
trolldomskommissionen.)
Källa:
http://leissners.se/ludwig/dorothea/utskrift/Gefle.htm -----------------------
Lorents Elis var stadssekreterare 1669, härjämte rådman 1675 och stadskassör 1692. Måste av okänd anledning frånträda dessa befattningar.
1693 insattes han som polisborgmästare. Hans ekonomiska ställning blev med åren dålig och hans lön lades i beslag 1699 för den skuld vari han häftade såväl till staden som till kronan. Sjukdom synes ha tillkommit och han måste lämna sin befattning. 1703 ingav han till Magistraten en skrift med anhållan, att han måtte rekommenderas hos landshövdingen till erhållande av en pension. Dog i Gefle barnlös.
Representant för Gefle vid riksdagen 1689.
Han var
son av borgmästaren härstädes, Jeremias Elis och hans maka Katarina Jakobsdotter Reinbott.
Gift första gången med Maria Höök, dotter av befallningsmannen i Gestrikland Jakob Andersson Höök och andra gången med Gunilla Printz, dotter av handlanden i Gefle Sven Olofsson Printz.
Källa:
http://www.gavledraget.com/50-ar-minnesmarke-efter-gefle-brand-1869-del-2/ -----------------------
Peter Eriksson Snifs levde omkring 1625-1683, var född i Gävle och son till Erik Jönsson Snifsca 1595-1647 även han från Gävle.
Peter gifte sig för första gången omkring 1650 och med all säkerhet före 1 juli 1654 med Anna Israelsdotter Bure från Hemlingby (1625-1675). Hon var dotter till Gävles borgare Israel Zachrisson Bure (1595-1659) och hans hustru Margareta (Nilsdotter? f. ca 1595?). Margareta var troligen dotter till antingen
Gävles borgare Nils Biörsson eller till Brodde Persson, rådman i Gävle. Hennes mors börd är ännu inte fastställd även om det finns ledtrådar som bevis för framtida forskning.
En kusin till Anna Israelsdotter Bure, Anna Biörsdotter var gift med
rådman och bisittare i Stora Sjötullsrätten Otto Reinboth/Reinbott (1690-1709), som bodde på Smedjegatan 5 i Gamla Söder, som
tillsammans med Anna Israelsdotter Bures svärson, Lars Olofsson Unonius, hjälpte till att ta hand om
Annas mindre barn efter hennes halshuggning på Gävle torg den 6 mars 1675. Andra kusiner till Anna Bure var rådman och
borgare Peter Biörsson i Gävle, som under en tid satt i Gävles domstol med sin
bror, tullanställde Johan Biörsson/Björnsson. Johan Andersson Brodin och Anders Andersson Dunder (son till rådman Anders Håkonsson i Gävle) var släkt på okänt sätt. Det kan ha varit så att Dunder var gift med en syster till Anna. Även Gävles domstolsnotarie Olaus Hambrin och borgare Jonas Olofsson Brodde och hans bror, en präst i Uppsala, var på något sätt involverade i familjen Bure-Snifs. Mest troligt på Annas sida även om det inte nödvändigtvis behöver vara med hennes mor Margareta.
Peter Eriksson Snifs hade i sitt äktenskap med Anna Israelsdotter Bure följande gemensamma barn:
- 1) Catharina Petersdotter Snifs - omnämnd i häxprocesserna 1675, tycks ha dött 1683 innan faderns förmögenhet var styrkt. G m Peter Bäck, död före 1682 eller /g m Anders Ahlman som omnämns i åtskilliga källor 1682.
- 2) Elisabeth Petersdotter Snifs - omnämnd i häxprocesserna 1675, tycks ha dött 1683 innan faderns förmögenhet var styrkt. Gm Peter Bäck, död före 1682 eller /gm Anders Ahlman som omnämns i åtskilliga källor 1682. Det är möjligt att Lars Olofsson Unonius (nedan) även har varit gm Elisabeth då hon och Margareta kallas för hans hustru enligt olika källor.
-3) Margareta Petersdotter Snifs - Troligen gift mellan 1667-1672 med Lars Olofsson Unonius, akademisk fogde, som dog i Uppsala 1707. Han var son till Gävlefödde professorn Olaus Unonius (1602-1666) med hans första fru Catharina Larsdotter Gammal.
- 4) (Sara?) Petersdotter Snifs, som före 12/6 1678 var gm Gävles borgare och snickare Erik Olsson Ström. Hon dog 20/8 1697 och hennes man 8 dagar senare, 28/8. Hon begravdes 7/9 1697, troligen tillsammans sin make.
- 5) Peter Snifs-Srömbäck I (1664-1720) var sonen i syskonskaran som var född 8/3 1664 och dog 3/7 1720. Han övergav namnet Snifs from 1681 och använde därefter enbart namnet Strömbäck. Kanske ville han ta avstånd från de rykten och den skam som uppstod pga sin mors avrättning som häxa. Kanske han inte heller ville bli ihopkopplad med henne p.g.a. rädsla inför framtiden då både män och kvinnor vid denna tid blev anklagade för att vara inblandade.
