ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Lohe  (läst 2964 gånger)

2005-03-02, 10:09
läst 2964 gånger

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Jag läste i Nationalencyklopedin om Loheskatten och blev lite nyfiken på denna (tyska?) släkt som gömde Sveriges hittills störst funna silverskatt som hittades 1937 i Stockholm.
 
Detta fann jag i Rötter:  
Lohe-Burensköld-släkten, Årsbok 2000, sid. 137
 
Lohe, Petronella, hustru, född 1696, död 1719, Årsbok 1989, sid. 224
 
I NE stod det att de har ett gravkor i Eskilstuna Fors kyrka från 1700-talet.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2005-03-02, 21:43
Svar #1

Utloggad Leif Söderberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 102
  • Senast inloggad: 2015-05-31, 22:54
    • Visa profil
I Fors kyrka, Eskilstuna, finns mycket som kommer från Lohe-ätten. Exempelvis är altar-uppsatsen skänkt av bruksägaren Henrik Lohe?s barn och arvingar ca 1655, predikstolen 1675 av bruksförvaltare Ulrik Lohe, storklockan skänkt av Johan Lohe år 1694 som också har sitt huvudbaner i det loheska gravkoret. Källa: Sörmländska kyrkor 41.
I Eskilstuna bibliotek finns mer material om släkten.
Mvh
Leif

2005-03-04, 01:50
Svar #2

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Lever släkten Lohe ännu idag?
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2005-03-04, 20:54
Svar #3

Christina Norén-Svensson

Släktnamnet Lohe finns förvisso ännu idag! En koll på Eniro ger 10 träffar avseende 9 personer bosatta på 7 olika orter i Sverige från Småland i söder till Västernorrland i norr.  
 
Henrik Lohe var farbror till den Johan Lohe som 1703 adlades Lohe. Den adliga ätten Lohe är sedan länge utdöd.

2005-03-05, 07:46
Svar #4

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Tack Christina! De som heter Lohe idag kanske har kommit in från Tyskland senare, eller inte är släkt med den rika Lohe-släkten. Det verkar finnas rätt många i Tyskland nämligen.  
 
Vad jag reagerade mest på var att en så till synest prominent och välbärgad släkt nästan inte nämnts i släktforskningen, men det finns kanske många sådana vid närmare eftertanke...?!
 
Att släkten Lohe är utdöd på adelsgrenen innebär ofta att det kan finnas döttrars ättlingar som lever idag, men så kanske inte heller är fallet nu?
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2005-03-06, 11:36
Svar #5

Christina Norén-Svensson

Hej Stefan! När det gäller ätten Lohe-Burensköld, som i årsboken 2000 är nämnd i fotnot 117 så verkar dessa inte vara biologiskt släkt med släkten Lohe. I Elgenstierna (ätten Burensköld, nr.614, Tab.4) står om Fale Henrik Lohe- Burensköld: ”Han fick 1763 i testamente efter den rike kammarherren Conrad Lohe, nr.1389, all hans kvarlåtenskap, med förordnande, att, jämte sitt eget släktnamn, även upptaga namnet Lohe.”
 
Om kammarherren Conrad* Anton Lohe framgår (ätten Lohe, Tab.2) att han efterlevde alla sina 5 barn. När han avled 1763 och slöt sin ätt hade han testamenterat sin förmögenhet och sitt namn till kammarherren Henrik Burensköld.  
 
Du har säkert rätt i att ättlingar efter döttrar kan finnas. Av den adlade Johan Lohes döttrar har jag 5 st. noterade. De gifte sig Frölich (nr.1280), Leijel (nr.1531), Bunge (nr.214), Wittmack samt Bunge resp. Nordenflycht (nr 1815).  
I nästa generation finns bl.a. släktnamnen Adlerstedt (nr.1223) och Wulfvenstierna (nr.1007).
 
Jag har kommit in i släkten Lohe via dottern Hedvig Lucia, gift Leijel. En av hennes systrar är den ovan, i årsboken 1989, nämnda Petronella (1696-1719), som gifte sig med handelsmannen Claes Wittmack, Sthlm i dennes andra gifte. De hade sonen Claus Johan.
 
