Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-20

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Kaptenen Königham [Cunningham?] - vid något tillfälle kallad König - nämns i Allbo häradsrätt (AI:1), Kronobergs län, i juli 1625 - om förvärv av skatterätten (frälse) för gården, sedermera säteriet Strömhult i Slätthögs socken. Strömhult ägs vid denna tid (fram till 1636) av förre fogden Gudmund Gudmundsson och hans hustru.
Königham utverkade frälse på Strömhult 4 april 1620 - enligt Joh. Ax. Almquist Frälsegodsen i Sverige ..., Småland, del 3, säterier Småland.

[Göran Johansson]

En Cuningham blev 1631 befälhavare över Westgöta-Dals regemente.

[Kjell Öhman (Kjell)]

Den ovan nämnde skibshovedmand Hans Cunningham kommer ursprungligen från Skottland, har jag sett en uppgift om, i ett brev från 1604. Vid samma tidsperiod benämndes han vid något tillfälle Hans Könning.

[Pia Westphal]

Hej!
Jag är medlem i DIS-DK, danska i Stockholm.
Jag har lite grann ang König i Köpenhamn ( pga en König gift med en Westphal).
Har plockat lite på RA i Köpenhamn från s.k. Skattemandtal.
Skickar gärna det jag har till eventuellt intresserade. Det finns bl.a. en chirurg i Söetaten.
Period: 1700-tal og en bit fram.
Mvh
Pia Westphal
(som samlar på Westphal'er i Danmark - bas med snart et par tusen personer)

[Göran Johansson]

Gunnar, Kjell. Pia m.fl.
 
Har någon tillgång till skattemandtaler eller danska jordeböcker för tiden före freden 1658? Det vore intressant att se om Blasius König kan återfinnas i någon av dem. Stadsbiblioteket i Karlskrona lär ha köpt in mikrofilmer.
 
Cunningham var en skotsk klan. Det förbryllar att Cuningham ibland skrivs König eller Köning. Finns det någon som tror sig ha en förklaring? Kan det handla om fonetik? Kanske var Blasius Königs förfäder från Skottland!
 
Vänlig hälsning
Göran

[Anders Berg]

Hej Göran! Jag tror inte det är så konstigt. Första leden i Cunningham gissar jag kan vara konung. Klanens namn skulle då betyda 'konungens by' eller liknande.
 
Merriam-Webster:
 
Main Entry: king  
Pronunciation: 'ki[ng]
Function: noun
Etymology: Middle English, from Old English cyning; akin to Old High German kuning king, Old English cynn kin
Date: before 12th century
1 a : a male monarch of a major territorial unit; especially : one whose position is hereditary and who rules for life b : a paramount chief

[Sven Kruuse]

En något kuriös König-upptäckt fann jag på nätet:
En restaurang som heter eller hette Blasius Koenig i byn  
Obermorschwiller  
som ligger vid fransk-tyska gränsen, nära Bern
Här hittar du en bilder/vykort av restaurangen:
http://perso.wanadoo.fr/philippe.weibel/ober9.htm och  
http://perso.wanadoo.fr/philippe.weibel/ober8.htm
Ingen aning hur restaurangen fått namnet eller om den finns kvar.
Men ganska kul ändå. Smaklig spis hos Blasius!
Sven Kruuse

[Annika Gylling]

...och så finns det ett konditori i Kalmar som heter just Konditori König
 
Hälsningar

[Göran Johansson]

.......man ska inte skämta om så allvarliga saker som Blasius König! Vad vore Karlskrona utan honom? Förmodligen en liten holme förbrukad av den flitiga odalmannen Vitus med fru, och inget annat - idag igenvuxen. Täckt av vindpinade martallar, törnen, halvdöda björkar och rönnar och befolkad av skrakor flitigt byggande sina ståtliga bon och feta svarta blekingska fästingar, fula svarta får och en mångfald annan ohyra. Marken skulle vara täckt av spillning från  fridlysta flygfän. Karlskroniter hade varit ett okänt begrepp och Ronneby en storstad! Karlskrona som projekt är snudd på en monumental statlig, konungslig 1600-tals felsatsning.  
 
Apropå Konditori König i Kalmar - har de goda kakor?
 
Vänlig hälsning
Göran, f.d. Kalmarit

[G. Johansson]

Anders!
 
Första ledet i Cunningham kan enligt Oxford, Advanced Learner\s Dictionary också vara en beskrivning av någon som är skicklig på att få folk att tro på något som är osant! Det kan också beskriva en egenskap för något/någon som är bra på att finna lösningar på ett problem - att knäcka nötter. Andra ledet kan förutom skinka också vara en person som uppför sig illa.
 
Vill det sig riktigt illa så kan alltså Cunningham alltså stå för en klan eller person vars framträdande egenskap är att få folk att tro på något som är osant och dessutom uppför sig illa. Det låter som om det skulle kunna handla om i första hand politiker. En mer postiv tolkning skulle vara att det handlar om en skicklig men lite fetlagd problemlösare.
 
Skämt åsidor - glöm Tyskland ett tag och spill lite mer krut på Skottland och Danmark. Är det sen fel - so ?what. Då har man i alla fall lärt sig något om dessa båda länder.  
 
Mvh
Göran

[Anders Berg]

Jag håller nog mitt försök till tolkning som något sannolikare än dina, Göran! Om du ursäktar.  
 
Det gällde ju att förklara skrivningen König (tyska för kung kanske är bäst att tillägga, det har väl aldrig sagts i diskussionen).

[Eva Leksell]

En tullförvaltare Alexander Cunningham i Ystad (död 1745) står med efternamnet Könighamn när han var fadder vid ett dop. Jag gissade att Ystadborna helt sonika uttalade hans namn som om det var tyskt, ett språk de var mer hemtama med än engelska. (Jag har inte följt diskussionen och vet inte om det här är relevant. Annars får ni väl ursäkta.)

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

König, Cunningham kan kanske också vara id? att söka på i namnregister över brevskrivare i Skånska (general)guvernementets arkiv. Finns på landsarkivet i Lund (2 st bundna band i forskarsalen, ett för 1658-1693, ett för 1693-1719). - Om nu någon råkar besöka landsarkivet i närtid. Omfattar för den tidigare perioden även Blekinge(!) och Halland.
 
Jag hittade i detta arkiv min egen anfader Julius Modeus från Riga - ett handbrev skrivet av honom i Köpenhamn 1660 till generalguvernören (i Skåne/Malmö).

[Annika Gylling]

Det var nog inte riktigt menat som något skämt det där med konditori König i Kalmar. Någonstans har jag faktiskt läst att släkten König skulle komma från Kalmar, men var jag har läst det är jag oförmögen att komma ihåg just nu.  
Huruvida bakverken är till belåtenhet kan jag tyvärr inte uttala mig om, då nämnda konditori var stängt när vi gick förbi sen eftermiddag i lördags.
Hälsningar
 

[Sven Kruuse]

Blekingekungen Blasius Königs
svåger Jacob Mattsson-Kock var gift 1706-11-27 i Karlshamn med Johanna Maria Broom?.  
 
Ostindiska Kompaniets skapare Henrich Königs
svärmor hette Elisabeth Broom?, d. 1726-07-03 i Karlshamn.  
 
Elisabeth Broom? är faster till Johanna Maria Broom?
 
Jag kan dessvärre för litet om just Blasius Königs livsverk men enligt  
ovanstående diskussion så framgår det med all tydlighet att han var en driftig  
man.
Till detta lägger jag en av Sveriges främsta entreprenörer genom tiderna,  
Hindrich König, den främsta upphovsmannen till Ostindiska Kompaniet kan mycket  
väl kunde vara nära släkt med Blasius König.
 
Runt Blasius och Hindrich finner vi andra namnkunniga personer som präglats av  
stor entreprenörsanda.  
Jag tänker då på Elisabeth Broom? far Thomas Broom? som sysslade med  
pottaskeframställning och anlade ett pottaskeverk på det till honom upplåtna  
Snäckestad.
Jag tänker på Elisabeth Broom?s svärfar Peter Schaeij faktor, handelsman och  
rådman som värvades i Amsterdam av Louis de Geer till Sverige på 1620-talet.
Peters son Petter Schaeij blev borgmästare i Karlshamn och gift med Elisabeth  
Broom?.  
För mig tycks sambandet finnas mellan Blasius och Hindrich König.
Någon som har fler uppgifter eller som kan bekräfta sambandet?
 
Sven Kruuse

[Göran Johansson]

Annika och Sven
 
Ett bakverk i Kalmar efter en smaklig måltid vid tysk-franska gränsen. Jag tyckte det var humor.  
 
Sen kan det ju vara så, för att bruka allvar, att det fanns en König i Kalmar. Domkyrkans räkenskaper sträcker sig så långt tillbaka i tiden som till år 1613. Det kanske vore värt att gå igenom dem. Domböckerna är också tämligen gamla och kan säkert ge en del - om man har tålamod.
 
Blasius Königs ålder är väl inte känd och inte heller med säkerhet samtliga hans barn? Kanske Hindrich König rent av var en son?
 
Göran

[Sven Kruuse]

Ljuv musik och nybakat från konditori König!
 
Henrich König, 1686-1736  
var handelsman och kommissarie i Ständernas bank i Stockholm och skötte  
förhandlingarna med svenska staten om privilegium på ostindiehandeln.  
Det var König som författade kompaniets privilegiebrev, som utfärdades den 14  
juni 1731. Kompaniets namn var till en början Henrich König & Compagnie.
 
Enligt en återgivelse från 1700-talet skall detta ha stått att läsa i  
inledningen till det privilegiumbrev som markerade starten för det företag som  
kallats Sveriges framgångsrikaste någonsin.  
Det första privilegiebrevet för Fart och Handel på Ost-Indien utställdes till  
kommissarien Hindrich König och Compagnie den 14 juni 1731.
Här kan du läsa mer om Ostindiska kompaniet och De ledande personerna i bolaget
 
Hans far hette Henric König (d.ä.), f, 1642 Bremen, Tyskland?, d. 1720  
Stockholm  
och modern Helena Dauer, f. 1653, d.1736 Stockholm.
Helena Dauers bror:  
Assessor Jacob Dauer, f.1649 , d.1713.
barn: Catarina Elisabeth g.m.. Johan Arndt d.ä. Bellman
deras barn: Johan Arndt d.y. Bellman, sekreterare i Kungliga slottskansliet,  
f.1707 Stockholm. g.m. Katarina Hermonia, f.1717 Stockholm.
deras barn: Carl Michael Bellman, f.1740-02-04 Stockholm, Maria  
Magdalena, d.1795-02-11 Stockholm
(här hittar du mer om C.M. Bellmans släkt och leverne)
 
Blasius König skulle kunna varit bror, brorson eller son till Henric König  
(d.ä.), f, 1642  
Som son till Henric König (d.ä.), f, 1642 blir CM Bellman kusins barnbarn  
till Blasius.
Det ligger dock närmare till hands att Blasius är bror till Henric König (d.ä.)  
då Blasius blev gift med Öllegård Kock 1675.
Om vi antar att han var cirka 30 år då han gifte sig så borde han varit född  
omkring 1645 och då Henric König (d.ä.), var född 1642 är det fullt rimligt att  
de varit bröder.

Fortfarande djärva spekulationer om släktskapet men en viss logik trots allt...
...tror jag...
 
Sven Kruuse

[Kjell Öhman (Kjell)]

Idag har jag granskat Kancelliets brevböger åren 1630-32 och där funnit en uppgift som förbryllar mig och samtidigt kanske det är en ledtråd.
I ett brev den 14 jan 1631 omtalas en lensmand. I en not till brevet står att det är lensmand Hans Köning (John Cunningham). I namnregistret har namnet Köning upptagits som König (=en form av normalisering). Jag tror att texten ska tolkas som att John Cunningham och Hans König är samme person. Han var lensman på Vardehus.
Verkar onekligen litet konstigt. Kan Hans och John Cunningham vara samme person?  ... eller var de släkt t ex far och son eller bröder eller är det helt enkelt en felskrift John C ska vara Hans C?

[Kjell Öhman (Kjell)]

Jag har nu hunnit granska ytterligare delar av Kancelliets brevböger och tycker mig kunna konstatera att John Cunningham och Hans Cunningham verkar vara samma person. Denne Cunningham kallas ibland även för König, Köning, Könning, Königheim och då konsekvent med förnamnet Hans.
Han är lensmand på Vardehus (Vardöhus).

[Sven Kruuse]

En kung, två König och tre Öllegård
 
Blasius König var gift med  
Öllegård Kock, d. 1695 Karlskrona Amiralitetsförs (K). Hennes brylling hette
Öllegård Nissenia von der Wettering, f.1655, d.1712 i Malmö g.m. Karl XI.(Kung av Sverige)
Öllegård Maria Broom?, f.1702 var kusin till Petronella Schaeij som i sin tur var gift med
Hindrich König, f.1686
 
Öllegård verkar inte vara ett alltför vanligt namn men här samlas plötsligen 3 st ...?
 
Sven Kruuse

[Mats Rännbäck]

Hej Sven!
En liten rättelse i ditt senaste inlägg. Öllegård  var inte gift med Karl XI.
Enligt sägen var Karl XI far till ett av Öllegårds barn innan hon gifte sig  
med borgmästaren i Malmö, Henrik Sigismund Ascheborn.
Mvh Mats

[Sven Kruuse]

Tack Mats!
Alldeles riktigt påpekande!
 
I upphetsning såg jag följande uppgifter på nätet:
Så här var uppgifterna:
----------------------------------------
Öllegård Nissenia von der Wettering
Familj med Karl XI av Pfalz-Zweibr?cken & Sverige (1655 - 1697)  
Barn:  
Henrik Sigismund Aschenborn (1677 - 1714)  
Helena Christina Aschenborn (1679 - 1749)  
-----------------------------------------
Det står inte något om att de skulle vara gifta.
Kanske även tveksamt att kallas familj...
Som du beskriver det så är det möjligen en ren sägen.
Det roliga var emellertid att träffa på tre Öllegård i samma svep...
Man kan då åtminstone utgå från att det var ett 3-kungamöte dvs. två König + en Kung
 
Sven

[Göran Johansson]

Kjell, dina rön stöder möjligheten att Blasius König möjligen kan ha varit skotsk-ättad. Det är i alla fall för tidigt att utesluta. Namnet Blasius var inte heller ovanligt i Skottland.  
Vänlig hälsning
Göran

[Kjell Öhman (Kjell)]

Ytterligare en del kringinformation om Hans Könning (John Cunningham). I en uppgift från 1633 kan jag se att han hustru var fru Elline Hundermark. Hon dör 1633 och ett arvssk?fte sker samma år och då omnämns även hennes syster Anne Hundermark som är gift med Frans Kaas. Det tycks som om stridigheter uppstår kring arvsskiftet.
Det verkar alltså som om Hans Köning (John C) har gjort karriär i Danmark (från skibshovemand, skepskapteij, lensmand och nu befallningsmand over Nordlandena och Vardöhus). Det kan väl heller inte vara någon tvekan om att han fördanskas när han har gift sig med Elline Hundermark.
 
Återstår att se om det kan dyka upp någon pusselbit som knyter ihop det hela med Blasius König.

[Göran Johansson]

Kjell,  
 
Blasius König hade (nödd och tvungen?) svurit Christian V trohet. Visst var det så. Men troligen först efter att Danmark återtagit styret över Skåne och Blekinge sommaren 1676. Han hade därefter, eden till trots, uppmanat allmogen till uppror mot de danske och spolades som ridefogde i Östra härad. Detta talar kanske mest för att Blasius König hade svensk anknytning.  
 
Vänlig hälsning  
Göran

[Göran Johansson]

Blasius König var kring 1670 Carl-Gustaf Wrangels fogde (Ylvas inlägg ovan).Wrangel övertog år 1662 Ebbe Ulfeldts gods Lillö. Det omfattade drygt 124 hemman i Gärds härad och delvis också i Göinge och N. Åsbo härader.
 
Wrangel övertog under 1660-talet också kungagods i grevskapet Sölvesborg (nära gränsen mellan Blekinge och Skåne) konfiskerade efter Korfits Ulfeldts flykt. Godset gick år 1661 först till Lars Kagg och senare till Wrangel.
 
Ifråga om hur Blasius König kom in i bilden som fogde kan man väl tänka sig två eller tre sannolika möjligheter.  
 
1. Han var sedan tidigare fogde på Ulfelts gods i dåvarande Danmark.  
 
2. Han var en f.d. dansk medborgare med god loalkännedom som kom i Wrangels tjänst.
 
3. Han hämtades av Wrangel från Sverige

[Gudrun Wallengren]

Jacob Hansen Cunningham, f. 1619, præst i Horslunde på Lolland. Det nævnes i "Vestens Samlinger til en Dansk Præstehistorie", at han var uægte søn af John Cunningham/Hans König til Vardöhus.
Desværre går kirkebøgerne i Horslunde ikke så langt tilbage at jeg umiddelbart kan finde fødselsoptegnelser for Jacob C.'s børn.
Men der kan vel være andet kildemateriale - hvis det skulle vise sig at være vigtigt.

Der er ret så mange af navnet König/Cunningham i Danmark.
I København er der bl.a. en større gruppe håndværkere af navnet. De samme personer nævnes på skift ved begge navne, i diverse trykt kildemateriale.

Der er også en del personer af lidt højere rang.
I Ålborg er der f. eks. biskop, Mourits Pedersen Kønig, f. 1637 i Krogstad i Norge.

- I Slesvig-Holsten nævnes tre præster af navnet König, fra o. år 1600.

- Der er jo desværre nok ikke nogle særlig anvendelige oplysninger i det forgående - men jeg leder fortsat.

Venlig hilsen
Gudrun

[Göran Johansson]

Fann nedanstående på en norsk sajt. Hans König (Cunningham) var som chef för ett skepp inblandet i Kalmarkriget. Månde kanske "Könningshamn" i Torhamn varit hans tillhåll. Troligen inte får man väl säga - men vem vet!
Mvh/Göran

"HEKSEBRENNEREN JOHN CUNNINGHAM

John, som er en av våre eldste identifiserte forfedre og våre barns 8. tippoldefar, tilhørte den skotske klanen Cunningham, som stammer fra det nordlige Ayrshire i Skottland. Hans etterkommere slo seg ned i Sogn og noen av dem havnet etter hvert i Årdal.


Navnet kommer av det keltiske navnet MacCuinneagain, og våpenskjoldet var en enhjørning. Klanens motto var "Over fork over", og henspiller på den gang i år 1050 at en Cunningham reddet den skotske konge Malcolm III ved å skjule han i høyet.

Johns fødselsdata og opphav er usikre. At han var skotsk og av Cunningham-klanen er sikkert, men jeg har ikke funnet ut noe mer om hans opphav.

Som vanlig på den tiden ble navnet hans skrevet på mange forskjellige måter, bl.a. finner vi versjoner som Hans Kunningham og Johan Kønig. (Det bibelske Johannes er opphav både til navnet John og Hans.) På folkemunne i Finnmark ble han kalt "kong Hans", og dette kan nok antyde noe om hans personlighet og virke som lensmann i Finnmarken.

John var først i tjeneste hos den engelske konge Jacob 1. (Jacob 6. i Skottland), men kom i dansk tjeneste i 1603, "bestillet for 300 Riksdaler, at lade sig bruge til Lands og til Vands" da han av Jacob ble anbefalt ("by our request and recommendation") som ekspedisjonsleder for Christian 4.´s ekspedisjoner til Grønnland og Nord-Norge. Jacob og Christian var svogere og godt forlikte, og John hadde allerede på dette tidspunkt erfaring som skipsfører i arktiske farvann.

1605/06 var han skipshøvedsmann på en ekspedisjon til Grønland. Dette var det første besøket på Grønland siden en ekspedisjon under Christian 1. Båtene som deltok var "Trost", "Løven" og "Marekatten", og John førte den førstnevnte. De startet fra København 4. mai 1605. Denne ekspedisjonen gjorde grundige oppmålinger av kysten og brakte eskimoer og mineraler tilbake til København. Mineralene ble feilaktig antatt å være sølvmalm. En ny ekspedisjon ble snart utrustet, denne gang med fem skip og nå under ledelse av Godske Lindenov, mens John førte skipet "Løven".

Etter disse ekspedisjoner fungerte John som skipssjef i den danske Flaade, hvor han var involvert i flere operasjoner til sjøs, bl.a. under Kalmarkrigen (1611 - 13) mot Sverige.

I 1619 kom han til Finnmark som høvedsmann hos Christian 4. og ble kommandant på Vardøhus festning. Senere ble han utnevnt til hovedlensmann for Vardøhus len og Finnmarken. Denne posisjonen beholdt han i 32 år. Han ble "forlened med Finnmarkens og Vardøhus Len, hvilket han havde i 32 Aar, inntil han blev befalede at udlevere Lenet til Jørgen Friis" i 1651, hvoretter han reiste tilbake til Danmark og herresetet Gjerdrup på Sjælland, som var fødestedet til hans siste kone, Ellen Hundermark. Der døde han og der ble han gravlagt, men selve gravplassen ser nå ut til å være slettet.

I de siste årene i Vardø ble Cunningham assistert av Knud Jenssen Ørbech og dennes bror, Cunninghams svigersønn, Hans Jenssen Ørbech.

Under tiden som lensmann i Vardø, satte han i gang flere hekseprosesser, med pisking, andre former for tortur og bålbrenning, og han rapporterte om flere henrettelser til kong Christian 4. Disse prosessene var nok nøye innstudert av kongen, som alltid hadde utvist stor interesse for nordområdene av sitt rike. Dette viste han både da han i 1599 reiste anonymt langs Finnmarkskysten som "Generalkaptein Christian Frederiksen", i fredsavtalen etter Kalmar-krigen og ved å iverksette heksprosessene. Grensene mot Sverige og Russland var jo ennå ikke klart fastsatte i dette området, og det gjaldt derfor å sikre så mye av landet som mulig for den dansk/norske kronen og å statuere kronens makt. Og en maktdemonstrasjon ble hekseprosessene under både Cunningham og hans for- og etterkommere, og i underkant av 100 personer måtte bøte med livet før 1600-tallet var ute. Det var en stor blodtapping i et fra før tynt befolket område.

John hadde vært gift med en ukjent kvinne før ekteskapet med Ellen Hundermark. Christian 4. har notert i sin dagbok for 9.mai 1609: "Drog jeg fra Fredriksborg til Kronborg og var samme Dag til Hans Kønings Bryllup". Men hvem han giftet seg med denne dag, er ukjent.

Datteren Christine var født utenfor ekteskap, men hun ble lyst "i huld og kjød" på et ekstraordinært tingmøte i Vardø 28. nov. 1649. Dette betydde at Christine ble godtatt som Cunninghams rettmessige datter og fikk full arverett. Bl.a. fikk hun på samme tingmøte full disposisjonsrett over Cunninghams "kjøbstegård" i Helsingør. Christine var da allerede gift med før nevnte Hans Jenssen Ørbech.

Sønnen Jacob var også "uekte".

Gjennom ekteskapet med Ellen Hundermark fikk John kontrollen over det gamle herresetet Gjerdrup i Flakkebjerg i Vestsjælland, og han er gravlagt på godsets kirkegård ved Eggeslevmagle kirke, sammen med mange representanter for familien Hundermark.

John og Ellen skjenket en prekestol til Vardøhus kirke. Denne kan sees på Vitenskapsmuséet i Trondheim, og inneholder våpenskjoldene til dem begge og inskripsjonene "F Ehlen Hundermark 1625", "Hans Koningk" og "Mit Haab til Gud allene".

Jon Olafson, som var sjømann og soldat fra Island, beskrev Cunningham i 1616 som: "...en merkelig personlighet, spesielt når han er full".

Kilder :

Grønlands hist. Mindesmærker III, 670 ff.
H. D. Lind, Kristian IV og hans menn på Bremerholm 1889 s. 166 f.
R. Hagen, Universitetsbiblioteket v/UiT, 1999
Collins Samlinger, Embedskalenderen bind V, IX og X"

[Göran Johansson]

En sajt med en Blasius Koenig:
 
http://www.bowercommunity.com/homestead/germarr12.htm
 
German Marriages 1651-1901
BAUER, M. Eva Marr 1777 Bade Mosb Freude Blasius KOENIG

[Göran Johansson]

På Riksarkivet i Stockholm finns bl.a. följande:
 
Kungl. Maj:t
 
En skrivelse från Blasius König - Erik Dahlbergs samling dat. 1693
 
Skrivelser fr. Tomas Cummingham 1683 två, 1689 en och 1692 en.
 
Enskilda samlingar
 
Autograf från Cunningham fr. Cittau 1642
 
Alexander Cunningham, överste i sv. tjänst 1636 i Oxenstiernas samlingar
 
Georg Cunningham, överste i sv. tjänst 1625 i Oxenstiernas samlingar
 
William Cunningham, utan årtal i Oxenstiernas samlingar
 
Kryddkrämaren i Stockholm Thomas Cunningham f. 1642.