ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 29 januari, 2012  (läst 4436 gånger)

2003-01-03, 16:12
läst 4436 gånger

Carina Pihlkvist

Pihlkvist lär vara ett soldatnamn. Önskar veta mer om varifrån det kommer.

2004-05-15, 21:25
Svar #1

Bo Olsson

Didrik Pihlqvist, kompaniskrivare. Död i Gärdslösa på Öland 1771-04-28. Någon som vet något om hans härkomst. Jag har inte hittat honom i någon födelsebok på Öland. I Gärdslösa döda, står det att han var 78 när han dog och då bör han ha varit född omkring 1683, men tyvärr har inte SVAR äldre födelsböcker än från 1738, för denna socken.
 
MVH
 
 
Bo Olsson

2012-01-20, 03:28
Svar #2

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Detta och följande inlägg är en fortsättning på diskussion förd under , och har överflyttats hit. / mvh Anders Berg, Moderator Släkter
 
Tar tillbaka misstankarna om att Maria Pihlqvists patronymikon skulle vara suplerat. Detta används istället för släktnamnet i dottern Saras födelsenotis 1693. Går man sedan igenom Katrina Pihlqvist Eriksdotter åtm. åtta barn finner man Maria som fadder i tre av dessa. Anders Sandwall i en fjärde. Jag tror nog man kan vara hyggligt säker på att de är systrar.
 
Vidare finner man i Gränna AI:1, hfl 1688-90, p 145. Rådman Erik Andersson, sönerna Abraham och Anders Eriksson samt döttrarna Maria och Katrina. Namnen på båda bröderna finns bland Katrinas barn. Erik Andersson dör 1689-01-05 (Gränna C:2 p 69), men bara året innan dess har han till synes hunnit gifta om sig 1687-12-27 med en Brita K(jlandra??) (Gränna C:2 p 40). I mtl står hans tomt under några år efter hans död tillhörig hans arvingars, men i mtl 1694 står istället Brusin där som ogift. Han gifter sig med Katrina 1695-09-29 (Gränna C:2 p 242), så möjligen har familjerna kommit till någon överenskommelse redan innan vigseln.
 
Det här tycker jag känns rätt!

2012-01-21, 20:14
Svar #3

Utloggad Mikael Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 227
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 20:30
    • Visa profil
Bra jobbat! Spåret med Rådman Erik Andersson är spännande. Vår rådman Erik Andersson var då rådman i en relativt ny stad. Har kanske lagt av sig Pihlqvist som låter mer som en soldattorpare eller en lägre officer, troligen då en Anders Pilqvist. Soldattorpen tillkom i slutet på 1600 - talet (Gränna hade 47 stycken). Å andra sidan finns det även präster med namnet. Likaså gäller för Sandwall.  
 
Gränna grundades ju 1652 som Brahe-Grenna av greve Per Brahe d.y. Brahe-Grenna var Sveriges första och enda feodalstad, grundad med grevliga snarare, än kungliga stadsprivilegier. Staden forlorade sedan sina stadsrättigheter och förde en slumrande tillvaro till 1693 då rättigheterna vanns åter.  
 
Det finns tydligen ett häfte av Paul Wilstadius, Borgarfamiljenamn i Gränna med geografisk proveniens åren 1670-1700. SoH 1958:2. Kanske det kan ge ngn ledtråd till familjerna. Eller Gränna Visingsö historia av Tage Grennfelt

2012-01-23, 19:00
Svar #4

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Med anledning av att diskussionen kring mönsterskrivaren Anders Sandwall, som förts under släkten Sandwall här på Anbytarforum, till viss del kommit att glida över på frågor om hustrun Maria Pihlqvists och hennes familj postar jag nu frågor om dessa Pihlqvist här istället. Föreslår också att behörig anbytarvärd flyttar hit inläggen från 20-21 januari 2012.
 
Maria Pihlqvists far föreslogs av mig tidigare vara rådmannen Erik Andersson i Gränna (död 1689). Tänkte bara säga att jag idag lånat Gränna - Visingsö historia. Där nämner Salomon Kraft (p 211) rådmannen Erik Andersson Pihlqvist som stadens riksdagsledamot för borgarståndet 1682. Detta torde väl vara ett starkt argument för att Erik Andersson är just Maria Pihlqvists far!
 
Kraft tycks för Grännas representanter i riksdagen hänvisa till Paul Wilstadius Guld- och silversmeder i Gränna från 1959 som man kan hitta i Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund 32. Får väl bli ett nytt besök på biblioteket med andra ord.

2012-01-23, 19:24
Svar #5

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Fann en webbsida med möjligen ytterligare ett av Erik Anderssons barn. På Per-Åke Olssons redovisade släktsidor finns en ansedel för Erik Månsson Wiregren. Han uppges här vara befallningsman på Drättinge, Skärstad (F) och hans andra hustru (vigsel ca 1684) ska ha varit Elisabet Eriksdotter, en dotter till rådmannen Erik Andersson i Gränna. Hon var enligt ansedeln mor till deras barn Lars, Elisabet och Gunnar.  
 
Jag har kollat barnens födelsenotiser, hittade ytterligare en dotter, Sara, född 1686-05-17, men ingen för Elisabet, men väl en dödnotis som borde vara Elisabets. För Lars och Sara uppgavs dock modern som en Kerstin Eriksdotter (finner ingen dödnotis för henne och kanske felskrivning av prästen?). Först Gunnars notis från 1691 redogör för dopvittnen. Bland dessa finns då en Kerstin Eriksdotter i Gränna, vilket skulle kunna vara ännu en dotter till Erik Andersson.

2012-01-23, 20:33
Svar #6

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
En annan Pihlqvist i Gränna är Johan Pihlqvist. Han står som borgare och handlande/krämare och har flera barn som är födda på platser utanför Gränna, som exempel på detta kan ges ett inlägg under tillfällighetsfynd på Rötter. Levnadssättet antyder att han tillhör resandefolket. Det skulle vara intressant att veta hur relationen mellan Johan och Erik ser ut (om den existerar).  
 
Även om resandefolket kanske inte nödvändigtvis är en etniskt sammansatt grupp (bestående av romer), kan det vara intressant att notera att Maria Pihlqvists dotter Sara Andersdotter Sandwall (1693-1740) är stammoder till släkten Rålin, som av Tuneld (1832), i ett ofta citerat stycke från 8:e upplagan och tredje delen av hans geografi över konungariket Sverige (exv. på Wikipedia), ges som exempel på ett av de zigenarsläkter som Brahe skulle ha befolkat Gränna med och som länge bibehållit sin mörka färg.

2012-01-24, 19:55
Svar #7

Utloggad Mikael Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 227
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 20:30
    • Visa profil
Mycket trevlig info om att Erik Andersson Pihlqvist var riksdagsman! Finns flera e-böcker på nätet om Riksdagen 1682, fann dock vid en snabb genomgång ingen Erik Andersson eller Pihlqvist. Jag sökte också efter riksdagsmatriklar från samma år men det skall tydligen endast finnas för bondeståndet.
 
Resandefolkets hemvist i Gränna torde ju vara verifierad. Däremot är med högsta trolighet inte en råd- och riksdagsman av resandesläkt.  
 
Jag har även svårt att se att Rålin/ Råhlinsläkten skulle vara av resandesläkt. I ett tungt reglerat 1600 tal skall de väl inte fått rätt att vara gästgivare, länsman eller präster. Ätten håller sig främst i Skärstad, ej i Gränna. Jag har linjen:
 
Sara Andersdotter Sandwall, F: 1693-06-03, Gränna, d: 1740
Jonas/John Månsson, F: 1684-03-09, Skärstad, d: 1750-12-18, Hillinge Kronogård, Skärstad
 
Måns Jonsson, f: ca 1645, Skärstad, d: 1698-05-22, Råby, Skärstad. Gästgivare i Råby
Ingeborg Månsdotter, F: ca 1654, d: 1716-02-12
 
Jonas Håkansson, F: ca 1608, Skärstad, d: 1683, Råby. Länsman o Gästgivare
Elisabet Matzdotter
 
Haquinus Svenonis/ Håkan Svensson, F: ca 1580, Kyrkoherde Skärstad, Småland

2012-01-24, 23:36
Svar #8

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Kan väl hålla med att känns mindre troligt att Erik Andersson, som rådman och riksdagsman, skulle vara etnisk tatar. Detta borde i så fall ha uppmärksammats i litteraturen. Har dock inte funnit någon notis ännu om när han svor borgareden, då det väl också bör framgå härkomst osv. i domboken. Bördsbrev skulle ju exempelvis visas upp och redogörs väl för. Man kan ju notera uppgifterna för Corporalen och tattare Axell Olufson som anhåller om och beviljas burskap i rådstuga 1671-04-03, liksom hur försiktig man är genom att sätta upp vilkor, ger honom burskap för ett år åt gången, osv. [Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:2067 ArkivDigital bild 3260]. Håller på att försöka skumma igenom Grännas renoverade domböcker från början av 1700-talet och bakåt. De går bak till 1661. Originalen i rådstugurättens arkiv går bak till 1659 (så de första två åren kräver väl besök på landsarkivet?). Möjligen går dessutom Erik Anderssons burskap längre bak i tiden än så?
 
När det gäller släkten Rålin, så handlar det om ett påstående från 1800-talet och med tanke på alla möjligheter till romsk eller resande härstammning på mödernet fram till den tiden, ser jag inte riktigt vad det har för betydelse för sanningshalten i påståendet vad släktens stamfäder har för yrken på 1600-talet. Vad vi vet om hur man uppfattade etnicitet och social tillhörighet under stormaktstiden eller frihetstiden är väl heller inte så mycket. Resandefolkets härstammning i sig är heller inget invändningsfritt område. Alltså lätt att präglas av förutfattade meningar?
 
Vad vi vet är att en annan Pihlqvist, nämligen Johan Pihlqvist, lever ett liv som åtminstone starkt påminner om resandefolkets. Men kanske har detta inte något med Johans etniska ursprung att göra, eftersom hans hustru Stina Svensdotter Ruths familj uppenbarligen tillhör resandefolket (se diskussioner kring den familjen här på Anbytarforum). Skulle det ändå ha det och man kunde visa att han exempelvis är son till Erik Andersson, behöver det heller inte säga något om Eriks ursprung, då han ju även Erik kan ha gift in sig i en släkt ur resandefolket.

2012-01-24, 23:59
Svar #9

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Kan även påpeka att jag nu funnit ett ställe där rådmannen Erik Andersson Pihlqvist uttryckligen omnämns som mönsterskrivaren Anders Sandwalls svärfar, nämligen i dombok för Gränna rådstuga 1693-03-18 (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:2067 ArkivDigital bild 4100). På andra ställen i domboken åren 1693-94 omnämns också några andra vars svärfar anges vara den avlidne rådmannen Erik Andersson.
 
Så här långt kan jag väl belägga följande barn till Erik Andersson (inte nödvändigtvis i rätt ordning och med släktnamnet om jag kunnat belägga det för personen i fråga):
* Kerstin (ca 1664-1696), gift med handelsmannen Petter Berggren i Gränna stad (F)
* Elisabet (ca 1664-1693), gift med befallningsmannen Erik Månsson Wiregren i Drättinge, Skärstad (F)
* Jonas Pihlqvist (?-?) -- hade två barn i Gränna som dog 1717?
* N.N. (?-?), gift med soldaten och tidigare borgaren Joen Larsson Stickman
* Maria Pihlqvist (?-1736), gift med mönsterskrivaren och kommisarien Anders Sandwall i Gränna stad (F)
* Anders
* Abraham Pihlqvist (ca 1672-1696), kopparslagargesäll i Gränna stad (F)
* Katrina Pihlqvist (ca 1675-1711), gift med tullnären och postmästaren Sven Brusin i Gränna stad (F)
 
Notera även alltså att släkten Rålins stamfader, den ovannämnde gästgivaren Jonas Månsson i Råby, Skärstad (F), först gifte sig med Birgitta Eriksdotter Wiregren och därefter med hennes kusin Sara Andersdotter Sandwall!
 
PS. Nej, nu var jag lite snabb. Birgitta Eriksdotter Wiregren är lite väl gammal för att kunna vara Elisabets dotter. Hon är väl Erik Månsson Wiregrens dotter i ett tidigare gifte.
 
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-01-25 00:06)

2012-01-25, 02:09
Svar #10

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
I domboken för Gränna rådstuga 1692-05-21 framgår att hustrun till borgaren Joen Larsson (som väl är identisk med Stickman), är syskonbarn till Arvid Nilsson Ruth (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:2068 ArkivDigital bild 3610). Det skulle innebära att Erik Andersson Pihlqvist var gift med en dotter till häktmakaren Skatte Nils Persson och Dordi Arvidsdotter Ruth i Gränna, samt syster till Margareta Ruth som i Vimmerby dombok 1691 kallas för sakramentade tattarkärring enligt Dag Brembergs inlägg under Vimmerby här på Anbytarforum.

2012-01-25, 11:02
Svar #11

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Syskonbarn brukar vid denna tid som regel betyda kusin i dagens språkbruk. Om Jon Larssons hustru är kusin till Arvid Nilsson Ruth borde det betyda att hennes far eller (troligast) mor är syskon till antingen Skatte Nils Persson eller Dordi Arvidsdotter Ruth.
 
Intressant diskussion detta för övrigt! Mattias nämner krämaren Johan Pihlqvist. Det fanns också en krämare Jöns Pihlqvist vid samma tid i Gränna, som rörde sig på liknande resande sätt. Både Johan och Jöns Pihlqvist har söner som heter Jonas. Kan Erik Anderssons son Jonas vara deras far? Vet du något mer om denne Jonas Pihlqvist utöver de två barnen som dör 1717?
 
Att det kunde ske ingiften mellan vanliga borgarfamiljer och tartarättlingar i Gränna kanske inte var en så stor sak som vi kanske förleds att tro idag? Många resandeättlingar i familjer som Wimmercrantz i Vimmerby och en del andra etablerade sig ganska snabbt som rådmän m m i mindre städer.

2012-01-25, 11:52
Svar #12

Lotta Nordin

Mattias,
har du någonstans sett att Erik Andersson kallas Pihlqvist? Jag har börjat gå igenom Gränna rådhusrätts domböcker också, och har från 1682 till 1690 inte sett att Erik nämns med namnet Pihlqvist. Står någon källhänvisning i Gränna - Visingsö historia angående namnet?
 
1690-01-04 (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:2068 (1682-1700) Bild 2810) finns lite om arvsdelningen efter Erik Andersson. Tyvärr inte med så många namn nämnda. Men några namn är intressanta! Erik Anderssons svärmor hette Britta Gunnarsdotter och var Per Swensson byfougdes efterleverska.
 
Mvh//
Lotta

2012-01-25, 13:22
Svar #13

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Erik Andersson har tydligen lånat ut en hel del pengar till sin svärmoder, enligt ett pantbrev daterat 1688 12/12. Det troliga är väl då att det är hans nya hustru Brita Kylandra (vigda 1687 27/12) som är dotter till Brita Gunnarsdotter, även om det inte är helt säkert.

2012-01-25, 13:41
Svar #14

Utloggad Mikael Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 227
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 20:30
    • Visa profil
Vår Per Svensson?
 
http://www.orserum.info/grannadoda.htm . Död 16870710 Per Svensson byfogde
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson 2012-01-25 13:44)

2012-01-25, 15:09
Svar #15

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Vad gäller släktnamnet har inte heller jag sett det för Erik i domböckerna (jag har ännu framför allt skummat igenom 1690-talet). Det enda stället där jag sett Erik kallas med släktnamn är det ovan omtalade omnämnandet hos Salomon Kraft, i samband med riksdagen 1682. En koll i ovannämnda arbete av Wilstadius står bl.a. på tur.
 
Syskonbarn har här självklart betydelsen kusin - slarvigt av mig, tack Anders! - den nuvarande betydelsen är väl väldigt ung tror jag (1900-tal?). Noterbart är att i samma andetag som Joen Larssons hustru nämns som Arvid Nilsson Ruths syskonbarn, omnämns Joen själv som syskonbarn till rådmannen Lars Larsson Hilling. Ska man anta att Arvid är kusin på mödernet blir samtidigt svårt att passa in Brita Gunnarsdotter som Maria Pihlqvists mormor (om nu Per Svensson är en styvfar). Kanske kunde man finna om Per Svensson eller något av hans barn dyker upp med namnet Kylander/Kilander? Är det annars någon har Lennart Zielfelt artikel i SoH om Ruthsläkten i Gränna? Här kanske man kunde få någon ledning till exakt hur Arvid är släkt med Joens hustru.
 
Jonas Pihlqvist vet jag inte mycket om. Barnen som dör 1717 är tidigare noterade ströfynd i db. I dombok för Gränna rådstuga 1694-08-04 nämns att Petter Berggren uppvisar ett köpebrev på en jordstycke daterat 1692-10-14 av svågern Mon.r Jonas Pijhlqvist. (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:2068 ArkivDigital bild 4260).

2012-01-25, 19:16
Svar #16

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
En annan som dör 1717 i Gränna är Katarina Knutsdotter Kylandra, 89 år gammal, änka efter prosten Petrus Erlandi Wircknæus. Äktenskapet var barnlöst, men Katarina ska tidigare varit gift med kyrkoherden i Lommaryd, Andreas Kylander. Ett äktenskap som resulterade i hela 15 barn enligt artikeln om Wircknæus i Smolandi Upsalienses (II:578).  
 
Inte helt långsökt om Erik Anderssons hustru, Brita Kylandra, skulle vara en dotter i detta sistnämnda äktenskap och då blir det med ens betydligt mer sannolikt att Maria Pihlqvists mormor är Brita Gunnarsdotter! Står kanske Anders Kylanders barn uppräknade i Håhls herdaminne eller kanske på annan plats i Smolandi Upsalienses?

2012-01-26, 10:50
Svar #17

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Zielfelts artikel om Ruth i Gränna finns inte i SoH (hittar den åtminstone inte i webbregistret 1950-2001. På Libris hittar jag den istället i Gränna hembygdsförenings årsbok(?) 1969: Ett solvarv i Gränna. Artikeln heter Ruthesläktet i Gränna, omkr. 1670-1730.
 
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-01-26 10:51)

2012-01-26, 16:20
Svar #18

Utloggad Mikael Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 227
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 20:30
    • Visa profil
Info nedan mest tagen från Anbytarforum under Kylander, utdrag ur inlägg av Olle Elm och Bo Persson (tack till dessa herrar än en gång):
 
Catharina Knutsdotter Kylandra, F: 1629, d: 1717.  
Andreas Andor(i) Kylander, F: ca 1625, Gammalkil, d:  1676. Syskonbarn med biskop Kylander, född av bondeföräldrar.
 
Kända barn:
Johan, kyrkoherde
Andreas Andreae Kylander, f:1655, Lommaryd, d: 1725-10-15. Kyrkoherde i Vist
Daniel, student
Anna Andersdotter Kylander.  F: 1664, Lommaryd, d: 1724, Gränna.
Brita, gift m Greve Brahes kamrerare Anders Svensson
 
Andreas Andori Kylander i sitt andra gifte var gift med ovan nämnda Karin Knutsdotter. Även hon bär namnet Kylandra - eller rättare Neokylandra - då hon var dotter till Canutus Matthiae Neokylander, kh i Vikingstad (död 1667). Dennes far anges av Odén Matthias Cuprimontonus, kh i Nykil.
 
Karin Knutsdotters farfar, Mathias Gemelli Cuprimontanus, var gift med Anna Botvidsdotter, dotter till stadsskrivaren Botvid Hansson i Norrköping och således syster till biskop Johannes Botvidi (1575-1635). Dotter till herr Mathias i Nykil var Kerstin Mattsdotter (omkr. 1605-1650), som var gift med min anfader kh. Laurentius Jonæ Kylander, Gamblekijlensis (1599-1678), i hans första gifte.

2012-01-26, 18:08
Svar #19

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Nytt besök på biblioteket. I Håhls Linköpings stifts herdaminne finner man i tredje delen, sidan 287, kyrkoherde Andreas Andori Kylander i Lommaryd. Han var från Gammalkil (E) och ska ha haft totalt 26 barn i två giften. Sist nämns Brita, gift med Grefve Brahes Kammererare, Anders Svensson och då rör vi oss ju i alla fall i faggorna. Kan hon alltså vara identisk med vår Brita Kylandra, Erik Andersons sista hustru? Eftersom Westerlunds och Setterdahls herdaminne över Linköpings stift inte omfattar Norra och Södra Vedbo är det lite svårt att hitta mer omfattande information om vår kyrkoherde från Lommaryd.  
 
Gammalkil var det alltså och Smolandi Upsalienses ska väl därför inte vara till någon hjälp, har dock kollat studentmatriklarna Östgötars minne. Biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900. och även Uppsala universitets matrikel 1595-1817, men ingen lycka. I Setterdahls Östgöta nation i Lund finns en artikel om Haquinus Kylander där även en längre släktutredning om Kylander finns med (p 141 ff), här nämns Andreas Andori Kylander med fyra av hans söner, men inga döttrar. Kanske bör kolla Åbo också, där åtminstone sonen ska ha studerat en tid?  
 
Har plåtat av Zielfelts artikel i ett särtryck som ägts av Sven Almqvist (!) och omfattar en hel del rättelser, väl av Almqvist. Zielfelt tar upp ett syskon till Arvid Nilsson Ruths far, nämligen Jon Persson Skatte (Skatte Jon, nämnd 1653) och två syskon till Arvids mor, nämligen Kerstin (född ca 1646?, död 1702 och gift med fältskären Isak Krook) och Elisabet (gift med 1:a ggn med Tore och 2:a ggn med Anders Bengtsson, som levde 1692). Alla dessa syskon är väl rätt dåliga kandidater som en förälder till Joen Larssons hustru. Arvids farföräldrar är Per Persson (Skatte Peder) i Huseby nämnd troligen redan 1610-tal till 1645 och väl hans hustru Maria/Marit Persdotter. Morfadern, Arvid, är inte känd annat än genom patronymikon för Arvids mor och mostrar. Mormodern är inte känd. Johan Pihlqvist är gift med en sondotter till Arvid Nilsson Ruth.  
 
Måste säga att jag, efter att ha ögnat igenom Zielfelts artikel, har svårt att tänka mig att Brita Gunnarsdotter, som fortfarande levde 1688, skulle vara Arvid Nilsson Ruths farmor eller mormor.
 
Bandet med SoH 1956-1960 och Wilstadius artikel från 1958 var tyvärr förkommet. På släktforskningsdatorerna finns en cd från GF med artiklarna från 50-talet tillgängliga, men de var så klart upptagna för dagen. Får alltså bli en annan gång.

2012-01-26, 18:24
Svar #20

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
I Zielfelts artikel nämndes en historia som jag tidigare även sett i fb 1691-04-12 (Gränna C:2 p 129) och Gränna stads dombok (har ej noterat sidhänvisning, men troligen 1692). Det är frågan om lägermål mellan Arvid Nilsson Ruths moster Kerstin Ruth och hennes dräng Abraham. Abraham ska ha erkänt att han haft en affär med Kerstin i tre års tid, men att det var Kerstins piga Maria Eriksdotter som han ville äkta och med vilken han även erkänt lägersmål. I födelseboken står att det oäkta barnet föddes i Kabbarps knektstuga och att Abraham befann sig i Skänninge stad (E) och Maria på Uckleby ägor, (Västra) Tollstad (E). Är det uteslutet att denna Maria skulle kunna vara vår Maria Eriksdotter Pihlqvist i ett umgänge före äktenskapet med Anders Sandwall?

2012-01-26, 18:26
Svar #21

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Oops, såg visst inte Mikaels senaste inlägg, men samma info om Brita alltså..

2012-01-26, 19:19
Svar #22

Lotta Nordin

Du läste nog lite för fort i Gränna födelsebok, Mattias.  
1691 natten mellan 12 och 13 april föddes ett oäkta barn i Kabbarps knektestuga. Fadern var Abraham Nilsson född i Skänninge, och modern Maria Eriksdotter, hwilkens Moder är i Östergötland i Trällstenas sochn hos saltpettersiudaren Per på Nyckleby ägor. Jag tolkar det som om Maria Eriksdotters mor är/bor i Östergötland.
 
Målet tas upp i domboken 1692 i januari och finns i Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:2068 (1682-1700), bild 3470 och några sidor framåt.
 
Maria Eriksdotter Pihlqwist och Anders Sandwall var gifta 1692 enligt rådhusrättens protokoll 1692-12-14, samma bok som ovan bild 3950. Dom bör ju ha gift sig i Gränna, men jag hittar dom inte i Grännas vigselbok, som verkar sakna en hel del när det gäller vigslar...
 
 
 
(Meddelandet ändrat av lotta 2012-01-26 19:24)

2012-01-26, 19:54
Svar #23

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Går tillbaka igen och ser att jag läst galet... igen! Ordföljden hwilkens Moder har jag uppebart hoppat över och Ny i Nyckleby läste jag som ett dubbeltecknat U, kanske för att jag inte fick ihop det med sockennamnet, som jag förövrigt hastigt tog för Tollstad stavat med å - det finns nämligen ett Uckleby i Västra Tollstad.  
 
Men vid närmare eftertanke måste socknnamnet här läsas Tiällsteens sochn, dvs. menas Kälvesten, äldre namn på Västra Stenby före sammanslagningen med Stens sn 1813. Församlingen ligger strax utanför Motala och är förövrigt platsen för en ganska häftig runsten. Är därmed glad att jag inte är ensam om att det blir lite fel ibland. ;) Men rätt ska vara rätt och stort tack Lotta för att du håller koll på mig!
 
Och vad gäller själva frågan innebär ju detta därmed att såtillvida inte Erik Andersson och modern till vår Maria Eriksdotter Pihlqvist genomgått en skilsmässa kan ju inte pigan vara identisk med vår Maria!

2012-01-26, 20:59
Svar #24

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Angående Johan Pihlqvist nämner Zielfelt att han svor bured 1733-10-20 samt hänvisar till ett mål i domboken 1752-07-23 (av Almqvist(?) rättat till 1753-07-23) där sämjan mellan honom och hans hustru inte var den bästa. Nämner detta om någon skulle ha vägarna förbi landsarkivet. De renoverade domböckerna i Advokatfiskalens arkiv som ligger på ArkivDigital sträcker väl sig bara fram till 1726 med volymen EVIIBAA:2071?

2012-01-27, 12:45
Svar #25

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Påminner om att mycket redan är skrivet på Anbytarforum om Ruthesläktet i Gränna, bl a har Niclas Rosenbalck skrivit av målet där Abraham Nilsson och Kerstin Ruut är nämnda. Man ser t ex Johan Berggren (släkt med Erik Anderssons svärson Peter Berggren?) också omnämnd där.
 

2012-01-27, 14:57
Svar #26

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Ok.
 
De båda Berggrenarna var bröder har jag läst någonstans i domböckerna.

2012-01-28, 12:18
Svar #27

Utloggad Mikael Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 227
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 20:30
    • Visa profil
Maria Eriksdotter Pihlqwist mamma var då troligtvis NN Persdotter och NN Persdottersföräldrar då Brita Gunnarsdotter och Per Swensson, byfogde Gränna, d: 16870710.
 
Brita ?Kylander/ Kylandra, gift m Greve Brahes kamrerare Anders Svensson.
 
Två Svensson i samma tid med förnäma yrken över borgarstatus. Bara en spekulation. Kan dessa ha en gemensam fader? Då kanske av präst eller adel? Vilket fall som helst bör vi söka efter åtminstone Per Swenssons far, för att hitta M E Pihlqwist mor.  
 
En spekulation kan vara att någon av Svensönerna kan vara son eller släkt med:
Sven Larsson Crantzberg, Befallningsman i Gränna. Sven Larsson Crantzberg inskrivs i Braheskolan på Visingsö 1649. Blev 1659 kamreraren Peder Hanssons skrivare. År 1671 är han befallningsman över Gränna socken. Bisittare i konventet på Visingsborg efter fadern. Död i Gränna 1676-04-15 enl. Visingsborgs Grevskaps protokoll 29 oktober 1678. Barn: Sara född 1673 och Maria.  
Död omkring 1676 i Gränna (F).  
 
Gift  
Sigrid Svensdotter Nidelberg.   Född omkring 1643 i Boarp, Gränna (F).  
Född omkring 1643 i Boarp i Gränna. Begravd 6 januari 1702 i Gränna. Namnet Nidelberg eller utsprungligen Nidulius har av allt att döma bildats av gårdsnamnet Boarp. (latinet nidus = fågelbo) Barn i äktenskapet med Sven Crantzberg: Sara född 1673 och Maria. Barn i Äktenskapet med Olov Nilsson: Lars Olofsson. G m SVEN LARSSON CRANTZBERG, d 1676 i Gränna sn (F). Befallningsman i Gränna sn (F). Barn: MARIA CRANTZBERG, f 16xx G m OLOV NILSSON RUNSKE, f 1652, d 1706 i Gränna (F). Rådman, Krögare i Gränna (F).  
Död 1702 i Gränna (F).  
 
Kända barn:
Maria Svensdotter Crantzberg.  
Född omkring 1660 i Gränna (F).  
Lever 1728. Det finns en uppgift om att hon är född 1655, men det kan inte stämma mot bakgrund av moderns födelsedatum. Barn i äktenskapet med Hans Wickenberg: Elisabeth Maria Ingeborg Jonas född 1685 Petrus född 1688-05-06 Lars född 1689 Johannes (Hans) född 1690 Catharina född 1691 Helena född 1700 Om barnen finns följande att berätta: Elisabeth: Elisabet, gift 1:o i Moheda 1703 12/2 med kronofogden i Allbo härad Adam Wijkman (död på Tofta i Hjortsberga på hösten 1714). gift 2:o i Aringsås 1717 med löjtnanten vid Smålands kavalleriregemente Anders Fyrberg. Maria: Maria är begravd i Ljungby 1739 andra bönsöndagen, då i testamentet efter henne gavs 2 dlr till kyrkan. Gift med gästgivaren i Diö sedermera kronolänsmannen i Sunnerbo Magnus Östberg. Dessa makar hade sonen Johan Östberg, komminister i Vrå. Död där 1775 28/10. Ingeborg: Ingeborg, Judith Wickenberg gift med sedermera bergsfogden i Kronobergs län 1735 20/1 - 1746 14/10 Anders Bergström (begravd i Ljungby 1766 17/1) J.A.Almquist: Bergskollegium och bergslagsstaterna (1909) uppger, att han avled 1758 7/7 som kronobokhållare vid Salberget. Beträffande deras barn se SjSm nr 693, 722 och 886. Lars: Uppbördsskrivare och gästgivare i Dörarp, död där 1772 12/7 82 år. Johannes (Hans): Född c:a 1690, skola i Växjö 1700 1/12, regementskommissarie och bosatt i Skepparslöv 1719. Enl Torsten Jarnvall i Bromma omtalas han i C.G. Platen: Kungl. Skånska Dragonregementets historia, Sthlm, I (1901) - II (1911). Catharina: Död i Karlshamn 1773 26/12, 83 år, gift 1:o med regementsskrivaren vid Kronobergs regemente sedermera sinspektorn på Bergkvara Johan Sellegren (död i Bergunda 1729 19/1, 47 år), gift 2:o med pastorn vid Kronobergs regemente Nicolaus Canuti Ekelund (född i Urshult 1704 31/1, stud. i Lund 1723, död på kommendering i Lovisa, Finland, 1752-/8). Ekelund var före giftet trolovad med hustruns 12-åriga dotter i 1:a giftet: Christina Maria Sellegren, som fick trolovningen hävd vid Allbo ting 1730 (S.T. § 64) Helena: (Sigrid Helena) död i Göteryd 1782 17/1 81 år gammal. Gift 1:o med komministern i Traryd Charitius Lavin (född i Femsjö 1700 24/10, stud. i Lund 1721 6/2, komminister i Hälleberga 1727 och i Traryd 1742,död i Traryd 1741 14/7). G 1681 i Gränna sn (F) m HANS PERSSON WICKENBERG, f 1655, d 1713 i Moheda sn (G). Kronofogde. Barn: JONAS WICKENBERG, f 1685, d 1749 PETRUS WICKENBERG, f 1688, d 1740 G 1728 i Bergunda m LARS LARSSON SIGGONIUS, f 1666 i Agunnaryd sn (G), d 1739 i Hovmantorp. Kyrkoherde i Prästgården, Hovmantorp.  
Död i Bergunda (G).  
 
Sara Svensdotter Crantzberg.  
Född omkring 1673 i Gränna (F).  
 
Crantzbergs far var:
Lars Svensson, Fogde och Borgmästare i Gränna.  
Barn: Sven Habard Johan Wetterman Anders född c: 1623 Jonas Larsson Crantzberg född c:a 1650 Lars är först Per Brahes fogde i Gränna. Han blir därefter mot sin vilja insatt som borgmästare i Gränna. Hauptmannen på Visingsborg skriver i brev den 1 juli 1659 Befalningsmannen i Grenna Sochn, Lars Suensson, togh emot Borgmestare Embetet, effter E. Höb Grefl. Nådh en bequemmare till dhet Embetet. Lars fungerar som borgmästare mellan 1659 och 1675. Död 4/4 1677 i Gränna (Gravstensavskrift). Grännas äldsta bevarade dombok börjar 17 juni 1659 med att kungöra, att greven Per Brahe - med hela sin mångfald av förnämliga titlar - står bakom sammankomsten. I allas närvaro och inför grevskapets häradshövding avlägger så grevskapets befallningsman Lars Svensson borgmästareeden i enlighet med första kapitlet i stadslagens konungabalk. Att han ej dessförinnan varit borgare i staden vållade ej några hinder för befattningen. Fyra år senare skulle han köpa hälften av den södra skattegården i Husaby med hus, gård, åker och äng, skog och mark, torp och torpställe, kvarn och kvarnställe, fägång nära och fjärran, ingen del undantagandes. Även om man har en text, som anknyter till allmänt formulär, så möter man här en borgmästare, som blivit lantbrukare även i en liten stad. Genom köpet stiftade han bekantskap med en syskonkrets, som även den röjer hur denna unga stad har släktanknytningar till den närliggande lantbruksbygden. Två köpebrev utställdes, det ena gällande 5/12 och det andra 1/12 av skattegården. Det förstnämnda uppvisade som säljare 3 bröder och deras 4 systrar. Männen svarade alltså för vardera 1/12 och kvinnorna för vardera 1/24. Bostadsadresserna var följande: Nils Larsson i Ravelsmark, Per Larsson i Långeberg, Johan Larsson ifrån Aranäs, Gamle Jöns i Husaby på sin hustru Britta Larsdotters vägnar, Olof Jonsson i Granmark på sin hustru Marit Larsdotters vägnar och Nils Jönsson i Brunnström på sin hustru Sigrid Larsdotters vägnar. Den fjärde systern, Karin Larsdotter, var ogift och bodde troligen hos brorsonen, som var ensamförsäljare av den tolftedel, som han ärvt efter sin fader. I jämt 10 år var Lars Svensson ensam Grännas borgmästare. Den 12 juni 1669 meddelade hopmannen Lars Jonsson - adlad Lagerberg - att riksdrotsen med hänsyn till Lars Svenssons ålder och sjuklighet, till stadens förkovran och till justitieväsendets begrundligare administration och upprätthållande förordnat till hans hjälp förutvarande grevskapsbokhållaren Olof Nilsson Streng. Han blev stadens justitieborgmästare och Lars Svensson dess politie- och kommercieborgmästare. Flera år skulle förflyta, innan Lars Svensson frånträdde sin befattning. Först på nyåret 1675 fann sig greven ha skäl att definitivt entlediga honom på grund av hans ålderdomssvaghet. Till hans efterträdare utsågs stadens innevånare och rådman konstrike Johan Werner d.y. G m BRITTA ANDERSDOTTER, d 1676 i Gränna sn (F). Bosatt i Gränna sn (F).  
 
Britta Andersdotter.   Död 28/3 1676 i Gränna (Gravstensavskrift). Barn: Sven Habard Johan Wetterman Anders född c: 1623 Jonas Larsson Crantzberg född c:a 1650 Följande finns att berätta om barnen: Johan Wetterman: Häradshövding. Död 1687. Inskrevs i Braheskolan på Visingsö 1655. Han var häradshövding i Nordrike och Sunnanrike domsaga från 1674, Lane m.fl. 1681-1683 och Sörbygdens m.fl. 1681-1687. Anders Larsson Crantzberg: Född omkring 1623 i Gränna. Död 12 mars 1699 i Uddevalla. Anders inskrevs år 1645 i Braheskolan på Visingsö. Blev sedermera fogde på Tjörn och Orust och från 1665 och till sin död borgmästare i Uddevalla. När det, efter Sveriges övertagande av Bohuslöän 1658, blev aktuellt att välja ny borgmästare i Uddevalla 1665 var det inte tal om annat för borgerskapet än att acceptera statsmyndighetternas val. Den nye borgmästaren Anders Larsson var svensk och hade inte någon tidigare anknytning till staden. Egenmäktighet och egennytta sägs ha utmärkt den nye borgmästaren som dock tycks ha varit synnerligen effektiv. Genom så kallade frivilliga sammanskott, penningbidrag som påminner om utpressning, fick han snabbt till stånd byggandet av ett nytt rådhus. Anders Larsson blev den störste skeppsredaren i staden, men också andra borgare gynnades under hans tid som borgmästare. Han startade även ett tobaksspinneri nedanför Agneberget. Detta spinneri kom att leva vidare till slutet av 1800-talet. 1667 startade flera borgare i Uddevalla ett gemensamt företag. Uddevalla Sågbruksintressenter. Antagligen skedde det på initiativ av borgmästare Anders Larsson, som blev den mest inflytelserike av intressenterna. Dessa arbetade på att lägga under sig trävaruhandeln och sågverksamheten i framförallt Bäveåns, Valboåns och Örekilsälvens dalgångar. Vid sekelskiftet avgick den dynamiske borgmästaren Anders Larsson och kort därefter avled han. Ny borgmästare blev hans svärson Lars Silenz som utnämndes av kungen utan hänsyn till Uddevallaborgarnas protester. (Historien om Uddevalla) Jonas Larsson Crantzberg: Pehr Brahes fogde Ormestorp Baltak. Född omkring 1750 i Gränna socken. Död levde 17/2 1680 men var död 30/3 1681 i Ormestorp, Baltak. Jonas inskrevs i Braheskolan på Visingsö 1659. Han angavs komma från gården Getingaryd i norra delen av Gränna socken. Han blev sedermera Per Brahes fogde i Acklinga, Baltak och Agnetorp. Som boställe fick han Ormestorp i Baltak. Denna gård donerades av Per Brahe till Jonas 1675 att nyttjas under hans och hans frus livstid. G m LARS SVENSSON, d 1677 i Gränna sn (F). Borgmästare i Gränna sn (F). Barn: SVEN LARSSON CRANTZBERG, d 1676  
Död 1676-03-28 i Gränna (F).  
 
Hennes far var:
Sven Olofsson, Kamrerare i Visingsborg, Visingsö.  
Kamrerare i Visingsborg 1647-1655. Död 1655. Barn: Ambrosius född c:a 1635 Sigrid född c:a 1643 Petrus född c:a 1650 Om sonen Ambrosius finns följande att berätta: Ambrosius Svensson Nidelberg föddes på Boarp i Gränna och var son till kamreraren i Visingsborgs grevskap Sven Olofsson och Ingeborg Nilsdotter. Skol. på Visingsö 1648 -/11. Stud. i Åbo 1657. Innehade stipendium regium där 1658-65. Resp. där 1661 och 1663 4/12 under E Svenonius och 1665 12/5 under A Kempe. Fil kan 1664. Sökte på Per Brahes rekommendation beneficum auscultandi vid Göta hovrätt och antogs 1663 14/2, varefter han 16/2 avlade tystnadsed. Begärde och erhöll testimonium sine studier att continuera 1663 23/10. Tjänstgjorde även i Svea hovrätt. Advokatfiskal i Åbo hovrätt 1674 29/7 och assessor där 1684 1/9. Förlorade all sin egendom vid de stora eldsvådorna i Åbo 1678 23/9 och 1681 29/5. Död utfattig i Åbo 1689 22/7 och begrovs i domkyrkan samma år 11/8. Nic. E Lagerberg sammanfattade en klagodikt över Ambrosii Nidelberg Assessors uthi den Högl. Kongl. Hof-Rätten i Stor-Furstendömet Finland, Frånfälle, som sig tilldrog den 22 Juli 1689, då den Sahl. Herrens Lekamen .. til sia Hwijlkommar vp uthi Åbo Domkyrckia/beledsagades den 11 Aug. Kallas ibland Ambrosius Svenonis Nidulius. Ambrosius var preceptor åt Gustaf Abraham Örnevinge 1665 1/11 - 1669 2/2. Våren 1667 var även Johan D?cker under hans handledning i Uppsala. År 1676 förordnades han av Per Brehe att ingå i en kommission för rannsakning om tvist mellan aka. kons. i Åbo och räntmästaren. Flera brev från honom till Per Brahe finns i Riksarkivet. (Smolandi Upsalienses) SKRIFTER: 1) De lingvae Latinae puritate continuata. Åbo 1660 2) Collegii theol disp XX de sacro baptismo. Åbo 1662 3) Judex brevi oratione laudatus. Åbo 1662 4) De conservatione reipublicae & praesertim monarchiae. Åbo 1665 5) Martini Martinij Historia om thet Tartariske krijget uthi Konungarijket Sino. Visingsborg 1674 6) Sanfärdig Beskrijffning Om Konungarijket Siam. Visingsborg 1675 7) Kort berättelse om Wäst Indien eller America, som elliest kallas Nya Werlden. Visingsborg 1675. (Smolandi Åbo) Släktnamnet Nidulius eller senare Nidelius har av allt att döma bildats av gårdsnamnet. Latinets nidus = fågelbo. G m INGEBORG NILSDOTTER, d 1674. Bosatt i Boarp, Gränna (F). Barn: SIGRID SVENSDOTTER NIDELBERG, f 1643, d 1702  
Död omkring 1655 i Boarp, Gränna (F).  
 
Gift  
Ingeborg Nilsdotter.   Barn i äktenskapet med Sven Olofsson: Ambrosius född c:a 1635 Sigrid född c:a 1643 Petrus född c:a 1650 Johan Werner d y är i sitt första äktenskap förenad med änkan efter Grevskapets kamrer Sven Olofsson och har med henne två söner. I tidigare äktenskap har hon två barn. Arvskiftet efter henne ger vid handen att hon är förmögen. Hon äger bl a en gård i Södra Boarp sydöst om Gränna stad och till en början skulle hennes andre make omnämnas som mäster Johan i Boarp. Av domboksuppgifter från 1660, 17/9 kan följande utläsas enl. uppgifter av Olle Elm i Rötter 2000-09-10: Conterfejaren Mr Johan i Boarp frågar efter sin hustrus anpart i Släthult, Vireda sn, efter Sal. Måns Jönsson vilken var Ingeborg Nilsdotters farbroder. Denne hade med sin hustru inlöst skattegården. Nämnden angav att Ingeborg Nilsdotter och hennes samarva var berättigade till 2/3 i arv. Av arvskiftet efter Ingeborg Nilsdotter framgår att hon medfört en relativt betydande förmögenhet i boet med sina andre make, Johan Werner. Hennes barn erhöllo nämligen S. Boarp, ½ i Jönsgården samt 850 dlr s:mt kontant medan Werners egna söner blott fingo 450 dlr s:mt, samt löfte om hederlig uppfostran och framtida arv. (enl. Wilhelm Nissers Per Brahe d.y:s hofkonterfeijare) G m SVEN OLOFSSON, d 1655. Kamrerare i Boarp, Gränna (F). Barn: SIGRID SVENSDOTTER NIDELBERG, f 1643, d 1702 G 1656 m JOHAN WERNER D.Y., f 1630, d 1691 i Gränna (F). Konstnär, Borgmästare i Boarp, Gränna (F).  
Död omkring 1674 i Boarp, Gränna (F).  
 
Ur http://www.bossebus.eu/Html1/000/0035/967.htm
 
(Meddelandet ändrat av mikaelandersson 2012-01-28 12:20)

2012-01-28, 14:21
Svar #28

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Nja, jag är inte särskilt övertygad och flera frågetecken kvarstår. Erik Andersson kan ha varit gift flera gånger innan han gifte sig med Brita Kylandra, som i sin tur inte nödvändigtvis är identisk med Anders Svenssons hustru. Eriks svärmoders make, byfogden Per Svensson är inte nödvändigtvis svärfar till Erik, utan möjligen ett senare gifte, osv.
 
Vidare, Sven är ju ett av våra vanligaste förnamn i historisk tid så det är ju inget direkt argument, men visst kan de vara släkt...
 
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-01-28 14:22)

2012-01-29, 22:17
Svar #29

Utloggad Mikael Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 227
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 20:30
    • Visa profil
Som kuriosa läste jag att: På Gränna platz bodde, enl kvarntullsmantalslängden 1643 (avseende år 1642), före stadsbildningen 6-7 hushåll, varav flertalet hantverkare, några i tjänst hos greven. Den äldsta mantalslängden härstammar från tiden strax fundationsbrevets utfärdande 1652. Enligt denna fanns i staden då 27 hushåll och 55 mantal. Nära hälften av hushållsföreståndarna var att döma av namnformerna hantverkare. Under grevskapstiden nyrekryterades borgerskapet komtinuerligt. Rådstuguprotokollen från slutet av 1650-tlet till 1669 har en genomsnittlig nyantagning av borgare på 4 personer per år. Totalt antogs under perioden 50 personer varav minst hälften var hantverkare. Åren 1667 och 1677 antog man 13 resp 12 nya borgare. Gränna hade 484 invånare år 1699, 1718 hade staden 328. Den stora pesten slog till i Gränna 1711. Antalet döda översteg antalet födde detta år med 215 personer. Normalt synes staden ha haft ett mindre födelseöverskott.
 
Per Brahe dog 1680 strax innan reduktionsbeslutet togs. Alla städer ställdes nu under kunglig kontroll. Redan i en förordning från 1680 stadgas att små städer endast behöver en borgmästare. Magistrat och borgerskap fick uppdraget att utpeka lämpliga kandidater. I Gränna drogs en av de båda borgmästartjänsterna in år 1681.  
 
Några Borgmästare Gränna innan 1700:
Anders Svensson Printz 1652?-1659* gift m Maria Hansdotter
Lars Svensson, 1659-1675
Olof Nilsson Streng 1669, justitieborgmästare och  
Lars Svensson 1669, politie- och kommercieborgmästare.
Johan Werner d.y., 1675 till byggnads- och handelsborgmästare.  
Borgmästaren Johannes Wircknaeus, boende i Gränna ca 1691-1705  
 
*Från Grape: Postkontor och postmästare i Sverige, Sthlm 1951, omtalas som Gränna stads förste postmästare och tillika borgmästare Anders Svensson, som var död 1660
 
Några Fogde/ Befallningman Gränna innan 1700:
Lars Svensson (se ovan) c:a 1650
Per Swensson minst 1687  
 
Befallningman Gränna Socken:
Sven Larsson Crantzberg (Lars son) minst 1671
 
Angående Lars Svensson bär tre av hans barn namnet Crantzberg. Det innebär en möjlighet att hans egna namn kan ha varit Lars Svensson Crantzberg. Finner ingen sådan person omnämnd men hittar en Johann August von Crantzberg, född i Elsass, vistades i Rostock, Lubeck och Hamburg: 1669. Crantzberg låg för övrigt i Bayern. I Acta Universitatis Lundensis: Theologica, juridica, humaniora: Volym 43 omnämns en Sveno Crantzberg. Har tyvärr ej tillgång till den.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna