Miliander / Milliander

[Tomas Andersson]

Jag har tidigare skrivit några inlägg under andra diskussioner gällande Miliander, men jag tänkte att det kan vara bra att ha en egen för just det släktnamnet. Jag har en hel del registrerade själv, och själv härstammar jag från Peter Miliander, som föddes i Kävlinge 1846-06-12 och som senare flyttade till Klampenborg, Njurunda utanför Sundsvall. Han var smed vid bruket där, och dog den 24:e september 1899 genom självmord.  
 
Så vitt jag vet, så finns det bara en släkt med namnet Miliander. De olika stavningar som jag stött på är Miliander, Milliander, Meliander, Melliander och Mileander. De härstammar från södra Skåne.

[Bengt-Göran Nilsson]

Meliander, Miliander är en släkt som förekommer i Torneå. Se HISKI-basen!

[Sture Torikka]

Den släkt Myliander - med olika stavningar, bl a Miljander - som förekom i Tornedalen under 1600-talet, räknar sitt ursprung från kapellanen i Nedertorneå åren 1626-1635, Simon Olofsson Myliander. Efter dennes sonson blev Myliander ett gårdsnamn i Armassaari by, nuvarande finska Övertorneå socken, vilket ledde till att även andra personer som ej tillhörde denna ursprungliga släkt, kunde bära detta släktnamn, men då i formen av gårdsnamn.
Det är möjligt att Simon Olofsson, när han började studera till präst, latiniserade sitt nybildade släktnamn från ordet Mylly eller Myllylä = kvarn. I Österbotten var slutledet -ander tämligen vanligt förekommande.
 
Denna Simon Myliander mumifierades efter sin död 1635 och återfanns år 1713 i graven oförmultnad, och så lätt, att det med ett finger kunnat upplyftats, såsom Erik Brunnius d.y. uttryckte sig 1731. Liket/mumien begravdes då på nytt för att för all tid få vila i frid. Det hände sig faktiskt så, att när denna nyhet blev vida känd, vallfärdade folk till platsen för att beskåda detta 78-åriga lik.
 
Själv har jag den stora ynnesten av att härstamma från denna mumie från två olika släktgrenar.
 
S. Torikka
Luleå

[Tomas Andersson]

Hm... detta låter mycket intressant. Kan dessa finska Myliander vara anfäder till de senare Miliander/Meliander som återfinns i Skåne under 17- och 1800-talet? Jag sökte efter utflyttningar på http://www.genealogia.fi men utan resultat. Den första bäraren av namnet som jag vet, var klockaren i Ö. Kärrstorp (Skåne) Jonas Meliander. Jag vet inte hans exakta födelsedata men han borde vara född i slutet av 1600 eller början av 1700.

[Göran Nilsson]

Tomas!
 
Den släkt du avser är Meliander. Förste bäraren skrev så egenhändigt. Detta var också den gängse stavningen under 1600- och 1700-talen. Numera är det ingen som har kvar detta av ättlingarna. En gren i södra Sverige stavar dock Melliander. Övriga i norra Sverige och USA skriver Miliander. Stamfadern till släkten var Jonas (Andersson) Meliander, f. ca 1667 i Askeryd sn, fadern bonde, inskriven i Linköpings skola 1/4 1680, överförd till Linköpings gymnasium 26/3 1686, avgång från gymnasiet 30/1 1690, inskriven vid Lunds universitet 12/3 1690 med namnet Jonas Andreae Meliander Ostrogot.(förkortning för Ostrogotus, d v s från Östergötland)Tillnamnet Meliander förekommer första gången vid avgången från gymnasiet. (Kan vara identisk med den Jonas Andreae som skrivs in i Eksjö skola 23/10 1679. Fadern anges vara bonde i Munkebo, Askeryd sn och hette Anders Jonsson.) Odaterad ansökan till klockaretjänsten i Hörröd och Maglehem som student (i Lunds domkapitel FIIe:1, nr 107) är egenhändigt underskriven Jonas Meliander Ostrogothus. Forordnad som klockare i Östra Kärrstorp 22/4 1697. Avstod 1731 tjänsten till svärsonen Nils Ahlgren. (Enl. Lunds domkapitel BI:40.) Var kanske död redan 22/11 1732 när sonsonen Jonas döptes i Håstad. Gift med Johanna enligt Ö Kärrstorps katekismilängd 1704. Om hon är mor till alla klockarens barn är det troligt att hon var död redan före 5/4 1730 då förmodade sondottern Johanna föddes i Håstad. Meliander finns med på sidan 130 i A. Setterdahl, Östgöta Nation i Lund 1668-1912, Linköping 1913. De flesta uppgifterna där är felaktiga.
 
Denna släkt har säkerligen inget med Tornedalen att göra. Jag är absolut ingen språkexpert, men gissar att om Jonas rätta födelseort är Munkebo, är namnet en latinisering el. grekifiering av denna ort.
 
Enligt Askeryd C:1, 1671-1722 lämnades 3/1 1709 Testamentz och Båreklädz penning:r effter the döda. avseende Anders i Munkebo och hans hustru. Dito 25/4 samma år efter en Zackris i Munkebo.Detta är kanske ett indicium på släktskap. Yngste sonen till klockaren i Ö Kärrstorp hette nämligen Zackarias Meliander och var bokbindare i Simrishamn.(Enl. dödboken född ca 1717.)

[Gerhard Melliander]

Tomas .
Intressant inlägg ang klockaren Jonas Meliander i
Östra Kärrtorp av Göran. Jag har själv kommit över ett protokoll över Biskopvisitation anno 1704 den 14 juni  i Färs Härad i Östra Kärrstorps Kyrkia utaf
högvyrdige Herr biskopen doct Matthias Steuchio.
Punkt 15 i protokollet
 Jonas Meliander Klåckare har tjänat nu på sista åhret i församlingen. Har fått confirmerat af högvyrdige Herr Biskopen doctor Steuchius och sitter på ett gatehus som hörer Cronan till,men gifves ingen skatt af, såsom kallets ringhet har måtte det klåckaren förunt. Helgonskyl har och 4 pund gifves de av pension 13 skeppor korn til Lund
Av protokollet framgår att Jonas slutade sin tjänst, som klockare den 14 juni 1704.
Jag har fått hjälp av en god vän med forskningen.
av min släkt på min mors sida, som härstammar från släkten Meliander. Jag stavar själv mitt efternamn Melliander. Min morfars farfar är fd.Husaren Jonas Meliander fd. den 15 maj 1815 i Finja död ok. Gift med
Johanna Håkansdotter född 10 mars 1820. De fick fem barn Bengta född 5 maj 1848, Samuel född 18 mars 1850, Håkan - min morfars far- född 5 mars 1856, Eva född  18 februari 1861 i Kävlinge, samt Gertrud född aug. 1865.
Eva emigrerade till USA 1891-Landskrona stadsförsamling AI:94 pag 173 -  och bosatte sig  tillsammans med  Nils Peter Glieck född den 22 juni 1863 till Worcester MASS. Bosatte sig senare i Auburn  omedelbart utanför Worcester. Förmodligen emigrerade de tillsammans eftersom de hade två barn Alfred JOHAN född 12 nov 1886 i Lund och Hannah född 13 juli 1889. Var Hannah tog vägen vet jag inte.
i Fleninge Enl. dom uppgifter jag inhämtat från Evas barbarn i Auburn känner dom endast till Alfred JOHAN kallad ”onkel Jack”. Eva talade aldrig om att Hanna fanns eller funnits till.
Onkel Jack utbildade sig till kemist gifte sig och bosatte sig i Connecticut. Inga barn.
 
Lunds Veckoblad den 31 okt. 1781 finns en insändare underskriven av en Jonas Meliander där han redogör
för de priser han tar för tillverkning av olika typer av likkistor. Redogörelsen retade tydligen upp snickarämbetet i Lund, som besvarade Jonas med ett argt inlägg där de tvivlade på Jonas yrkeskunskap och prissättning enär de dagligen sett Jonas på Lunds gator till synes sysslolös.
.

[Anders Berg]

Hej! Har följt med Tomas Anderssons forskning bakåt på släkten, bland annat har vi diskuterat den på Scangen. Vem är far till din husar Jonas Meliander, Gerhard? Jag blev så nyfiken att jag tittade i Finjas födelsebok, men hittar honom inte den 15 maj 1815. Då döps en son Johannes till en husar J.Gustaf Möller. Är denne Möller egentligen en Meliander?
 
Likkisteannonsören i Lund borde vara snickaren Jonas Andreas Meliander (1751-1818), trolig far till Tomas' ana Sven Miliander, glasmästare i Kävlinge.

[Gerhard Melliander]

Jag vet inte vem, som är far till husar Jonas Meliander.

[Göran Nilsson]

Gerhard och Anders!
Här kommer några kompletteringar till era inlägg:
Någon glasmästare Sven Milander i Kävlinge har aldrig funnits. Tomas anas namn var Samuel, f. 28/5 1779 i Lunds stadsförsamling. Son till snickaremästare Jonas Meliander och Dorotea Lundsten. Jonas i sin tur är född 17/1 1751 i Håstad, son till klockaren i V. Hoby och Håstad Jöns Meliander och Johanna Andersdotter Bagge. (I födelseboken kallas han Jonas Andreas). Fadern till Jöns Meliander var den tidigare omtalade klockaren i Ö Kärrstorp.
 
Gerhards morfars farfar hette inte Jonas utan Johannes el Johan (i födelseboken Johan Samuel). Han var inte född i Finja 15/5 1815 utan i Tirup 4/5 1814. Föräldrarna var den tidigare nämnde glasmästaren -som ibland också tituleras målare- och Eva Högfelt (i födelseboken Ewa Catharina). Föräldrarna var aldrig gifta och hade åtminstone följande barn: a) Carl Fredrik, f. 30/6 1809 i Hagstad, Oderljunga sn. b) Anders, f. 5/10 1810 i Vessmantorp, Riseberga sn. c) Palne/Palme, f. 9/2 1812 i Vessmantorp, Riseberga sn. Endast i denna födelsenotis saknas faderns namn. d) Johan Samuel, f. 4/5 1814 i Tirup, Tirup sn. e) Nils, f. 1/1 1816 i Kävlinge sn. f) Johanna Dorotea, f. 7/1 1818 i Kävlinge sn. g) Jonas, f. 4/6 1820 i Kävlinge sn. h) Peter, 6/7 1822 i Kävlinge sn. Johanna Dorotea och Peter har troligen avlidit som barn. Saknas i moderns bouppteckning. Finns luckor avseende små barn i Kävlinge dödbok.  
 
F. husaren Joh. Miliander gift 27/11 1849 i Hög sn med pigan Hanna (Johanna) Håkansdotter, f. 10/3 1820 i Nöbbelöv, V Sallerup sn. Hon var dotter till avskedade husaren Håkan Magnusson Rask och hans hustru Gertrud Andersdotter. Deras gemensamma barn var: a) Samuel Johan, f. 18/4 1850 på nr 6 Kävlinge, Kävlinge sn. b) Eva, f. 30/6 1853 i Kävlinge, Kävlinge sn, d. 18/6 1856 där. c) Håkan, f. 5/3 1856 i Kävlinge, Kävlinge sn. d) Eva, f. 17/3 1858 i Kävlinge, Kävlinge sn, d. 19/2 1859 där. e) Eva, f. 18/2 1861 i Kävlinge, Kävlinge sn. f) Gertrud, f. 12/8 1865 i Kävlinge, Kävlinge sn.
 
Hanna Håkansdotter hade före äktenskapet barnen: a) Hans Svensson, f. 26/10 1843 på nr 3 Hög, Hög sn. Fadern var drängen därstädes Sven Bengtsson. b) Bengta, f. 5/4 1848 på nr 5 Hög, Hög sn. Ingen fader upptagen i födelseboken. Kallas som vuxen Miliander. Sannolikt är inte Johannes Miliander fadern. Han kan beläggas som inflyttad till Kävlinge kvarn 25/1 1848. Dessförinnan är vistelseorten okänd. Fick flyttningsbevis från Malmö garnisonsförsamling 21/5 1844 till obestämd ort, men hade då inte vistats i Malmö på tre år.
 
Johanna Håkansdotter avlider å socknen 19/4 1886 i Kävlinge sn. Johan Miliander dör å byens grund, Kävlinge sn den 15/4 1890.
 
När det gäller Eva Melianders barn så är de alla födda utom äktenskapet. Inte i någon av födelsenotiserna finns någon fader angiven. Följande barn har hittats: a) Alfred Johan, f. 12/11 1886 på Lunds lasarett. b) Nils Peter, f. 3/8 1888 på nr 19 Flenninge, Flenninge sn, d. 9/8 1888 där. c) Hanna, f. 13/7 1889 på nr 30 Flenninge, Flenninge sn, d. 4/3 1897 (enl. församlingsboken) på nr 19 Flenninge, Flenninge sn. Var fosterdotter hos torparen Jöns Bengtsson och hans hustru Kersti Otterstedt. Efternamnet skrevs Glägg här. Eva fick flyttningsbevis till Amerika 19/6 1891 från Bierbryggeriet, Landskrona stadsförsamling. Sonen Alfred Johan Glägg fick samma dag flyttningsbevis till Helsingborgs landsförsamling medan dottern Hanna flyttade till ovanstående fosterföräldrar. Alfred Johan inflyttad först 6/4 1893 till nr 15 Filborna som fosterson till f. åboen Nils Gleick. Denne var far till Nils Peter Gleick som fick flyttningsbevis till Amerika 6/4 1891. Alfred Johan fick flyttningsbevis till Amerika först 26/3 1895. Går inte att avgöra från svensk kyrkobokföring om Nils Peter Gleick var biologisk far till Eva Melianders barn. Efternamnet fick de i alla fall.

[Anders Berg]

Hej Göran! Tack för ett klargörande svar. Jag har läst hans namn som Samuel, så jag blev lite konfunderad när jag hörde att han skulle hetat Sven. Har själv ingen anknytning till släkten, men har blivit intresserad av deras lite udda leverne. Har du någon teori om varför Samuel och Eva inte gifte sig? Ovanligt på den tiden att leva i äktenskapsliknande förhållande utan att gifta sig.  
 
Kan det möjligen vara så att Samuel var gift på annat håll? Den tanken slog mig när jag såg en födelsenotis i Härslöv 1810 då Sofia Hultgren, en hustru som skall lefvat i äktenskap med en glasmästare Meliander, får en dotter Johanna Fredrika 31/1 i Äskatorp. Barnet dör 1 månad gammal 1/3 i samma socken. Det kallas inte oäkta, men någon fader nämns inte. Änkan Petronella Hultgren är gudmoder.
 
Fanns det fler glasmästare i släkten eller är detta Samuel som åsyftas?

[Göran Nilsson]

Verkligen spännande fynd du har gjort i Härslöv. Någon mer glasmästare saknas i släkten. Samuel och Evas alla oäkta barn kommenteras väldigt lite i kyrkoarkiven. Man tycks från myndigheternas sida ha accepterat deras inofficiella familjebildning utan större åthävor. I Samuel Milianders inflyttningsnotis 1815 i Kävlinge står följande bl a: kom för flere år tillbaka till Tirup, och begick då Herrans Nattward. Jag admitterade honom i Lund första gången till Herrans Heliga Nattward, då han ägde förswarlig christendoms kunskap. Sedan kom han, efter flere års wistande å andra ställen, åter till Tirup för circa 4 år sedan, utan att äga prästbetyg, samt har under hela den tiden tills nu icke begått den Hel. Nattwarden, äfwen som jag ej heller kan intyga hans hinderlöshet till ägtenskap då han nu flyttar till Kjeflinge
 
Detta har jag tidigare tolkat som huvudorsak till att något äktenskap inte blev aktuellt.  
 
Namnet Johanna Fredrika är speciellt intressant eftersom jag sett på FamilySearch uppgifter om en Johanna Fredrica Milliander f. 1/9 1807 och en Johan Fredric Melliander f. 29/6 1806, båda i Tirup. Har inte hunnit kontrollera dessa födelsenotiser och återkommer när detta är gjort.

[Anders Berg]

Haha! Samuel Miljander och Sophia Hultgren gifter sig 1804 28/9 i Ottarp, enligt Familysearch. Så var det alltså.

[Göran Nilsson]

En titt i Ottarp C:4 bekräftar att häradsmålaren Samuel Miljander från Fjärestad vigdes med jungfru Sophia Hultgren från Bälteberga den 28/9 1804. I Tirup C:3 hittas de båda barnen Johan Fredric och Johanna Fredrica som födda under ovan angivna datum. 1806 upptages som förälder endast häradsmålaren Melliander och 1807 målaren Milliander. Dotterns gudmoder är madame Hultgren från Bälteberga. Johan Fredric dog den 30/7 1806. Även den ett år yngre systern måste väl ha dött före den 31/1 1809 men finns inte antecknad i Tirups dödbok dock.
 
I Sophia Hultgrens inflyttningsattest i Tirup daterad Ottarp den 6/3 1805 uppgives att hon var född i Landskrona den 7/6 1778. Sägs också att hon sedan vigseln vistats hos sin man i Fjärestad.

[Anders Berg]

Om anfadern till den här släkten Meliander, klockaren Jonas Meliander i Östra Kärrstorp (Skåne), kan nämnas från Östraby kyrkobok att han bör ha haft barnen Greta, gift med mönsterskrivaren Hans Fredrik Berg (1697-1772) i Hjärås, Östraby; Mätta, gift med faderns efterträdare Nils Ahlgren i Ö Kärrstorp; Zacharias, bokbindaregesäll; och Elina Meliander, Knut Murmästares hustru i Ö Kärrstorp [fadderuppgifter vid Hans Fredrik Bergs barndop 1745 och 1747]. Kyrkbok saknas i Ö Kärrstorp, så möjligen är något av detta av intresse.

[Christer Erikson]

Vi söker efter en sjöman J Milliander, som var trolovad med Britta Ersdotter f. 1777 i Norrberg, Ovansjö i Gästrikland. De fick en Dotter, Stina Jansdotter f. 25/12 1817 i moderns församling. Är det någon som känner till något om detta? Det skulle hjälpa oss att komma vidare.

[Markus Gunshaga]

Den här ovan diskuterade glasmästaren Samuel Meliander och hans hustru Sofia Hultgren finner man i Lunds domkapitlets protokoll 1808:
 
28 september 1808
På Theologiæ Professoren Doctor Ebersteins anmälan om äkta makarne, Glasmästaren Samuel Meliander, och hans hustru Sophia Hultgrens oeniga sammanlefnad, beslöts att de skulle inkallas Onsdagen d. 19 instundande October att höras och emottaga förmaningar (källa: Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:86 (Protokoll Huvudserie 1808), CEP 1808 28/9, §. 31, s. 628)
 
19 oktober 1808
Som äkta makarne, Glasmästaren Samuel Meliander och hans hustru Sophia Hultgren, i dag inkallade att höras öfwer deras oeniga sammanlefnad, oaktadt de dem meddelade warningar och föreställningar ej kunnat förmås till endrägtighet och sämja, afgår bref till Konungens BefallningsHafwande i Malmö med anhållan om deras instämmande till Härads Rätten i Glumslöf (källa: Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:86 (Protokoll Huvudserie 1808), CEP 1808 19/10, §. 9, s. 661-662).

[Markus Gunshaga]

På tomt nr. 127 (Norra Värn) i Landskrona bodde under flera år Målaren Samuel Millianders änka Sofia Hultgren, född utan årtal i Landskrona, enl. husf. Hon flyttade 1831 till tomt nr. 97 (Brockska hospitalet) där hon avled 1842 15/4, fattighjonet Sophia Melliander i Brockska Hospitalet, 56 år gammal av ålderdom.

[Markus Gunshaga]

Skilsmässan mellan ovan nämnda Samuel Meliander och Sofia Hultgren:
 
Consistorii ecclesiastici protokoll 1812 22/4, §. 7; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:90, sid. 314.
Till werkställande af ådömt äktenskaps skilnad inkallas den 13 instundande Maji äkta makarne Samuel Meljander och Sophia Hultgren.
 
Consistorii ecclesiastici protokoll 1812 6/5, §. 8; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:90, sid. 337.
Företeddes bewis, att den för glasmästaren Meliander utfärdade kallelse, till inställelse i domcapitlet den 13 dennas, blifwit honom communicerad.
 
Consistorii ecclesiastici protokoll 1812 13/5, §. 10; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:90, sid. 357f.
Företeddes bewis, att äkta makarne Glasmästaren Samuel Meliander och dess hustru Sophia Hultgren blifwit lagligen instämde till inkallelse härstädes i dag till wekställande af den dem ådömda äktenskapsskilnad. Nämnde makar företrädde äfwen då, sedan hustrun icke fanns benägen att förlåta det af Meliander begångna äktenskapsbrott, den genom Rönnebergs Härads Lofl. Tingsrätts utslag af den 25 sistl. Mars dem ådömde äktenskaps skilnad werkstäldes på sätt Kongl. Kyrkolagen föreskrifwer.

[Markus Gunshaga]

I Staffan Jönssons artikel »Glimtar från en gammal by : Värby i Bara socken» i Byahornet 1956:4, sid. 511, omnämns krögaren Jonas Milliander (f. 1820) i Kävlinge:


»Under 1800-talets senare hälft hölls krog i Värby. Det var det s.k. Millianders kru, uppkallat efter innehavaren Johannes Milliander, f. i Kävlinge 1820. Rörelsen bedrevs som »smy-kru», d. v. s. lönnkrog och var inrymd i det ännu kvarstående Värbyhus nr 39. Krogen utmärktes med en väggskylt, på vilken det stod: »Här säljes icke öl.» Ordet »icke» var emellertid målat med så små bokstäver, att det inte syntes från vägen, varför de vägfarande uppfattade skyltens text som: »Här säljes öl» och stannade till, vilket ju också var meningen. Men med den finurliga skylten ansåg sig kroginnehavaren vara skyddad mot länsmannen. En gammal man, som besökt »Millianders kru» på 1880-talet och berättat, att den vanligaste trakteringen var en "bier å en sypp". Som ersättning härför brukade man lägga en »tålskilling» i fönsterkarmen, när man gick. Detta tillvägagångssätt var det för en »smy-kru» vanliga. Innehavaren  b j ö d  en trött och frusen vägfarande på en sup och var noga med att framhålla detta. Den vägfarande  s k ä n k t e  i sin tur en slant för det att han fått värma sig en stund i stugan. Om betalningen för supen var det aldrig tal. Så kringgicks lagens bestämmelser. Lagen har alltid haft kryphål.


Johannes Milliander drev också i sitt hus en blygsam affärsrörelse. Mest sålde han tobak och snus. Sina varor hämtade han i Malmö, dit han for efter sin »ölänning», som var känd överallt i byarna utmed Sallerupsvägen. Jonas Milliander, på sin tid den mest kände Värbybon, ihågkommes som en ståtlig, men barsk man. För att inge respekt hade han en gammal kavallerisabel hängande ovanför disken i krogrummet. Med denna lär han ännu vid hög ålder ha jagat bort några rallare, som på sommaren 1893 byggde Genarpsbanan, och som vid flera tillfällen uppträdde synnerligen bryskt och pockande i bygden.»