Äldre inlägg (arkiv) till 07 april, 2011

[Janne Lundell]

Axel Thore Rahm, f 1722, 1751-52 bokhållare på Semla bruk, sen bokhållare (1759) och inspektor (1767) vid Carl Gustaf stads bruk i Eskilstuna, död 1777.  
Gift 1752 i Västanfors med Christina Fischer, dotter till gruvfogde Lars Fischer och Catharina Forsman i Norberg.  
Barn:
1759 21/1 Margareta Christina.  
1761 23/1 Gabriel.  
1762 2/8 Catharina Charlotta.
1764 22/4 Lars Axel, inspektor 1786 vid Meldersteins bruk i Råneå. Död 1829 i Råneå.
Gift 1784 i Västanfors med Katarina Löfgren från Råneå.
1767 6/6 Karl Gustav
1769 19/11 Erich Michael, landsfiskal i Uppsala län. Död 10.4.1837 i Enköping. Gift 1798 i Gunnilbo med Margareta Elvgren, född 1775 i Västervåla. Död 1833 i Enköping.
 
Abr H?lpher hänför Axel till domprosten Lars Rahm i Strängnäs men denne var född 1646 och ska ha varit barnlös enligt Hagströms herdaminnen. Rahm var gift 2a gången med Marg El Kempe. Kan det vara hennes barn?
 
Axel bodde på Semla när han gifte sig i Västan-fors. Sonen Lars bodde i Eskilstuna när han gifte sig i Västanfors. Fanns där en anknytning till familjen?
 
Någon som har en aning?
 
Janne i Eskilstuna
 
 
Frågeställaren skrev 20 mars 2001 ett inlägg under Södermanland: Efterlysningar: Clerk och Kempe gift med domprost Rahm  som behandlar samma personer som ovan. Inlägget flyttades hit 11 mars 2009.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland.
 
Axel Tore Rahm, född 1722, bruksinspektor vid Carl Gustaf stads bruk, har en bakgrund höljd i dunkel.  
 
H?lpher hänför honom till domprosten Rahm i Strängnäs. Själv är den gamle prelaten 78 år vid Axels födelse. Men han gifte sig för andra gången med Margareta Elisabet Kempe, änka efter Haltun, på 1710-talet. Första gången var han gift med Magdalena Clerk.  
 
Känner någon till domprosten och hans två fruar och om det har funnits någon son i huset?  
 
Mvh, Janne

[Hans F Ericsson]

Bra initiativ, Janne!  
     Jag ansluter direkt och lägger in ett par förtydliganden. Vi har ju inte bara året för Axel Thores födelse, vi har datum också, 2 april.
     Hans hustru Christina Fischer heter Christina Catharina, och skrivs stundom Stina Caisa.  
     Du nämner vidare Hagströms herdaminne. Nu har ju Collmars herdaminne del 3 just kommit ut, enl senaste Shf. Finns det redan på arkiven och biblioteken månne?
     I jubileumsboken Carl Gustafs stad, utgiven 1959, återges en verktygsförteckning ur Jernkontorets acta 1770, undertecknad av Ax. I. Rahm på sid 215 i boken. Det är naturligtvis en felläsning/felskrivning av Ax. T. Rahm, dvs vår Axel Thore som ju var inspektor vid bruket vid den tiden. Vår anfaders egenhändiga namnteckning! Originalet bör väl kunna sökas på Jernkontoret, här i Stockholm?
     Mvh Hasse i Solna

[Margaret Brown]

Jag också härstammar från Axel Thore Rahm och vill gärna veta mera om honom och hans föräldrar. Hans son Gabriel,inspector, f.23.1.1761, var gift 1794 i Gunnilbo med Sara Elfgren och Sara var systern till Margareta Elfgren som var gift med Gabriel's bror Erik Michael Rahm. Jag härmstammar från Lars Axel Rahm och hans fru Catharina Löfgren som bildade familj i Råneå, Norrbotten. Jag har mycket information om familjen i Norrland.
Var fick du information om Axel Thure's födelsedatum?
Är det möjligt att få adressen av Järnkontoret i Stockholm?
 
Margaret Nyblad Brown i Storbritannien

[Henrik Mangs]

Min förfrågan gäller släkten Ram med anknytning till Stockholm tiden 1650-1750.Jag har under några års tid forskat i mina och mina barnbarns anor. Då har jag påträffat många intressanta personligheter. En av dessa var rotesoldaten på Lillpensar i Munsala, Carl Olofsson Rahm. Han är troligen född i Clara församling i Stockholm någon gång på 1730-talet. Carl deltog i Pommerska kriget 1757-1762 och var korpral och fältskär.  
 
För en tid sedan läste jag boken Regalskeppet Kronan och kom då till insikt om att tre musiker ombord bar släktnamnet Ram. Detta gav inspiration till att börja rota i dessa personers öden. Jag ställde mig frågan, kan det finnas samband mellan Carl Olofsson Rahm och trumpetaren Olof Svensson Ram?  
 
I boken Regalskeppet Kronan har Eva-Lena Olsson artiklar om Kronans Änkor. Utgående från dessa tog jag kontakt med Lars Einarsson på Kalmar Läns museum. Lars är engagerad i utforskning av regalskeppets vrakfynd.  
 
Av Lars fick jag artiklar från Second Conferance of the ICTM study Group on Music Archaeology som hölls i Stockholm år1986.  
Där hittade jag ytterligare information, som ökar intresset att hitta ett samband mellan någon ättling till Sven Olofson Rahm och Carl Olofsson Rahm. Här skall jag ge ett sammandrag av det som är intressant i dessa artiklar.  
Trumpetaren Sven Olofsson Ram den mest erfarna trumpetaren ombord på Kronan, hade över tjugo års tjänstgöring inom flottan. Han skrevs in i flottans rullor den 1/6 1655 och var med ända tills han den 1/6 1676 drunknade när regalskeppet Kronan blev skjutet i sank. Sommaren 1656 var han för en kortare tid överförd till ett kavallerikompani under Ryttmästare Kullbergs ledning.  
Från bouppteckningen, som gjordes några månader efter Svens död, kan vi få viss information. Sven och hans familj levde under knappa förhållanden i kvarteret Sumpen på Ladugårdslandet på Norrmalm i Stockholm. Familjen ägde tre kor en sugga och några grisar. Det var brukligt på den tiden med djurhållning då man bodde i utkanten av stadens centrum. Sven ägde också en del personliga kläder och husgeråd. Allt till ett värde uppskattat till lite mer än 600 koppar daler.  
Svens hustru hette Märta Swensdotter, han hade två döttrar Maria 19 år och Kierstin 16 år. Med ombord på Kronan drunknade också hans två söner Olof och Hans.  
 
Olof Svensson Ram var liksom sin far Trumpetare. Han finns i flottans rullor från den 5 april 1665. Han kom att tjäna flottan i tolv års tid. Olof hade familj. Hustrun Sara Pettersdotter lär vi känna, som en förkämpe för att Kronans Änkor skulle få pension från Amiralitetskassan. Familjen innefattade också fyra små barn. Man bodde i direkt anslutning till Sven Olofsson Rams familj.  
 
Svens Yngste son Hans Svensson Ram var också med i flottans rullor. Han blev inskriven den 15 november 1671. Hans var således knappt fem år i flottans tjänst, då han följde med Kronan i havsdjupen. Hans var Pukslagare eller med andra ord Trummslagare. Efter honom lämnade hustrun Malin Andersson med deras små barn.  
 
Här följer så en skildring av Saras Pettersdotter's kamp för änkepension.  
Sara fick änkepension år 1686, tio år efter slaget utanför Öland. Pensionen utgjorde 5 daler silvermynt i månaden och utbetalades i fem års tid.  
Sara hade fyra minderåriga barn då hon blev änka. Hur hon än drog sig fram innan hon fick pensionen, så lär hon ha varit tvungen att fortsätta arbeta även under de fem åren pensionen utbetalades. Efter dessa år blev hon återigen hänvisad att klara sig själv. Barnen torde vid denna tid också kunnat börja bidraga till försörjningen.  
 
Här följer änkans brev till amiralen.  
Trots att jag nog drar stor blygsel och skam över mig genom att så ofta förekomma och besvära Eders Höga Excellens i Edra mångfaldiga och högviktiga ärenden, så lär Gud vara mitt vittne att högsta nöden mig här till tvingar, eftersom jag nu så lång tid, allt sedan min salige man trumpetaren Olof Svensson Rahm på Stora Cronan blev borta, suttit och ännu sitter, en eländig värnlös änka med fyra stycken små värnlösa barn, utan den ringaste brödbit åt dem.  
Eftersom Eders Excellens sin milda och hjälperika hand åt så många fattiga och bedrövade änkor har upplåtit, hoppas jag, arma sorgbundna kvinna, att inte heller jag ohjälpt skall bli.  
Ty min svägerska, pukslagaren Hans Svenssons hustru, vars man vid samma olyckliga tillfälle omkom, har redan njutit den höga nåden.  
Jag bönfaller hjärtinnerligen, med tårfyllda ögon och i största underdånighet och ödmjukhet, Eders Höga Excellens, att jag för den skull med sådan nådig hjälp tröstas och väntar en nådig bönhörelse, förblivande  
 
Eders Höga Excellens  
allra ödmjukaste tjänarinna  
Sara Persdotter  
 
Här följer nu en redogörelse för rotesoldaten Carl Olofsson Rahm, den baserar sig på en artikel av K.V.Åkerblom skrivit om Carl Olofsson Rahm i Sv.folkskolans vänners årsbok 1936.  
Vet man något närmare om soldaten Carl Rahm? sporde nyligen en ättling till honom i Vörå, och samma fråga ha visst flera andra gjort mer än en gång. Vi begagna tillfället att tillmötesgå de frågande och berätta här hans levnadssaga.  
Han var född i Stockholm ( enligt tradition i Klara församling) omkring 1735. Han skall ha haft nio syskon i Stockholm. Detta förklarar, varför han vid mycket unga år tog jänst borta i Österbotten. Den 10 mars 1752 inträdde han som vargeringskarl i Livkompaniet av Österbottens regemente och undfick beklädnad. Han blev placerad på rote n:o 124, Hannula hemman i Kovjoki by i Nykarleby socken. Han benämnes då endast Carl Olofsson och 1757 används tillnamnet Ram. Detta skrevs även Ramm och Rahm. Som ordinarie soldat förflyttades han till torpet 114 i Pensala. Där förblev han stationerad i 31 års tid.  
Åren 1757-1762 var Carl Rahm med i pommerska kriget och blev därunder sårad i vänstra låret. Det blev för honom en nyttig blesyr. Den blev anledning till att han fick insikt och praktik i fältskärs göromål. Inom släkten har man velat tro, att han gått i apotekslära i Stockholm och att han i Pommern studerat medicin tillsammans med en viss Kantzau, som sedermera verkade som apotekare i Vasa. Men detta torde vara endast spekulationer. På grund av sin blesyr kom han alltnog under behandling av fältskären eller någon av dennes gesäller. Möjligen använde dessa honom därunder som biträdande vid behandling av andra sårade. Och då kriget varade hela fem års tid, fick Rahm en lång praktik.  
Rahm skall också ha fungerat som regementsklockare. Johan Haartman, sedermera kyrkoherde i Vörå, var då fältpräst.  
Enligt tradition blev Rahm jämte en mängd andra soldater tillfångatagna, men lyckades tillsammans rymma ur fångenskapen över en sank mosse. En finne skall ha ridit före, och när han slapp över, följde de andra efter. Mossen var obevakad, då tyskarna trodde, att ingen kunde komma över den. Kompanichefen förmodade, att Rahm försvunnit i okända öden. När mönstring hölls på Nykarleby torg med de hemkomna, ropade han: Finns här någon, som heter Rahm ?- Här står jag, blev svaret.  
Efter Rahms återkomst från Pommern spreds snart ryktet, att han var en fältskär. Man började söka bot hos honom för sjukdomar av olika slag och han måtte ha betjänat de sjuka med framgång. En kvinna från Rausk Gräddjas i Pensala kallade på honom för att se på hennes dotter, som låg sjuk, och sporde om han kunde bota henne. Han såg på henne och gav beskedet: Frisk ska hon bli- och hon ska sedan bli min hustru. Flickan rodnade. Det gick som han försäkrat.  
Vid mönstringen i Vasa sommaren 1775 antecknades om Carl Rahm bland annat: Nychter och beskedlig, aldrig lidit straff. Bevistat Pommerska kriget. Längd 5 fot 9 tum (172,5cm). Ålder 38 år. Tjensteår 18. Gift. Rahm var enligt sägen en förskräckligt hastig karl.  
När kriget 1788 började, hölls kassationsmönstring med Livkompaniet den 31 juli.  
Carl Rahm ansågs då vara för gammal att gå i fält, varför han fick avsked. Han hade då varit i krigstjänst i 36 års tid. Rahm torde efter avskedet ha flyttat till sin son, som var bonde på Kuckus hemman i Kimo by. Rahm livnärde sig även med spånad. På Vörå prostgård spann han med en rock, som hade ett ofantligt stort hjul, vilket icke trampades utan slogs till med handen. Han var gärna sedd på prostgården, så länge Johan Haartman levde, då han biträtt honom i kriget som klockare, och de kunde gemensamt leva på minnena från de fem åren i Pommern.  
När Rahm kände sitt slut nalkas, sade han: Jag skall anträda min resa klockan tolv i natt. Han dog verkligen vid detta klockslag. Hans yttrande har blivit ett ordstäv i Kimo. Rahms dotter Sanna gift Sandberg i Oravais kby. hade av fadern lärt sig behandla sjuka och fortsatte därmed, likaså hennes son bonden Mårten Sandberg. Denna blev en vida känd bondedoktor.  
Det berättas också att Rahm , vid hemkomsten från Pommerska kriget, i sin ränsel hade med sig päron ( potatis).  
 
Vi vet således att familjerna Ram bodde i Stockholm och namnet Olof verkar ha varit väl använt. Då kommer man lätt in på tankegångarna, kan något av dessa efterlevande barn ha fört familjen vidare och kanske ha en anknytning till rotesoldaten Carl Olofsson Rahm ?  
Det återstå att se. Vi får forska vidare och här ställer jag en fråga till läsarna. Har någon av Er några uppgifter som kan förena länkarna. Eller har ni tips och framför allt är det någon som flitigt besöker arkiven i Stockholm, se efter om det finns något intressant att komplettera med.  
Jag jobbar vidare med dessa personer och så fort jag har något nytt intressant så återkommer jag. Har ni information så skicka den till Vasanejdens Släktforskare r. f

[Crister Lindström]

Jag har perukmakaren / frisören Jacob Rahm (1757-1800) som i slutet av 1700-talet tillhör Svea Artilleriregemente. Han är gift med Margaretha Christina Hinz (1762-1837). De får fem barn varav en väljer den militära banan och blir löjtnant. Samtidigt byter han namn till Rahm?.  
 
I militära kretsar i Stockholm återfinner man flera med namnet Rahm. Det verkar ha varit ett vanligt soldatnamn alternativt att detta var en släkt med många soldater. Det finns också en regmentspastor med namnet Rahm.  
 
Efterforskningarna fortsätter.

[Lennart Hägg]

I Lewenhaups bok Karl XII officerare finns Elof Rahm f 1654 i Sverige och musketerare vid Helsinge regemente 1668. Han hade sönerna Gustaf Rahm f 1693  i Stralsund, död 1765 i Östra Ljungby samt Carl d 1716 i Tobolsk.
 
Är det någon som vet var Elof Rahm var född och vem han var gift med.
 
Med vänliga hälsningar
 
Lennart Hägg

[Walter Haury]

Hej!
 
Har idag upptäckt flera personer/familjer Rahm/Ram i Uddevalla stad och i näraliggande Ramseröd. En ryttare Jeremias Rahm resp. hans hustru var flera gånger dopvittne i mina familjer på 1710-talet. Det fanns också en dragon Jeremias Ram vid samma tid, även han med anknytning till Ramseröd. Och bland flera andra fanns det i Uddevalla en häradshövding Carl Rahm. Alla informationer ur KB Uddevalla-Bäve Index Föd, Vig, Död.

[Hans F Ericsson]

Hallå där, Margaret!
 
Har gjort en hastig sammanställmning av mina anteckningar om Lars Löfgren och hans hustru Katarina Widman.
 
Familjen Löfgrens flyttningar mestadels enl hfl i resp socken
 
- Bor i Råneå (BD) 1762--67, på Meldersteins bruk (?). Här föds Katarina 1763 och Erik 1767  
 
- Mora (W) 1767-74, Siljansfors bruk. Här föds Maria Margareta 1772
 
- Säterbo (U) 1774-80, Lilla Vallby, Gravkatten (ibland bara Graven). Lars Löfgren flyttar hit redan 1773, före familjen. Här föds Lars Gustav 1778 (även fbu)
 
- Västanfors (U) 1780-84, Uddnäs. Döttrarna flyttar ifrån redan 1783
 
- Råneå (BD) 1784- .... , Meldersteins bruk. Lars Löfgren nu bruksdirektör, mågen Lars Axel Rahm inspektor.
 
Lars Löfgren är byggmästare på en rad bruk i Mellansverige, flyttar efter några år när byggprojektet är avslutat, antar jag. Jean Bedoire som förekommer på Västanfors bruk, förvärvar Melderstein. Exakt när vet jag inte. Bedoire är något av sin tids stora klippare, antagligen baserad i Stockholm. Kan det vara genom honom som Lars Löfgren får erbjudandet att ta hand om Melderstein? Bedoire står ju senare fadder för något av Rahm-barnen. Vem är det förresten som är högsta hönset på bruket efter patron - direktören eller hans måg inspektorn?
 
Vore trevligt få se något av ditt material om familjen.
 
Varma hälsningar från Hasse E i Solna.

[Louise Hässelbäck]

Känner någon till Rasmus Rahm? Han var dopvittne tillsammans med klensmeden Johan Wiesbeck med hustru, Anna Helena Richter och Anna Scharenberg vid Gustaf Fredrik Wallis och Anna Helena Wiesbecks första barns dop 1778 i Katarina fsl, Stockholm.
 
Mvh Louise

[Arne Forsman]

Jag har för några dar sen lagt ut en förfrågan om Kristina Katarina Fischers dödsdag under rubriken Norberg (där hon föddes) i Västmanland, men fått rådet att gå över till rubriken Rahm.
Förnamnen skrevs också Christina Catarina.
 
Hoppas någon vet!
 
Arne Forsman i Norrköping

[Ralf Palmgren]

Hej!
 
Är den svenske läkaren och kokboksförfattaren Charles Emil Hagdahl mormor Henrica Agneta Rahm på något sätt besläktad med ovan nämnda personer? Hon föddes år 1744 som dotter av kofferdikapten Erasmus Rahm och dennes hustru Engel Margareta Klein samt avled den 9 september 1801. Vet någon dessutom om den här släkten Rahm finns behandlad i något genealogiskt standardverk? Som exempelvis Öhrnbergs Ättartal?
 
Stort tack på förhand!

[Helene Jorsell]

Hej Ralf!
 
Jag är också väldigt nyfiken på Erasmus Rahm.  
 
Mitt släktskap med honom ser ut som följer:
 
Erasmus Rahm är farmors mormors mormors mormors far till mig.
 
 
min farmor: Elsa Honorine Jansson (1904 - 1989)
mor: Honorine Louise Aurore Elliot (1877 - 1964)
mor: Sophia Karolina Raab (1842 - 1918)
mor: Sofia Carolina Theresia Forssbeck (1818 - 1868)
mor: Sofia Gustava Lodin (1791 - )
mor: Engla Carolina Wendtlandt
mor: Henrika Agneta Rahm
far: Erasmus Rahm
 
mvh Helene

[Hans F Ericsson]

Hallå där, Arne Forsman!
Du frågar efter Kristina Katarina Fischers dödsdag. Den har jag inte lyckats finna. Men jag reagerar över ditt eget efternamn. Har du nått vidare på Kristina Katarinas morfar, Hans Forsman, gruvfogde i Norberg, och hans hustru Katarina Böös, född 1670? Jag har funnit en Katarina Böös som föds i Gunnilbo, men kan inte knyta ihop det säkert. Kan du?
Mvh Hasse E i Solna

[Janne Lundell]

Christina Fischer/Rahm (båda namnen används i hfl) finns antecknad tom 1794 i Eskilstuna. Sedan, vad jag vill minnas, avflyttad till Åker men jag har inte granskat infl där.
 
Där fanns ju ett bruk. Hade någon av sönerna anställning där?
 
Janne

[Arne Forsman]

Hej Hasse E i Solna!
 
Min ff hette Johan Gustaf Swärd och var född 1864 på Soldattorpet 451 i Forssa by i Tensta (C).
Han var indelt soldat p[ torpet en kort tid tills Indelningsverket upph;rde.
I samband med gifterm[let med Karolina S;derling 'ndrade han namnet till Forsman dvs mannen fr[n Forssa.
 
H'lsningar  fr[n Arne Forsman i Norrk;pinc

[Arne Forsman]

Hej Hasse E!  
 
En del underliga tecken smög sej in i mitt tidigare mejl, men det gick väl att läsa.
 
Så här skrev jag till min bror Lennart Forsman i förra veckan.
 
Du tror väl mej knappats när jag talar om att jag forskat fram en gren till  
i farfars släkt i Norrbotten.
Det är länsmans släkten Dagesson, som går tillbaka ända till slutet av 1500-talet!
 
De var länsmän i Rånbyn 1 Råneå (BD) i över 100 år!
Råneå är grann socknen till Nederkalix socken.
 
Den första som tog sej namnet Forsman var Jöns Dagesson Forsman, född omkr 1673 i Råneå.
Hans son Johan Forsman flyttade till Bergslagen och namnet Forsman försvann.
efter några generationer och ersattes av Rahm.
 
Hälsningar från en (idag) rättstavande
Arne Forsman

[Janne Lundell]

Arne. Det här var nya och intressanta uppgifter om Axel T Rahms ursprung.  
H?lpher hänför honom till prästsläkten från Närke men där har jag inte funnit minsta spår.
Han gifte sig ju med Kristina Fischer i Västanfors, där också ett par av deras söner gifte sig.
 
Din Forsman har han någon anknytning till namnen i Norberg?
 
Det ska bli intressant att få se dina vad dina efterforskning leder till.
 
Hälsningar, Janne

[Hans F Ericsson]

Hallå där, Arne!  
 
Nu blir jag verkligen ivrig! I min släktforskning har jag två olika Forsman-spår, dvs de kanske inte är olika egentligen.
 
Dels är det mitt eget Rahm-spår som bakåt slutar med Hans Forsman, gruvfogde i Norberg 1711. Dels är det min svågers Dageson-spår som framåt leder till Lisa Forsman och sedan blir Sundbom och hela tiden håller sig i Norrbotten. Bifogar här vad jag har på Johan Forsman och hans anor.  
 
Du skriver att den som tog sig namnet Forsman var Jöns Dagesson, född ca 1673. Det årtalet stämmer inte riktigt med mina uppgifter som du ser. Och hans son Johan (probanden) var ju länsman och begravdes i Råneå. Men du menar att han drog till Bergslagen och stannade där? Så därför blir jag nyfiken, kan du visa hur spåret går från Forsman i Råneå till Rahm i Bergslagen?  
 
Mina källor är huvudsakligen Alrik Hammarén (årsboken Norrbotten 1966) och Nils Joëlsson (korrespondens).  
 
Mvh Hasse E i Solna
 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Johan Forsmans anor
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
1 JOHAN FORSMAN, född 1671 ca, död 1717-12-22. Länsman, skriven i Råneå. [ Far 2 ] [ Mor 3 ]  
Begravs i Råneå kyrka. Gift med Kajsa Halsia.  
 
Generation I   ----------------------------------------------------------------------------------------------
 
f
2 JÖNS DAGESSON FORSMAN, född 1639 ca, död 1715-03-21. Riksdagsman, länsman, landsköpman i Rånbyn, Råneå sn, BD. [ Far 4 ] [ Mor 5 ] [ Maka 3 ] [ Proband 1 ]  
Skriven Rånbyn 1. Representerar bondeståndet vid riksdagen 1675, länsman 1688. -- När Karl XI besöker Råneå 1694-06-13, intar han aftonvard i länsmansgården hos Jöns som också är gästgivare. Kungen fortsätter samma kväll till Torneå för att skåda  
midnattssolen från klockstapeln. Tillbaka till Råneå 06-16 besöker han kyrkan och prästgården innan han fortsätter till Luleå gammelstad. --  
   Begravs i Råneå kyrka.  
 
Gift 1660 med  
m
3 BRITTA Olofsdotter KRÅKA, född 1635 eller 1639. Skrivs Brijt i Rånbyn 1, Råneå sn, BD. [ Far 6 ] [ Make 2 ] [ Proband 1 ]  
Barn: JOHAN ca 1671, Katarina 1674.  
 
Generation II   ---------------------------------------------------------------------------------------------
 
ff
4 DAG JÖNSSON d y, född 1603 ca. Länsman, tolvman, postbonde, gästgivare i Rånbyn, Råneå sn, BD. [ Far 8 ] [ Maka 5 ] [ Son 2 ]  
Nämns redan 1626, länsman 1651. -- På tinget 1642 beviljas tre man till  
gästgivare: Dage Jönsson i Råne till lands om sommaren, Jöns Olofsson i  
Jämtön om vintern, och Hans Nilsson i Vitån.  
 
Gift med  
fm
5 ELIN MÅNSDOTTER FORDELL. Gästgiverska (?) i Rånbyn, Råneå sn, BD. [ Far 10 ] [ Make 4 ] [ Son 2 ]  
Barn: JÖNS ca 1633.  
 
mf
6 OLOF ANDERSSON KRÅKA, död 1685. Borgmästare i Luleå, sexman. [ Far 12 ] [ Mor 13 ] [ Dotter 3 ]  
-- Tidigare skriven i Sunderbyn, Nederluleå sn. Även skeppare med egen skuta  
1641-69, seglar på Stockholm. Gör hösten 1650 en olycklig sörlandsresa med  
sonen Anders. Förlorar i storm både fartyg och gods, eget och av andra  
borgare anförtrott, till ett värde av 1.500 dr smt. Far och son lyckas ta  
sig upp på ett skär, där de svälter och fryser flera dagar innan de räddas.  
Köper extra bänkrum i kyrkan 1655. Borgmästare 1657-67. Egenhändig namnteckning på Krigsarkivet, Västerbottens reg räk 1659, ver 150. -- När  
Kungl Maj:ts plakat om riksdagsutlysande 1660 blev uppläst i staden och  
flertalet av borgerskapet var avrest till Stockholm, skall borgmästaren Nils  
Jakobsson med endast 3 eller 4 borgares önskan ha förhindrat förre  
borgmästaren Olof Anderssons val till herredagsman och låtit välja sig  
själv, varigenom de klagandes besvär blivit framställda i så ogynnsam dager  
att Kungl Maj:ts därpå följande resolution varit dem mera till förtryck än  
förkovran. Se Luleå stads historia sid 72. -- Gift 1651, trol 2:o med dotter  
till Nils Nilsson, även han borgmästare i Luleå. Barn: BRITTA född före det  
giftet eftersom hon gifter sig 1660, Elisabet, Anders, OLOF, Margareta.  
 
Generation III   --------------------------------------------------------------------------------------------
 
fff
8 JÖNS DAGESSON. Länsman, borgmästare i Luleå. [ Far 16 ] [ Son 4 ]  
-- Omtalas i tiondelängderna 1594-1624. Tullar varor i Stockholm 1593, -94,  
-97, 1600, -07, -13, och -19. Tolvman seklets två första decennier. Bosatt  
in Råneå, dåvarande Luleå sn. En av stadens två första borgmästare 1623.  
Barn: DAGE.  
 
fmf
10 MÅNS JAKOBSSON FORDELL. Birkarl, borgmästare i Luleå. [ Far 20 ] [ Dotter 5 ]  
-- Nämnd redan 1609. En av de första borgarna i Luleå 1623. Rådman i Luleå  
1623, borgmästare 1632, sexman 1628*34, bosatt i Persön. Köper vin och  
oblater för kyrkans behov när han 1628 är till sjöss med borgarna. Även  
landsköpman. Hm Persön 4, senare kallat Klockars, 1632. -- Möjligen släkt  
med österbottniska präst- och birkarlssläkten Fordell. Barn: Henrik, Anders,  
Johan, ELIN, Olof, Jöns.  
 
mff
12 ANDERS NILSSON KRÅKA, död 1648. Birkarl, nämndeman i Sunderbyn, borgare i Luleå. [ Far 24 ] [ Maka 13 ] [ Son 6 ]  
-- Högst taxerad i Sunderbyn 1620. En av de första borgarna i Luleå 1623.  
 
Gift med  
mfm
13 KARIN PERSDOTTER, död 1648. Bosatt i Sunderbyn, Luleå. [ Make 12 ] [ Son 6 ]  
Barn: Nils, OLOF, Jöns 1603, Britta 1605, Erik 1606, Margareta.  
 
Generation IV   --------------------------------------------------------------------------------------------
 
ffff
16 DAG JÖNSSON d ä. Landsköpman, tolvman i Råneå, då Luleå sn, BD. [ Son 8 ]  
-- Fälls 1546 för lönskaläge. Skattar 1552*96. Sannolikt var Anders och Per  
Jönsson i samma by bröder till Dag. Barn: JÖNS.  
 
fmff
20 JAKOB HINDERSSON. Birkarl i Persön i Luleå sn, BD. [ Far 40 ] [ Son 10 ]  
-- Nämnd redan 1585, skriven som birkarl 1590. Kyrkvärd, landsköpman. Hm i  
Persön. Barn: Nils, MÅNS, Olof.  
 
mfff
24 NILS ANDERSSON KRÅKA. Landsköpman, birkarl i Sunderbyn, Nederlule sn, BD. [ Far 48 ] [ Mor 49 ] [ Son 12 ]  
-- Köper Kråkhemmanet på nytt 1574 tillsammans med släktingar. Köpet återgår ännu en gång, Nils osams med John. John återfår sin del av köpesumman, men tydligen inte Nils som dock får besitta hemmanet så länge han förmår. Köper fastighet i Stocholm och flyttar dit 1592. Säljer fastigheten 1606 till Nils Larsson, far till Knut Nilsson Kråkas hustru Karin. Men Nils är inte ensam ägare till fastigheten. Brorson framför bördsklander. -- Undertecknar vittnesintyg med nio andra birkarlar i Sirkislocht sameby 15 jan 1595, då hans adress felaktigt anges som Svartbyn. -- Gifter om sig med Anna Holm. Undertecknar vittnesintyg 1595 med bomärke. Barn: ANDERS, Olof, Hans, Knut. -- Stamgården låg där nu Helmer Sunder bor, skriver A Nordberg 1948.  
 
Generation V   ---------------------------------------------------------------------------------------------
 
fmfff
40 HENRIK JÖNSSON. Bonde, kyrkvärd i Petrsön, Nederluleå(?) sn, BD. [ Son 20 ]  
-- Skrivs även Ionszon. Nämns 1539, är gift 1563, vistas i Finland vid en  
mantalsskrivning. Barn: JAKOB.  
 
mffff
48 ANDERS NILSSON KRÅKA, död 1548. Landsköpman, birkarl i Sunderbyn, Nederlule sn, BD. [ Far 96 ] [ Maka 49 ] [ Son 24 ]  
Nämns i samband med marknader i Torneå på 1540-talet. Köper kyrkohemman i Sunderbyn 1542. Gustav Vasa drar in hemmanet till Kronan efter tre år. Köpeskillingen återgår varför jorden innehas endast med åborätt. Nr 22 bryts ut på 1700-talet. Om Kråkhemmanet processas ännu på 1900-talet. -- Bomärket uppochnervänt V med I i mitten (kråkfot), möjligen redan på Anders tid. /joe/  
 
Gift med  
mfffm
49 BRITTA NN, död 1548 ca. [ Make 48 ] [ Son 24 ]  
Barn: Per, Nils, Jakob, Anna, Britta, Margit, HANS. /joe/  
 
Generation VI   --------------------------------------------------------------------------------------------
 
mfffff
96 NILS (KRÅKA?) [rek]. [ Son 48 ]  
Far till Anders, Lars och Hans. Kanske den förste med namnet Kråka och därmed stamfar för den frejdade fogde- och birkarlssläkten Kråka med säte i Sunderbyn.  
Enligt Olle Malmsten är Nils troligen identisk med den Nils Hansson Djäkne som är underlagman dels i Västerbotten 1479-98 med adress Lugnvik, dels i Norrbotten 1490-92, då antagligen med bostad i Sunderbyn, Nederluleå sn. Men så länge grunderna för antagandet inte redovisas, kan trovärdigheten rimligtvis inte bedömas. Det enda vi kan vara någorlunda säkra på, är namnet Nils. /hfe/

[Arne Forsman]

Hej Janne!
 
Jag har sökt efter Kristina Fischer Rahm i Åker (D)dels i Dödsboken 1794-1799 och dels i HFL 1764-1780 i Rote 6 Tuna, där Åkers Styckebruk ligger, men inte hittat henne.
 
Släkten Dagesson Forsman verkar inte vara släkt med Rahm.  Missförståndet berodde nog på en sammanblandning av två olika Kristina/Katarina Forsman.
Mina källor har nog inte varit de bästa (FamilySearch och DISBYT)
 
Hälsningar  Arne

[Marianne Sjöblom]

Margareta Månsdotter Rahm, kan hon finnas i någon av de släkter som nämnts?  
 
Född, när? var? och av vem?
 
Död 1710-03-07.  
massdöd i pest i Stockholm 1710, kan det ha varit orsaken?  
Begravd 1710-03-09 Klara, Stockholm.  
 
Familj med Johan D Hultman  
 
Make Johan D Hultman. Född 1666- ?, var och av vem?. Död 1735-12-19 Hovförsamlingen, Stockholm.  
 
Vigsel 1697-02-07 Hovförsamlingen , Stockholm 1).  
Magister Sollenius förrättar vigseln för Gyllenstolpes lakej  
 
Son Carl Niclas Hultman. Född 1700-11-16 Hovförsamlingen , Stockholm. Död 1770-01-06. 2)
Dotter Birgitta Hultman. ? 2)
Fler barn ?  
 
Källor  
1) 2707.3.87700  
2) Gunnar von Zeipel
 
Tacksam för uppslag och tips.  
 
Hälsningar  
 
Marianne

[Rolf Silfver]

Hej!
Rahm/Ram verkar vara en stor släkt eller är det flera olika släkter!?
Min farfars farfar Håkan Nilsson f 1819-10-26 i Lunds stadsförsamling var gift med Elna Nilsdotter f 1821-07-09 i Västra Nöbbelöf. De bodde bla i Tullstorp och Västra Vemmenhög. Håkan var dragon och smed.
Håkans far var carabiniären Nils Ram och mor Hanna Håkansdotter.  
I Skånes Knektregister finns en Nils Rahm SD-06-0031-1818 (f 1795?). Han tillhörde Rusthåll Södra Åby 17 i Vemmenhögs härad, antagen 1819-04-04och avskedad 1835-06-13 och blev flera ggr afstraffad för fylleri och liderlighet.
En Nils Nilsson Rahm f 1788-12-20 i Skivarp,d 1847-02-15 i Skivarp.Denne man var smed i Skivarp Hans hustru Karna Hansdotter f 1784-05-14 i Katslösa dog 1820 i Skivarp. Var kanske någon av dessa far till Håkan Nilsson? Kan någon hjälpa mig att finna uppgifter om Håkans far och andra anfäder?
Mvh
Rolf

[Ulla Rygin]

Min mm fm mm mf Anders Ram skall enligt dödlängden ha fötts 1714 och var trädgårdsmästare vid Sjösa i Svärta sn, Södermanlands län då han vigdes vid Beata Freitag 1749. I husförhörslängden 1758-1789 i Svärta finns en Magnus Rahm vid Sjösa. Är Magnus far till Anders och har mina anor någon koppling till era Ramsläkter ni på ett så trevligt sätt beskriver?
 
Vänliga hälsningar
 
Ulla Rygin

[Magnus Lönnroth]

Letar efter en Anna Maria Rahm d. 1710 förmodligen i Örebro län. Gift med jägmästare Magnus Lönrot och fick dottern Anna Maria Lönnrot 1706. Jag har två källor: dottern är vittne till ett dop i Täby C:1 27 juni 1725, och modern och dottern finns antecknade i Sörmland Nerike Nations matrikel tillsammans med 2 andra fruar till jägmästaren: Magdalena Norling (2:a giftet, barnlös) och Catharina Danielsdotter Robsahm (3:e giftet), moder till Emerentia, Christina Catharina, och Carl Magnus Lönnrot som är inskriven (anteckningen gjordes väl i samband med att han gick med i nationen).

[Janne Lundell]

Anna Maria Rahm, död 1710 15/10 finns i bou i Örebro 1711 10/3.
 
Meddela gärna vad du hittar för information om henne.
 
Janne

[Magnus Lönnroth]

Jag undrar var jag hittar denna bouppteckning? Jag tittar i Arkiv Digital, men där finns endast från 1741 i Örebro rådhusrätt och i häradsrätten från 1776? Ursäkta men jag är nybörjare  
 
Hittar tyvärr ingen Anna Maria Rahm i Örebro Nicolai dödsbok mellan 1709 och 1711. Däremot har jag hittat dotterns födelse i Örebro 23 maj 1706 (Örebro Nicolai C:2 sid 89): Anna Maija - föräld. Girvaldienen Magnus Lönnroth och hust. Anna Hindrichsdotter Ram. Borde alltså finnas en Henrik Rahm som är pappa.
 
Har förövrigt även hittat äktenskapet med 2:a hustrun Magdalena Norling 14 mars 1711 också i Örebro Nicolai EI:1, så det tyder väl på att han höll till där åtminstone mellan 1706 och 1711.

[Janne Lundell]

Min anteckning från sökningar av Rahm i Närke:
 
PHT 1914, s 39, not 2) Jägm Lönrot hade förut varit gift tvenne gånger, första gången med Anna Maria Rahm, död 1710 15/10 (bou i Örebro 1711 10/3) och hade med henne dottern Anna Maria, född 1706 27/5.
Jägm Magnus Lönrot född 1679, hejderidare sederm jägm å Stora Ulfgryt i Täby (T)  
Insp Sven Lönroth gift med Katarina Danielsdotter Robsahm, död i Örebro 1758

[Ulf Berggren]

Fast underligt nog finns ingen sådan bouppteckning i registret för Örebro rådhusrätt på
örebro stadsarkivs hemsida. Däremot finns lustigt nog detta år en bouppteckning för maken till en annan Lönrot, Kristina L:s man Jakob Nilsson. En sammanblandning månne? Om nu registret är fullständigt.
 
För övrigt är som framgått under Robsahm din uppgift om Katarina Danielsdotter Robsahms
make fel (dvs. PHT:s uppgift?). Magnus nämner ju också det rätta förhållandet ovan.
 
Det framgår bl a av hennes bouppteckning från 1758 som finns just i ovan nämnda register.
Hon var då omgift men efterlämnade barnen Emerentia, Kristina Kajsa och Karl Magnus från giftet med Magnus L.
 
Svens hustru hette alltså Anna Katarina Robsahm, vilket också framgår i bouppteckningsregistret, 1772.
 
Bouppteckningsregistret ger även lite som Magnus efterfrågat, se Robsahm.
 
(Meddelandet ändrat av ulfb 2010-06-19 21:09)

[Stefan Lundell]

Hej,
 
Jag undrar om någon har lyckats lösa gåtan kring Axel Thure Rahms ursprung. Jag har själv försökt att spåra honom bakåt, men fastnat gissningsvis omkring 1744 då han finns skriven under Ludvika herrgård (Grangärde A I:4 uppslag 79). Han finns även upptagen som skrivare på Ludvika Bruk i mantalslängden 1745, däremot inte i den föregående från 1743.
 
Personligen anser jag att det finns indicier som möjligen pekar på att han är son till fälttraktören över Västmanlands regemente Gabriel Rahm, som tillsammans med hustrun Margareta Smidt 1716 får sonen Carl Gabriel i Odensvi socken, Västmanland (Odensvi C:1 uppslag 135). Rimligen är det samma traktör Gabriel Ram som inkommer med en skrivelse till kungen 1739-10-30. Är det någon som känner till denne Gabriel Rahm?
 
Min hypotes bygger på följande:
 
1. Namnet Gabriel har en särskild ställning i familjen Rahm: Axel Thure första son heter Gabriel, och hans övriga två söner som jag har kunnat följa, Lars Axel och Erich Mikael, har också var sin son Gabriel. Dessutom har alla Axel Thures söner och sonsöner dubbelnamn, förutom de som heter just Gabriel. Det faktum att han döpt första sonen till Gabriel, gör det sannolikt att det också Axel Thures fars namn. I vilket fall ser jag det som mycket troligt att det har funnits en Gabriel Rahm i släkten i en tidigare generation.
 
2. Namnet Axel Thure tycker jag är anmärkningsvärt för en person född 1722. Namnet låter adligt, och ger mig associationer till släkter som Oxenstierna och Bielke. Min slutsats är att den som ger sin son ett sådant namn markerar status, och att det är få familjer Rahm som skulle döpa sina barn till Axel Thure. Fälttraktören Rahm döper sin kända son till Carl Gabriel, något som kanske antyder att han är tillräckligt pretentiös. Han var för övrigt Stockholmare, enligt dopnotisen.
 
3. När Axel Thure först uppträder i Ludvika 1744 - 45 är han omkring 22 år. Vid så pass ung ålder är det mest sannolika att han har familj någonstans i närheten. Avståndet mellan Odensvi och Ludvika ligger väl någonstans kring 50 km, vilket känns överkomligt. Margareta Smidt lär härstamma från Odensvi, vilket innebär att kopplingar finns där.
 
Jag har även noterat att Axel Thures första dotter hette Margareta Christina, vilket möjligen skulle kunna vara en sammanslagning av moderns och hustruns namn. Detta ser jag dock som ett svagt indicium.
 
Sammantaget ser jag nämnde Gabriel Rahm som ett intressant spår, som är värt att utforska. Jag kan ha dragit för höga växlar i mina slutsatser och är i så fall beredd att omvärdera dem.
 
MVH
Stefan Lundell

[Margaret E. Nyblad Brown]

Jag tror att jag har hittat någonting nytt om Axel Thure Rahm.  
Skrivare Axel Ram var i Köping stad innan han flyttade till Semla Bruk och bodde på Västra Lång gatan.
(Husförhörslängder - Köpings stadsförsamlings kyrkoarkiv, Västmanland, SE/ULA/10695/AI/4, 1731-1746, sidan 15, (67).)
Det är också intressant att läsa Stefan Lundells ideer att Gabriel Rahm kunde har varit Axel Thure Rahms fader. Det tror jag också. Hans fru Margaretha Smidt var från Odensvi och hade flera syskon som bodde där.  
Paret fick en dotter Margaretha Schiarlotta döpt 18.02.1718 i Maria Magdalena församling, Stockholm.
(SE/SSA/0012/CI1/5, 1715-1729, (72).)
Dottern Margaretha Schiarlotta Rahm var gift med Petter Berlin 05.11.1734 i Köpings stadsförsamling. Hon dog där 14.04.1736 och hennes dotter dog 14.08.1737.
Arendat. Gabriel Rahm och hans fru Margaretha Smidt bodde i Strö, Köpings landsförsamling fram till 1731 and de finns i husförhörslängderna - en gång även med dottern.
(Köpings stadsförsamlings kyrkoarkiv, SE/ULA/10695/AI/1, fram till 1731, (153), (214).)
Gabriels fru var vittnet vid döpet av brorson Eriks barn i Odensvi i december 1725.
Gabriel finns i Köpings mantalslängder i 1726, 1727 och i 1728 var han gammal och utfattig.
Gabriel, Margaretha och Schiarlotta är namn som finns i familjen Rahm över flera generationer.
Nu till en annan sak.
Axel Thure Rahms fru Christina Catharina Fischer hade en bror Jakob som blev gift med Helena Margareta Schmidt 01.08.1776 i Stockholm.
Schmidt kan stavas på olika sätt. Till exempel Smitt, Smidt. Var Helena Margarethas förfäder också från Odensvi?
 
MVH
Margaret E. Nyblad Brown

[Stefan Lundell]

Hej Margaret!
 
Det här var verkligen intressanta uppgifter som du har tagit fram! När jag fick idén om att Axel Thure skulle kunna vara son till Gabriel Rahm och Margareta Smitt, kändes det som ett litet steg framåt i sökandet efter hans bakgrund, samtidigt som jag nog ansåg att det var en ganska svag hypotes. Nu har du lyckats knyta alla personer till nästan samma plats, vilket stärker hypotesen betydligt! För första gången vågar jag försiktigt säga att jag tror att Axel Thure är son till Gabriel och Margareta!  
 
Har du studerat släkterna Rahm och Smitt mycket? I samband med Carl Gabriels födelse i Odensvi, nämns det att fälttraktören Gabriel Rahm är från Stockholm. Frågan är dock om han inte har kopplingar till Köping. En borgare i Köping, Johan Rahm, avlider 1749, eller strax därinnan, och efterlämnar hustrun Christina Norman och omyndige sonen Anders (Bouppteckning - Köpings rådhusrätt och magistrat F II:6, nr 161). Är han möjligen släkt? Jag har läst för övrigt att Margaretas bror Anton hade ett mycket spännande levnadsöde, men det bör nog inte diskuteras under släkten Rahm!  
 
MVH
Stefan Lundell