Ätten Mackay http://www.algonet.se/~hogman/slmackey.htm http://www.algonet.se/~hogman/slgahhmm.htm grafisk släktskapstavla
--------------------------------------------
Another account of the clan...
The Mackays claim descent from
the Royal House of Moray through the line of Morgund
of Pluscarden and were originally known as
Clan Morgan. The clansmen were removed to Sutherland where they rose to a powerful position, at one time owning lands from Drimholisten to Kylescue. Their later title of
MacKay comes from a chief so named living at the time of David II. The first record of the name was in 1326 when
Gilchrist M'ay, progenitor of the Mackays of Ugadale, made a payment to the Constable of Tarbert.
The Mackays supported Bruce and fought with him at Bannockburn and by 1427 the chief,
Angus Dubh Mackay was described as leader of 4000 Strathnaver men. Their fortunes fluctuated over the centuries and many bitter feuds ensued with the Sutherlands and Rosses. In the troubles of the 17th and 18th centuries
the Mackays supported the Hanovarian forces against the Jacobites and helped secure the far north for the government.
The Mackays of Strathnaver are especially remembered for the famous Mackay Regiment raised for the service of the Dutch and Swedish crowns during the 17th century. As a result of this many clansmen settled in Holland and Sweden and gave rise to a number of noble families there. In 1628,
Sir Donald Mackay was raised to the peerage of Lord Reay by Charles I. His grandson,
Colonel Aenean Mackay of the Scotch-Dutch Brigade, married the heiress of the Baron van Haefton.
The Mackays suffered badly in the Strathnaver clearances between 1815 and 1818 and finally in 1829 the Reay estate was sold to the Sutherland family and in 1875 the chiefship passed to
Baron Mackay van Ophermett who became 10th Lord Reay. His nephew
Baron Aeneas Mackay, prime minister of the Netherlands was the great grandfather of the present chief.
Källa:
http://www.electricscotland.com/webclans/m/mackay2.html -------------------------------------------------
Släktband och äktenskap som resurs
http://www.ekhistmotet09.ekhist.uu.se/node41 Henrik Ågren, Historia, Högskolan i Gävle:
Mackay: A Scottish-Swedish Family in the Iron Industry in the late 17th and early 18th centuries.
Detta bidrag är en punktstudie med syfte att studera hur det sociala arvet påverkade karriärer och äktenskapsmönster under andra halvan av 1600-talet och första halvan av 1700-talet. Utgångspunkten är den svenske
brukspatronen Isak Mackey vars far hade immigrerat från Skottland och som alltså var nyetablerad i Sverige. På grundval av släktforskningsmaterial och med hjälp av kompletterande uppgifter från andra källor och tidigare forskning undersöks livsödena för dennes ättlingar i två generationer - barn och barnbarn.
Den bärande tanken är att pröva om det går att använda släktforskningsmaterial för att undersöka nätverk och karriärer bland ofrälse och icke-präster, där vi som forskare inte har tillgång till tryckta sammanställningar över släkterna. Samtidigt är det också ett försök att se om Bourdieus kapitalbegrepp är fruktbart att tillämpa på den här typen av undersökning.
Resultatet pekar på att det sociala arvet var viktigt, men att det inte var fråga om en mekanisk social reproduktion. Det väsentliga var inte att hålla sig inom sin bransch utan att upprätthålla en viss social status. Arvingar och äktenskapspartners var verksamma inom olika fält (entreprenörer, officerare, präster m m), men det gemensamma var att alla befann sig på en mellannivå i samhället. Här var lika ont om högadel som om småbönder. Därmed inte sagt att det bara var symboliskt eller socialt kapital som räknades. Tvärtom tycks det som om de
Mackey-ättlingar som hade störst tillgång till ekonomiskt kapital lättast kunde bibehålla eller förbättra sin sociala status. Troligen berodde detta på att en så nyetablerad familj inte hade lyckats bygga upp ett etablerat rykte eller kontaktnät, utan att dess främsta tillgångar var materiella.
Bidraget är en engelsk förkortning av en svenskspråkig artikel som publicerades i Släktforskarnas årsbok 2007 med titeln ”Arvet efter
Isak Mackey - framtidsutsikterna för en grupp brukspatronsättlingar under svenskt 1600- och 1700-tal.” (tillsammans med Stefan Simander). Det ligger för närvarande för granskning på den skotska tidskriften Nordic Studies.
www.ekhistmotet09.ekhist.uu.se/filedownload.php?id=42 Arvet efter
Isak Mackey : framtidsutsikterna för en grupp brukspatronsättlingar under svenskt 1600- och 1700-tal / Stefan Simander och Henrik Ågren Simander, Stefan, 1958- (författare)
Ågren, Henrik, 1968- (författare)
Svenska.
Ingår i: Släktforskarnas årsbok. ; [20]07, s. 217-256 : ill.
--------------------------------------------------
Mackey, Rudolph Skotsk adelsman. Född i Skottland. Enligt Leijonhufvud (1901) kom en
Rudolf Mackey och en
James Mackey förmodligen till Sverige genom
det skotska Mackays regemente som sattes upp 1626 och stred under Gustaf II Adolf från och med 1628. Detta stämmer ej överens med de uppgifter i Almquist (1947) där en krigsman
Rolof Welamsson Mackey redan 1625 är bosatt på ett säteri i Östergötland. Att dessa två
Mackey som avses är samma person verkar troligt då båda källorna också omnämner
brukspatron Isak Mackey som var son till Rudolf Mackey. I Sverige slog sig
Rudolf Mackey ner i Östergötland där han benämndes krigsman
Rolof Welamsson Mackey. Ärvde tillsammans med sina svågrar säterierna Börsjö (sedermera Stjärnvik) i Bankekind (E) och Alvestad i Kimstad (E) efter
svågern Udde Svensson som avled 1622. Arvsdelarna i Alvestad sålde han 1625 till svågern, Knut Svensson (Ödla). I Börsjö hade dock Mackey den största lotten och rustade hemmanen med häst och karl. Oturligt nog så dog hästen och
Mackey fick problem att betala för den och krävdes dessutom på skatten. Det gick så långt att gården 1628 uppbjöds för oguldna utskylder. I detta läge ingrep
svågern Knut Svensson (Ödla) med nödvändiga medel och fick således panträtt i
Rudolf Mackeys jord. Förhållandena hade dock utvecklats därhän att fiktionen om frälsejord och frälseägare ej längre kunde upprättas och följden blev att kronan tog över dispositionsrätten för räntan. 1630 förlänades räntan för Börsjö till
Anders Svensson då han adlades
Ödla.
http://web.archive.org/web/20041108034227/home7.swipnet.se/~w-79130/Genealogi/DI SGEN/78.htm
-------------------------------------------------------------------------------- -------------------
http://jernbruk.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=9629cca3-a5ce-4bcd-8584-92a04 c1289aa
-------------------------------------------------------------------------------- ---------------
MACKEY Av Mackey-släkten är flera, vilka nämnas i Rådstuveprotokollen nämligen HENNING MACKEY och dess broder UDDO MACKEY vilka slogo Pelle Persson Tordin i Hemlinge täkt den 5 januari 1685. Kanhända voro de Söner till ISAK MACKEY d.ä.
Själv tror undertecknad, att det är arrendatorn UDDO MACKEY i Näs, Ovansjö, Gb som avled år 1681 den 11 september och hans hustru som dog år 1693 den 2 februari som är deras föräldrar.
HENNING Mackey blev måg åt borgmästaren Carl Falck i Gävle Stad. Han var gift med Ingrid Falck.
Salige bokhållaren Henning Mackeys änka Ingrid Falk sökte och erhöll tillstånd år 1707 30/1 att få uppehålla sig i Gävle stad och föda sig med lovliga medel. Dock skulle dess döttrar söka tjänst hos gott folk. En dotter Elisabeth Mackey var vittnesgill 1707 den 27 juni. Bokhållare Henning Mackeys söner Karl och Uddo inskrevs i Gävle skola 1686.
UDDO Mackey blev student 1676, präst 1686 kyrkoherde i Veckholm, Kungs Husby och Torsvi 1697. Gift med Brita Andersdotter Leufstadia. KRISTINA Mackey född omkring 1700, död 1784. Gift omkring 1720 med bagaren i Gävle stad Petter Evert, (se Tom 1:p 250). Kyrkoherden i Veckholm Uddo Mackey hade utom Kristina Mackey, bagare Everts hustru, dottern BIRGITTA Mackey som blev gift ... ELISABET som dog ung, samt sönerna ANDERS Mackey som dog som student och UDDO Mackey, som dog i ungdomen.
Nedtecknat av Fredrik Pierre
http://www.harnoforskare.se/bafvernytt/bn_007.pdf -------------------------------------------------
Bland de skottar som kom till Sverige hittar jag i Hållanders avhandling på s 55 Uddo Mackey, Strömsbergs bruk och på s 80 David Leijel, Älvkarlebybruken.
Källa:
http://www.vallon.se/discus/messages/18/483.html?1245920805 ------------------------------- -----------------
Rudolphs son Isac är omnämnd i en beskrivning rörande Torsåkers bruks historia: Kratte masugn, en betydande hytta i Torsåker, byggdes 1672 av
Isak Mackeij jämte tre bergsmän. Dessa senare tog
Mackeij med sig för att, även han liksom bergsmännen undgå tiondeskatten vilket också lyckades. Det fanns skattesmitare redan då. Hyttan, som huvudsakligen arbetade för Hammarby bruk stod vid den uppdämda Krattdammens norra ände överst i det ståtliga 25-meters fallet. Vattentillgången var tillräcklig och hyttan kördes hårt och ihållande varigenom den överansträngdes och ideligen måste byggas om. ---Hyttans sista verksamhetsår var 1881 och den revs 1884.
Enligt en uppgift arrenderades Hargs och Gammelstilla bruk av
Isak dä. Senare inköpte han bruken. Efter
Isaks dy död 1705 inlöstes bruken enligt samma uppgift av hans
dotter Anna Christina, gift med
brukspatron Johan Uhr.
http://slaktenkey.se/Documents/Grenar/MacKeij.htm Mer om brukspatron Isak Mackey och hans ingripande i berättelsen:
En kärlekssaga från 1600-talets Älvkarleby
Jungfru Anna Leijels äktenskap med bergsfogden (Anders) Holm försatte kyrkoherden (Olof Hedsinius) ur tjänst.
Källa:
http://www.ggfx.se/pics/nr3_2009_pdf.pdf -------------------------------------------------------------
Johan Uhr tjänstgjorde som skrivare vid flera av bygdens bruk. Han gifte sig med
Catharina Mört och de fick tillsammans
nio barn. Under denna tid måste också nämnas att bergsmannaanläggningen i Hammarby och bruket i Gammelstilla ägdes av brukspatronen
Isac Mackey. Patron
Mackey hade en dotter vid namn
Anna Christina.
Johan Uhr ingick ett andra äktenskap med
Anna Christina Mackey som efter sin fars död fick ärva Hammarby och Gammelstilla. Genom att Kungsgården nu tillhörde bruksägarsläkter blev den bruksherrgård.
Vid
Johan Uhrs död 1741 ärvdes Kungsgården av hans barn i första giftet. Bland dem var
sonen Anders som genom utlösen blev huvuddelägare.
Sönerna Uhr och Uhrfors bruk
Till Kungsgården hörde stora arealer av skog. Omkring 1760 anlades en stångjärnshammare vid vilken
Anders Uhr erhöll privilegier eftersom hammaren var beroende av skogen som låg på Kungsgårdens mark. Denna kallades Uhrfors.
1763 avled Anders Uhr varvid
Johan Uhrs och Christina Mackeys son David genom utlösen blev
ensam ägare. Det var som huvudgård för
bruksägarsläkten Uhr som Kungsgården fick sin prägel av 1700-talsherrgård. En gammal gård och en gammal gårdsanläggning fick ge vika för den byggnad, som i huvuddrag består än idag. Omkring 1770 byggdes herrgården om och fick en ny skepnad. Ägarna till Kungsgården hade före
David Uhrs tid alltid även innehavt bruk och därför haft en ställning som tangerade adelns. Eftersom
David inte ägde något bruk tillhörande gården blev han socialt jämställd med en bonde. För att ändra på detta kontaktade
David Bergskollegium, som 1784 villfor hans begäran om att Uhrfors ej längre skulle höra till Kungsgården, utan Kungsgården förklarades tillhörighet till Uhrfors Bruk och dess ägare. Som erkänsla för stor duglighet blev
David Uhr tillsammans med sin
halvbrors son Johan Sebastian Uhr 1789 adlad under namnet af Uhr. Under
Davids senare år övertog
sonen Johan Fredrik ansvaret för gården.
http://www.kungsgarden.info/herrgarden.htm -------------------------------------------------------------
Fischer: The Scotts in Sweden
Eva Granberg, Anteckningar Nya rön angående familjen Keys skottska härstamning
http://slaktenkey.se/Documents/PDFs/FortsattForskning.pdf Visar att Key INTE är släkt Mackey/MacKey!!! -------------------------------------------------------------------------------- ------
http://www.adelsvapen.com/genealogi/Key:
Släkten Key har djupa rötter i Småland. I både Anrep och Elgenstierna kan man läsa att släkten härstammar från
den skotska klanen MacKay, men
nya rön visar istället att stamfadern Fridrich Key troligen var son till den från Skottland invandrade majoren Jakob Keitz. Två av Fridrich Keys sonsöner, häradshövdingarna Johan och Fredrik Key, ansökte i slutet av 1700-talet om adelskap och åberopade då som skäl att de härstammade från en skotsk adelssläkt, men utan resultat. Genom dessa två bröder delades sen släkten Key i de två grenarna Edshult och Windö. En av Fridrich Keijs många ättlingar var den världsberömda författarinnan Ellen Key, som lät uppföra Strand vid Vättern, nära Alvastra kloster...
[redigera] TAB 1
Fridrich Keij, född 1630 (åu); upptagen som löjtnant i rullorna över Carl Gustaf Skyttes dragonreg:te år 1678; strandridare; har undertecknat en kompaniorder med namnet Fridrich Keij; den förste stamfadern som med säkerhet kan beläggas; ägare av frälsehemmanet Wijnstorp 1687-88 (källa: KGF-Nytt nr 95, dec 2006 s.6-8 - Jakob Keitz och några av hans efterkommande av Claës Linder och Karin Carlson); ? 1687-09-11, då han besökte en släkting till sin hustru på Kunhults gård norr om Eksjö. Gift 1677-03-19 med Elisabet Henriksdotter Philman, i hennes 1: äktenskap (gift 2:o med löjtnanten Erik Streng, som troligen stupade under Karl XII:s fanor år 1705), född 1650, ? 1735, dotter av den välbärgade handelsmannen Henrik Philman från Kalmar.
Söner:
En son, född och ? 1680.
Henrik Key, född 1681 (åu). Han fick namn efter sin morfar; sattes som tioåring i skolan 1691-03-05, men därefter är hans vidare öden okända - troligen dog han ung eller ogift.
Jakob Key, född 1686; kronobefallningsman; ? 1735. se Tab 2 osv....
----------------------------------------------------------------------------
http://www.delborn.se/adel.html :
Klanen Keith, med familjen Key
Den första Åstrands ägaren till Ed var gift med Elisabeth Ulrika Key. Innan säteriet kom till familjen Åstrand ägdes säteriet av Elisabeth Ulrika Keys familj. Elisabeth Ulrikas fader hette Johan Key och hans fader Fridirich Keij. Några av de yngre Key ville ansöka till Svenska riddarhuset som medlem och hänvisade till en skottskklan. De fick avslag på sin ansökan pga , möjligtvis för att de hade för klena bevis.
Släkten Key hade länge trott att de kom ifrån en klanen Mackay, men så var inte fallet. Genom senare släktforskning har släkten möjligtvis kunnat spåras, med hjälp av hjälp med andra till en annan klan. James/Jakob Keith var kammarjunkare åt drottning Kristina Stenbock. Hans fader Baron William Keith of Luduqharn var gift med Margret Keith. Deras son William föddes i Stonehaven, men brodern Alexander född i Luduqharn. Modern Margret är broder till George Earl of Marschal. James/Jakob bodde nere på Trulleboda i Hälleberga. James kom till svensk tjänst 1613 och under ett slag vid Nördlinger 1634 skadades han. Hans broder William dog under slaget och James fick en utbetalning av skulden. Efter slaget skapade också en uppgörelse mellan George Keith och William Keith of Ludquhar ,ett ansvar över ett överfall som förläts. James kom till skandinavien genom George Keith och Andrew Keith genom ett kungabröllop. James Keith skulle hypotetiskt vara ett kusinbarn till Andrew. William Keith of Ludquharn adlades, hans son William adlades, men sönerna James och Andrew adlades inte. James är inte ifrån adliga Keith, utan han tillhörde huvudgrenen Keith som som var adlig. . Genom att James var på krigsstjänst nere i Tyskland och som man vet har tyskar svårt att uttala TH fick ändra till TZ sitt efternamn. i
http://genealogi.aland.net/discus/messages/44/54897.html?1080064992 (Claes Linder)
----------------------------------------------
Marcus Wallenberg Jr. var son till vice häradshövding Marcus Wallenberg Sr. och Amalia Hagdahl, bror till bankmannen Jacob Wallenberg (1892-1980) och far till Peter Wallenberg, Marc Wallenberg och Anne-Marie Wallenberg (född 1929) i sitt första äktenskap med
skotskan Dorothy Mackay (frånskilda 1935). Marcus Wallenberg Jr. gifte sig i sitt andra äktenskap med friherrinnan Marianne De Geer af Leufsta, tidigare gift med Carl Oscar Bernadotte (1890-1977), brorson till Gustaf V.
-------------------------------------------------------------------------------- -----------------
http://www.konsuln.unicom.se/dokument/Nagra%20anteckningar%20om%20Hogbo%20bruk.p df
Hedmans efterträdare,
Lexelius, utgav också en
likpredikan över Anna
Christina Mackay med rubriken Guds barns härliga ro och stillhet under
Guds hjelp och salighetssköld.
-------------------------------------------------------------------------------- -------------------
http://genealogi.aland.net/discus/messages/44/54897.html?1080064992 Om
skotten mekanikern Robert Mackay som kom 1803.
-----------------------------------------------------------------------
(Meddelandet ändrat av simson 2010-03-12 04:15)
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy