Äldre inlägg (arkiv) till 19 mars, 2010

[Lars Larsson]

Hej
 
Söker födelseställe för Carl Fredric Kolmodin f.1828-09-16 i Norra Råda (S).
 
Jag har letat i födelseboken i Norra Råda församling men hittar honom inte.
 
Finns det någon vänlig person som kan hjälpa mig.
 
Mvh
Lars Larsson

[Maritha Berglund]

Lars
Carl Fredrik Kolmodin  (I473)  
Efternamn: Kolmodin  
Förnamn: Carl Fredrik  
 
 Kön: Man  
       
 Född: 18 December 1828 -- , Norra Råda, Värmland, Sverige  
Död: 1898 -- , Kvistbro, Örebro, Sverige  
 
 Hittade detta på google.Kanske samma man--men födelsedatumet är inte detsamma.
mvh Maritha

[Lars Larsson]

Hej Maritha
 
Det var rätt person du hittade. Konstigt för jag har bara sett att han var född den 16 September.
 
Jag hittade honom på Genline.
 
Tack ska du ha för hjälpen.
 
 
Mvh//Lars

[Mona Ljung]

Cecilia Cederborg Kolmodin
 
Israel K fick inga egna barn.Han tog hand om Carl och Mikael 5 resp 6 år när deras far (Israels broder ) avled När Israel flyttade till Gotland följde barnen med.
Mitt släktskap med Israel  
farfar farfar farfar farfar syskon
Mvh  
Mona Ljung

[Lena Appelsved]

Till Irehn henriksson och Eva Axelsson
 
Ni sökte efter info om:
-Gustav-Adolf kolmodin med en tvillingsyster maria sophia kolmodin  
-Axel Gunnar Sörman Kolmodin.
 
Jag har mer info: min farfars farmor hette Anna Sophia Kolmodin f 1858-06-30 (ej  
Maria).
Anna och Gustav var som sagt tvillingar. De har också en syster Alma Charlotta  
Kolmodin/Sörman (f 1864-05-26). Alla 3 var oäkta. Alma födde en oäkta pojke i Stockholm, med  
namnet Axel Gunnar Kolmodin/Sörman (f 1888-03-09)som placerades i fosterhem.
Jag har mer info om ni är intresserade. Tyvärr så vet jag inte vem fadern var, men eftersom att de alla tre har tagit namnet Kolmodin, så kan han ha hettat det. En period så står det vid Gustavs efternamn Karlsson/Kolmodin. Kanske hette han Karl i förnamn.
Finns det någon annan som vet något mer om dessa personer?
 
Hoppas på svar fast frågan ställdes för så länge sedan
 
Hälsningar Lena Appelsved

[Eva Axelsson]

Roligt att få ett svar så här långt efter att frågan ställdes. Jag blev nyfiken hur han hamnat hos mina anfäder i Närke/ Värmland. Jag hittade honom bland min mormors fars släkt.
Jag undrade hur han hamnat där och vilket livsöde han haft.

[Arne Forsman]

Hej!
 
Är det någon som känner till följanda personer i min släkt?
Petrus Eriksson Kolmodin född 1783-11-14 i Danmarks socken s.ö. om Uppsala och död 1857 i Vallby (C). Han var Kyrkoherde i Hökhuvud (C),
kallades även Per Ersson Kolmodin.
Han var gift 3 gånger. I sitt första gifte hade han dottern Beata Kolmodin född 1816-04-04 i Hökhuvud (C).  
Jag söker bl.a. de två senare hustrurna och eventuella barn.
 
Arne Forsman i Norrköping

[Lena Appelsved]

Svar till Eva Axelsson
 
De uppgifter som jag har om Axel Gunnar Kolmodin/Sörman
f. 1888-03-09 Jakob, Stockholm
(Modern född i Ekeby, Örebro. Är huspiga i Stockholm)
Utflyttad 1888-05-24 från rote 7 till rote 6
(Modern flyttar ensam 1890-06-30 tillbaka till Ekeby)
1890 fosterbarn hos August Olsson i Tångsäter, Asker, Örebro
1900 fosterbarn hos Sven Otto Rydström i Hallarum, Jämtö, Blekinge
Inflyttad 1905-10-05 från Karlskrona, Blekinge till rote 7, Stockholm
Utflyttad 1919-01-18 från rote 7  
Inflyttad 1919-02-19 till rote 25
Gift före 1921 med Anna Maria Cecilia Börjesson f 1888-10-02 Johannes, Stockholm.
Kvarstående i rote 25 år 1922
Änkling 1957-02-09
Död 1980-12-21 i Oscar, Stockholm
Begravd 1981-02-03 i minneslund, Skogskyrkogården
 