Jag har uppfattat att det också finns ”ofrälse” grenar av släkten Lohe. Elgenstierna nämner att Johan Lohe, som adlades 1703, kom till Sverige och Sthlm 1658. Han bodde några år hos sin kusin Henrik Lohe, handelsman i Sthlm. Det torde vara denne Henrik Lohes barn som skänkte altaruppsatsen i Fors kyrka, Eskilstuna.
 
Örnberg (XI:334) talar om en Henrik Lohe, farbror till den adlade Johan, som 1733 i  Sthlm var gift med Jacobina von der Plaes (1610-ca 1650) i hans första gifte. Omgift 1655 med Maria Cabelian, änka efter en köpman Cobrisser i Amsterdam. Henrik var handelsman i Sthlm och dog 1667.  
 
Troligen är det samma person (Henrik Lohe) som Örnberg och Elgenstierna talar om. Jag tror nu inte han var farbror utan kusin till den adlade Johan Lohe. Johans far hette nämligen Henrik Lohe och avled 1653 i Jewer i Westfalen, Tyskland. (enl.Elgenstierna, Tab.1). Kanske finns någon som forskat och bättre än jag känner till släktförhållandena betr. de olika  släktgrenarna Lohe.
 
Lohe-skatten kittlar fantasin och gör en nyfiken - jag håller med om det. Vad känner Du till om Lohe-skatten, föutom att det är en ofantlig mängd mynt präglade mellan åren 1619-1741, som hittades av några byggnadsarbetare i Stockholm 1937. Vad vet man om namnet Lohe i detta sammanhang?

2005-03-06, 21:07
Svar #6

Utloggad Elsie Ekstrom Martin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 76
  • Senast inloggad: 2010-03-28, 00:33
    • Visa profil
Hej Christina,
I min anarträd är Margareta von Freden gift med Hans von Lohe (1640).  Margareta var barn till Gerd von Freden och Catharina, och barnbarn till Govert Silentz (1562-) och Christina von Freden.
Mvh,
Elsie Ekstrom Martin
Brooklyn Center, MN

2005-03-07, 19:39
Svar #7

Christina Norén-Svensson

Hej Elisie,
Jag har hitintills inte stött på namnet Hans von Lohe. Den svenska adlade ätten heter Lohe, rätt och slätt utan von.  
 
Din Hans v.Lohe levde uppenbarligen i Sverige, men jag hittar honom inte i adelskalendern. Vet inte huruvida von Lohe är släkt med Lohe. Kanske någon annan vet?
 
Mvh Christina

2005-07-24, 10:02
Svar #8

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
En lång artikel ang. Lohe skatten och släkten Lohe finns i boken Samfundet S:t Eriks årsbok 1938.  
 
MvH Sari

2009-06-27, 13:43
Svar #9

Utloggad Pähr Skrede

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 47
  • Senast inloggad: 2011-02-05, 08:53
    • Visa profil
    • genealis@zoomin.se
Hej,
jag söker förfäder till Casper Henriksson och Johanna Lohe
Mvh,
Pähr Skrede,
Göteborg

2010-04-22, 20:58
Svar #10

Utloggad Ingvor Sabina Le John

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 200
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 11:32
    • Visa profil
    • Thoughts for life
Hej, jag är intresserad av Henrik Lohe ur den synvinkeln att en möjlig släkting Hans Hempel arbetade på ett av hans bruk 1641. Det jag söker är mer om denna Hans Hempel, om han följde med Lohe till Sverige och i så fall vartifrån.

2012-11-24, 11:03
Svar #11

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Lohe, släkt
 
 
Band 24 (1982-1984), sida 91
Biografi
 
Lohe, släkt, härstammande från köpmannen och landrichtern Johann Lohe (d senast 1634) i Jever i Ostfriesland, som var far (Pfeiff) till Henrik Lohe (1594-1666 eller 1667). Denne kom till Sverige under Gustav II Adolfs regering (E 654). En uppgift, att han ursprungligen var handelsman i Södertälje (Hultberg, sidan 38; Hellberg), har ej kunnat verifieras i mantalslängderna och beror möjligen på förväxling med en av hans kompanjoner. Han var från 1625 en av de tre arrendatorerna av Eskilstuna ladugård, varom kontraktet förnyades 1626 och 1631, vid det senare tillfallet endast för Lohe och en av de andra, Tomas Blommaert, samt 1635, 1641 och 1645 för L ensam. Av änkedrottning Maria Eleonoras konfirmationsbrev 1636 (Bergskollegiums arkiv D 11:3, p 710) framgår, att Lohe av Gustav II Adolf fått brev på en hammare i Tunafors ström vid Eskilstuna. Hans hustru var dotter (Pfeiff) till den som Gustav II Adolfs porträttmålare bekante (Cnattingius) Lorentz von der Plaes, vilken 1623 — 1624 arrenderat Öster- och Västerrekarne tillsammans med Blommaert. Från den senare köpte Lohe senast 1640 (Bergskollegiums arkiv D 11:3, p 709) två stångjärnshammarsmedjor i Eskilstuna ström. 1633 fick han burskap i Stockholm. I ett brev från 1639 (Bergskollegiums arkiv B I: 3) uppges Lohe ha blivit arrendator även av Åkers järnbruk i Åker, Södermanland. Tillsammans med södertäljeborgaren Hans von Förden köpte han 1640 bruket av Maria Eleonora jämte järnbruken Skeppsta och Krämpa i Gåsinge, Söd. Dessa delades, så att Lohe fick Åker och hälften av Krämpa och von Förden Skeppsta och den andra hälften av Krämpa (Åkers styckebruks arkiv F VII b: 1); von Fördens besittningar kom snart att tillhöra Willem Momma (Wollin). 1642 fick Lohe bergskollegiets privilegium på att uppföra en hammarsmedja i en ström i Länna, Södermanland, en masugn vid Kalkeberga en halv mil väster om Åkers bruk och en hammare vid Eksåg i Härad, Södermanland. 1643 fick han tillstånd att uppföra ytterligare två masugnar vid Byringe i Länna och i Taxinge ström, och 1644 fick han privilegium på uppbyggande av ett hammarbruk i Bergaån i Åker. 1644—1647 arrenderade Lohe räntorna av Österrekarne härad, och 1652 var han delägare i Stockholms lilla skeppsbyggnadskompani (Handel och sjöfart). 1655 pantsattes Eskilstuna ladugård och Tunafors mjölkvarn till honom på tre år för hans lån till kronan av 11000 rdr specie (Biographica). Drottning Kristinas brev 1654 om tio års privilegium för Åkers bruk att gjuta kanoner (stycken) är ställt till Gripsholms och Eskilstuna läns guvernör Klas Bielkenstierna (band 4), men av brev från bergskollegiet till Lohe 1659 och 1665 framgår, att det var han som skötte denna verksamhet. 1652 — 1660 ägde han även Nyhammars hammarsmedja i Hed, Västmanland (Bergfolks arkiv D 11:3, p 1061-1064). Bruken Åker och Länna, vilket en tid uppges (Hedar) ha kallats Loheberg, ägdes till mitten av 1700-talet av ättlingar till en av Lohes döttrar, gift Wattrang.
 
Av Jevers dopbok i Niedersächsisches Staatsarchiv, Oldenburg, framgår, att Henrik L hade en yngre bror, som också hette Henrik Lohe (1599—1653). Denne bodde i Wüppels nära Jever och var enligt en uppteckning i KB (Biografi: Lohe; annat exemplar av dess början med samma handstil i fasc 62 i arkivet på Penningby) far till Johan Lohe (1643-1704), vilket stämmer med den senares uppgift (Biographica), att den i Sverige bosatte Henrik Lohe var hans farbror. Johan Lohe nämnes i biktregistret för Wüppels tre gånger 1657 och en gång 1658. Han uppges ha kommit till Stockholm i mitten av september 1658 (KB-uppteckningen). I sin ungdom skall Johan Lohe ha gjort resor till Preussen, Tyskland, England och Holland (Biographica). Han var 1668 bokhållare hos Henrik Lohes arvingar (Svea hovrätts arkiv) och svor 1674 borgared som grosshandlare i Stockholm, där han också var verksam som privatbankir (Brisman) och så småningom förvärvade en rad fastigheter (Axel-Nilsson 1938, s 45-48). 1679 fick han inteckning i järnbruket Bränninge i Tveta, Stockholms län, som 1683 pantsattes till honom (Wedberg). Efter Henrik Lohes svärson Joachim Lillienhoffs (band 23) död köpte Lohe 1682 av änkan dennes andel i sockerkompaniet, som vars direktör han namnes 1688 (Handelskommissionens skrivelser). Dess sockerbruk på Södermalm i Stockholm kom att kallas Loheska sockerbruket. 1685 bördade han Lillienhoffs änkas järnbruk Hagge i Norrbärke med Björnhyttans masugn i Grangärde, båda Kopparbergs län (rev:akt). 1686 tillpantade sig L säteriet Sundby med Fräkentorp mm i Lilla Malma, och 1687 köpte han Hällefors järnbruk i Mellösa och Smedstorps stångjärnshammare i Lilla Malma, allt i Södermanlands län (Söd:s domb). 1688 köpte L Ströms bruk i Harmånger och Gnarps masugn i Gnarp, båda Gävleborgs län. Han ägde också Skogstorps järnbruk vid Eskilstuna och tillpantade sig säterierna Lövhamra i Skepptuna och Lövsta i Frösunda, båda Stockholms län, och 1703 inropade han på exekutiv auktion säteriet Biby i Gillberga, Södermanlands län. Lohe var även verksam som skeppsredare (Börjeson) och hade 1693 andelar i 33 fartyg, varjämte han ägde ett fartyg helt (Gerentz 1944). Han exporterade från Hagge järn till Hamburg, Holland, England, Spanien och Portugal (Dahlgren) och från sockerbruket sirap till Danzig (Kommerskollegiums skrivelser, volym 13) samt importerade humle från Braunschweig (Kommerskollegiums skrivelser, volym 16). 1703 adlades Lohe, varvid han i enlighet med egna uppgifter (Biographica) bland annat uppgavs ha lånat K M:t pengar (jfr Cavallie). Han ligger begraven i Eskilstuna Fors kyrka.
 
Av hans arton barn levde vid hans död tretton och vid änkans död 1731 åtta, alla snåla och inneslutne inom sig själva (Linné), mellan vilka det dittills oskiftade boet delades. Det värderades till mer än två miljoner dir kmt. Sonen Gustaf Gottfrid Lohe (1693—1737) rånmördades i sin malmgård på Norrmalm i Stockholm. Sonen Johan Fredric Lohe (1680—1741) dog under dunkla omständigheter i Wernigerode i Tyskland, dit han rest med skaldinnan Hedvig Charlotta Nordenflychts bror Anders. Denne som efter knappt två års äktenskap 1738 blivit änkling efter en av systrarna, beskylldes för att ha ruinerat honom. Anders Nordenflycht återvände aldrig till Sverige, och då Johan Fredric Lohe gått i borgen för hans skulder till sina syskon, fick dessa efter en långvarig process genom K M:ts dom 1762 ersättning av syskonen Lohe för Johan Fredric Lohes andel i sockerbruket på Södermalm. Den otryckta anonyma komedin Den äregirige intrigeuren, som tillskrivits Hedvig Charlotta Nordenflycht, har ansetts (Silverskatten) syfta på hennes brors mellanhavanden med släkten Lohe, som även skildrats av Linné i Nemesis divina. Ströms bruk och Gnarps masugn hade delats mellan Anders Nordenflychts hustru och brodern kammarherre Conrad Anton Lohe (1685-1763) till Söderby i Österhaninge, Stockholm, och sålts på 1730-talet. De bördades 1744 från Claes Grill (band 17) av kammarrådet Lorens Jacob Adlerstedt (band 1), vars hustru var dotterdotter till Johan Lohe, men han fick stora svårigheter med ekonomin och måste 1751 låta Ström och Gnarp säljas på offentlig auktion. Adlerstedts svärmor var den som levde längst av syskonen Lohe. Hennes egendom värderades efter hennes död 1770 till nästan två miljoner daler kopparmynt, och hennes son Henric Leijell (band 22, sidan 450) sålde 1781 av arvet efter morfadern Johan Lohe säteriet Biby och Hällefors bruk. På manssidan utdog släkten med hennes förutnämnde bror Conrad Lohe, som 1726—1763 nästan varje år figurerat i Svea hovrätts civila protokoll och enligt samtida vittnesbörd var känd för sin girighet (Palmstierna 1938, särskilt sidorna 80 och 129 f). Hans efterlämnade egendom, värderad till mer än en miljon dlr kmt och bestående av bl a en sjättedel i fädernearvet Hagge bruk med Björnhyttans masugn, testamenterades till den med honom ej befryndade kammarherren Fale Henrik Burensköld (1739—1779), som dock avstod stora delar av kvarlåtenskapen till Conrad Lohes släktingar. Han fick 1763 kungligt brev på att få heta von Lohe Burensköld, men efterlämnade ej några barn.
 
Namnet Lohe aktualiserades genom att cirka 18000 silvermynt från tiden 1626-1741 och ett åttiotal dyrbara silverföremål, delvis nämnda 1736 i Johan Lohes änkas bouppteckning, 1937 påträffades i golvfyllningen vid reparations- och ombyggnadsarbeten i huset Lilla Nygatan 5 i Stockholm. Huset hade 1722-1759 tillhört henne och hennes barn kammarherre Adolphe Tobias Lohe (1683-1759) och Johanna Lohe (1690—1759). Fyndets yngsta mynt härrör från 1741. Från detta år härrör även det yngsta myntet i ett myntfynd från räntmästarhuset Slussplan 9. Båda fynden har ansetts vittna om oron i Stockholm i samband med ryska kriget 1741—1743 och dalupproret 1743 (Thordeman 1950). Mynten finns numera till största delen i Kungliga myntkabinettet i Stockholm, medan de övriga silverföremålen jämte ett hundratal mynt av riksantikvarieämbetet deponerats i Stockholms stadsmuseum.
 
Författare
H G-m
 
 
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Källor och litteratur
 
Källor och litteratur:  
Allmänt:  
G Axel-Nilsson, Silverskattefyndet och ätten Lohe (PHT 1937); dens och C-F Palmstierna, Släkten Lohe (SSEÅ 1938); Hans Gillingstam, Släkten Lohes äldsta led (ms för PHT); SMoK. Henrik Lohe (d 1666 eller 1667): Biographica, Handel och sjöfart, volym 58, Handlingar rörande bergverken, volym 28-29, Bergskollegiums arkiv B 1:3 (f26), 4 (f63v, 177, 208), 6, 7 (f50v, 56), 8, 10 (f 73v, 107), 11, 15, 20, 23 (fl), 26 (f 188v), 27, 29 (f 3v, 11, 51), D 11:3, p 709-710, 725-739, 1061-1067, E IV:6, 18, 20, 24, 33-34, 51, Harmens' register, Kammarkollegiums kanslis arkiv B III a 1): 2, 3 (T 101), 4 (f98), 5 (f93v), 7 (f61v, 105, 122), 8, Länens kopieböcker: Livgedinget, volym 1, f 28, 120-125, Likvidationer, Börje Cronbergs samling, volym 33, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 178:7, 202:14, 253:6 och 256:5, E 151, 357, 654, 2494, 2527 o 2595, RA; STb 16 sept 1633, SSA; Åkers, Skeppsta och Krämpa kopiebok 1605-79 (F VII b: 1), Åkers styckebruks arkiv; R Bennet och R Edenheim, Fors kyrka (Sveriges kyrkor, Södermanland, 5:1, 1976), s 92; E H Bergquist, Södertälje stads topografi och äldre bebyggelsehistoria (Södertälje stads historia, 2, 1968); D Hj T Börjeson, Stockholms segelsjöfart (1932); B Cnattingius, Ett porträtt av Laurens van der Plaes (Tidskrift för konstvetenskap, 18, 1935); E W Dahlgren, Louis De Geer, 2 (1923), s 382, 580; S Dahlgren, Karl X Gustav och reduktionen (1964); B Fahlborg, Ett blad ur den svenska handelsflottans historia (HT 1923), s 225; Frälsegods 2:1-2 (1934-35); G Hahr, Åkers styckebruk (1975); S Hedar, Enskilda arkiv under karolinska enväldet (1935); K Hellberg, Järnets och smedernas Eskilstuna, 1 (1937), s 51,'58 f 61-64, 69-78, 82, 84 fT, 299, 308; dens, Eskilstuna genom tiderna, 2 (1937-38), s 7 f 10-13, 18-27, 31, 33 ff, 235, 244; G Hultberg, Om Åkers styckebruks äldre historia (Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, 27, 1934), s 35 f 38; Th Jakobsson, Om Åkers styckebruk och kanontillverkningen därstädes (Föreningen Armémusei vänner. Meddelanden 6, 1943), sidan 47; E A Jansson, Bergsbruken i det forna Gripsholms län (1952), sidorna 2, 31 f 37 f, 40-43, 66-69, 75 f; Kammarkollegiums protokoll, 2-3 (1940-41); H Landberg, Krig på kredit (Carl X Gustafstudier, 4, 1969; omtryckt i densamma mfl, Det kontinentala krigets ekonomi, 1971); J J Pfeiff, likpredikan över Johanna Lohe (1661); B Söderberg, Södermanland (Slott och herresäten i Sverige, 1968), 1, sidorna 381, 384, 2, sidorna 285, 290; E Wendt, 1634-1695 (Amiralitetskollegiets historia, 1, 1950); N G Wollin, Industrierna vid Hargs ström under fyra sekler (1943), sidorna 39, 42; Omberg,
 
II (1896), sidan 334. Johan Lohe (d 1704): Kommerskollegiums skrivelser till K M:t, vol 13: 19 maj och 1 sept 1696, volym 16: 4 april 1699, K 800 och 802, Adelsbrev, volym 14, Biographica D 4 a: De Besche, Emanuel, och Lohe 41: Lohe, Gallica, volym 155, Handlingar rörande bergverken, volym 28, Revisionsakt 4 dec 1735, Harmens' register, Kammarkolks kanslis arkiv A I a: 64, p 3535-3549 och B
 
III a 1): 11, p 641—649, Hedvig Eleonoras livgeding: Skrivelser till generalguvernör Carl Gyllenstierna, Kommerskollegiums arkiv: Handelskommissionens skrivelser till K M:t 12 juli 1688, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 253: 6: 9, Södermanlands läns renoverade domböcker, volym 12, 1396, och 13, f 717, S Hedars inledning till den stencilerade förteckningen över arkivet på Fjellskäfte, sidan 18, Riksarkivet; brev 11 januari 1982 från Evangelische-luther Kirchengemeinde St Joost-Wuppels, SBL; Biografi: Lohe, KB; Magistratens civilprotokoll 23 maj 1674, SSA; Westinska samlingen, volym 726, UUB; M C Hoadleys ms The Swedish sugar industry 1661 — 1731. A Lohe family enterprise, kopia hos SBL; Bennet och Edenheim, a a, s 60, 90, 99; O Bergström, Spridda rättelser och tillägg till G Anrep, Svenska adelns ättartaflor (PHT 1904); S Brisman, Den palmstruchska banken och riksens ständers bank under den karolinska tiden (Sveriges riksbank 1668-1918, 1, 1918), s 197; Börjeson,'a a; J Cavallie, Från fred till krig (1975); C-F Corin, Självstyre och kunglig maktpolitik inom Stockholms stadsförvaltning 1668-1697 (1958); dens, Arboga stads historia från 1500-talets mitt till 1718 (1978); E W Dahlgren, Järnvräkeri och järnstämpling (1930); O Eneroth, Herregårdar uti Södermanland (1869); Frälsegårdar 1:2-2:2 (1931—35); S Gerentz, Partrederiet i svensk sjöfartshistoria (Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm. Årsbok 1944), s 61; dens, Kommerskollegium och näringslivet (1951); Hellberg, a a, 1937, s 97, 301-309; dens, a a 1937-38, s 46, 237-45; R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); G Kaleen, Huvuddragen av den svenska handelsundervisningens historia fram till år 1830 (1952), s 339-44; O Lorin, Försvunnet Lohe-arkiv har påträffats i Malmö (Eskilstuna-Kuriren 10 april 1981); A Munthe, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); P Norberg, Hälsinglands järnbruk i gången tid (1956), s 48 f; H Rosman och A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); G Sjöberg, Sockerindustrin i Sverige intill frihetstiden (korr för KFÅ 1981); Söderberg, a a, 1, s 35, 47; B Wedberg, Karl XII på justitietionen (1944), s 191, 197, 202, 206, 211, 334, 365 tf. Johan Lohes barn o i-jA'aWe«.'Biographica, Revisionsakter' 1762 10 och 15 dec samt 1940 31 maj, Svea hovrätts arkiv E IX b: 75: 9 juli 1763 och 1796: 24 nov 1772, S Hedars inledning till den stencilerade förteckningen över arkivet på Fjellskäfte, s 18 f, RA; Westinska saml, vol 726, UUB; klippsamlingar i Sthlms stadsmuseum o GF, Sthlm; Arkiv på Biby berättar om gamla Hällefors bruk (Eskilstuna-Kuriren 26 april 1978); G Axel-Nilsson, Det stora silverfyndet i Sthlm (HT 1937, s 373-77); H Borelius, Hedvig Charlotta Nordenflycht (1921), s 15; B Broomé, Nils Stiernsköld (1950); Carlander; Eneroth, a a; Frälsegods 1:2.' (1931); G Hafström, Rättshistoriska rättsfall (5. uppl, 1968), s 270-73; Josephson, a a, J Kruse, Hedvig Charlotta Nordenflycht (1895), s 283 (T, 412; Carl von Linné, Nemesis divina (1968); H Lohe, Grosser Silberschatz der Familie Lohe in Stockholm (Heimatkunde/Heimatschatz, Nr 4, 16 April 1939, Beilage der Oldenburger Nachrichten); NJA 1:67 (1940; tr 1941), s 413-19; Norberg, a a, s 54 (T; C-F Palmstierna, Lakejen Lohe och hans syskon (Borlänge tidn 23 dec 1937);'dens, Bränn dessa brev (1973); A Paulin, Svenska öden i Sydamerika (1951); Nils Ludvig Rasmusson, Loheskatten (Svensk uppslagsbok, 18, 2 upplagan, 1951); Silverskattens (1937); Söderberg, a a, 1, s 35, 47; B Thordeman, Den Loheska silverskatten i Stockholm (Nordisk numismatisk unions medlemsblad 1939); dens, Dolda skatters hemligheter (1941); dens, The Lohe hoard (Numismatic chronicle, 6:8, 1948); dens, Loheskatten och andra myntfynd från Stockholm (Stockholmsminnen i Stadsmuseet, 1950); S Wallin, Loheskattens silverpjäser (SSEÅ 1938); dens, Rikemanssilver i Loheskatten (Stockholmsminnen i Stadsmuseet, 1950); E Wrangel, Versekrig under frihetstiden (Samlaren 1894), s 36.
 
Källa:
Lohe, släkt, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9647, Svenskt biografiskt lexikon (artikel av H G-m), hämtad 2012-11-24.
Lohe, släkt, urn:sbl:9647, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2012-11-24.
 
 
 
Om Loheskatten och släkten Lohe, se:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Loheskatten
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lohe Om släkten Lohe och von Lohe.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Lohe
http://sv.wikipedia.org/wiki/Henrik_Lohe
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Henrik_Lohe_handelsman_i_Stockholm_Johan_Assman _1640.jpeg
http://tl.skulptorforbundet.se/
http://www.unt.se/uppsala/lohe-ny-vd-for-fulleroprojektet-1459161.aspx
http://www.unt.se/inc/print/fullero-vd-slutar-1831913-default.aspx
http://runeberg.org/anrep/2/0808.html
http://runeberg.org/pht/1904/0154.html
http://runeberg.org/strokirk/3/0195.html
http://runeberg.org/anrep/1/0365.html
http://runeberg.org/jernkont/1910/0210.html
http://runeberg.org/samlaren/1894/0044.html
http://runeberg.org/anrep/4/0565.html
http://runeberg.org/hgsl/7/0524.html
http://runeberg.org/anrep/4/0565.html
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna