Äldre inlägg (arkiv) till 19 november, 2009

[Niclas Rosenbalck]

När det gäller Krååksläkten i Pjätteryd socken (Sunnerbo härad) så har den inget med Madesjökråkarna att göra. Pjätterydsfamiljen innehade länsmanstjänsten i socknen ifrån 1500-talet till åtminstone 1700-talets början. Stamfadern är länsmannen Påvel Krååk/Kråk född i slutet av 1400-talet. Hans son var länsman Måns Kråk som var far till länsman Jon Kråk i Långaskog som var far till länsmannen och riksdagsmanen Börge Krååk/Kråk i Långaskog [obs! felaktigt angiven ss Birger ovan] som i sin tur var far till länsman Zachris Krååk i Långaskog, nämndemannen Jon Krååk i Linderås, Måns Kråk och Ingemar Krååk mfl (jfr utdragen ur PG Vejdes samlingar refererade ovan). En annan son till Börge Kråk var en Daniel Krååk/Kråk som ska ha varit student - och möjligen kan ha lämnat avkomlingar som fört tillnamnet vidare som släktnamn. På 1700-talets början försvinner tillnamnet Krååk på de agnatiska bärarna som istället enbart skrivs med patronymikon.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-11-10 11:09)

[Bo Persson]

Jeremias Krak, som brukar uppges vara född omkr. 1706, var son till Olof Krak och Brita Jonsdotter. Jeremias föddes dock inte 1706, utan 1698, döpt 31/7, i Granhult, Högsby sn, där även övriga av parets barn föddes. Olof Krak dog 50 år gammal 1710 i Granhult. Hustrun, Brita Jonsdotter, var född omkr. 1672 i Misterhults Storgård, Virserums sn, dotter till länsmannen Jon Månsson o.h.h. Maria Olofsdotter. Efter förste makens död gifte hon om sig med Heinrich Johann Adolph, som sist var hauboist och bosatt i Misterhults Storgård; son till dem var kontraktsprosten i Risinge i Östergötland Daniel Adolphsson. Stig Östenson har skrivit en del i Släkt och hävd om dessa släktkretsar.

[Lars-Ola Stare]

Hejsan
 
Den Daniel, son till Börge Krååk i Långaskog som Niclas nämner ovan, hade troligen inga barn efter sig.
 
Han är omnämnd i två domstolsmål vid sommartinget 1692 och där framgår att han är död och att bröderna och svågrarna vill ta del av hans jord (arv?).
 
Nämbdemannen Joen Krååk prätenderar att få uthniuta
10 dlr Smtt af sin Broder Zachris Krååk, här flytande
af någon skattejord utj Linnarååßa gård, efter deras
Sahl. Broor Daniel, Beropandes Joen sig på een undfången
Lagmansdomb; Zachris Krååk tillstädes, berättar sig
i dhetta måhl ey wara Lagl.n Citterat, och derföre berättar sig
Contestera Litem, dy Blef detta ährendet till enn annor
tyd upskutit.
(Sunnerbo dombok 1692 ST, nr 50)
 
Yttermera angaf Nembdemannen Joen Krååk för Retten, huru
såsom han sedan Ao 668 hafwer dragit försorgh och utstådt
åthskilliga swåhrheeter för sin Broders Daniells Jord i Hällhult,
bestämde af een 1/6. , Emädan berörda des Broder, och då waran
de student wed samma tyd bortreest, men sedermera ey
Igenkommen, Skohlandes Joen, som han berättar, skatten
för berörde Jordh betahlt, men den intet brukt, påståen
des Jorden för sig allena få behålla Oklandrat af dhe an
dra sina Syskon, Till swars instälte sig Zachris Krååk,
Måns Krååk, Jöns i Grarydh och Per   Medh
berättellße, att Joen Krååk straxt wed dheras broders
Och swågers afreeßa åth Tyskland, haar berörda Jordh
...
(Sunnerbo dombok 1692 ST, nr 51)
 
Tyvärr var detta inte av intresse när jag fotograferade domboken och därför har jag just nu inte fortsättningen på det sista målet.
 
Mvh, Lars-Ola, Lund

[Göran Johansson]

Det förefaller som om Madesjö-släkten Kraak hade en stark knytning till det militära. Kråk i Pjetteryd tycks däremot från början ha bestått av lokala ämbetsmän (länsman, nämndemän m.fl). För min del består sökandet i första hand i att försöka spåra förfäderna till Elna Eskilsdotter Krak från Vanstad i Skåne. Namnet Westerlind har gjort Madesjö intressant i det sammanhanget. Men det kan vara ett villospår. Andra mycket intressanta Kraak är därför de famlijer som var bosatta i Karlskrona, Karlshamn, Asarum och Sölvesborg.  
 
Jag har tillskrivit Långörasläkten som på sin hemsida påstår att det fanns en Sven Persson Kråk/Kraak på Ungskär i Karlskrona skärgård 1660 (två år efter freden i Roskilde). Om det stämmer så kan det ju antingen handla om en dansk släkt eller kanske en nyinflyttad svensk soldats- eller ämbetsmannafamilj. Deras mest kände stamfar Håkan Svensson Kråk föddes just på Ungskär 1660 enligt dem själva (namnen Håkan och Sven för väl onekligen tankarna till Madesjö). Det är källorna som jag frågat Långörasläkten om. Hittills har jag inte fått svar. Finns det någon här i Anbytarforum som tror sig veta mer om denna Kråk/Kraak-släkt?
 
Vänlig hälsning
Göran
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-10 18:45)
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-10 18:47)
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-11 14:10)

[Ola Andréasson]

Om jag inte minns alldeles galet, så slutar målet om Daniel Krååk 1692 med att ett rejält gräl bryter ut inför rätten mellan hans syskon och svågrar. Det avslutas sedan med att rätten beslutar att några nämndemän ska resa till platsen och genomföra en likvidation om inte parterna kan förlikas.
 
DK ska enligt Sunnerbo häradsrätt 12/11 1674 varit i Greifswald år 1667 för att studera.
 
Det verkar av texten i domboken 1692 som om hans senare öden är okända för familjen:
 
Från tinget 10-14/5 1692:
Yttermera angaf nämbdemannen Joen Krååk för Rätten huru såsom han sedan Ao 668 hafwer dragit försorgh och utstådt åthskilliga swåhrheeter för sin broders Daniells jord i Hällhult beßående af een 1/6. Emädan berörde des broder och då warande student wed samma tÿd borttreß, men sedermehra eÿ igen kommen...
 
O.A.
 
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-10 19:51)
 
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-10 19:55)
 
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-10 20:00)

[Göran Johansson]

Olof Kraak (med två a) var skalmejblåsare (benämndes senare för hautboister och blåsinstrumentet de hanterade var vanligen oboe) när han vigdes 1691-11-22 i Virserum med Britta Jonsdotter. Är hans fadersnamn känt?

[Niclas Rosenbalck]

När det gäller studenten Daniel Kraak/Krååk (av Pjätterydssläkten; inte Kråk i Göteryd sn som Göran skrev ovan!) så har jag ett minne att en namne samtida, som kan vara identisk med Pjätterydssonen, omnämns antingen i Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor  eller i Jully Ramsays Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden . Möjligheten finns ju att Daniel Krååk struntat i sina kiviga syskon och aldrig mer hört av sig efter att ha lämnat barndomsbygden. Jorden i Hällhult (Göteryd sn) och Linderås/Linnerås (Pjätteryd sn) kommer ifrån arv efter Börge Krååks hustru Kirstin Siggesdotters släkt.
 
Av forskningsmetodiska skäl anser jag att Krååksläkten i Pjätteryd diskussionsmässigt bör skiljas ifrån militärsläkten Krååk ifrån Madesjö mfl. En ny diskussion om Krååk i Pjätteryd kanske kunde öppnas någonstans på Anbytarforum (ej under socken - Pjätteryd där alla diskussioner tenderar att bli ett enda stort klotterplank med tiden utan stringens).

[Moderator Släkter]

Niclas, under Släkter på Anbytarforum gäller principen att flera släkter med samma namn diskuteras under en och samma rubrik. Inget är förstås omöjligt att ändra, men det diskuterar vi i så fall i Förbundsforum på lämplig plats.

[Göran Johansson]

Nu har jag fått svar från en av Långörasläktens forskare. Kommer att få ta del av deras källmaterial. De är glada för att bli kontaktade eftersom det är frågor som är angelägna också för dem.
 
Anders, kan man inte göra så ifråga om släkten Kråk från Pjetteryd att den samlas under övriga släktnamn och KRÅK medan övriga, som i de flesta fall skrevs KRAAK (KRAK) samlas under det namnet? Har sett att stavningen Kraak förekommer också i Långörasläkten.
 
vänlig hälsning/Göran
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-11 14:59)

[Göran Johansson]

1745-10-18 föddes Nils Hindric Kraak i Stenbrohult. Föräldrarana var brukspatron Hindic Kraak och Anna Dorothea Cronholm [Stenbrohult C:1, s. 191]. Fadern kan var identisk med den brukspatron Hindric Kraak som begovs i Karlshamn 1790-11-12, 82 år gammal (f. ca 1708). H. Kraak i Karlshamn hade en ogift dotter Anna Magdalena Kraak som begrovs 1790-04-20, 46 år gammal (f. ca 1744). Frågan är var vigseln ägde rum. Det enda jag vet om Cronholm är att det finns en skånsk släkt med det namnet. Enligt PG Vejde så tycks Hindric Kraak i Stenbrohult också ha varit bosatt eller på besök i Sävsjöström, Lenhovda sn (som inom parentes sagt ligger nära såväl Madesjö, Högsby som Virserums socknar). Kan det handla om en flyttkedja därifrån ned mot Karlshamn?
 
PG Vejde har skrivit om Sävsjöström. Artikeln (som tycks ingå i en bok) saknas på UB i Lund. Kanske den finns i Växjö? Titeln är Sävsjöström Anteckningar om en gård och ett järnbruk i Småland 1948 sid 530-592. I den kanske något finns skrivet om Hindric Kraak.
 
PS
Det visar sig att khd Lars Hindrik Kraak i Kristianopel var son till brukspatronen Hindric Kraak. Lars Hindrik föddes i Skårsjö, Tryserum på gränsen mellan Östergötland och Kalmar län 1753-11-08 [Tryserum C:3, s 307]. Föräldrarana var brukspatron Hindic Kraak och Anna Dorothea Cronholm. Khd i Kristianopel var således bror till Nils Hindric Kraak f. i Stebrohult. Familjen bodde i Tryserum åtminstone mellan 1749-1754. En dotter Ulrika föddes i Tryserum 1751-04-20 [Tryserum C:3, s 291].  
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-11 21:07)
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-11 22:36)

[Anders Berg]

Henrik Kraak och Anna Dorotea Cronholm gifte sig i Kvidinge (Skåne) 1737 13/12. Det är allt jag vet om dem.

[Moderator Släkter]

Niclas och Göran, det går bra att öppna en diskussion med namnet Kråk under Övriga Släkter, som huvudsakligen behandlar Pjätteryd-släkten.
 
Jag kan sedan flytta över några inlägg dit.

[Göran Johansson]

Anders, jag tycker att det är en god idé att öppna en diskussion med namnet Kråk. Det tycks ju faktiskt handla om två olika namn. Vad anser Niclas?
 
Dorotea Cronholms föräldrar borde vara från Kvidinge. Inspektorn Hindrik Kraak var tydligen inom (järn-)bruksbranschen. Man kan undra om det fanns något tänkbart bruk i närheten. En syster till Dorotea bodde vid Huseby bruk i Småland. Hon var om jag inte minns fel dopvittne när sonen Lars Hindrik döptes i Stenbrohult 1745.
 
Mvh/Göran

[Göran Johansson]

Enligt Nöbbele AI:1, s 123 bodde rustmästaren [Nils] Kraak med h. Kerstin och sönerna Nils, Hans och Christopher i Nöbbele år 1702 och möjligen också tidigare.
 
Sergeanten Zackarias Kraak var fadder i Nöbbele 1697-03-21 [Nöbbele BI:1 s. 21]
 
Döpt 1697-12-17 Ser. Zackris Kraak och Sicilia Enboms son Nils [Nöbbele BI:1 s. 25]. Bland faddrar fanns rustmästaren Kraak.
 
Döpt 1698-06-26 rustmästare Kraks son Christopher [Nöbbele BI:1 s. 25]. Bland dopvittnena fanns Zackris Kraaks hustru.

[Göran Johansson]

Förmyndaren för Elna Eskilsdotter Kraak hette Peter Lageman. Han var född i Riseberga; sannolikt son till sadelmakarmästaren Friedrich Lag(e)man i Ruggaröd. En syster till P. Lageman var Sofie Lageman f. 1749-02-04.
 
Ovan 11 november 2009 kl 23:34 skrev Anders Berg att: Henrik Kraak och Anna Dorotea Cronholm gifte sig i Kvidinge (Skåne) 1737 13/12.
 
Vet inte om detta har någon betydelse, men det är ju intressant att konstatera att socknarna Riseberga och Kvidinge ligger mycket nära varandra. Det är bara drygt en mil emellan dem.

[Göran Johansson]

Långörasläkten skulle enligt tradition komma från Kråksmåla i Blekinge. Eftersom det inte finns någon församling elley med detta namn i Blekinge så har man antagit att det är Kråksmåla i Kalmar län som avses. se denna länk:  
http://74.125.77.132/search?q=cache:CaRPm2AAeSsJ:langoraslakten.org/omslakten/ar kivresurser/01_lotsarnaslangoren.pdf+Kraak,+Per+H%C3%A5kansson&cd=2&hl=sv&ct=cln k&gl=se
 
Kråksmåla ligger nära såväl Madesjö socken som Högsby. Där finns som sagts ovan ett flertal personer som bär namnet Kraak. Se karta på denna länk: http://www.isleofoland.se/genealogy/maps/kalmar.htm
 
Kaptenen Per Håkansson Kraak, bosatt en tid i Furuby på gården Änga var tydligen också en vetenskaplig författare
 
Kraak, Pehr Håkansson d. 1745
Författare av naturvetenskapliga verk.
Mottagare: Benzelius, Eric f. 1675 d. 1743
Universitetsbibliotekarie i Uppsala, professor i teologi vid Uppsala akademi, biskop i Göteborgs och Linköpings stift, ärkebiskop och prokansler vid Uppsala Universitet.
År och antal: 1734-1735 (2) Anmärkning: Volym 14 brev 43 (bilaga), 89. Arkiv: Eric Benzelius den yngres arkiv (E005/Br 10) Volym: 14
Linköpings stifts och landsbbliotek

[Niclas Rosenbalck]

Hej allihopa!
Hinner inte riktigt med i alla vändningar som sker här. I alla fall, en rubrik kallad Krååk/Kråk [ifrån Pjätteryd] under släktnamn kan vara en lösning för den länsmanssläkt med detta namn som fanns i Pjätteryd (Sunnerbo hd). Det finns dock en anakronism i detta och det är att tillnamnet som fanns inom denna släktkrets slutade användas i början av 1700-talet. Agnatiska medlemmar bär därefter patronymikon så någon bärande kontinuitet av tillnamnet Krååk/Kråk finns inte mig veterligen framåt in på 1900-talet då det skulle ha blivit ett officiellt släktnamn. För mig vore det logiska att lägga det under Pjätteryd socken som en egen underdiskussionsrubrik, men så ser inte strukturen ut idag på Anbytarforum. En annan möjlighet är att någon öppnar en diskussion på Arkivguidens Forum som har denna av mig efterfrågade struktur. Det ena forumet utesluter ju inte det andra.
 
mvh
Niclas

[Göran Johansson]

Hej Niclas och övriga!
Delar Niclas uppfattning. Det är ett problem när agnatiska medlemmar låter tillnamnet övergå till patronymikon. Men troligen måste man vara omsorgsfull när man lägger in nya rubriker av detta slag.  
 
Ett exempel från Vissefärda socken. Tillnamnet Duse förekom faktiskt också i Vissefjärda socken i Södra Möre härad under början 1600-talet. Jag är nästan övertygad om att det finns ättlingar konsekvent på fädernesidan från denna Nils Duse i Vissefjärda. Om det visar sig vara så kan då dessa påstå att de tillhör en släkt Duse?
 
Älfsborgs lösen 1571: Nils i Guduastebyget  
Älfsborgs lösen 1613: Nills Duse i Guastabögdh  
Älfsborgs lösen 1613: Nils Örians i Gufuastabygd  
Älfsborgs lösen 1616: Nils Örians i Gufuastabygd  
Älfsborgs lösen 1617: Gertorn i Gofuastabygd
 
För att återgår till rubriken men med fokus på tillnamnet. När en borgare i Karlshamn gifte sig 1699 bar han tillnamnet(?) Knock. Namnet återkom när hans första son döptes 1702. Han kallades då fortfarande Knock. När son två döptes 1704 kallas fadern plötsligt för Krak. Jag gissar att prästen kan ha hört fel, eller vad tros ....?
 


 


 

[Göran Johansson]

Texttolkning av anteckning i mantalslängd 1680 för Östra Ljungby (L). Vad ska Håkan Kråkas titel vara i den text som redovisas nedan? Härads den....? Kan det möjligen vara det danska ordet degn = klockare, organist, kantor.  År 1684 var befallningsman över S. Åsbo och Bjäre härader. Lite märklig karriär i så fall. Borde vara en annan titel eftersom det bl.a. saknas ett g efter Den... Enligt mantalslängden bodde hans änka i Mölletofta år 1688.
 
 
 
Trakten är intressant eftersom Östra Ljungby gränsar till Kvidinge. Där vigdes brukspatronen Henrik Kraak 1637. Socknen ligger också nära Riseberga,  den plats där Elna Eskilsdotter Kraaks barn förmyndare inspektorn Peter Lageman i Dybäck föddes. Man kan undra om det fanns ett samband mellan dessa tre personer med tillnamnet Kråka/Kraak.
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-18 21:31)
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-18 21:41)

[Jonas Magnusson]

Jag tycker det ser ut som andra ordet slutar på ares. Om man jämför med orden vid sidan av det okända tycker då jag det är ett a i mitten, se min taffliga illustration.
 

 
Häradsdomare står det är väl knappast?
 
Mvh
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2009-11-18 22:21)

[Göran Johansson]

Jonas, det skulle kunna stå häradsdomare. Problemet är att bokstaven o knappast förekommer. Kanske skrivfel. Tack för att du korrigerade årtalet. Det var säkert 1680 såsom du skrev. Jag loggade in på SVAR med ett tretimmarsabonnemang. När jag skulle gå tillbaka för att kolla årtalen så var tiden slut! Om du har tillgång till mantalslängderna just nu så vore det hyggligt om du kunde kolla årtalet 1688 och hemvisten för änkan. Det kan ha stått Mölletofta norregård.
 
Mvh/Göran

[Jonas Magnusson]

Här är änkan på Mölletofta norregård 1688!
 

 
Mvh

[Jonas Magnusson]

Så här skrivs ordet Mölletofta i Mtl 1680, vilket jag tycker visar på likheter mellan o(ö) och den andra bokstaven i det saknade ordet ovan!
 

 
Mvh

[Göran Johansson]

Jonas, du har definitivt rätt. Andra bokstaven är nog ett o trots allt. Håkan Jönsson Kråka tycks tydligen först ha varit häradsdomare och därefter avancerat till befallningsman. Dessa båda ämbeten borde väl ha tillsatts efter kunligt beslut, eller vad tror du? Vad jag menar är att Håkan Jönsson Kråka borde förekomma i Riksregistraturet. Man kan väl också förmoda att ämbeten som dessa tilldelades personer som hade sina rötter i Sverige före 1658. Patronymikon har jag hämtat ur register över brevskrivare i Generalguv.kansliet 1658-1693.
 
Mvh/Göran

[Jonas Magnusson]

En koll i SVAR's register över Skrivelser till Kungl Maj:t gav inget. Jag skall kika lite i RR...

[Jonas Magnusson]

Jag hittar ingen Håkan Kråka i RR's register för perioden 1680-1687 då jag söker på förnamnet (som det är sorterat efter) Håkan i både öppna brev eller missiver. En löjtnant Håkan Jönsson fanns med år 1683 men det är väl fel.
 
1688 växlar registret upplägg och den årgången är rörig och jag tror mig inte hitta någon Håkan där.
 
Det finns ju möjligheten att adressaten har sorterats in under någon titel, men inte häradsdomare i a f, för bokstaven H har jag ju gått igenom.
 
Nu är det god natt!
 
Mvh

[Birgitta Olsson]

Jag tycker det står häradsdreng.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av nebulus 2009-11-19 11:24)

[Göran Johansson]

Hej Birgitta. Till att börja med tyckte jag också att det såg ut som det stod häradsdreng. Men uteslöt det eftersom det rimmar dåligt med Kråkas karriär! Dessutom kan man väl undra vad en häradsdräng gjorde?
 
Jonas, synd att ditt sökande i Riksregistraturet inte gav resultat. Kom att tänka på att den kan ha varit så att generalguvernören i Skåne, som var kungens representant och den högste militäre chefen i Skåne, som utsåg domare och befallningsmän här nere i Skåne. 1681 förmåddes prästerskapet i Skåne att övergå till svenska kyrkoordning. 1683 anhöll skåningarna själva om att Skåne skulle få svensk lagstiftning. Mot den bakgrunden vore det naturligt att häradsdomare och befallingsmän hämtades från t.ex. Småland. Frågan är bara hur de utsågs.  Rutger von Ascheberg var generalguvernör åren 1680-1693; var det han som utnämnde Håkan Jönsson Kråka till häradsdomare och senare befallningsman? Kanske någon som vet?
 
Vänliga hälsningar/Göran

[Anders Berg]

Är inte säker på vad som har nämnts om Håkan Jönsson Kråka, men jag har en uppgift från Malmö St Petri dödbok 1704 (erhållen av Niklas Hertzman en gång), som omnämner honom och hans hustru vid en dotters död.
 
 Malmö, S:t Petri FI:1 s.28
1704 d.28 augusti om aftonen begrofs Hospitalföreståndaren Wälb:n Nils Wandalins hust: Helena Kråka i Tyska kyrkan. Barnafödd i Norra Asbo härad af Echta föräldrar, fadren Befallningsman Håkan Kråka, modren h: Ingri Andersdotter. Dödd d.22 aug sedan hon lefvat här i werlden 28 åhr 2 månader
och 3 weckor.

[Göran Johansson]

Helena Kråka borde då vara född kring 1676. Frågan är om befallningsman Kråka redan då fanns i Östra Ljungby. Vad jag minns så var han inte omnämnd i de äldre mantalslängderna. Om han utsågs före det Skånska kriget som  inleddes 1676 så kan ha finnas med i Rikssregistraturet. Generalguvernementet las ned 1669 men återuppstod igen 1676 (med anledning av Skånska kriget).  
 
Upplysningen om Helena Kråka är väl intressant också av den anledningen att namnet Helena är ursprungsformen av Elna. Kan denna Helena ha varit faster till Elna Eskilsdotter Krak?
 
mvh/Göran
 
PS
 
Malmö stad Rådhusrätt och Magistrat, reg. bou 1710:335 (via ArkivDigital): Sven Kråkas anhållan om överlåtelse av förmynderskapet för Eva Lisken Wandelin. Den enda samtida Sven Kråka som jag känner till är postmästaren i Lund död 1724-12-21 i Lund. Dennes patronymikon är Joensson förutsatt att han var tullskrivare innan han blev postmästare. Har sett en uppgift om tullskrivaren Sven Joensson i Lund kring år 1675-80 men minns inte exakt. I så fall var postmästaren Sven Kråka i Lund bror till befallningsmannen Håkan Kråka i Östra Ljungby. Namnen Sven och Håkan känns definitivt igen från t.ex. Madesjö sn(H).  
 
Malmö stad Rådhusrätt och Magistrat, reg. bou 1710:349 (via ArkivDigital): Bouppteckning efter Nils Wandelin  
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-19 19:31)
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-19 19:59)