Lena Appelsved

[Anna Carlsson]

Denna text är hittad av Markus Gunshaga:
 
Kyrkoherden i Ingelstorp och Valleberga  
Anders Lannerus
Född 1738 6/7 i Lund. Död 1810 10/1 i Ingelstorp.
 
[Gunnar Carlquist, Lunds stifts herdaminne, Band 9, Albo och Järrestads samt Ingelstads kontrakt.” Lund, 1963, s 369-370].
 
 
”A[nders]. L[annerus]. skriver i sin självbiogr., att modern tillhörde 'den gamla Colmodin-släkten'. Han kan härmed näppeligen avse annat än den vittutgrenade släkt Kolmodin, som stammar från och hämtat sitt namn av byn Koldemo, Arbrå s:n, Hälsingland, och vilken blivit av G. Anrep utredd i 'Svenska slägtboken', 3 (1875), s. 271-325. Bland personer med namnet K. men 'utan given ättledning, förutsatt att de tillhörde denna släkt' omnämner Anrep också 'Christina och Catharina K., vilka levde under förra hälften av 1700-talet och voro gifta med klockare i Skåne'. De båda systrarna Christina, f. 1712, g. m. klockaren i S:t Peters kl. Truls Björk (se L.st.h., Ser. 2:5 s. 198), och Catharina f. 1718, A.L:s mor, samt deras för Anrep obekante bror Michael, f. 1714, klockare i Fjelie & Flädie, ha av Yngve Löwegren i hans utgåva av Lundasmeden Petter Löwegrens intressanta minnesanteckningar ('Skrifter utg. av Fören. Det gamla Lund', 27, 1943) omnämnts i samband med hans utredning om den Löwegrenska släkten, vars mest kände medlem var prof. i oftalmiatrik vid Lunds univ., Hippokratesöversättaren Michael Kolmodin L., dottersons son till klockaren Michael Kolmodin. Y.L. har utrett, att de tre nämnda syskonen Kolmodins föräldrar voro klockaren i Fjelie & F. Lars Carlsson Gers och Annicka Michaelsdotter (f. o. 1683, död i Fjelie 1751 26/1), men känner icke dessa bådas ursprung och anser, att först då detta utretts, 'kan man kanske finna en motivering till att de tre barn, som föddes i detta äktenskap, övergavo sin faders namn och togo släktnamnet Kolmodin. För så vitt det icke kan ledas i bevis, att Annicka Michaelsdotter . . . var ättling av den gamla Kolmodin-släkten från Koldemo, måste det antagas, att såväl sonen Michael som hans båda systrar godtyckligt antagit namnet Kolmodin': frågan kompliceras ytterligare något av att i S:t Peters kl:s kyrkobok Christina, g. Björk, vid sin död 1782 16/5 anges som dotter av klockaren Lars Carlsson Gertz och 'Hustru Hartenbeck'. Yngve Löwegren har icke känt till A.L:s uppgift om att dennes mor tillhört 'den gamla Colmodin-släkten', men med utgångspunkt härifrån synes det vara skäl göra en förnyad undersökning av frågan om möjligheten och sannolikheten av ett dylikt släktsammanhang. Man frapperas då bl.a. av att enl. Petter Löwegrens anteckningar Annicka Michaelsdotter före giftermålet med Gers tjänat som husjungfru hos biskop M. Steuchius. Genom den sistn:s förmedlning överflyttade, som det i L.st.h. flerstädes påvisats, icke så få av med honom befryndade el. av honom protegerade upplänningar till Skåne, och detta skulle kunna vara en helt naturlig förklaring till att en medlen av den annars så uppsvenska släkten Kolmodin hamnat här nere. Ser man vidare på klockarens i Fjelie förnamn Michael, finner man vid en genomgång av Anreps släktöversikt, att detta förnamn, som knappast hör till de allra vanligaste, är påfallande rikligt företrätt i 'den gamla K.-släkten' och att en mycket tänkbar fader till Annicka Michaelsdotter vore kh. i Simtuna & Altuna i Ärkestiftet Michael K., f. 1640, död 1685; endast två barn till denne äro kända, två söner födda resp. 1680 och 1681 och stamfäder för släktens båda s.k. Gotlandsgrenar, men man får en stark känsla av att här varit någon brist i kyrkobokskällorna och att denne kh. Michael K. nog haft åtskilligt flera barn; hans fader och företr. i Simtuna, kh. Michael Erici K. (1597-1677), g. m. Christina Emporagius, hade 16 barn, och hans son, kh. Michael K. i Dalhem på Gotland (1680-1751), hade 10 barn! Kronologiskt passar Annicka Michaelsdotter exakt in som en dotter till kh. Michael K., g. m. Catharina Malört (gifta 1670, hon död 1697), och när man ytterligare besinnar, att Annickas tre kända barn bära just de ovan nämnda förnamnen: Michael, Annickas genom patronymikon bestyrkte fader, Christina, hennes förmodade farmor, och Catharina, hennes förmodade mor, samt därtill ytterligare lägger, att hennes förmodade faders äldre syster hette Anna, så synes indiciebevisningen kunna anses vara ganska fullständig för att hon verkligen var dotter av kh. Michael K. (1640-85) och Catharina Malört och att det är hennes fädernesläkts ansedda namn, som upptagits av hennes tre barn. Återstår blott att finna någon rimlig förklaring till att mer än 30 år efter hennes död hon betecknas som 'Hustru Hartenbeck'.”
 
[Gunnar Carlquist, Lunds stifts herdaminne, Band 9, Albo och Järrestads samt Ingelstads kontrakt.” Lund, 1963, s 378-379].
 
 
Är det någon som kan koppla ihop Kolmodin i Skåne med släkten från Koldemo by i Arbrå socken i Hälsingland?
 
MVH
 
Anna (som en gång inledde Kolmodin-diskussionen)

[Sven Luthman]

Till Marita och Lars,
 
Angående Karl Fredrik Kolmodin, född 1828 i Norra Råda, Värmland. Han gifte sig med Ewa Regina Luthman som tillhör min släkt.
 
Den uppgift jag har på honom är 18 dec 1828 och han finns på GID 514.14.99800 (Norra Råda C:4 Födde 1821-1855, sid 197) längst ner till höger. Tittar man i september så ser jag inget barn som är fött den 16 sep ....
 
Är det någon som har en bra antavla för Karl Fredrik (och uppgifter om deras 4 (?) barn) så tar jag gärna emot det.
 
mvh
/Sven
- - - - -
Besök gärna
Genealogi.nu
- - - - -

[Lars Larsson]

Hej Sven
 
 
Jag har uppgifter om 6 barn till Karl Fredrik och Eva Regina.
 
Johan Fredric f.1873-11-02 i Svartå Bruk,Kvistbro(T)
 
Karl August f.1876-04-24 i Svartå Bruk,Kvistbro(T)
d.1877-09-15 vid samma plats
 
Maria Josefina f.1878-08-29 i Svartå Bruk,Kvistbro(T)
 
Carl Wilhelm f.1881-05-20 i Svartå Bruk,Kvistbro(T)
d.1970-09-11 i Svartå 1:51, Bostadshus 7, Slottet 22, Nysund (S)
 
Gustaf Herman f.1885-05-31 i Kvistbro(T)
 
Anna Christina f.1887 i Kvistbro(T)
 
 
Källor
GID 381.10.15100, GID 381.52.4700, Sv.Befolkning 1890 och Sv.Dödbok 1947-2003
 
 
Mvh//Lars

[Sven Luthman]

Hej Lars,
 
Tack för denna info, de yngre barnen var tydligen inte kvar i boet i 1890 års folkräkning som jag hämtade min första info ifrån. Jag har nu också kontrollerat alla barnens födelsedatum mot SCB-filmerna för respektive år och de stämmer.
 
När det gäller Anna Christina så är hon född 22 oktober 1887, även detta på Svartå Bruk, Kvistbro (T)
Källa: Genline 100018.69.25500
 
Då har vi fått ytterligare några pusselbitar på denna linje.
Jag tar gärna emot mer information om denna Kolmodin-linje framöver.
 
mvh
/Sven
- - - - -
Besök gärna
Genealogi.nu
- - - - -

[Charlotte Hillgren Ryrholm]

Hej alla, i helgen var jag på Aspa bruk hittade jag en nordisk familjebok från 1911 band 14, i denna del fanns släkten Kolmodin med. Jag tillhör själv denna släkt via Michael Erik Kolmodin, och hans dotter Britta Kolmodin. Jag tänkte dela med mig av den informationen som jag har fått.  
 
Kolmodin, en gamal öfver olika delar af landet nu utbredd släkt, härstammar från bonden Erik Jonsson, som i slutet af 1500-talet var bosatt i Koldemo 1, Koldemo by (däraf släktens namn, Arbrå socken, Hälsningland
 
Erik Kolmodin (Ericius Kolmodinus), sonson af den ofannämnda Erik Jonsson, vitterlekare, f. på 1630-talet i Torshälla, d. omkring 1665 i Uskela, Finland, studerade i Uppsala och Åbo. I Åbo fick han 1659 och 1662 uppförd en öfeversättning af Petrus Pachinus trettondagsspel Genesis AEthrea eller Jesus Christi Födelse (1659). Se Ljunggren, Svenska dramat (1864)
 
Israel Kolmodin den föregåendes syskonbarn, superintendent, psalmförfattare, F. 24 december 1643 i Enköping, d. 19 april 1709 i Visby, promoverades 1672 i Uppsala till filos. magister och studerade därefter vid åtskilliga utländska universitet. 1679 blef han vice pastor i Uppsala domkyrkoförsamling, 1686 kyrkoherde i Näs prebendepastorat samt e. o. teol. professor och befodrades 1692 till superintendet i Visby. Till s. å. var han led. af bibelkommissionen och utnämndes 1693 till teol. doktor. Kolmodin styrde nitiskt sitt stift och var särdeles mån om det lägre prästerskapet. I den af biskop Svedberg 1695 utgifna psalmboken, i hvars förarbete Kolmodin deltagit, intogs åtskilliga psalmer, Kolmodin författat eller öfversatt; bland dem, som därifrån upptagits i 1819 års psalmbok, kunna n:r 191 och 394 anses som orginal af honom. Kolmodins spalmer finnas omtryckta i P. Hansellis Samlade vitthetsarbeten af svenske författare o. s. v., VII (1876)
 
Jag kommer att återkomma med dom resterande 4 personerna som finns med i denna bok
 
mvh Charlotte
 
(Meddelandet ändrat av chottie den 02 oktober, 2008)

[Charlotte Hillgren Ryrholm]

Hej här kommer nästa del om Kolmodin släkten ur samma familjebok som ovan.
 
Olaf Kolmodin, den föregåendes brorson, andlig skald, f. 26 maj 1960 i Nysätra prästgård, Uppland, d. 8 april 1753, inskrefs 1698 som student i Uppsala, där han 1716 promoverades till filos. magister. Kallad af kungliga rådet greve G. Cronhielm till dennes hofpredikant, prästvigdes Kolmodin 1718, blef 1721 notarie vid hofkonsistorium och erhöll s. å. k. fullmakt på Flo pastorat i Västergötland (han blef 1729 prost och 1742 kontraktsprost) sannolikt grnom drottnignens inflytande, hos hvilken han stod i synnerlig gunst både som predikant och skald. Han hade nämligen alltifrån ungdomen sysselsatt sig med poesi, där till uppmuntrad af sin farbroders föredöme. Hans poetiska verksamhet bestod dock hufvudsakligen i bearbetning af andaktssånger. Det var genom arbeten af detta slag Kolmodin gjorde sig ett namn. Han utgaf 1728 Then trogna siälens gyldene rökelse-kar, en versifierad öfv. af B. Schomolcks bönbök Heilige lieder-flammen der himmlich-gesinnten seele. Uppmuntrad af det bifall, med hvilket denna skrift mottogs, offentliggjorde han 1734 Anderlig dufworöst, eller en gudelig siäls enskildta sång-andacht, af hvars 133 sånger omkr. 80 äro att betrakta som Öfversättningar från nyss nämnde tyske författare. Det är på grund af dessa sånger, hvilka sedan, i förening med Rökelsekaret, utgått i en mängd upplagor, som Kolmodin blifvit en psalmsångare, kär för svenska folket; äfven vår nuv., 1819 års psalmbok har införlifvat 3 af Dufvoröstens sånger med sig, ehuro i ändrat skick. Men det var ej endast som andlig lyriker Kolmodin framträdde; ett större halft episkt, halft didaktiskt verk lämnade han i Biblisk qwinnospegel (I, 1732, II, 1750). Här har Kolmodin företagit sig att poetiskt framställa bibelns (50 + 32) främsta kvinnokaraktärer, deras lif och de läror, som kunna hämtas därur. Arbetet var planlagdt och påbyggdt af en äldre kollega till Kolmodin, Petrus Hesselius (d. 1713). De väsentliga dragen i de olika kvinnobilderna äro icke utan talang framhållna; men framställningen är ju tung och för vår uppfattning tröttande. Det hela verkar ni i hög grad prosaiskt, men åtskilliga målningar och skildringar äro lifliga och drastiska. De osminkade uttrycken väckte t. o. m. ogillande på den tiden, och man fann mycket i Qwinnospegeln osmakligt. Som uppbyggelsebok lästes den  emellertid långt in på 1800-talet. Utom ofvannämnda skrifter efterlämnar Kolmodin en mängd tillfällighetsverser, några med humoristisk anstryckning, en likpredikan samt en påbegynt Biblisk mannaspegel, hvars handskrift dock nu syntes vara förekommen. I Carlesons och Sahlstedts bekanta samlingar finnas flera af hans poetiska alster, i den senares dock endast i utdrag. Kolmodin kan betraktas som en fullföljare af den Stiernhielm-Spegelska riktningen in i frihetstiden och är den främste af den karolinska litteraturperiodens epigoner. Se E. Wrangel, Frihetstidens odlingshistoria (1895), W Rudin Minnesanteckning öfver O. K. (1901, i Svenska akademins handlingar ifrån år 1886, d. 15) och en afhandling af E. Meyer i festskriften till Sch?ck 1905.
 
Olof Kolmodin d.y., dotterson till den föregående (efter hvilken både för- och tillnamn, K:s färdenenamn var Dahl; han var halfbror till psalmförfattarna Erik och Kristofer Dahl), universitetslärare, f. 13 september 1766 i Saleby församling i Västergötland, d. 14 juli 1838, blef 1783 student i Uppsala, promoverades där 1791 till filos. magister samt utnämndes 1792 till docent i svensk litteraturhistoria och 185 till professor skytteanus. Kolmodin var en blygsam , välvillig, tämligen maklig man. Böjd för att åtsidosätta den till hans professur hörande statskunskapen, föreläste han helst öfver de latinske prosaförfattarna. Själf skref han en ledig och smakfull latin. För eftervärlden har han gjort sig känd hufvudsakligen genom sina utmärkta öfversättningar av Livius (Romerska historien, 1-3 bd, omfattande Livus' 10 första böcker, 1831-32, flera uppl.; 4-5 bd, omfattande Livis' 21-27 bok, 1843-44) och Tacticus (Romerska häfdeböcker, 1 bd, 1844, och Romerska annaler, del 1, 1833-35; 2:a uppl. 1870). Se Minne af O. K. (1839).

[Bengt Dahlbeck]

Hej Charlotte
Det var en tid sedan Du skrev ditt inlägg om Släkten Kolmodin(som jag läste i dag 25 okt)
och fick lite funderingar eftersom jag alldeles innan lagt in uppgifter från Google kolmodin släkt Wikipedia
där det står. Bonden Erik Jonsson Stamfar till släkten Kolmodin genom sina två söner Mikael Ericsson Kolmodius och
Ericus Kolmodius. I Nordisk familjebok (som säkert är rätt)står Ericius Kolmodinus som sonson ? betyder att det skall
finnas ett led mellan Erik Jonsson och Ericius är det något Du kan sprida ljus över ??
Hösthälsningar från Sollentuna
Bengt Dahlbeck

[Bo Nordenfors]

Ursäkta jag hoppar in, men jag har Kolmodinarna i anorna, jag med.
Nej Ericus Erici Kolmodinus  f. 1589 i Koldemo, Arbrå, är son till Eric Jonsson.
Källa:  Strengnäs Herdaminne, del 3, s. 519 ff

[Bengt Dahlbeck]

Tack Bo
Alltid enklare om man slipper ändra i ett släktträd !!
Bengt

[Bengt Dahlbeck]

Hej  
Jag söker Historik för en av STAMFÄDERNA till namnet Kolmodinus (Kolmodin)(Bonden,Länsman,Häradsfogde.varierar efter källor) Erik Josson från Koldemo by i Arbrå Hälsingland levde på 15oo-talet HH Okänd.Hans två söner upptog släktnamnet efter födelseorten: Stamfar för Södermanlandsgrenen, kyrkoherde Ericus Kolmodius (ca.1590-1549),
Stamfar för Gotlands och Västergötlandsgrenen , Rektor och prosten Michael Kolmodunus (1597-1677).
Jag har hittat en hel del historik om ERICUS men nästan INGET OM MICHAEL är det någon som kan göra bilden klarare  
av Michael. Tackar på förhand med en
Solig hösthälsning från Sollentuna
Bengt Dahlbeck

[Pehr Sahlin]

Hej Bengt
 
Det finns en hel del uppgifter om Michael Erici Kolmodin (1597-1677) i Uppsala stifts herdaminne - Fjärdhundra kontrakt (Band II:7 1997).
Han var kyrkoherde i Simtuna 1641-1677 och son till länsman Eric Jonsson och dennes hustru Gertrud.
Michael vigdes den 21 Juni 1635 i Långtora med Christina/Kerstin Nilsdotter Emporagria. Hon avled i Simtuna prästgård den 13 Januari 1710, 90 år gammal.
Se vidare sid. 93-96 i herdaminnet.
 
Med vänlig hälsning
 
Pehr

[Bengt Dahlbeck]

Tack Pehr för svaret  
Förefaller som om även Michael Kolmodin fick dopnamn Erici (efter fadern ?)som sin bror
Kyrkoherde Ericus Kolmodius (ca: 1590-1549 )En källa som jag fått om Ericus Kolmodinus är:
Nordisk Familjebok från 1911 band 14,(jag har inte kollat) berättar följande:
Erik Kolmodin (Ericus Kolmodinus),sonson af den ofannämna (syftar på Bonden Erik Jonsson)(måste vara fel är SON
som tidigare insändare omtalat) Vitterlekare , född på 1630 -talet i Torshälla,död  omkring 1665 i Uskela,Finland.
Studerade i Uppsala och Åbo. I Åbo fick han 1659 och 1662 uppföra en Öfersättning af Petrus Pachinus trettondagsspel.
se. Ljunggren,Svenska drama(1864)
En tanke som slog mig då jag satt och skrev kan ovanst beskrivning gälla SON TILL Stamfar för Södermanlandsgrenen  
Kyrkoherden Erici Kolmodius i så fall är ju sonson RÄTT !!???
 
 Så till slut vad mer kan man läsa OM ERICUS KOLMODINUS (den evt.fadern) i Herdaminnet sidor 93-96
Stora ?? från
Bengt

[Pehr Sahlin]

Hej Bengt
 
Det står tyvärr inga fler uppgifter i herdaminnet om länsman Erik Jonsson och hans hustru Gertrud.
Deras söners namn Erici (Ericus Erici och Michael Erici) är inte ett förnamn utan deras patronymikon, dvs namnet anger fädernehärkomsten. Erici = Eriksson.
 
I Svenskt Biografiskt Lexikon Band 21 (1975-1977) står att släkten Kolmodin härstammar från länsmannen Erik Jonsson i Koldemo, Arbrå. Han levde ännu 1626.
 
Ericus Kolmodinus (död 1665) är son till Ericus Erici (1589/1590-1649).
Michael Erici (1597-1677) föddes i Koldemo enligt sin gravsten. Han avled 8 Mars 1677 enligt herdaminnet.
 
Med vänlig hälsning
 
Pehr

[Bengt Dahlbeck]

Tack Pehr  
Helt otrolig källa av kunnande i detta forum för oss färskingar att lära mer om släktforskning och historik kring
en person.som då blir Grädden på moset Tack igen
Vänliga hälsningar
Bengt

[Pehr Sahlin]

Tack Bengt
 
Jag bör dock rätta mig själv en smula. Erik Jonsson kan ha varit gift fler gånger, att Gertrud även är mor till Ericus Erici (1589/1590-1649) är inget som står i herdaminnena.
 
Med vänlig hälsning
 
Pehr

[Torsten Berglund]

Släkten Kolmodin är en av de 60 släkter som finns med i årgång 2010 av Svenska Släktkalendern. Kalendern är under tryckning och beräknas utkomma i november. Senast Kolmodin var med i kalendern var 1950, så den nya årgången innehåller många uppdateringar.  
Se vidare  Svenska Släktkalenderns hemsida.

[Bengt Dahlbeck]

Hej och God fortsättning
Jag har en ant. att Johan Axel Kolmodin född 7 aug.1855 i Rute Gotland död i Visby 1928
är Riddare af Kungl. Vasaorden kan någon bekräfta detta och när fick han det i så fall ?
MVH
Bengt

[Bengt Svensson]

Hej
Letar efter uppgifter om i släkten Kolmodin funnits någon urmakare eller flera.
Har kommit över ett fickur i silver med urverk med spindelgång typiskt utseende från första halvan av
1800 talet (svenskt utseende).Boettstämplar är oläsbara.
Urtavla och urverk med signaturen Kolmodin men med ortnamnet Sverige???
I horologisk litteratur fins inget om Kolmodin eller ortnamnet Sverige.
Tar emot all information med öppna armar.
 
Vänligen
Bengt Svensson

[Bengt Dahlbeck]

Hej
Sitter här och kollar mina tidigare uppgifter om Kolmodin (har äntlign kommit år Gotländska präster av Lotte Jensen)
Jag har lagt in och även kolla i detta forum på (Israel k Bara Israel och Israel Kolmodin).
På flera ställen står det att Israel inte hade några barn. Israel VEM ? (inga årtal är angivna)
Jag har hittat EN Israel  som var gift 2ggr. och hade 7 barn !
Israel Michaelsson Kolmodin född 1709-10-04 i Lärbo död 1780 i Eksta Kyrkoherde i Eksta
(Uppgifterna hämtade från Lotte Jensen Gotländska präster) Någon som kan bekräfte att detta är rätt eller fel.
det blir lite förvillande om man inte skriver årtalt till/på namnen man söker eller svarar på.
Hälsningar
Bengt

[Staffan Bengtsson]

Bengt
 
Om du läser de äldre inläggen i den här tråden så får du svar på dina frågor.

[Bengt Dahlbeck]

Nu har jag  läst alla äldre (vad jag kan komm åt) från 12/4 1999 - 23/3 2004 /  24/3 2004 - 26/1 2007 / och det senaste 1/3 2007- 18/3 2010. och ingen stans (om det inte beror på mitt nyss opererade vänster öga) så hittar jag
 inte något som styrker eller dementerar att Israel Michaelsson Kolmodin  född 1709 var gift 2 ggr och hade 7 barn
Hälsningar  
Bengt

[Staffan Bengtsson]

Jag uppfattde att det här var din fråga: ”På flera ställen står det att Israel inte hade några barn. Israel VEM ? (inga årtal är angivna)”
Svaret på den frågan framgår av inläggen 18/12 2004, 10/11 2006 och 14/4 2007. Den Israel som avses är Israel f 1643.
 
Israel f 1709 hade enligt Family Search åtminstone följande barn.
I första äktenskapet med Anna Catharina Lyth:
Lena Cajsa f 1743, Helena Catharina f 1744
 
I andra äktenskapet med Elisabet Facht:
Michael f 1745, Martinus Maarten f 1746, Margareta Elisabeth f 1748, Israel f 1749, Nikolaus Ephraim f 1752, Elisabeth Abigail f 1753, Gustaf f 1755, Margareta Catharina f 1755, Engel Charlotta f 1758, Anna Sophia f 1760