Namnet Strömbäck kan ha valts som kombination av sina två svågrars efternamn, Erik Olsson Ström och Peter Bäck.
Peter Bäck dog vid samma tidpunkt som Peter började använda namnet Strömbäck.
I slutet på 1600-talet hade Snifs son Peter Strömbäck det största huset i Gävle och när han dog 1720 var han stans rikaste man då han var både rådman, köpman och redare samt ägde gruvor.
Källa:
Från Gästrikland 1989-1990, sid 122. Ett mycket spännande kapitel av
Jan Sterner.
Källa:
http://www.gavledraget.com/peter-snifs-slakten-stromback-och-haxan-modern-hustrun/ Om ett erkännande av lögn om häxeri av 15-årige Lars Johansson i Gävle se också
http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=12729&ptid=0 -----------------------
Gefle KyrkioRåd
Den 21 september 1681 är en märkesdag i Gävle kyrkas historia. Då bildades nämligen det första kyrkorådet i vår stad. Om den händelsen berättar det sålunda äldsta kyrkorådsprotokollet följande:
”A:o 1681 d. 21 Septemb:
Uppå hans högärevyrd:ts Kyrkoherde Mag. Petrus Fontelius begäran voro sammankallade de, som efter Borgmästare Christiernins med honom plägade Conference, om ett Kyrkorådsinrättande (som i följe av Kongl. Maj.ts allernådigste förordning, indigiterad i prästeprivilegiernes 23 punkt och sedermere givne resolution på siste Riksdag, skole under pastoris praesidio över Kyrkans medel och väsende inseende och administration hava). Utav Rådstuvurätten där till förordnade är nämnda:n Borgmästare Christiernin, Rådmän Per Grijs och Lorentz Elis sampt M:r Hans Biursson skräddare jämte Kyrkovärderne R:n Anders Dunder och Jöran H. Kruse. Och gav Borgmästaren till känna, att ännu är fuller där till förordnade
av borgerskapet Anders Hansson Grubb och
Otto Hansson Reinbott, men de (äro) nu inte hemmastadda. Berättandes han där hos orsaken, varför så många till Kyrkoråd är nämnda, vara den, att ofta kan någon förrättning infalla, Kyrkovärdarna själva angående, den de intet få bevista, och ty har Rådstuvurätten funnit nödigt hava uti sådana ärendes debatterande en halv nämbd Complet.”
Källa:
http://www.gavledraget.com/kyrka-och-kyrkfolk-i-gamla-gavle-pa-1600-och-1700-talet-4/ ----------------------------------------
Reinbott, Otto Hansson, bisittare Stora sjötullsrätten, Gävle (1690, d 1704) Källa:
http://www.gavledraget.se/Tullare_genom_tiderna.pdf -------------------------------------------
Släkten Reinbott enligt Sehlberg:
Reinbott eller
Reinboth.
Jacob(Jakob) g. m. (tomt)
Barn:
1.
Hans (Jakobsson) Reinbott g 1 med ?, g 2 med
Margreta Krus(Kruus) (pag. 198), som
i andra giftet fick
Sven Printz den äldre.
Barn:
A. (Ovannämnde)
Anders Hansson Reinbott. Skeppare. Borgare 1661 6/7. G m
Brita.
Barn:
Brita Reinbott f. 1765(1665?) Var med i Trollrannsakan.
B.
Otto Hansson Reinbott Handlande. f. (tomt) d. 1704 16/2. g. m.
Anna Björsdotter d. 1725. Otto H. Reinbott blef Borgare 1666 21/2.
Barn:
Catrina (Katarina) Reinbott f. (tomt) d. 1738.
g. 1:o med
Anders Åhman som dog 1697 13/5;
2:o med
Handl. Carl Wixner f. (tomt) d. (tomt). Blef Borgare i Gefle 1699 d. 23 Oct. (pag. 499)
C.
Dtr (tomt) (
Hansdotter) g. m.
Vågaren Peder Nilsson Hörn.
D.
Katrina (Hansdotter) Reinbott f. (tomt) d. 1721. G. m.
Knappmakare Jörgen Meijer.
E.
Erik Hansson Reinbott.
F.
Brita (Hansdotter) Reinbott d. 1697. g. m.
Jacob (Jakob Andersson) Höök Kammarskrifvare i ReductionsCollegium. Var
half-syster till
Sven Printz den äldre och
Borg. Mäst.(=Borgmästarhustrun) Gunilla Elis f. Printz.
Barn:
Margareta Höök f. (tomt) d. 1729.
G 1:o 1719 med Handlaren i Gefle M. Wallbjär.
2:o 1722 med Anders Andersson Östman. Handlare i Gefle. Död barnlös.
(Meddelandet ändrat av simson 2013-05-27 21:46)
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy