Äldre inlägg (arkiv) till 12.7.2002

[Ingrid Wikberg]

Bland mina rötter finns Hanna Taleman KRUM som ska vara född i slutet av 1640-talet i Kyrkfalla socken, Skaraborgs län.Hon var gift med Anders Blomensköld f.1646 i Appuna s:n. Han var född Blom men adlades år 1688 av Karl XI. Blomensköld avled 1702. Deras son Anders f.1678 är min anfader. Jag undrar om någon har uppgifter att komma med om Hanna Krum och hennes familj, släkt etc. Har bara hennes namn, allt annat är ?

[Anita Hultgren]

Jag har en Hanna Krum i mina papper. Hennes syskon var födda 1635 till 1638 så det kan stämma. Hennes föräldrar var Mårten Taleman Krum, född förmodligen i Ingermanland. Död 1650 i Spännefalla, Kyrkefalla Tibro. Han var militär. Hustrun och modern till barnen hette Brita Svensdotter.  
hälsn. Anita Hultgren

[Ingrid Wikberg]

Hej Anita! Det verkar ju stämma. Du får gärna fylla på med mera uppgifter om föräldrarna och syskonnamn etc om du har.Detta med militär, länkar samman personerna.  
Hannas make Anders Blomensköld  var kavalleriofficer och avled under tjänstgöring i Dorfsnicki, Polen  år 1702.
Anders & Hanna fick sju barn; de fick gården Källeryd i någon sorts förläning, ett lån från staten till aktiva krigare,och de bodde där från omkring 1690. Släkten fick lämna gården efter att sonen Bleckert(f.1688) som fick överta gården, dog 1762.Han var den siste aktive militären?

[Anita Hultgren]

Hej Ingrid! Mårten Taleman Krum var sergeant vid Jesper Andersson-Cruus Regemente. Han var kapten vid Johan Ban?rs Regemente Östgöta Fotfolk från Östergötland år 1622, kapten vid Bengt Kafles Regemente från Jönköpings Län år 1623, lötjnant vid Johan Henriksson-Reuters Regemente för Västergötland 1627-1629, kapten vid Jöran Johansson Ekeblads Regemente från Västergötland år 1631, kapten vid Västgöta-Dals regemente 1632-1641 och kapten vid Skaraborgs Regemente 1641 och framåt. Om Brita Svensdotter vet jag ingenting. De hade i alla fall barnen Margareta f. 1635 i Spännefalla, Kyrkefalla, Tibro, Gustav (som jag härstammar från) f. 1636 i Spännefalla, Hanna (som jag inte vet något mer om än namnet) och Elisabeth f. 1638 i Spännefalla.  
mvh
Anita Hultgren

[Janet Henriksson]

I min släkt har jag namnet Krum.
Peter Krum f. 1771, Dragon i Aneboda. Bodde på Kramphults Dragontorp.
Sonen Mattias Krum f. 1815, Husar i Väckelsång. Bodde på Husartorpet no.33 under Hönseryd.
Så min mmm Thilda Krum f. 1857
Samtliga Kronobergs Län.(G).
Hör dessa till Krumsläkten eller?
Hoppas så att någon har någon information om detta, eller någon av personerna.
MVH
Janet

[Ingrid Wikberg]

Anita&Janet!
Anita, tack för informationen. Det skall bli kul att se vad som mera kan hittas.Eller om någon redan sitter med kunskaper och läser om Krum, kan ge bidrag....
Janet!, Själv kan jag tyvärr inte ge någon som helst uppgift om släktskap mellan dessa Krumare till dig-hoppas någon annan kan ge tips!

[Anders Brissman]

Ingrid och Anita
 
Släkten Krum från Kyrkefalla finns ju i en utredning från cirka 1970, gjord av Brynolf Svensson från Trollhättan. Se även inläggen på Kyrkefalla socken.
 
Mvh Anders

[Pirkko Lencker-Mattsson]

Krum-ättlingarna
Urban Bäckström efterlyste en gång källa till uppgift om att Mårten Krum besökt Tjocka Saras bordell i Stockholm år 1618. Om hans förehavanden med Margreta Hendrichsdotter från Rutvik i Västerbotten och Sara Simonsdotter, Tjock Sara, från Kimito i Finland kan man läsa i Stockhols stads tänkeböcker 4.11.1618 - 5.6.1619. Mårten sägs vara en gift soldat. Det finns förrestän en bok av Åke Eriksson Från Olaus Petri till Tjock Sara med en bra beskrivning om Tjock Sara. Alla kunder från tänkeböckerna nämns dock inte.
22.7.1618-27.11.1619 dyker Mårten/Marthen Krum/Krumb/Krumm/Tademan/Talman/Tallman/Trautman/
Trummel upp flera gånger angående några sablar från Narva.
I juni 1619 klagar Knut Kråka att Mårten Krum på Mårten Weiwisers kellar welat gifua honom hugg, och sagt der kompt der teuffel, och skakade åt Knut wärian. Ett av vittnen Jacob Ross berättar att Mårten sagt ist datt nicht ein dufuel. Var Mårten tysktalande? Namnet Talman användes för tolkar.
Jag har inte läst boken av Brynolf Svensson. Finns det där uppgifter om Mårtens bakgrund?
Undrar
Pirkko Lencker-Mattsson

[Johan Ström]

Pirkko
 
Brynolf S har funderingen på ursprunget till Mårten som kommande från Ingermanland genom följande skrivning jag kopierar från Boken:
 
Carl Talman
 
Carl Talman född troligen 1647. Ur N.K. Grotenfelt: anteckningar om indelta dragoner i Östra Finland 1644 - 1721, Hfors 1940, har följande uppgifter om honom hämtats.
 
Mönstring med Finska landtdragonerna hölls i Vaxholm i juli 1721 av fältmarskalken Carl Gustaf Ducker. Enligt mönstringsrullan var Carl Talman Ingermanländare, korpral, 47 år och hade 16 tjänsteår.
 
Namnet Talman är intressant. Kaptenen vid Skaraborgs regemente. Mårten Talman Krum i Kyrkefalla,  som förutom var kapten vid Västgöta Dals regemente kallas enl. A.  Noreen:  ”Ur Hallands regementes personhistoria 1625 - 1910” i  ”rullorna även för Talman och skriver själv dels Talman, dels Morthen Talleman”. Man kan fråga sig, om kapten Mårten Krums hemort var Ingermanland.
 
Johan Ström

[Urban Bäckström]

Det är mycket intressanta uppgifter som Pirkko L-M meddelar ovan! Jag har länge sökt en förklaring till namnet Talman och uppgiften av namnet användes på tolkar är spännande. Likaså kopplingen till Narva och att Mårten K tydligen var tysktalande. Brynolf Svensson, som jag personligen har träffat, spekulerade i Mårtens härstamning, tyskbaltisk, holländsk, skotsk, polsk? I en husförhlängd i Kyrkefalla nämns om en av mina Krum-förfäder att han var av judisk (!) härkomst. Kanske kan Pirkkos uppgifter vara en trådända att nysta i?
Mvh
Urban Bäckström, Mjölby

[Pirkko Lencker-Mattsson]

Tack Johan och Urban!
Jag har också Grotenfelts Anteckningar om indelta dragoner i Östra Finland. Enligt personregistret var Carl Talman född 1674 och tjänat sedan 1708. I bästa fall skulle hans farfar kunna vara Mårtens far men det är litet svårt att veta hur man skulle kunna avancera vidare. Har en förteckning över borgare i Narva 1640 och bland dem finns det inte varken Talman eller Krum.
Enligt Familysearch föddes 1610 i Giresta en Eric Olofsson Krum, gift 1638 i Skillinge och död 1668 i Litslena, alla orter i Uppsala län. Eric blev präst men namnet Krum är ju inte något typiskt prästnamn utan liknar mera soldatnamn.
Enligt Familysearch föddes en Marten Krum 1628 i Stockholm, inga ytterligare uppgifter finns. Han skulle ju kunna vara en brorsson till vår Mårten!
Men för att återgå till sablarna och Narva försökte jag se vilka förband som eventuellt figurerade i Narva 1618 och hittade bl a Jakob Mac Duwalls kompani i mars 1618 som i Sverige antagits i den mening att begifva sig till muskoviterna men hejdades av kungens sändebud i Nöteborg och sändes tillbaka till Narva. Efter en avstickare till Reval skickades de åter till Narva där kompaniet avvecklades på icke känt sätt men redan den 2 maj var Duwall i Stockholm (Mårten dyker upp i Tänkeböckerna första gången i juli 1618). Duwall satte upp en ny kompani och sändes i december 1618 till Östergötland men kommenderades i mars 1619 tillbaka till Stockholm (inga domstolshandlingar för Mårten 7.12.1618 - 26.4.1619, han dök inte heller upp i april utan först vid rättegånden i juni).
Man får nog vada genom både Duwalls rullor och alla de rullor som vi vet att Mårten figurerar i för att se om det kan finnas några uppgifter om hans härkomst.
Urban, jag skulle vara mycket tacksam om Du kunde maila eller posta över uppgifter Du har om Mårtens eskapader i Kyrkefalla som Du nämnt på annat håll (med källhänvisning om möjligt). Mårten börjar kännas nästan lika intressant som en av mina förfäder som eventuellt hängdes för gömmande av upphittad vrakgods. Det som är extra pikant i Mårtens fall är att hans ättling (min man) så här många århundranden senare fastnat för en anna Kimitotjej (dock inte tjock) d v s
Pirkko

[Urban Bäckström]

Hej Pirkko!
Jag skall hem till Kyrkefalla till pingst och skall då försöka rota lite i papper som finns i mitt föräldrahem. Där finns bl a avskrifter ur domböckerna från Kåkinds härad; det är i en sådan bok som Mårten förekommer i historien med glasmästaren från Hjo.
Mårten Krum tycks ju ha varit i Narva cirka 1618 och kan ha varit med Jacob Mac Duwall (som jag f ö också härstammar ifrån men på min farfars sida; Mårten är min morfars förfader). Brynolf Svenssons ena teori, att Mårten var skotte (Martin Crum eller McCrum) kan alltså vara möjlig. Han kan ha följt med McDuwall till Sverige f v b Narva etc etc.  
Det är också intressant att notera :-), att Mårtens upplevelser med Margareta Henriksdotter och tjocka Sara uppenbarligen fastnade i Mårtens minne. Två av hans döttrar hette så, d v s Margareta (gift Hammardahl/Hammarhjelm) och Sara (gm kvartermäst Anders Matsson i Språttebo, Kyrkefalla sn).
Kanske är vi nu äntligen Mårten Krums förflutna på spåret! Tack vare Dig Pirkko, som hittat ett par nycklar.
Mvh
Urban

[Pirkko Lencker-Mattsson]

Tack Johan för mailade uppgifter och Urban för eventuell koppling till Duwall!
I Familysearch hittar man en Sarah Crommert som sägs vara född i England 1650 och som skulle kunna bli intressant. Jämför med Mårtens dotter Sara!
I Riksarkivet hittade jag en gång följande uppgifter om hemmanen i Västergötland: Anders Blomensköld gift med (Hanna) Krum, dotter af kapten Mårten Krum och Brita Svensdotter. Kapten Krum fick 3.4.1647 i donation 1 1/4 hemman Spenfalla och Laggarebro i Kyrkefalla socken i Westergötland, hvarå hans enka 25.3.1662 fick konfimation och mågen Anders Blom 10.6.1684 förlängning. (Anders Blommenskölds egenh. ansökan, Biographica, band B.12 Riksarkivet. Denna ansökan kunde dock inte finnas på riksarkivet. Bandet som innehåller Blomenschiöld har nu beteckning B 31 a).
Mårten verkar ju ha dött före 1651 och först 1662 fick änkan konfirmation på hemmanet. Hon bör ju ha dött före 10.6.1684 när Anders B. fick förlängning, men kan alltså ha dött åtskilliga år tidigare.
I Kongl. Svea Livgardes historia, del III:2 kan man på s. 584 finna uppgifter om att soldater från Adam Rikard De la Chapell?s (14 ggr) och Jakob Mac Duwalls kompani (7 ggr) var inblandade i en hel del fall i rådstugurätten år 1618. Duwall var enligt tänkeböckerna kapten vid Filip von Mansfelds hovregemente.
Lycka till med fortsatta forskningar och ha en bra helg!
Pirkko

[Johan Ström]

Hej Urban historien om Mårten och Glasmästaren enligt Brynolf Svenssons forskning.
 
Härefter följer utdrag ur rättegångsprottokoll vid Kåkinds häradsrätt beträffande skilsmässomålet mellan Mårten Krum och hans första hustru Svendborg Månsdotter.
 
Vid Kåkinds häradsting den 20 Oktober 1623 ställes för tingsrätten Sven Jeansson från Hjo, en glasmästare, för ett rykte han var kommen uti för välaktade Krummens Hustru, Svendborg Månsdotter benämnd, vilket rykte sålunda kommit igång.
Av denna tingsransakan framgår, att Mårten Krum föregående år på sommaren var i tjänstgöring i Liffland, Då lät hans hustru Svendborg Månsdotter kalla till sig förutnämnda glasmästare Sven Jeansson ifrån Hjo att göra några fönsterfästen och några fönster förfärdiga. Nu kom han dock till henne emot kvällen och blev där över natten.  
Dagen där på gjorde han 8 fönster färdiga och blev så kvar även den natten. Om morgonen den tredje dagen stod han upp och ämnade drag sin färde. Men hustrun ville ej släppa iväg honom fastande ifrån sig utan gav honom något brännvin och sedan frukost. Sedan drack han sig drucken och blev så kvar den tredje natten och om morgonen den fjärde dagen for han sig kos.
 
Samma år vid Olsmässotiden ( 29/7 1622) kom kapten Krum hem ifrån Liffland. Han frågade då sin landbo  ( arrendator) Måns i Spännefalla och de andra bönderna där på gården, huru det hade varit i hans hus under hans bortovaro. de svarade Icke annat än väl. varöver han blev så glad och belåten, att han bjöd dem på riklig undfägnad. Ock glasmästarens besök hade ingen då att tala om.
Nästa sommar 1623 beslöt Mårten Krum, att själv övertaga gårdsbruket, varför han sade upp sin arrendator, att avflytta och inrymma gården till kaptenen helt och hållet. Då begynte Måns och hans barn ymbla och uppväcka grovt tal, att förbemälte glasmästare skulle ha besovit kaptenens hustru under sitt besök förra sommaren.
När nu detta relaterades inför tingsrätten, kallades bemälte landbo Måns fram och tillfrågades, varför han och hans barn hade utspritt detta fula rykte om att kaptenens hustru skulle härutinnan varit brottslig. Vidare tillfrågades han, om han kunde frambära lagliga skäl, bevis och instumenter för att detta sitt påstående bevisa. Sade han då, att bemälta glasmästare låg där tre nätter i rad och han släppte sin häst i min beteshage och lät den avbeta vad där var. Och då jag och mitt sällskap sågo, att han intet ville draga sin väg, började vi tänka något och gingo vi till och stodo under (invid) väggen till stugan, där han och kaptenshustrun lågo och finge vi höra några ord, och skedde detta den andra natten.
Sedan berättade Måns inför tingsrätten, huru han och några andra även tredje natten hade stått på pass vid stugväggen, och det var den natten då glasmästaren varit överst drucken och låg i sin säng och pustade. De hörde då hur kaptenshustrun, som låg i sin säng körde ut pigorna och tillsade dem att låsa dörren. Sedan ropade hon flera gånger på drängpojken, Axel benämnd, i mening att han också skulle gå ut men han vaknade intet. De hörde då glasmästaren säga Han vaknar intet om vi så körde med häst härinne. Sedan hörde Måns att glasmästaren steg upp ifrån sin säng och gick till hustru Svendborgs säng, och hörde de honom säga  sängen är så trång och stackot (dålig), menades han troligen härmed hustru Svendborgs säng, Svarade hon därtill att hon skulle tocka (flytta) sig bättre upp. Sade hon än ytterligare: jag vill så gärna hava ett barn! vartill glasmästaren skulle hava svarat:  det skall snart vara beställt! - Till sist hade Måns hört hur sparlakandet drogs för sängen.
Sedan Måns berättat detta, frågade domaren , om han hade några vittnen härtill. Svarade Måns att han hade inga mer än sina barn samt grannpigan Ingeborg Larsdotter. Dessa var emellertid övermaga ( omyndiga) och således ej vittnesgilla.
tillfrågades så hustru Svendborg , om detta vore så tillgånget, som Måns berättat och om hon kört ut pigorna ur stugan. Hustrun Svendborg, att hon väl visat ut pigorna och tillsagt den att lägga sig i andra stugan, men i samma stuga(rum), som Hustru Svendborg låg , fanns också sovande drängen och pojken Axel, vilka legat där alla tre nätter som glasmästaren varit där. - Måns invände härtill, att drängen inte legat i stugan varken dessa nätter eller andra nätter under sommaren, utan legat på stallrännet.  
Hustru Sendborg sade att detta tal var lögn, drängen hade aldrig legan på något stallränne, åtminstone inte under sin Spännefalla tid.
Sedan således båda parter nu yttrat sig, tillspordes häradsnämnden vad den bildat sig för uppfattning i detta mål. Nämnden ansåg det egendomligt, att det ej sports något härom, då kaptenen var hemkommen och särskilt frågade Måns och sina grannar hur det tillstått i hans hus under hans bortovaro. Då hade såväl Måns som de andra enhälligt sagt och intygat att allt gått skickligt och rätt till. Det var först nu, då kaptenen beslutat att själv övertaga gårdsbruket och dymedels uppsagt och utvräkt Måns , sin landbo, som denne börjat utsprida det onda rykte om hustru Svendborg. Dessutom hade Måns ej påkallat några vittnen bland sina gårdssbor och andra att avlyssna glasmästarens och hustru Svendborgs samtal i stugan: han hade endast tagit med sig sina barn och bemälta pigan Ingeborg, vilka nu ej ens vid tinget tillstädes. Därjämte nekade såväl hustru Svendborg som glasmästare Sven Jeansson alldeles till detta påstådda lägersmål. Det var alltsammans ett lögnaktigt tal och ett obevisat rykte.
 
TR beslöt att detta mål skulle uppskjutas till nästa ting och skulle Måns då ha instämt de vittnen han ville åberopa för att få sin anklagelse mot hustru Svendborg lagligen styrkt.
 
Kapten Krum protesterade mot detta Tr: utslag och begärde att glasmästare Sven Jeansson måtte åläggas att han till nästa tingskulle fästa lag, vilket glasmästaren också självbegärde. detta innebar att glasmästaren skulle själv avlägga värjemålsed på att han var oskyldig till anklagelsen och att han skulle ha med sig ett bestämnt antal bofaste och ärlige män, som edligen intygade att de med sin kännedom om den anklagade voro övertygade om, att han var oskyldig och hans ed voro honom ren och till intet men.
Kunde han själv gå denna ed och skaffa sig laggärdsmän, så blev han lagligen frikänd från anklagelsen. - Anledningen till denna kapten Krums begäran sade han vara den, att han aldrig erfarit annat med sin hustru Svendborg an trohet och det som ärligt och gott vore, dessutom ville han ha så snart slut på målet som möjligt. Under alla förhållanden och med tanke på att kaptenen vilken dag som helst kunde inkallas till krigstjänst och sådeles det vore ovisst om han kunde närvara vid nästa tingssamanträde, så ville han nu bestämma, att hur målet än avlöpte så skulle hans bo stå oskiftat tills han själv återkomme och kunde närvara vid eventuell bodelning.
 
TR beslöt i enlighet med Kaptenens yrkande och återkallade sitt beslut om att Måns skulle infinna sig med sina vittnen. Istället beslöts att glasmästaren Sven Jeansson skulle vid nästa ting fästa lag tillsammans med 11 laggärdsmäs, som av TR godkändes, för att freda sig för den av Måns gjorda beskyllningen begånget lägermålsbrott.
 
Vid nästa ting den 11 maj 1624 inställde sig glasmästare Sven Jeanssn tillsammans med 11 Hjoborgare, vilka samtliga av Tr godkändes och erkändes som redeliga och bofasta män och dessa avlade sin ed tillsammans med glasmästaren som räknades som den tolfte.  
 
Därefter resolverade TR att samma Sven såsom kaptenens hustru Svendborg voro för samma rykte helt frisagda och för allt eftertal fredade. Och Måns som dem sådant ärerörigt tal övertyga ville och icke göra kunde blev sakfälld efter tingsmålsbalkens kapitel 20 till att böta 40 mark smt till treskiftes.
 
Därmed var således detta mål avgjort och Måns hade fått sig en god läxa att hålla sin tunga i styr. 40 daler smt var i alla fall en hel förmögenhet på den tiden.
 
 
Johan Ström

[Urban Bäckström]

Först ett tack till Johan, som återger domstolsprotokollet om Mårten Krums affär med glasmästaren i Hjo. Historien kanske inte var så dramatisk, men man kan ju alltid undra. Ingen rök utan eld.
I vilket fall som helst blev äktenskapet mellan Svenborg Månsdotter och Mårten Krum upplöst, om genom S:s död eller på annat sätt är mig obekant. Därefter var MK gift möjligen två gånger; i det sista äktenskapet med Britta Svensdotter, om vilken Pirkko hittat uppgifter med anknytning till familjens ägande av hemmanet Spännefalla i Kyrkefalla socken (Skarab). Enl Pirkko torde Britta Svensdotter ha avlidit senast 1684 men BS återfinns i mantalslängden ännu 1690.
 
MK hade sex, kanske sju kända barn, samtliga förmodligen i giftet med BS: Margareta, Sara, Elisabeth, Hanna och Gustaf och troligen också den Birgitta Mårtensdotter Krum, som var gift med befallningsmannen Bryngel Månsson. Ett sjunde barn dog i späd ålder tre veckor före jul 1641. Dödsfallet finns omnämnt i Kåkinds härads dombok 18 sept 1643; barnet blev under sömnen kvävt till döds av sin amma (båda två låg i samma säng). I domstolsprotokollet nämns också, att BS hade en syster i Stönstörp, med vilket förmodligen avses Stenstorp mellan Falköping och Skövde. Går det att belägga någon NN Svensdotter i Stenstorp omkr 1640, är det kanske en ledtråd till Brittas härkomst?
Vid samma ting 18 sept 1643 blev f ö Krums tjänare Per Andersson sakfällt för att han lägrat löskekonan Marit Esbjörnsdotter.
 
5 juni 1646 (Kåkinds härads dombok) är MK invecklad i en process med kapten Lars Månssons arvingar angående 50 daler kpm, som MK påstås ha lånat av LM. MK bedyrar dock att han aldrig behövt låna dessa pengar, med sin ed så högeligen bepliktade på all sin salighets vägnar uti denna värld och hans förväntade evighet och att Gud skulle giva tecken androm till eftersyn och ..?.. låta komma eld och brand uti hans gård och uppbränna honom, hans hustru och barn och allt de ägde ..?.. om han inte hade rätt berättat.
MK kunde tydligen vara mycket vältalig och häradsrätten trodde också på honom, helst emedan han och på sitt ärlige, manhaftige ämbetes vägnar är till en åtskillnad ära uti högre grad och trovärdig eminens än gemen vara (knölig svenska, men det står så).
 
Och så till sist, den där Sara Crommert borta i England som Pirkko spårat upp. Henne vore det intressant att få veta mer om! Hon är nog ett starkare kort än den andra Sara, dvs den tjocka.
 
Mvh
Urban

[Pirkko Lencker-Mattsson]

Hej Anita!
Du uppgav i Ditt inlägg 2002-02-02 att Mårten Taleman Krum var sergeant vid Jesper Andersson Cruus Regemente. Detta var nyhet för mig. Har Du något årtal?
Det blir allt tydligare att jag måste börja rota på Krigsarkivet. Tyvärr är det inte bästa årstid för släktforskning just nu men det vore bra att ha alla uppgifter samlade när jag väl har tid att gå dit.
Hälsningar
Pirkko Lencker-Mattsson

[Anita Hultgren]

Hej Pirkko!
Mårten Taleman Krum ska ha varit sergeant vid Jesper Andersson Cruus Regemente 1615, enligt MR 1615/24.Dessa uppgifter har jag fått av en släkting som forskat och enligt honom kommer namnet Krum säkerligen från Crommert. Han ska vid något tillfälle i början av karriären stå som Teleman (Crommert).
Hälsn. Anita

[Pirkko Lencker-Mattsson]

Tack, Anita!
Det blev lektyr för denna kväll också! Jesper Andersson Cruus Regemente verkar figurera på flera ställen i Kungl. Svea Livgardes Historia, III:1, åren 1611-1632.  
Hälsn. Pirkko

[Pirkko Lencker-Mattsson]

Hej Urban!
Du ville häromdagen satsa en krona på Sara Crommert. Hur mycket vill Du satsa på nåsta uppslag? Tack vare Anita kan man koppla Mårten Taleman till samma områden som ett skotskt infanteriregemente. I början av september 1613 stod tre regementen klara i Stockholm för att förstärka De la Gardie i fälttåget mot Ryssland: Jesper Andersson Cruus?svenska regemente samt överste Patrik Rutherfords och Reinhold Taubes utlänska regementen. Cruus?och Rutherfords regementen gjorde efter ankomsten till Finland myteri och blev kvar i trakterna mellan Viborg och Nyenskans till åtminstone februari 1614 (mina ursprungliga hemtrakter på Karelska näset). I Reinhold Taubes regemente, som via Reval fortsatte mot Ryssland, ingick två f d Rutherfordska kompanier. I oktober 1614 var Cruus en av dem som fick fullmakt för att inleda fredsförhandlingar med ryssarna. Sommaren 1615 sände man utländska trupper från Narva till Pskov. Har inte hunnit läsa så noga för att se om Rutherfords trupper var inblandade. Rutherfords skotska (på ett annat ställe stod det engelska) regemente var i juni 1612 i Lidköping och juli 1612 i Småland där man stred mot danskarna.
Nu får vi hoppas på att det finns rullor över Rutherfords skotska regemente för att se om Mårten finns i dem!
Att Brita Svensdotter skulle ha dött före 1684 var bara en hypotes. Anders Blomensköld har naturligtvis kunnat få överta gården i Spännefalla medan hon ännu levde.
Hälsningar
Pirkko

[Anita Hultgren]

Heja på Pirkko! Det här börjar verkligen bli spännande tycker jag.
Hälsn. Anita

[Urban Bäckström]

Hej Anita, Pirkko och alla andra Krummens ättlingar!
Håller med Anita! Nu börjar det bli spännande. Hoppas Rutherford hade ordning på sina papper!
Mvh
Urban

[Ingrid Wikberg]

Heja Pirkko och även ni andra Krum-ättlingar!
Jag blir alldeles faschinerad över hur historien utvecklas. Och imponerad över allt letande i gamla  handlingar. Det känns som att läsa en detektivroman - fast bättre!  
Jag håller tummarna att du hittar fram till själva början -i Skottland?
Mvh,
Ingrid

[Pirkko Lencker-Mattsson]

Hej alla Krum-ättlingar!
Tack för uppmuntrande ord men vi kan inte ännu ropa BINGO. Jag har bläddrat genom Kungl. Skaraborgs regementes historia del I i kväll. Här figurerar också Patrik Ruderfort (bör vara Rutherford enligt Svea Livgardes historia och Elgenstjerna) tillsammans med Jesper Andersson Cruus?regemente, visserligen med något avvikande uppgifter om tider och platser. Det framkommer vidare att de utländska regementen värvats under danska kriget (1611-1613. Stora delar av Patrik Ruderforts regemente engelska knektar var inkvarterade i Västergötlands städer, varest borgerskapet skulle hålla soldaterna med härbärge, säng, ved och ljus, medan konungen skulle betala kosten.
Tyvärr finns det varken i Svea Livgardes eller Skaraborgs regementes historia en enda rulla som källa. Man hänvisar till militieräknmingar, Riksregistratur osv och risken finns att det endast finns styrkesbesked och liknande i dessa.  
Men man kan ju aldrig vara säker på...
Med gemensamma krafter kan vi nog lösa gåtan.
Pirkko

[Urban Bäckström]

Hej alla krum-ättlingar!
Kanske en ledtråd: titta på www.cursiter.com/Cromarty.txt
Där finns en radda uppgifter om personer med namnet Cromarty/Cromertie. Ganska många av dessa bodde på Orkney, South Ronaldsey, där den förste C i födelselängden omnämnes 1624. Omkr 1660 föds många gossar på South Ronaldsey, söner till Alexander, John, Patrick, Edward och Duncan. Gossarna har det gemensamt, att de alla döps till Martin. Medlemmar av släkten hette f ö bla Margaret (vilket ju inte är ovanligt) och många män hette Magnus.
Mvh
Urban

[Urban Bäckström]

My research indicates that all people with the name Cromarty are related and that the name began around 1450 with a John Urquhart who went to South Ronaldsay, Orkney. He would have been known as John O'Cromarty, which is still the tradition in Orkney, with the O' eventually dropped. Old Cromarty headstones show the three boars heads, the crest of Clan Urquhart. The current Urquhart Chief has officially recognised Cromarty as a sept of Clan Urquhart. I would be pleased to hear from other Cromartys.
 
Ovanstående har jag hittat när jag via den suveräna sökmotorn alltheweb sökt på namnet Cromertie. Jag återkommer med mer upplysningar.
Mvh
Urban

[Urban Bäckström]

During genealogy research, I found that one of my ancestresses Alida Thomasdaughter Crommetie (1671-1749), Bergen, Norway is mentioned to be of ancient Scottish nobility family. Several spellings occur in the records of Bergen (a o Crometi, Cromety, Crometie) In Orkney records I see cromertie, and cromerty. The Norwegian-Danish spelling without r is natural as the r is not pronounced. Her Father Thommes Crommetie was buried 1734 inside the Cathedral (a nobility privilegiie). I have not yet been to Bergen to investigate if there are any tombstones left or any coat of arms, there. But I will within the next year, as it is only 2 hours by air from Uppsala, Sweden where I live.
From other sources I have experienced that Two Cromartys emigrated from Orkney to Bergen: William Thomason C (1631) and Thomas C (1639).
 
Detta har jag också hittat, skrivet av en Lars Maersk Hansen i Uppsala (det föregående var skrivet av en Susan Cromarty).
Det kan kanske löna sig att kontakta Lars och höra vad han kommit fram till? Och är det någon som vet om det finns någon skotsk motsvarighet till Elgenstierna?
Mvh
Urban

[Pirkko Lencker-Mattsson]

Hej alla Krum-vänner!
Har just återvänt från en 12-dagars cykeltur i västra Skottland. Sista cykeldagen snubblade jag på en bol Scots Kith&Kin, A Guide to the Clans & Surnames of Scotland. För namnen Crum och Croom finns uppgift om distrikt Benderloch och hänvisning till klanen Macdonald och en av 99 rutor på kartbladet i boken. Vår cykeltur hade gått även genom detta område som bl a omfattar ön Arran Ett omen kanske?
Efternamnet Cromb har hänvisning till Crum och till klanen Macdonald to Gordon och på detta ställe hänvisar man både till samma område som ovan plus ett annat i närheten av Aberdeen.
Även min man som är en Krummare blev intresserad och hittade i en databas för skotska klaner både Crum och Cromb med hänvisning till Gordon. Om denna Gårdon-klan nu skulle bli den rätta skall rutorna i dräkterna vara blåa och gröna med en tunn gul ruta.
Hans brackade på mig även en 838-sidig bok The Surnames of Scotland som jag får botanisera mig i. Det var tur att cykelturen redan var slut så jag slapp dra denna bibel upp i höjderna i Western Highlands.
Vi får se om böckerna är till nytta när hösten kommer och tid finns för besök i Krigsarkivet.
En skön sommar önskas alla av
Pirkko Lencker-Mattsson

[Urban Bäckström]

Hej Pirkko!
Intressanta rön, som Du har med från Skottland. Men jag tror inte, att vi skall söka våra eventuella skotska rötter i några släkter som heter Crum ellr Cromb; min teori är att vi skall följa spåren efter namnet Cromerty eller Crommertie.
Mvh
Urban

[Pirkko Lencker-Mattsson]

Hej Urban!
Jag ser att Du satsar på Orkney-öarna som Cromarty-släkten kommer ifrån. Namnen i Skottland verkar ha skrivits i ett otal varianter. I någon av böckerna (kommer inte ihåg om det var Skotsk lexikon eller någon av klanböckerna) stod även under ordet/släkten? crom/Crom något om Cromerti eller liknande.  
Annars hade Crum från Arran-trakten passat bra ihop med Dina Macdouall som kom från närheten.  
Vi får se vad svenska arkiven ger som kan vara till nytta under vår nästa Skotlandsresa.
Hälsningar
Pirkko

[Urban Bäckström]

Hej Pirkko!
Jag bör kanske nämna ang mina anor inom Macdouall och Cromertie/Krum att de så att säga går ihop hos mina föräldrar. På fars sida har jag Macdouall-blod och på mors sida Cromertie/Krum. Så det finns alltså ingen koppling mellan dessa släkter redan på 1600-talet, vilket jag kanske lite slarvigt uttryckte i ett tidigare inlägg. Men har Du grepp om huruvida det finns någon skotsk adelskalender typ Elgenstierna eller hur man bär sig åt för att söka uppgifter om skotsk adel? Det verkar ju som om Cromertie var blåblodig.
Mvh
Urban