Kieser

[Göran Johansson]

En släkt Kieser diskuteras f.n. under namnet Hising. Diskussionen flyttas hit.
 
Gudrun, danskarnas arme lär till stora delar ha bestått av värvade officerare. Johan Kieser bör ha funnit sig i Danmark kring 1670-90. Finns det några militära rullor att tillgå på det danska krigsarkivet (riksarkivet)?

[Gudrun Wallengren]

Hej Göran
En henvisning fra navnet Kieser til Kistner/Küstner kan muligvis sætte nogle ting på plads.

Først fandt jeg i en ældre dansk/norsk litteraturhistorie forfatteren til bryllupsdigtet, Philip Tobias Fleisher (ca 1670-1745). Han blev senere "Generalfiskal ved Bergværkerne i Norge og Kabinets-Sekretær hos Frederik IV". Hans hustrus navn kendes ikke.

I Dansk biografisk lexikon, 2. udgave, omtales denne slægt Fleicher i indledningen. Forfatteren til digtet har en bror, kaptajn Herman Reinhold Fleischer (1656-1712). Disse to brødre er 3. generation i Danmark af en slægt der kom fra Elbing i Tyskland - såvidt jeg forstår.

(Rigsarkivet, Kbh:) Fortegnelse over Danske og Norske Officerer, med flere, fra 1648-1814. Udarbejdet 1888-1907, af Oberstløjtnant J.C. Hirsch og Premierløjtnant Kaj Hirsch.
Her henvises til fire personer af navnet Kistner,(Küstner) som også er kaldt Kieser. To af dem er far og søn. Den der har interesse for os kan ikke umiddelbart bindes sammen med de andre - men man ved jo aldrig.
"Johan, svoger til Oberstl ...Fleicher-
var 12/2 1678 som Pæurd(?) Dommer i en Krigsret i Helsingør (kaldes Kieser) - Fændr i Major Vorts Komp af Fleisehers Dragouer - anbefales 23/7 1678 af Fleischer til Regimentskvartsmesterpladsen i Regimentet(-en henvisning:--- 221/1678) blev det vist ogsaa - Regimentskvartsmester i Marinen 15/4-1682 til 1687 (Regimentet stod til 1684 under Marinen, senere gik det over til Hæren.)"

Hvad tror du om dette?

Jeg har bestilt noget af det kildemateriale der henvises til. Har ikke før arbejdet med kildemateriale fra militæret, men er begyndt at se på det.

Venlig hilsen
Gudrun

[Göran Johansson]

Hej Gudrun,
Johan Kieser i Borgeby tituleras just regemestkvartermästare i de första tryckta källorna. Det bör nog ganska säkert vara samma person. Ett mycket lovande fynd! I Sverige finns något som kallas G-gruppen. Denna grupp ägnar sig bl.a. åt gränsöverskridande forskning mellan Skandinavien-Tyskland och andra länder kring Östersjön. Troligen kan man få en del hjälp den vägen om man har tur. Svågerskapet med Fleicher torde väl innebära att Fleicher var gift med en syster till Johan Kieser, om det nu är rätt personer. Kieser var ju inte gift vid tillfället såvida han inte hade ett äldre äktenskap i Danmark bakom sig.
Vänlig hälsning
Göran

[Gudrun Wallengren]

Hej Göran
For en ordens skyld kommer her de tre andre officerer af navnet Kistner/Küstner, somme tider omtalt som Kieser. Kilden er stadig Hirschs fortegnelse - den er håndskreven, med enkelte gotiske bogstaver.

1) Conrad Tobias - stod i 1671 som fænd. i Dehus Dragoneskdrn (kaldes her Kieser)- fænd. i marine regiment 1682 -Selt. 1684. Marine regmt overgik 1684 til hæren. Med Marine Batt. til Italien i kejserl. sold i 1702 (kaldes fra 1682 til 1702 for Kieser)- gik af ved --- i 1703 (kaldes i 1702 for Kejser men vistnok en "Kistner")

2) Johan - tjent som musketer under hs Durchlauchtighd af Hessen fra 1637 til 50 og avanceret her til major, trådte derpå i Prinsen af Oraniens tjeneste under Hertug Beruhard af Slesvig-Holsten. --- kapitulerer 1676 und. Ambassedør Klingenberg om som oblt. at stille en eskadre i dansk tjeneste i hvilken anledning han har antaget Jacob Strop og Johan Werner Meutz som kaptajner. Disse er derpå rejst til Kbh hvor de har fået --- på kompagnier, dog således at de ikke kommer under K.s kommando - har selv tillige med sin søn Ludvig som volontør bivånet Stads belejring og mistet alt her, ansøger i 1676 om et komp. i Ellebracts inf. regt - såret og fangen i slaget ved Lund 4/12-1676. Død i fangesk. (Lund Etet Regist 47).
Så er der en tegning af hans segl:
Et skjold, fra øverste venstre hjørne til nederst højre går et ternet bånd. Oven på skjoldet en kugle på en fod, i kuglen et V. Op af kuglen kommer en engel med udbredte vinger.

3) Ludvig - søn af Oblt. Johan. Fænd. i fremmed tjeneste - bivåner med faderen som volontør Stads belejring og blev hårdt såret her, var dog i nov. 1676 igen restitueret - var i nov 1677 fænd. i kapt. Thor Neddens komp. af Oldenburg Natt inf. rgmt og nævnes her endnu 16/7-1678.

Vores Johan Kieser må vel være nogenlunde jævnaldrende med sin svoger H.R. Fleicher - måske født engang i 1650'erne.
Begivenheden med de stjålne penge må vel have fundet sted efter 1687 og før brylluppet i Landskrona, 15/1-1691 ?

Venlig hilsen
Gudrun

[Gudrun Wallengren]

Kaptajn Herman Reinhold Fleicher (1656-1712) var antagelig ikke gift med Johan Kiesers søster.
Hvis de to skal være svogre må J.Kieser/Kistner/Küstner nok have været gift med Fleichers søster - før han giftede sig med Elisabeth Øller i Landskrona.

Flere forskellige kilder omtaler H.R.Fleichers hustruer - bl.a. også Hirsch.
30/3-1700 blev han gift med Megtele Anne Marie Sechmann, hun døde 1705.
Derefter giftede han sig med Nille Winechen (1682-1770).
Endnu har jeg ikke fundet noget der bare nærmer sig en fuldstændig slægtstavle for familien Fleicher.
Anne Margrethe Fleischer - en søster til kaptajn F. var gift med en præst i Kbh. Hun er foreløbig den eneste søster der er nævnt.

Bogen "Borgeby från forntid till nutid" - hvor og hvornår er den mon udgivet?

Venlig hilsen
Gudrun

[Göran Johansson]

Hej Gudrun,
Hade du funnit Philip Fleischer? Tror du inte att det var han som var svåger till Johan Keiser eftersom han skrev personversen vid vigseln. Kan svåger ha olika innebörd i Danmark. Jag gissar att Kieser kan ha varit gift i Danmark tidigare. I personverserna kan ev. släktskap också tänkas vara angiven.
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Hej Gudrun!
 
Äntligen kan jag kanske bidra med ett litet Kieserspår.  
 
Avlidne arrendatorn på Borgeby Johan Kiesers änka innehar bl.a. Bräkentorps säteri i Småland, Sunneerbo med underlydande. En dotter heter Alexandrina - troligen styvdotter till änkefru Kieser, eftersom det nämns hennes salige moder i Köpenhamn Sofia Jöransdotter (Har gjort en dålig anteckning men källan torde vara domboken 1723 för Sunnerbo h:d eller möjligen Göta Hovrätt). I samma källa kallas Kieser regementskvartermäst.  
 
Alexandrina lär ha varit gift med en pastor Per Kristien Piper och jag har också en anteckning om att Alexandrina var dotter till en man vid namn Oluf Holm (Sverige eller Danmark - det är en öppen fråga).  
 
Kan dett leda mot sanningen tror du?
 
Vänlig hälsning
Göran

[Gudrun Wallengren]

Hej Göran
Jeg tror at have mødt navnet Piper indenfor de sidste par dage!
Jeg skrev bare slet ikke noget ned - syntes måske det var slægt lidt langt ude.
Jeg prøver at finde tilbage til navnet igen.

Betegnelsen "svoger/svigerinde" kan i Damark nok bruges bredt - i det mindste idag.

Bryllupsdigtet kommer - håber jeg.
Men lige nu er alt indenfor postvæsenet meget forsinket.
Hver gang der kommer et brev med hvidt pulver står alting stille. For det meste er det sukker, mel eller vaskepulver, men hver gang må politi og brandvæsen tilkaldes.
Er det på samme måde i Sverige?

Venlig hilsen
Gudrun

[Gudrun Wallengren]

Hej Göran
Alexandrine Johansdatter Kiesser nævnes ganske kort i "Nygaards papirer til jyske slægter", håndskriftssamlingen, Rigsarkivet Kbh. Der står bare at hun i 1720 var gift med Chr. Piper.

Så er der en lidt indviklet henvisning fra Personalhist. tidsskrift, 1929, 2. bind, 9. rk.
Jørgen Swane:
"Om sognepræst til Udbyneder-Kastberg Peter Christian Frederiksen Pipers to hustruer".
Som udgangspunkt henvises til Wibergs Præstehistorie. Denne sognepræst P.C.Piper fra Randers i Jylland var først gift med Alexandrina Kiefer (- det må vel være en fejllæsning ?).
I 1720 rejste han til Landskrona, dernæst til Lund, senere til Småland hvor var er tilfaldet ham en arv på hans hustrus vegne efter hendes fader - han mener 10000 Rdlr. Ved samme lejlighed rejser han også til Stockholm, bl.a. for at bede generalmajor Løvenørn om hjælp imod sine medarvinger.
I 1723 beder han om hjælp til at hans afdøde hustru må få en hæderlig begravelse, i forhold til den stand som hun er født og båren i. Han vil også selv vælge præsten som skal stå for det.
Samme år beder han om at måtte sidde i uskiftet bo og være forskånet for sine medarvingers tiltale, indtil han har fået den fædrende og mødrende arv som hans hustru var berettiget til i levende live.
Der henvises til Suppliquer:
1720 I, nr 640
1723 II, nr 470
1723 II, nr 471

- Senere går det rent galt for denne præst. Han gifter sig med sin husholderske, men hun kommer for tidligt i barselsseng og han bliver suspenderet fra sit embede.
Han får sit embede tilbage, men opfører sig ved flere lejligheder meget provokerende. Han ender sine dage som fange på Christiansø.
- Herom beretter Wibergs præstehistorie.

I "Trap Danmark" - en topografisk beskrivelse af Danmark - har jeg fundet oplysninger om at det er oberst Philip Fleischer - faderen til de to brødre jeg nævner 19. okt - der er svoger til Johan Kieser.
Jeg skriver mere om dette imorgen.

Venlig hilsen
Gudrun

[Göran Johansson]

Hej Gudrun, nya spännande upplysningar från dig! Det är knappast någon tvekan om att Alexandrina var halvsyster till Olof Hisings hustru Kristina. Jag ska beställa originalkopior av domboksprotokoll från Sunnerbo härad i Småland och från Göta Hovrätt. 10000 Rdlr var ett mycket stor förmögenhet på den tiden. Man kan förstå att det blev bråk.  
 
Boken Borgeby från forntid till nutid är tryckt 1985. Jag har bett Brigitta Nilsson, som är huvudförfattare, om hjälp med att spåra källan till den kortfattade upplysningen om stölden av den danska fältkassan, liksom också uppgifterna om Kiesers flykt till Småland. Är det ren dikt?Jag har under tiden börjat att gå igenom de källor som åberopas i boken, men utan framgång än så länge. Hoppet står till Birgitta eller någan annan skåneforskare.
 
Ska också kolla vem generalmajor Lövenörn var. Kan det ha  varit en dansk?
 
Originalkopior av de klagoskrifter (suppliker) som Jörgen Swane hänvisar till vore ju också roligt att se (och ha).
 
Vänlig hälsning
Göran

[Gudrun Wallengren]

Hej Göran
Jeg skal prøve at skaffe disse klageskrifter, om de findes på Rigsarkivet eller på landsarkivet i Viborg ved jeg endnu ikke.
Der kan måske også være oplysninger at hente i kirkebøgerne for Randers.
Det er spændende om I kan finde kilden til historien om den stjålne pengekasse - det kan godt være mig endnu ikke har ledt de rigtige steder.

I Trap Danmark, Præstø Amt, står der om herregården Assendrup på Sjælland, at den i 1679 blev købt af oberst Philip Fleischer. Efter hans død i 1681 sælger hans enke, Marie Margrete Kieser gården videre. Assendrup ligger lidt sydøst for Ringsted.
Ifølge Dansk biografisk lexikon var oberst Philip Fleischer søn af rådmand i Elbing Philip Fleicher, død ca 1650. Oberst Philip Fleischer var født ca 1635 og invandrede sammen med sin bror til Danmark.
I Lengnicks Genealogier(Kbh 1845)nævnes, at obersten blev snigmyrdet af en preussisk officer Brunnecker.

I Hirsch fortegnelse over officerer er der en længere beskrivelse af obersten militære karriere:
- Han har i 20 år tjent sammen med oberst Blerawsky i polsk og hollandsk tjeneste - var major hos hertug Johan Freiderich af Hannover i februar 1676 - blev oberst i Schfyfeldts regmt 1676 - beordres med 12 komp. fra Holsten til armeen i Skåne og får her 15/8 1676 ordre til uopholdelig at marchere over Laholm til Marstrand - får 18/9 1676 ordre til at gå på Ingeberga i stedet for Laholm - han var i foråret 1677 oblt i Stuarts --- infrgmt, hvor han var ejer af 2 komp. - lå i februar 1677 på hvervning i Hamburg og Nordtyskland - han tilbyder at hverve 1 musketer eller dragon rgmt. på 8 komp., når han må erholde løbepas anvist i --- og får tilladelse til at tage sine 2 kompagnier af Stuarts rgmt med over til det nye rgmt, han lå da på hvervning i Kbh. - I okt 1677 var han chef for et dragonrgmt - han får i nov 1677 tilladelse til at rejse et dragonrgmt på 8 komp. således at major --- og kapt. Meiers komp. indlemmes i hans rgmt. Hans rgmt. ligger i dec 1677 i Helsingør, hvor hans dragoner huserer således, at borgerskabet indgiver klage over ham og forsikrer at således ere de aldrig blevne begegnede før. Dersom dette skal vare ved vil mange borgere forlade byen. Kongen har 10/1 1678 set hans rgmt i Helsingør, det er nu senere blevet --- og han beder Herman Meier om at være ham behjælpelig med at få dragonrgmt. anerkendt som rytterrgmt. Hvad rgmt. i så henseende mangler i uddannelse skal snarest blive indhentet. Også fra Haderslev amt kom der klager over regimentet, navnlig majorens og kapt.-- udplyndringer. Det synes dog som de tiltalte er slupne nogenlunde helskindede derfra, da sagen blev ført for en krigsret af rgmts. egne officerer. 1678 anvist kvarter ved Århus.
1681 død i en duel med Joh. Christoffer Brünech.
Hans segl findes også.
(i teksten har jeg udeladt 15-16 kildehenvisninger).

Jeg synes det er vanskeligt at forestille sig hvor hans hustru befinder sig under disse begivenheder. Mon han har haft hende med fra sit hjemland - eller har han truffet Johan Kiesers søster efter at han kom til Danmark ?

Venlig hilsen
Gudrun

[Birgitta Nilsson]

Källan till informationen om Kieser på Borgeby gård är hämtad ur SAXO 1993 (Tore Perssons artikel). Kieser nämns även i SAXO 1994 i fortsättningen på Tores artikel.

[Göran Johansson]

Hej Birgitta
Tack så väldigt mycket för svaret. Ska genast besöka UB.
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Det fina tipset från Birgitta gav resultat.  
 
Den exakta texten i årsboken Saxo årgång 1993 rörande Kieser är: I senare tid har denna gård varit under arrende av en vid namn Kieser, född svensk, tjänte i Danmark, bestal fältkassan och rymde hit. Han var här tills de danske föllo i land 1709 heliga mässeafton och så förfogade han sig till Småland. Om honom finnes ock härefter några annekdoter.  
 
I Saxo årgång 1994 omtalas en av ovan nämnda annekdoter. Den återges i en redogörelse om prosten Delphin i Borgeby: Under hans tid bodde arrendatorn Kieser här på gården. När denna icke villa foga sig efter Delphin, piskade han (Delphin)upp honom, till äventyrs han förtjänte det. Om honom är anfört pag. (sid nr saknas). När de voro vänner, söpo de som hela karlar, kommo tillsammans såsom vänner men slutligen fick Kieser brav hugg.
 
Författare till artikeln är Tore Persson. Denne har haft tillgång till Borgebyprästen Severin Schlüters originalanteckningar om Borgeby. Schlüter var präst i Borgeby 1743-97.
 
Schlüter (f. 1716) skriver att Kieser var född svensk. Ska denna uppgift utan vidare tas ad notam? Den lustiga annekdoten om prästen och arrendatorn ger hopp om att man skulle kunna återfinna de två kämparna i häradets domböcker.
 
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Hej Gudrun
 
Jag har spårat Johan Kieser åtminstone till 1689, då han enligt en dombok för Torna härad hade tecknat ett arrendekontrakt avseende sätesgården Gedsholm i Ekeby socken, Luggede härad. I födelseboken för Ekeby omnämns han en gång under 1690 som vittne vid ett barndop.  
 
Vidare har jag funnit honom i Lunds Domkapitels handlingar där han 1706 beklagar sig hos biskopen över prosten Andreas Delphins tvivelaktiga leverne. Johan Kieser sade sig inte vilja blanda in häradsrätten i sammanhanaget utan var nöjd om prosten i Borgeby fick en tillrätteavisning från kyrkans regionala överhuvud. Kieser framförde följande: på Borgeby gata har jag överfallits av prästen, som slog mig för brystet, tog mig i min cammisoll och halsduk, slet mig en del knappar ur cammisollen och med sina stygga naglar rev mig hål på kinden och så 6 hål på mitt bryst och överföll mig med måmga gräsliga hotelser och skällsord. Det tycks vara detta som prosten Schlyter kallade pisk - ett understatement skulle jag nog vilja påstå.
 
Vänlig hälsning
Göran

[Gudrun Wallengren]

Hej Göran
Egentlig syntes jeg at oberst Philip Fleischers levnedsbeskrivelse var grov nok.
Men i betragtning af at det her drejer sig om en provst, er Andreas Delphins gerninger vel ikke meget bedre!

Det er fint hvis vi kan afgrænse Johan Kiesers afrejse fra Danmark. Han var regimentskvartsmester i Danmark til 1687 - i 1689 er han i Luggede Herred.

I "Vestens Samlinger", Rigsarkivet Kbh, nævnes bryllupsdatoen for Peter Christian Piper og Alexandrina Kieser: 25. sept 1714.
Der står også at hun var svensk - men det kan jo være at han slutter sig til dette, fordi der senere kom denne arv fra Sverige.
P.C. Piper var født i Randers 1692. Student 1710, teolog 1713. Vesten nævner ingen kilder.

Oberst Philip Fleischer var gift med Johan Kiesers søster Marie Margrete Kieser. Han havde en søn Herman Reinhold, f. 1656, en søn Philip Tobias, f. ca 1670 og desuden en datter der nok var ældre. Jeg har ikke kunnet finde ud af om disse børn også var Marie Margrete Kiesers børn - han kan jo have været gift før.
Begge sønnernes efterkommere endte i Norge. Et norsk slægtshistorisk tidsskrift går dog ikke ret langt tilbage. Men måske kan nogen her alligevel have forsket i den ældste del af slægten ?

Det er nok noget tvivlsomt om Johan Kieser er født i Sverige, ville jeg mene.
Venlig hilsen
Gudrun

[Göran Johansson]

Hej Gudrun, jag har snabbt läst igenom de skrivelser tillhörande Skånska Guvernementets kanslie som författats av Johan Kieser. De skrevs under perioden 1699-1710 och handlar mest om förhållandena på herrgårdarna Bälteberga och Videröra i Ottarps socken. Dessa gårdar arrenderades 23/4 1698 och tre år framåt. Tre skrivelser är daterde Malmö 26/11, 13/1 1707 och 22/3 1710. Sammanfattningsvis innebär det att Johan Kieser tycks ha arrenderat Gedsholm 1689-1692, Bältebergha o Videröra 1693-1702 och Borgeby 1702-1709. Efter 1709 tycks han under en kort tid ha vistats i Malmö för att sedan flytta till Småland. Möjligen kan han ha arrenderat Borgeby redan 1693 men är osäker.
 
Två skrivelser som inte handlade om arrendeproblem fanns också. Johan Kiesar hade skrivet dem på tyska. Jag har kopior som jag ska försöka tyda under helgen.
 
Nu väntar jag på microfisch för Sunnerbo h:d så att man kan studera arvstvisten 1723.
 
Sammantaget har vi väl nu en ganska fyllig personalia för Johan Kieser. Men det mest intressanta saknas. Vem var föräldrarna , var var han född och vad hände med fältkassan?

[Gudrun Wallengren]

Hej Göran
Ikke nær så mange nyheder herfra. Peter Christian Pipers breve findes desværre ikke mere i original, men de er refererede i Danske Kancellis Breve. Jeg har set på referaterne, der er ikke noget nyt i forhold til artiklen fra tidsskriftet.

Sofie Jørgensdatter som skulle være mor til Alexandrine kan jeg foreløbig heller ikke finde.

Denne præst Severin Schlüter, f.1716, han skriver faktisk sine optegnelser på et tidspunkt hvor Svensk Pommeren nok endnu hører med til Sverige. Tror du det kan være det han mener, når han skriver at Johan Kieser er født i Sverige?

- Jeg sidder med et ældre historisk atlas hvor vægten er lagt på Danmark - måske tager jeg fejl?
Venlig hilsen
Gudrun

[Gudrun Wallengren]

Bryllupsdigtet til Johan Kieser og Elisabet Øllers bryllup i 1691 er lige kommet.
Er der andre end Göran som kan have interesse af det?
Gudrun

[Gudrun Wallengren]

Hej Göran
Jeg fandt idag i et register en henvisning til en vielse:
1. dec. 1682
Regimentskvartsmester Johan Kieser og Sophie J?rgen.
 
Det var for sent til at jeg kunne nå at bestille noget - der er nok også lidt tvivl om hvilken kilde der henvises til.
Venlig hilsen
Gudrun

[Göran Johansson]

Hej, intressant nyhet du kommer med! Då bör väl den första hustrun ändå varit danska?
 
Med vänlig hälsning
Göran

[Gudrun Wallengren]

En rettelse til mit indlæg igår:
Henvisningen til vielsen mellem Johan Kieser og Sophie Jørgen skal være 1.dec. 1685.
Efter et have set på forskellige skrifter på Rigsarkivet er jeg kommet frem til, at det nok drejer sig om en underskrivelsesprotokol.
Den kunne jeg så ikke nå at bestille idag.
 
Da Johan Kieser var af militær stand skulle han have søn overordnedes tilladelse til at indgå ?gteskab - jeg tror det må være det sagen drejer sig om.
 
Det er jo ikke sikkert denne protokol bringer så mange nye oplysninger.
 
Men vi ved vel nu at Sophie Jørgen må være død mellem 1686 og 1691, og Alexandrine Johansdatter Kieser født i det samme tidsrum.
Ifølge Hirschs optegnelser var Johan Kieser regimentskvartsmester 1682-87.
 
Venlig hilsen
Gudrun

[Göran Johansson]

Hej Gudrun, 
 
Sophie Jürgen kan ju ha varit från Sverige eller kanske t.o.m. Tyskland. Kallas hon endast Sophia Jürgen? Borde väl ha funnits ett -sen?
 
Johan Kieser hade, utöver Alexandrina, minst följande barn: 
1. Elisabeth Sophia Kieser, jfr barndop nedan.
2. Johan Tobias Kieser, dopvittne 1722 och 1724
3. Christina Maria Kieser, dopvittne 1722
 
1722-09-04 döptes och ? föddes rådmannen Christian Borlinds och Elisabet Sophia Kiesers barn Johan Petter Fru Elisabeth Öllers bar honom. Faddrar: Borgmästaren Oluf Nordsten, kommissarien Jöns Hising, studenten Johan Öller, fru inspektorskan Hising, jungfru Catharaina Humlea och jungfru Christina Maria Kieser.
 
1724-03-24 döptes och 1724-03-20 föddes rådmannen Christian Borlinds och Elsa Sophia Kisers barn Christian. Fru Elisabeth Öller bar honom. Faddrar: Professor Conrad ?,  rektor Magnus (Corye), magister Cronberg, inspektorskan Hising, jungfru Gertrud Maria Lundegård.
 
1725-08-26 döptes och 1725-08-23 föddes rådmannen Christian Borlinds och Elsa Sophia Kiesers dotter Mätta Catharina. Fru inspektorskans hustru bar henne. Faddrar: Borgmästaren Oluf Nordsten, notarien Wirehn, studenten Johan Tobias Kieser, rädmannen Winidbergs hustru, jungfru Catharina Grottera.
 
Vänlig hälsning
Göran

[Gudrun Wallengren]

Hej Göran

Så var Elisabeth Sophia Kieser en søster til de øvrige, jeg tror du har omtalt hendes vielse.
Morsomt at se navnene på alle disse faddere! En Hising er med, navnet Grottera har vist også været nævnt før.

Jeg har fundet kilden til notitsen om Johan Kiesers vielse. Der står kun, at Johan Kieser Regimentskvartsmester og Sophie Jürgen begærer "vielse i huset", 1.dec 1685. I en regnskabsbog kan man så senere se, at Johan Kieser har måttet betale 5 rigsdaler for at få dette ønske opfyldt. - Det var finere at blive viet privat hjemme end i en kirke.
Sophie Jürgen er kun nævnt én gang. Hun kan godt have været svensk eller tysk. Måske kan det også betyde noget at sproget blandt embedsmænd var påvirket af tysk?

Alexandrina blev viet i Randers, St. Mortens kirke:
1714. Hr Peder Christian Piper bryllup med Alexsandrine Kiserin, 25 sept.

Blandt Nygaards papirer på rigsarkivet var der en bemærkning mere om Peder Christian Piper. Han var "i 1720 i Skåne for at få rede på sin kone Alexsandrine Kiessers arv efter hendes smst. 1710 afdøde fader Johan Kiesser."(Jy.Tegn.24.281).
Passer det med de oplysninger du har, at Johan Kieser er død i 1710 ? Henvisningen er nok til et eller andet jysk kildemateriale.

Venlig hilsen
Gudrun

[Anders Berg]

Hej Gudrun och Göran!
 
Spännande historia som spelas upp här. Jag har läst ikapp och tänkte bara nämna några tankegångar jag fått under vägen:
 
* Eftersom tydligen Johan Kieser även är känd under namnet Kistner, kan det finnas något samband med den släkt Kistner, som behandlas i SSK 1927, och som också diskuteras här på Anbytarforum? Även denna släkt har via Skåne inkommit från Tyskland till Sverige, genom Hans J?rgen Kistner, född 1651-10-15 i Hattingen, Ruhr, och död 1710-03-25 i Malmö Karoli.
 
* Det finns en Hans J?rgen Kistner gift 1695 9/7 i Köpenhamns garnisonsförsamling med Anne Marie Andersdatter.
 
* Borde inte Johan Kieser finnas i någon småländsk dödbok? Dottern gifter sig i Ryssby och sonen äger ett säteri i Södra Ljunga, närbelägna socknar i Sunnerbo härad med bevarade kyrkböcker.
 
* Är det så illa att Kiesers stora förmögenhet i Småland härrör från stöldgodset från danska fältkassan? Tjänsten som arrendator på olika gods borde inte räcka för att skapa den.
 
* Finns två Christina Maria Kieser? I dopnotisen 1722 i Lund nämns dels inspektorskan Hising (=Christina Maria Kieser), dels en jungfru Christina Maria Kieser! Vem är hon?

[Göran Johansson]

Hej igen Anders
Om Johan Kieser dog 1710 så är hoppet ganska litet att återfinna honom i någon dödbok. Det var mitt under den s.k. pestetiden och i vissa församlingar är anteckningarna mycket ofullständiga.

[Göran Johansson]

Kopior rörande tvisten om arvet efter Johan Kieser visar att pengar överförts utan lov från Danmark. Man nämner dock inte från vem. Två Christina Maria måste utredas! Bouppteckning efter t.ex. Borgmästaren Christian Öller i Landskrona bör finnas bevarad. Möjligen skulle en sådan kunna bidra till att ge svar. Johan Kieser hade troligen fordringar från en handelsman vid namn Petter Heindich Voigt i Landskrona. Jag har kopior av dokument skrivna på tyska. L?beck omnämns bl.a. Återkommer när jag lyckats att tyda dess innehåll.  
 
Vänlig hälsning
Göran
 
D. 5 februari 1723 Rätten inlefwererades Originalene af dessa twänna Skrifter at sådant innehåld. Wälborne H:r Häradshöfdinge och den Lofl:e Nembden. Utaf medfölliande transport täcktes wälborne H:r Häradshöfdingen och den Lof:e Tingrätten intaga, Huruledes iag är worden ägare till en fordring och arfpretention å H:r Kyrkioherdens wid Udb?neder försambling i Jutland H:r Petter Christian Pipers wägnar, hoos afledne arrendatorn Johan Kieser och dess Sterbhuus för innestående arf å 5000 Rdr danskt Capital och interesse derpå och emedan bem:te arrendatorns Enkia uti Sunnerbo härad äger och innehafwer Säter?et Bräkentorp och några derunder kiöpte och liggande Hemman, hwilka iämte bem:te Enkias, derpå hafwande Löösören, så långdt dee räckia kunna, komma att häfta för berörda fordran; altså har herigenom till min retts (Crefwande), iag welat merbem:te Säter? dess underliggande och tillhörige hemman, med dee derpå bem:te Enkian tillhörande befintlel:e löösören inprotocollera till min Säkerheet, så at hon efter denna dag icke äger mackt samma ägendomb, sällia, förpanta eller på något sätt förskingra, förr än för denna min fordran iag warder Contenterad, ock förnögd; Jag begiärer Lofl:e Ting Rättens attestum öfwer denna min inteckning pch förblifwer Wälborne H:r häradshöfdingens ock den Lofl:e Tingsrättens Tienstsk?ldigste ?
P. Silfwerschiöld
Pattaholm d: 4 februar? 1723
 
Såsom Advocat Fiscalen i Kongl. Giöta R?kes Hofrätt, wälborne herr Petter Silfwerschiöld, genom ägande och mig öfwerdragne pretentioner öfwer i Kiöpenhamn, mig hafwer å min Broders her Petter Christian Pipers wägnar, Kyrkioherde wid Udb?nder försambling i Jutland mig Citerat, till nö?e och fulle den fordring, bem:te min broder äger, hoos afledne arrendatorn, på Boreby H:r Johan K?ser och des Sterbhus ? warande af min broders hustru och bem:te K?sers dåtters Alexander K?sers innestående och tillständige arf, efter dess Sahl. moder i Köpenhamn Sophia Jöransdotter, af en Summa femtusende Rdahler Capital och derpå nu oplupen interesse som för berörda K?ser wid des öfwerflyttande, från Kiöpenhambn till Skåne olofl:n medfördt och borttagit; altså Transporteras här med förbem:te min k. broders, å dess hustrus wägnar hafwande fordran, så till Capital och interese på wälborne H:r Advocat Fiscalen Silfverschiöld och ärkiänner min broder och dess hustru, ingen mera dehl deruti äga utan den samma äger mackt hoos wederbörande utsökia och sig få n?ttig giöra som han bäst will och kan. Till ytermera wisso, har iag i förmågo, af den mig utaf min broder gifna Fullmackt, detta med mitt nampns och Sigils undersättande bekräftat. Datum Tåftaholm d: 4 februar? 1723    J:P. Piper
blifwandes fördenskull sådant uppå den skiedde anmodan och in Quantioum de Jure inprotocollerat.

[Anders Berg]

Hej! Det är alltså så att den jylländske kyrkoherden Peder Christian Piper har en bror vid namn J.P. Piper på herrgården Toftaholm i Dörarp socken i Sunnerbo. Onekligen intressant och uppseendeväckande! Man kommer ju omedelbart att tänka på den kända adliga ätten Piper i Sverige. Jag har endast tillgång till Elgenstierna, och där redovisas endast de grenar från stamfadern Berndt Piper (f i Lübeck, d 1635 i Viborg, Finland) som blivit adlade. Ingen av de aktuella bröderna kan jag hitta. De borde dock höra till någon ej adlad gren. Ska man tro på uppgiften att Peter Christian Piper är född i Randers, eller är han svensk? Eller tysk-svensk som de adliga Piper? Vore intressant att få reda på mer om denne J.P. Piper på Toftaholm. Kanske det finns relationer mellan släkterna Piper och Kieser även innan Alexandrina gifter sig med Peter Christian, som kan förklara att Johan Kieser styrde kosan just till Sunnerbo när det började hetta nere i Skåne 1709.

[Göran Johansson]

Hej, troligen har J.P. Piper varit på tillfälligt besök på Toftaholms herrgård. Har kollat texten igen. Båda breven är undertecknade på Toftaholm - dvs även Silfwerskiölds (jag hade felaktigt råkat skriva Pataholm). Gissningsvis finns det mer skrivet om denna släkt Piper i danska tryckta källor. Släkten kommer säkert från Tyskland.

[Gudrun Wallengren]

Hej Anders og Göran
 
Mange spændende indfaldsvinkler til diskussionen - jeg har ikke været hjemme i weekenden!
Jeg har navnet på Peder Christian Pipers far. Han hedder Frederik Kristensen Piper og er også præst i Randers. Søskende til P.C.Piper er ifølge Nygaards papirer:
Johan Peter Piper og Mette Marie Piper.
 
Der er i Nygaards Papirer til Jyske Slægter(Rigsarkivet Kbh) ret mange henvisninger til broderen Johan Peter. I fredags skrev jeg kun en af dem ned, fordi den umiddelbart havde forbindelse med Sverige:
Johan Peter Piper, 1731 søger forgæves om fyrforvaltertjeneste ved Skagen og Anholt som han vil forrette for 1300 rd aarlig, og beklager at han samme i krigens tid indtil aar 1717 havde forut(..?) blev han derfra af svenske capere fangen til Sverige bortført og mistede tillige 2 skibsrum af 2000 rdls værdi.
Derudover husker jeg at J.P.P. havde mange børn.  Men jeg kan se på oplysningerne om ham imorgen.
 
Der var i Jylland, især omkring Randers, mange, mange mennesker af navnet Piper - ret langt tilbage i tiden.
 
Jeg har også tænkt på om der måske kunne være en tidligere forbindelse mellem Alexandrine K. og hendes mand P.C.Piper.
Dog er han indskrevet ved Kbhs Universitet fra 1710 og tre år frem, og han kan jo have fået forbindelse med hende i denne periode.
 - Men hvorfor skal hun helt til Randers for at blive viet? Det er meget usikkert, især hvis hun er forældreløs.
 
Så er der denne inspektorskan Hising. Jeg husker umiddelbart kun, at domkirkeinspektøren Olof Hising havde flere brødre. Kan en af brødrernes  hustruer have kaldt sig inspektorskan Hising ?
 
Til borgere i Kbh findes et skrift:
Oluf Nielsen: Kjøbenhavns Diplomatarium, I-VIII. Kbh 1872-87.
Det indeholder et person- og stednavneregister, der henvises bl.a. også til Skåne. Det er ikke så længe siden jeg blev opmærksom på det.
Har man i Sverige adgang disse bøger?
 
Venlig hilsen
Gudrun

[Göran Johansson]

Hej Gudrun, inspektörskan Hising är med all säkerhet identisk med Oluf Hisings hustru Christina Maria Kieser. Vem jungfrun med samma namn kan vara är en svår nöt. I värsta fall är det fråga om en felskrivning i dopboken!
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Hej igen, när domkyrkoinspektören Olof Hising döper sina sex första barn mellan 1712-1720 är salig borgmästaren i Landskrona Christian Öllers änka i samtliga fall gudmor. Hon är tveklöst mormor till Hisings hustru. Den andra Christina Maria Kieser skulle ju möjligen också kunna vara t.ex. dotter till en okänd broder till Johan Kieser.
 
Gudrun, jag ska i morgon kolla om UB i sina samlingar har Oluf Nielsen: Kj?benhavns Diplomatarium, I-VIII. Kbh 1872-87. De bör finnas där.

[Göran Johansson]

Hej Anders!
I ett äldre inlägg nämnde du bl.a. följande:
 
Går igenom en del anteckningar av Gottfrid Hintze.  
 
Hintze nämner några brev som Johan Kieser d.ä. skrivit på tyska, varav framgår att hans Mutter und 3 Kinder blev begravna i Borgeby 1700.  
 
Hintze nämner inte var han funnit breven som nämner modern och de tre barnen? Tror du att det kan finnas mer att hämta i Hintzes samlingar?

[Anders Berg]

Hej Göran!
 
Hintze anger som källa Acta Cleri. Så här lyder Hintzes anteckning:
 
1700 jan-aug. Bref dat. 1700 9/1 fr. kh. Liebman i Landscrona: arrendatorn på Borreby gård Johan Kieser begärde få föra ut sitt barn, som dött här i staden och begrava det i Borreby, där han köpt gravställe, men då kyrkans och skolans betiänter skulle lida därigenom så anhöll kh. Liebman om biskopens utlåtande.
 
Brev 9/1 1700 fr. Johan Kieser på Borreby: Hade i Borreby begr. sin saliga Mutter und 3 Kinder. Obs! brevet på tyska.
 
Så långt Hintze, på ett kort i hans Skånesamling, lådan med inspektorer (som jag har till låns). Annars har ju Hintze ägnat sig mycket åt just tyskar, så det är väl inte otroligt att det kan finnas något av intresse om Kieser även i dessa lådor. Du kanske har någon kontakt på GF som kan kolla.

[Gudrun Wallengren]

Hej igen
Ifølge Nygaards papirer var Johan Peter Piper født i Randers 1698. Han var gift med Karen Pedersdatter Wendel. Han begravedes 11/10-1748 i Randers. Fra 1725-27 var han hospitalsforstander i Randers. - Ved sin afgang skyldte han hospitalet 2100 Rgs.
Fra lidt før midten af 1600-tallet forekommer navnet navnet Piper i Nygaards papirer. Der er mange personer med helt de samme fornavne!

Danske kancelli, Jyske Tegnelser:
"Biskop Doct. Johan Ohlsen at lade forsyne Hr Peter Christian Pipers kald i hans fraværelse i Sverige sig for at søge Arv efter hans hustrues Alexandrina Kiessers fader afg. Johan Kiesser.

F.4.
Saasom hr Peter Christian Piper, sognepræst til Udbyneder og Kassborg Sogne i Aarhus Stift udi Vort Land Nørre Jylland, som for nogen tid siden skal være reist over til Skaane, udi nu til Os af den 5 Maje sidst afvigt indkommen allerunderdanigste Memorial haver anholdt, at Vi, allernaadigst vilde tillade hannem paa nogen tid der at opholde sig efterdi hannem paa hans Hustrues Alexandrina Kiessers nogen efter hendes Fader afgangen Johan Kiesser som samme steds udi Aaret 1710 ved døden skal være afgangen, en Arv skal være tilfalden, om hvis han i saa maade paa fornævnte Hustrues vegne kunne tilkomme at Arven med hendes medarvinger der i Landet kunne komme til endelighed, saa er Vores allernaadigste vilje og befaling, at du kaldet udi hans fraværelse, dog paa hans egen bekostning vedbørlig lader forsyne, saa og Os ellers straks allerunderdanigst beretter at du dennem Vores allernaadigste ordre haver bekommet.
Hafn den 31 Maje 1720 ".

Der er jo nok ikke så meget nyt i dette.
Udover at datteren Alexandrine, bosat i Danmark, nu 10 år efter faderens død mener at han er død i Skåne.
Hvis nu bare vi havde vidst hvad der egentlig blev af hende - da hendes mor døde og faderen rejste til Sverige!
Venlige hilsener
Gudrun

[Göran Johansson]

Gudrun och Anders
 
Arrendet på Borgeby och de andra gårdar som Kieser brukade tycks trots allt har varit ganska lönande. Handlingar i Skånska guvernementets arkiv från 1703 visar att han åren 1698 och 1702 hade nästan 4000 dlr smt att fordra av Landskronaköpmannen Voigt som vinst på försäljning av oxar till Nordtyskland!  
 
I övrigt har jag inga nya ledtråder. Handlingarana i Acta Cleri gav inte mer information än vad som Anders redan har omtalat.
 
Bouppteckning och konkurs(!) efter änkan Metta Öller visar att Olof Hising var gift med änkan Öllers dotterdotter. Fru Öller bodde sina sista år i Lund hos Olof Hising, som svarade för uppteckningen av hennes bo. Konkursakten är mycket omfattande men ger vad jag kan se inget direkt nytt - utöver kuriosa.
 
Vänlig hälsning
Göran

[Gudrun Wallengren]

Hej igen
Den Hans Jørgen Kistner som 9/7-1695 bliver viet i Garnisons forsamling er soldat ved "Captain Jensens Compagnie". Han tilhører forsamlingens danske menighed - der var også en tysk. Der er ikke anført forlovere, og jeg er endnu ikke stødt på børn af parret.
Den Hans Kieser som 17/3-1697 får en datter døbt Kirstine i Vor Frue forsamling, også Kbh, er "en afdanket soldat i St. Pedersstræde". Der nævnes 5 faddere, bl.a. en bogbinder og en købmand. Desværre ikke nogen spændende navne, udelukkende patronymika.

Når Johan Kieser har så god intægt af oksehandelen har tyveriet af den danske pengekasse måske ikke været så omfattende.
Men jeg skal prøve at sætte mig bedre ind i disse militære kilder.

Venlig hilsen
Gudrun

[Frank Federspiel]

Hej! Jeg har læst om jeres søgen efter navnet Kieser, min 6 x tipoldefar oberst Philip Fleischer født ca.1635 i Elbing død 1681 i København i en duel ved Rundetårn, ejede herregården Assendrup på Sjælland,og her er hans kone omtalt som Marie Margrethe Kieser, Danske Slotte og Herregårde ved Aage Rossell Hassings Forlag 1964,jeg ved ikke om det er noget i kan bruge