Äldre inlägg (arkiv) till 20 september, 2009

[Per Sundin]

1817 var riddaren Quist fadder för barn till borgmästaren Michael Lindström/ Elisabeth Margareta Hellmans barn i Härnösand. Vem är han?

[Hans Tåhlin]

Finns det någon som i sin forskning träffat på Olof Qvist/Quist, häradsskrivare i Västernärke 1702, alt. andra medlemmar i en släkt Qvist på 1600- resp 1700-talen.
 
Tacksam för alla tips om detta.

[Sven-Ove Brattström]

Hej Hans!
I Askersund stad fanns en släkt Qvist. Bland andra en Rådman och Bruksägare Petter Qvist, f. 1743 och dennes far Petter d. 1779 . Jag vet inte så mycket om dessa personer, men det förefaller troligt att det rör sig om samma släkt.
MVH     Sven-Ove

[Hans Tåhlin]

Hej Sven-Ove och tack för informationen!
 
Ungefär samtidigt har jag fått ett annat tips involverande Qvist och Askersund. I ett inlägg i Anbytarforum från den 15/1 2001 under rubriken Närke: Askersunds Stadsförsamling nämner Erik Lundin en Brukspatron Magnus Brattström såsom gift med en Katarina Qvist.
 
Fins det någon, som vet mer om dessa Qvistar?

[Sonia Biörkeroth]

Hej Hans!
Jag har nu fått upp ett spår efter Olov Qvist som var häradsskrivare 1702 i Västernärke. Och min gissning om kyrkoherden var rätt.
Jag mailar dig imorgon och lägger även ut här på Rötter. Håller på och sammanställer just nu.
 
Sonia

[Sven-Ove Brattström]

Hej Hans!
Här är ytterligare en Qvist:
Eva (Elisabeth) Qvist, f. 1711 Mosjö (T), d. 1778-04-11 Nalavi rusthåll Kräcklinge (T)
gift med
Henrik Mask, Kronolänsman, f. 1701-07-07 Hardemo (T), d. 1776-02-15 Nalavi Kräcklinge (T)
MVH     Sven-Ove

[Hans Tåhlin]

Hej Sonia och Sven-Ove! Tack för era informativa inlägg.
 
Med användning av Google hittade också jag häromdagen en Eva Qvist, gift med Kyrkoherden i Mosjö och Täby församlingar Olof Wallqvist d.ä. - Olof Wallqvist d.y. blev så småningom Biskop i Växjö och en förtrogen medarbetare till Gustaf III.
 
Vad jag förstår ligger Mosjö i Mellannärke, men Olof Wallqvist d.ä. hade tydligen varit Komminister i Edsberg i Västernärke vid tiden för den berömde sonens födelse 1755.
 
Det ser alltså ut som om vi håller på att ringa in Olof Qvist - nu gäller det bara för mig att (med benägen hjälp) få fram ytterligare information om honom - inte minst gällande familjen, tjänstgöringstiden och bostadsorten.

[Sonia Biörkeroth]

Olof Qvist, häradsskrivare i Västernärke (även sett Öster-Närke) gift m Anna Lennaeus
Barn bl.a:
Olof (Olaus) Olofsson (Olai) Qvist född 1702. Död 1740-09-16. Komminister i Edsbergs sn 1735.Gift 1731 m Sara Kristina Broling f 1713, död 1793-02-06 vid Råby i Täby (T).
Barn:
a Johan Fredrik (Johannes Fredericus)Qvist f 1736-04-05 vid Snarhult i Edsbergs sn. Död 1773-06-11. Prästvigd 1767. Bat.pred vid Närke-Värmlands reg.
b Eva Beata Qvist f 1733-08-29, död 1798. Gift 1754 med Olaus Wallqvist, f 1719-04-19, kyrkoherde i Mosås 1780. De fick 4 barn.

[Hans Tåhlin]

Hej Sonia!
 
Prima information, som jag ska studera närmare inom den närmaste tiden.
 
Kan du eller någon annan vänlig forskarsjäl föreslå, hur man ska gå till väga för att finna information om Olof Qvists tjänstgöringsperiod resp. bostadsort?
 
Även data om en tidigare Häradsskrivare i Västernärke, Gierdt Nilsson, skulle vara välkomna. Han finns belagd i Örebro Landsbok för 1688.

[Sven-Ove Brattström]

Hej!
Jag har en fråga.
Väster-Närke var ju inte ett härad, utan en domsaga. Som i sin tur bestod av ett antal härader, med varsin skrivare.
Vilka Härader ingick i Domsagan vid den aktuella tiden ?
MVH    Sven-Ove

[Hans Tåhlin]

Hej igen Sven-Ove!
 
Enl.A.J.von Henels verk Det anno 1735 Florerande Swerige lär det s.k. Andra Fögderiet (Västernärke) ha bestått av följande härader:
 
- Kumla (Kumla och Hallsbergs församlingar)
- Hardemo (Hardemo och Kräcklinge församlingar)
- Grimsten (Viby, Tangeråsa och Bodarna församlingar)
- Edsberg (Edsbergs, Hackvads, Kvistbro, Knista, Hidinge och Skagerhults församlingar)
- Sundbo (Askersunds, Hammars och Snavlunda församlingar)
- Lerbäck (Lerbäcks församling)
 
Jag hoppas att jag har tolkat von Henels bok rätt och att informationen ska vara tillfyllest som underlag för vidare forskning.
 
Jag har en känsla av, att det i Västernärke bara fanns en Häradsskrivare på den tiden, men jag kan givetvis ha fel.

[Sonia Biörkeroth]

Häradsskrivare: I Uppsala landsarkiv finns Kronofogdearkiv 1600-talet-1917.
Länsförvaltningen var ju indelad i fögderier. Fögderitjänstemännens uppgift var att handha uppbörden o tillse att lagar mm efterföljdes. I varje fögderi fanns en kronofogde,även kallad häradsfogde eller kronobefallningsman. Vidare fanns häradsskrivare med uppgifter uteslutande inom uppbördsväsendet.
 
Fögderrierna var indelade i länsmansdistrikt. Fögderierna namngavs ibland efter de ingående häraderna.
 
Kronofogdearkiven är ofullständigt o ojämnt bevarade för perioden 1600- o 1700-talen.
Bland arkivserierna finns kronofogdernas brevväxling, utmätningar, kronoräkenskaper mm.
Beståndsregister finns.
 
Kanske kan vara värt att se vad som finns.

[Hans Tåhlin]

Hej igen Sonia!
 
Enl. LA Uppsala finns i Kronofogdearkivet för Västernärke en volym Nr 81 , som innehåller inkomna skrivelser 1677-1730. De äldsta har visat sig vara vidimerade kopior av Kungl.brev 1677, 1692 och 1700. Det tycks också finnas intressant information i de s.k. landsböckerna för Örebro landskontor. Uppgifter om Häradsskrivare är dock rel. sparsamma, och det har t.ex. visat sig, att det inte finns något speciellt Häradsskrivararkiv hos LA från den aktuella tiden. Min avsikt är dock att besöka LA Uppsala i dessa frågor, så snart mitt ordinarie arbete (som konsult i arbetsmiljöfrågor) tillåter, vilket kan dröja ett tag. Det är därför som det är så intressant att innan ett LA-besök få fram, vad hjälpsamma forskarkollegor kan erbjuda i fråga om relevant sekundärmaterial, som ju dessutom är lättläst i jämförelse med handskrivet primärmaterial.

[Gunlög Ström]

Lite om Qvistar i Västernärke, hämtat ur Edsbergs domböcker:
(Jag reserverar mig för ev feltolkningar av dombokstexterna - jag har läst dem mer av allmänt intresse än för forskarsyfte)
 
(OBS! Eftersom det finns en by som heter Qvisserud så är det så att soldater fått namnet Qvist vid olika tillfällen, och de behöver inte alls vara släkt med varandra. På 1690-talet hette knekten i Qvisserud Jan Larsson Qvist. I mitten av 1730-talet hette soldaten Nils Qvist och omkring 1750 Johan Qvist (som möjligen levde ända till 1813). Korpralen Olof Qvist som bodde där under första hälften av 1800-talet, var född Nilsson och hette en tid Fröling då han bodde på ett knektboställe i Frösvi).
 
I Sörby, Edsberg, ”näst den sönnersta ”gården bodde en Nils Nilsson. Han dog 1691. En av hans söner hette Nils Qvist och var ängevaktare. Nils Nilsson hade varit gift två gånger och Nils Qvist var född i det första äktenskapet. Hans mor hade dött under senare hälften av 1660-talet. Han delade arvet efter fadern (bl a gården om 12 örtugland) med en halvbror (Sven Nilsson?) och en svåger (Olof Olsson). Halvsyskonen hette troligen inte Qvist.
 
Vid samma tid hette kyrkoherden i Kvistbro Isac Qvist. Han och befallningsman Jacob Svensson, frågade vid tinget i juni 1684, om de skulle bli tvungna att betala sin brors, Petter Qvists, skulder till en borgare i Stockholm. Jag vet inte om Jacob Svensson var bror eller svåger till Isac. Isac hade i alla fall en gift syster som hette Agneta. Isac dog före 1702. I samband med hans begravning uppträdde en annan av hans bröder, häradsskrivaren Olof Qvist, på ett mycket självsvåldigt sätt, vilket ledde till ett mål på tinget i januari 1702. Det är ett ganska omfattande mål, som jag tror skulle ta alltför stor plats att citera här, men det rekommenderas till läsning för den som är intresserad. Olof Qvist blev instämd till tinget av sin svåger, kyrkoherden Gustav Kling(ius), som var gift med Brita Qvist. Av  målet framgår också att Olof Qvists hustru då hette Cicilla Johansdotter Boman. Syskonen Qvists mor, Maria Jacobsdotter, levde då och hade hand om Isacs efterlämnade egendom. Gustav Klingius hade en dotter som var gift med adjunkten i Kvistbro, Erik Flodin.
 
1735 begärde kaplanen i Edsberg (senare komminister), Olof Qvist, att få ta ut byggnadsvirke för att reparera kaplansbostället som hans företrädare, kyrkoherden Anders Bergius, hade lämnat i ett bedrövligt tillstånd. (Om denne Olof var son till häradsskrivaren, och född 1702, så borde väl kanske hans mor ha varit den ovan nämnda Cicilla?). (Krögaren på Wretstorps krog hette år 1693 Anders Jansson Boman - kanske var han släkt med Cicilla?)
 
Handelsmannen och borgaren Jan (Jean) Qvist i Askersund förekommer också i Edsbergs domböcker, men på 1720-talet. Jag är inte säker på att han tillhör präst/häradskrivarsläkten. Han var instämd till tinget av en korpral Lars Broman, som krävde betalning av Qvist och hans släktingar, för en gammal skuld. Den som egentligen varit skyldig Broman pengar var avlidne Anders Gunnarsson, som bott på Härfvesta korpralsboställe. Gunnarsson hade varit far/svärfar till Qvist och de andra medinstämda (Isak Andersson i Kvistbro, Jöns (Svensson eller Simonsson) i Wia i Kumla socken och änkorna Maria och Kerstin Andersdöttrar i Hulvik.
 
1728 förekommer också borgaren Anders Qvist från Askersund i ett annat skuldfordringsmål vid tinget i Edsberg.
 
Lite rörigt blev det, men det är nästan oundvikligt.
 
Hälsningar Gunlög Ström

[Hans Tåhlin]

Hej Gunlög och tack för din omfattande information!
 
Det börjar snart bli dags att skriva en doktorsavhandling om olika Qvist-släkter i Närke.
 
Skämt åsido - det du skriver utgör prima läsning, som jag ska begrunda inom den närmaste tiden.
 
Du råkar inte också ha stött på en föregångare till Olov Qvist, nämligen Häradsskrivaren Gierdt Nilsson, som enligt anteckningar i Örebro Landsbok för år 1688 ska ha tjänstgjort i Västernärke då?

[Sonia Biörkeroth]

Giertsson - i boken Kyrka och folk i Mosjö socken av Daniel Harbe nämns följande:
sid 25 1720 fick Eric Gertsson i Dyringe binda in en utlupen sten i tornet
sid 33 Ang. bänkar och stolindelning i kyrkan 19/7 1657, nämns Södra mansraden X: Klockaregården, Nils Gierts gård i Sörby, Bruket
(min anm. fanns ju ett Krutbruk i Mosjö sn)
sid 34 om bänkindelningen maj 1696 nämns gården Björkemo, inga namn. Ingen Giert/Giertsson upptagen i denna bänkindelning.
sid 45 fru Beata Eva Qvist skänkte 1781 till Mosås kyrka 1 st kalkkläde med silverspetsar
 
sid 57 om kyrkans tjänare: Anna Greta Qvist (dtr till häradsskrivaren Olov Qvist, död 1767) gift med Jonas Jonae Hjortsberg (hans gifto 2) f 1700 i Husby Rekaren, där fadern var kyrkoherde. Jonas prästvigdes 1723, komminister i Mosjö 2839, kyrkoherde där 1752. Död 1779.
(Jonas gift 1:o med dotter till kronobefallninsman Daniel Berger i Väster-Närke)
Barn: (vet ej i vilket gifto barnet tillhör)
Arvid, tjänstebiträde
 
Kanske kan vara värt att titta i Mosjö efter Gierdt Nilsson.
 
I boken Från bergslag och bondebygd 1954 finns en artikel om Mosås krutbruk. Där nämns
sid 71 Vem som var ägare till Krutbruket mellan 1630-talet och före år 1680, vet man ej. Från denna tid till 1711 innehades denna egendom av krägaren Johan Persson-Boman. Hans dotter Cecilia gifte sig med häradsskrivaren Olof Qvist, vilka i sin tur hade dottern Maria. Denna och modern Cecilia äro tydligen de båda kvinnor, som figurera i Märkliga händelser i Mosjö församlingsbok. (är ett långt utdrag från 1741 2 Nov. om eldsvåda i Krutbruket, ytterligare eldsvådor drabbade familjen senare.Nämns att i dec 1742 frå Cecilia Boman hysa in sig hos sin syster på krogen, sälja sina saker på öppen auktion och bege sig till annan ort för att udgå eld, som de trodde uppstått gn eld. Trodde det var lappgummor som ej fått hjälp som hämnades.
Artikeln slutar med: Vid bedömandet av lappgummornas trollerier och eldsvådorna bör man nog räkna med, att virke från det förfallna saltpeterverket sannolikt använts till uppförande av de byggnader, där elden titt och ofta huserade, och att dessa på grund härav varit mycket lättantändliga.

[Hans Tåhlin]

Hej igen Sonia!
 
Det är verkligen fantastiskt vad du kan.
 
Jag ska smälta det här under de närmaste dagarna.

[Sonia Biörkeroth]

Hej Hans! Jag kan inte så mkt, men jag har en del hembygdslitteratur från Närke. Jag har bra minne om jag stött på ngt/ngn och jag är även bra på att söka information.
 
Här kommer lite mer om Boman, som verkar vara släkt till Cecilia pga Johannes Bomans yrke (se nedan)
 
Zackarias Boman, insp. på Göksholm här i Närke.
 
Barn: har i alla fall dessa 3 söner som studerade vid Uppsala universitet
 
1. Petrus Boman, inskriven 2/10 1702 vid univ., död såsom student i januari 1704
 
2. Johannes Boman, inskr. vid univ. 2/10 1702. Bokhållare på Hjälmarsberg i Närke, sedan på Varberga (min anm. som låg i nuv. Örebro), slutligen mantalskommisarie i Väster-Närke.
Död oktober 1724.
 
3. Axelius Zackariae Boman, inskr. vid univ. 6/4 1703, gick i krigstjänst och stupade vid Poltava.

[Solveig Mårtensson]

Hej!
Jag söker anorna till Isacc Qvist f. 1814-06-11 i Film, d. 1870-03-16 i Film. Gruvarbetare.
Gift med Anna-Kajsa Söderblom f. 1815, d. 1895 i Film.

[Lotta Forsberg]

VET BARA ATT EN DEL AV SVINHUVUDÄTTEN HAR BYTT NAMN TILL BLA. QVIST.

[Ralf Palmgren]

Jag har hittat följande Qvist personer i Finland:
 
Christina Qvist
Föddes i Åbo den 10 april 1776 som dotter av borgaren och kofferdimatrosen Erik Qvist och hans hustru pigan Christina Eriksdotter.
Död i Åbo den 21 maj 1827.
 
GIFT: i Åbo den 21 juni 1796 med
 
Erik Palmgren
Föddes i Korpo den 13 mars 1753 som son av båtsmannen Fredrik Fischer och hans hustru Katarina Johansdotter.
 
Lärling hos gördelmakaren Jonas Homan i Åbo 1775. Antog namnet Palmgren antagligen då han flyttade till Åbo, åtminstone har det sedan 1775 använts av honom och hans släkt. Gesäll hos Jonas Homan i Åbo sedan 1782 eller 1783. Gördelmakarmästare i Åbo 1791 eller 1792. Ålderman i skrået. Köpte 1797 gården 27 Hulmi vid Brahe mellersta tvärgata i Norra kvarteret i Åbo och bördade 1800 granngården 26 Bagar vid Stora Brahegatan, emedan hans egen gård var för trång för hans närings idkande. Flyttade efter Åbo brand till sonen Carl Fredrik Palmgren på Koskis bruk i Bjärnå.
 
Död på Koskis bruk i Bjärnå den 29 januari 1828.
 
Från honom härstammar jag själv på svärdssidan i rakt nedstigande led.
 
Så om någon känner till dessa Qvist personer är jag väldigt glad att få höra antingen här på anbytarforum eller direkt på via min e-post!

[Ingela Holmberg]

Sonja, Denna gamla disksussion skulle jag vilja ta upp eftersom jag ägnar ganska mycket tid åt familjen Boman i Mosjö. Hur vet du att Per och Johan Boman var Zacharias söner? Framgår det av någon universitetsmatrikel eller har du hitta dem i födelseböckerna?  
Även Johan Persson Boman, krögare i Mösjö och pappa till Cecilia Boman gift med Olof Qvist hade nämligen sönerna Per f. 1676 och Johan f. 1681. Det är förvisso ganska sent för dessa söner att vara vid universitetet 1702 men för ordnings skull vore det intressant att veta så att jag kon sortera dem.

[Sonia Biörkeroth]

Hej Ingela, uppgifterna om Zacharias söner är hämtade från universitetsmatrikel Närke-Södermanland. Är så länge sedan jag höll på med dessa Qvistar-så jag måste först leta rätt på gamla anteckningar för att se om jag har ngt mer att tillföra.

[Ingela Holmberg]

Hej Sonja, Det vore toppen om du kunde göra det för jag är väldigt angelägen om att sortera ut begreppen. Många av de familjer som nämns ovan i diskussionen är intimt sammanlänkade med varandra. Så var tex Ingrid Berg som gifte sig med Jonas Hjortsberg tidigare gift med Johan Boman (som jag har trott var min Johan) och de är alla ingående i den konstellation av familjerna Kierrman och Hedin som du och jag tidigare fört diskussion om och dessutom förgrenad på ett eller annat sätt in i Gällersta socken som är mitt huvudämne (även om Mosjö snabbt nått samma status)
MvH  
Ingela H

[Marie-Louise Hägglund]

Musikfanjunkare Nils Qvist, Malmö avled på Kristianstads lasarett. Vilket år och datum?/Marie-Louise

[Ylva Öjes]

Jag har hittat en anfader med namnet Quist i  Eggvena, Västergötland. Han hette Jean Quist och borde varit född i slutet av 1600-talet. Hustru Britta Stina. De fick dottern Lena Jeansdotter f 1720, Håkansgården.
Vore roligt om någon vet något om denna Jean Quist?

[Tommy A.G. Thorsen]

Jeg søker etter Quist/Qvist slekt i Sverige.
Denne Qvist opplyses å ha kommet fra pajala i Sverige??

1. Jöns QUIST, f. i Pajala ?, Sverige. Han giftet seg med Brita ?, f. 1700 i ?, Sverige.
Barn:
2 i. Margreta Jønsdatter QUIST.
+ 3 ii. Henrich Jønsson Quist f. 1731.
4 iii. Petter Jønsson QUIST.


2. Generasjon

3. Henrich Jønsson Quist, f. 1731 i (1730?) Pajala i Sverige, d. 16 apr 1815 i Nordstraumen 16/4, Sørreisa. Han giftet seg med (1) Berit Hansdatter Falk, gift 1776 i Sørreisa, Norge, f. 1735 i Sæteren i Rana, Nordland, (datter av Hans Jacobsøn Falk og Annel Pedersdatter) d. 1804 i Nordstrøm, Sørreisa. Han giftet seg med (2) Maria Hansdatter, gift 1760 i Pajala, Sverige. Han giftet seg med (3) Maren Kjerstine Hansdatter, gift 1805, f. 1756 i Øyjorden, Sørreisa, (datter av Hans Reenholtsen og Maren Kierstine Rasmusdatter) d. 1828 i Nordstraumen, Sørreisa,NORWAY.
Barn med Berit Hansdatter Falk:
5 i. Henrik Heitmann HENRIKSON, f. 1779 i Nordstraumen,Sørreisa,NORWAY.
6 ii. Karen Maria Henriksdatter, f. 1781 i Flygare, Junosuando.,,SWEDEN, d. 19 jun 1853 i Skøelvdalen,Sørreisa,NORWAY.
Barn med Maria Hansdatter:
7 iii. Stina Henriksdatter QUIST, f. 1761 i Pajala, Sverige.
+ 8 iv. Johannes Henrichson Quist f. 30 mar 1763.
9 v. Hans Henrikson QUIST, f. 30 jan 1766 i Pajala, Sverige.
10 vi. Samuel Henrikson QUIST, f. 1769 i Pajala, Sverige.
11 vii. Jens Henrikson QUIST, f. 1770 i ABT 1770, ,,SWEDEN, d. 1814 i Øyfjord, Hillesøy, Lenvik (48 år, død av kræft i munden.).


3. Generasjon

8. Johannes Henrichson Quist, f. 30 mar 1763 i Pajala, Sverige, d. 1823 i Nordstøm i Sørreisa. Han giftet seg med Karen Margrete Olsdatter, gift 1789 i (1788?), f. 1766 i Sørstrøm, Sørreisa, Troms, (datter av Ole Erichsøn og Ingebor Reinholtsdatter) d. 1831 i Nordstøm i Sørreisa.
Barn:
+ 12 i. Oldine Johannesdatter f. 1788.

[Birgitta Gidlund]

Husaren Jonas Quist i Tysslinge hade många barn, alla födda i Thysslinge i Närke.Nu undrar jag om någon känner till vidare öden för två bröder:Elias Vitalis f.18190905 och efter att varit skräddare på Svea Lifgarde begärde han 18670605 prästbetyg till okänd ort och hans bror Nils Adolf Quist f.18351229  var en kort tid dräng på samma ställe och begärde också prästbetyg till okänd ort 18690907.Birgitta Gidlund.

[Nellie Irene Reif]

Viet i Antwerpen 8/10-1884
 
Tømmermann Nils Johannsen Quist født 9/9-1851 i Mellby
Enken Christine Elisa Jonasdotter Født 19/9 1850   Wissetjerda??  Sverige
 
Hans far Johan Quist
Hennes far Jonas Hultgren
 
Side 41 Den Norske Sjømannsmisjonen
Antwerpen
Kirkeboktype:
Ministerialbok
Nummer (arkivreferanse):
A 1
Nellie Irene

[Tord Viktorsson]

Hej, jag letar efter mer information om en Bengt Svensson Qvist, Bäckgården Medelplana (R). Han blir fader 1690 till Johan och 1692 till Asser. Han står som uppbördsskrivare i födelsenotisen 1690. (Medelplana C:2 sid 19)Han har en broder Johan Svensson Qvist, står som fadder 1692 (Medelplana C:2 sid 32) som befallningsman, senare ser jag honom som arrendator av Hjelmsäter. Även två systrar finns med som faddrar 1690: Kerstin Svensdotter Qvist och Britta Svensdotter Qvist. I Mantalslängden för 1691 står hans fader? uppsatt på Bäckgården Medelplana (R)Sven Bengtsson och sonen? Bengt. Sedan saknas mantalslängderna i 11 år och 1702 är han inte med. Är tacksam för all information, eller var jag kan hitta mer uppgifter.
 
Vänligen
Tord