I Blekinge fanns under 1600-talet och en bit in på 1700-talet en bondesläkt som bar tillnamnet Moe. Jag har vid flera tillfällen försökt få igång en öppen diskussion i Anbytarforum om denna släkt. Utan att lyckas. Mina inlägg i ämnet finns dels under släktnamnet Dacke dels under rubrikerna Fridlevstad och Vissefjärda socknar. För flera år sedan fann jag en koppling mellan ett länsmansmord i Vissefjärda socken och en släkt Dacke i grannsocknen Fridlevstad. Jag har också för ett tjugotal år sedan skrivit av den hemska händelse som inträffade i en by på gränsen mellan Blekinge och Småland (idag annonserad i Nättidningen Rötter). Det var sannerligen en ryslig historia. Släkten Moe hade förgreningar långt in i Småland. Det visade sig snart att släkten Moe genom ingiften och på annat sätt hade förgreningar såväl till respektabelt folk såsom länsmän och präster som till tjuvar och biltogamän. Det vore synnerligen intressant om det kunde bli lite liv i denna diskussion. Kopierar nedan in ett inledande diskussionsundelag in ett tidigare inlägg från Anbytaraforum under Vissefjärda sn.
Med förhoppning om att de som kan bidra med något i ämnet generöst delar med sig.
Göran Johansson
EN DANSK-SVENSK SLÄKTKRETS
Under hela 1600-talet och början av 1700-talet beboddes Fur och Baggetånga byar i Fridlevstad socken i Blekinge av en bondfamilj som bar släktnamnet Moe. Släkten omnämns regelbundet i domböckerna - ibland inte i de mest smickrande sammanhang. Den hade förgreningar eller möjligen sitt ursprung i Vissefjärda och Algutsboda socknar i Småland. Stamfadern hette troligen Sven. Här nedan följer en stamtavla som i första hand bygger på uppgifter hämtade ur domböcker samt mantals- och jordeböcker.
Redovisningen måste ses som ett diskussionsinlägg och är inte i alla avseenden helt belagd. Den gör inte anspråk på att vara helt korrekt vilket är viktigt!. T.ex. påstås att Thore Svensson i Rörshult och Olof Moe i Fur var syskon, vilket endast bygger på en uppgift i Uppvidinge härads dombok från 1624, där det sägs att de båda herrarnas barn var kusiner. Redan här finns den första osäkerheten. Det kan ju mycket väl tänkas att barnen var kusiner genom någon eller bådas möderne. En kritisk hållning och tips som bekräftar eller motsäger stamtavlan nedan tas därför emot med tacksamhet.
Tabell 1
Sven, troligen bonde med okänd bostadsort
Hans barn:
Olof Moe (tabell 2)
Thor Svnesson (tabell 3)
Gudmund Svensson bonde i Gusemåla, Vissefjärda sn
Kommentar: Olof Moes och Thor Svenssons söner var kusiner. Gudmund Svensson i Gusemåla var farbror till Carl Thorssons son (Uppvidinge hd:s dombok 1624).
Tabell 2
Olof Moe , bonde i Fur, Fridlevstad sn i dåvarande Danmark
Hans barn:
Sven Moe, bonde i Fur, Fridlevstad
Per Moe, bonde i Fur, Fridlevstad (tabell 4)
NN Moe, 1 g.m. en bonde i Bockabo , Vissefjärda sn (tabell 5), 2 g.m. Gumme Ramm i Bockabo
NN Moe, g.m. Inge Dacke (tabell 6)
Lars Moe Kommentar: Per Moe i Fur var svåger till Gumme Ramm (S. Möre hd:s dombok 1643). Lars Moe dräpt av bondson från Piggsmåla i Långasjö socken (Konga hd:s dombok 1641)
Tabell 3
Thor Svensson, nämndeman i Rörshult, Algutsboda sn, g.m. Kerstin
Deras barn:
Karin Thorsdotter, g.m. Nils Pedersson, länsman i Rörshult, Algutsboda sn (tabell 7)
Carl Thorsson , bonde i Getasjökvarn, g.m. Sissa Pedersdotter
Per Thorsson , bonde i Båldön, Vissefjärda sn
Peder(Stoe-Pelle) , bosatt i Gajemåla, Vissefjärda sn (tabell
Kommentar: Per Torsson i Båldön och Stora-Pelle i Gajemåla var Carl Thorsssons bröder (Uppvidinge hd:s dombok 1624). Carl Thorsson hade drivits från sin gård, var ute på en stöldturne och blev dömd till döden 1624. Carl Thorsson var bosatt i Fur 1620 (mtl).
Tabell 4
Per Moe, bonde i Fur, d. 1662
Hans barn:
Sven Moe (far till gästgivaren Per Moe i Fur)
Per Moe Carl Moe Tabell 5
NN Moe, g.m. en okänd bonde i Bockabo, Vissefjärda sn. Omgift med Gumme Ramm
Hennes barn i första äktenskap:
Sven Ramm Kommentar: Sven Ramms far hade blivit driven från gårdsbruket i Bockabo, Vissefjärda sn (S. Möre hd:s dombok 1643. Sven Ramm var styvson till Gumme Ramm och de blev båda dömda till döden 1643 efter en stöldturne i Vissefjärda och Fridlevstad.
Tabell 6
NN Moe, g.m. Inge Dacke?, bonde i Fur
Deras barn:
Peter Ingesson Jon Ingesson Sven Ingesson Kommentar: Peter Ingessons son Inge blev dräpt hemma i Fur (Medelstads hd:s dombok).
Tabell 7
Karin Thorsdotter, g.m. Nils Pedersson, länsman i Rörshult
Deras barn:
Peder i Humlebäck, Algutsboda sn
Thore Nilsson, skattebonde i Ryggamo, Algutsboda sn
Maria Nilsdotter (Kerstin Nilsdotter) Tabell 8
Peder (Store-Pelle) boende i Gajemåla, Vissfjärda sn.
Hans barn:
Jon Persson , bodde i Gajemåla, Vissefjärda sn
Nils Persson , bodde i Gajemåla, Vissefjärda sn
Kommentar: Store-Pelle och dennes son Jon Persson dömda till döden 1624. (Uppvidinge hd:s dombok 1624)
Hos samtliga familjer ovan har allvarligt våld förekommit i någon form. Alla har de upplevt att någon i släkten/familjen blivit dräpt/avrättad/straffad. Intressant är också att Dackenamnet förekommer liksom släktskapet över den forna riksgränsen. Släktband mellan t.ex. Fur/Baggetånga och Rörshult/Dampemåla har slutits också i senare släktled. Det var krigstider och man kan möjligen undra om detta kan ha påverkat/förorsakat gränsbönders speciella situation.
Första inlägget i diskussionen är borttaget, då detta inlägg ersätter det ursprungliga. Mvh Yvonne Carlsson - Anbytarvärd