Kexelius

[Martin Andersson]

Under http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/show.cgi?44/60311 nämdes en del om släkten Kexelius.
 
Jag är intresserad av allt rörande denna släkt eftersom jag själv är släkt med Magnus Kexelius (Kyrkoherde i Norra Sandjö) via hans dotter Helena Kexelia.
 
I den diskussionen jag länkar till finns det en inscannad sida från Smol Ups III där det står att Magnus Kexelius mormors far var khn Magnus P Svart i Åseda.
 
Känner man till något om Magnus Kexelius mor och mormor? Vem är Birge Kiäx i Åseda?
 
Jag har många frågor men inga svar hehe  
 
mvh
Martin

[Martin Andersson]

Här är bilden från Olle Elms inlägg, för att ha lite uppgifter att börja med
 

[Niclas Rosenbalck]

Nedanstående domboksnotis ger lite information om släkten kring kyrkoherde Måns Petri Svart i Åseda. Han var kyrkoherde i Kalvsvik [1557]-1564, sedan 1565-1613 i Åseda. död 1613. Hans hustru var Kerstin Larsdotter, syster till kyrkoherde Gudmund Laurenti [Spegel] (död 1629) i Korsberga (denne kyrkoherde där 1604-29). Sistnämnda syskon (Kerstin o Gudmund) hade arv i en av gårdarna i Gemla by, Öja sn i Kinnevalds härad och tillhör säkerligen den stora allmogesläkten Spegel som figurerar i just Kinnevalds härad (hit hör också biskop Haquin Spegels fars släkt som bla var boende i Tokamåla, Linneryd sn) sn). Enligt opålitliga källor (bl a Peter Wieselgren) skulle Gudmund Laurenti i Korsberga vara son till kyrkoherde Laurentius Gudmundi Spegel (död 1600) i Kulltorp (kyrkoherde där 1559-1600) som i sin tur skulle vara son till kaniken i Växjö Gudmund Spegel. Sistnämnda har existerat liksom en kyrkoherde Laurentius Gudmundi i Kulltorp, men sistnämnde har ej kallat sig Spegel och frågan om han är far till Kirstin och hennes bror Gudmund är alltså ej fastslagit. Ej heller filiationen mellan kh Laurentius Gudmundi och Gudmund Spegel.
 
Måns Petri Svart och Kirstin Larsdotter hade åtminstone barnen:
Per Månsson Swart , bodde 1651 i Ingermanland (Uppvidinge dombok 1651 27/1 f 8v)
Elsa Månsdotter gift med Markus Uggla (min ff mf ff mm mm föräldrar; deras dotter Britta Marcusdotter var gift me dkyrkoherde Didrik Mollerus i Långasjö(hon heter ej Månsdotter som det står i Växjö stifts herdaminne, detta är en uppenbar och mycket felläst notis i Långasjö kyrkoräkenskaper av någon tidig forskare - uppgiften cirkulerar dock vidare och jag hoppas den nu kan uppmärksammas)
Britta Månsdotter gift med kh Magnus Nicolai i Åseda (död 1622) (kyrkoherde efter svärfadern 1613-22)
Laurentius Magni Svart , komminister i Åseda [1621]-1665 , gift 2 ggr.
+ flera
 
 
Växjö rådhusrätt (VaLA) 1624, rådstuga 7/7, s 7 74:
Sammedagh kommo för retta Oloff Suen?on i hult,
och hans hustrus Söstrar, h. Kyrstin S. her Mån?es i å?eda,
effterlefurschia, och hustru Elin Per birge?on effterlefuer-
schia i Raneschruf, och tiltalade Markus Vgla om den
Tompt han nu opå bhor, att De måtte bekomma deras
arfuelodtt i för:de tomptt, då framlade Markus Vgla en
schrifuel?e och föreningh Söschionne emellan vnder de
ährlige och förståndige gode mäns Signeter, M. Fredrich
Toma?on, Errengisll Mån?on och Anders Mån?on, huil-
ken Jnnehåller och förmeler, att han schulle betala ifrån
dett åhr 1619 och alt så lenge Söschionnen räckia,
schulle huart och it bekomma Siu fulla Summa tillfyllest
wtt, dett han än her dagz effterkommit haffuer, och
dett som nu Restar, schall effter brefzens Lydel?e,
dem ehrligen och well betala. Men Oloff Suen?on är
förui?at om sin betalningh, Brigitta tidh nestkommandes,
så att han icke schall hafua orsack öfftare at klaga
om detta måll.
 
Frågan är alltså vilka de tre syskonen som indirekt nämns i målet 1624 är? Kirstin hette ju kh Måns Petri Svarts änka. Kan det vara densamme Kerstin som nämns 1624 eller är det en felskrivning för Britta i domboken och rör det sig då istället om Måns Petri Svarts svärson och efterträdare kh Måns Nicolai i Åseda som avled 1622 ? Jag låter detta vara öppet och hoppas fler har synpunkter baserade på källforskning eller relevanta litteraturuppgifter.
 
Nichlas Malmdahl skriver under Åseda 2002 om en Olof Svensson i Hult som kanske är densamme ovan.

[Karl Andersson]

.  Hej Martin Andersson.Jag är också släkt genom Jonas Gustafsson Hjelmberg ,son till Helena Kexelia ,,Kanske du har hittat mer sedan du skrev i forumet,Juli 2005.Skulle vara skoj att höra från dig .Kalle von Killabakh.MVH Karl Andersson
 
kandersson@igpond.com

[Martin Brandt]

Hej!
 
För att försöka besvara min egen fråga (jag skapade denna tråden för fem år sen när jag hette Andersson) så har jag nu dammsugit Uppvidinge härads domböcker efter uppgifter rörande Magnus Kexelius fader Birge Kiäx. Resultatet blev ganska bra och jag tänkte dela med mig av det här.
 
Här nedan följer en del utdrag från domböckerna i kronologisk ordning. Tack till Niclas Rosenbalck för transkriberingen av texterna, mina egna versioner hade lite hål och felläsningar här och där  
 
Det handlar om torpet Garpetorp och en kronodonation som ställs mot bördsrätt.
 
Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:4 (1614-1623), bild 203 sid 5 (1620-02-14)
laga ting i Tikaskruf den 14 februari 1620:
f 4v:
Sammedagh klandrade Welb. Peer Månßon till
Hielmsenga, ett Skattetorp i Åseda Sochnn, Gar-
petorp benemdh, huilkit ähr lagdt Vnder preste-
gården Åseda, föregifuandes samme torp Wa-
rit kommet ifrån hans Slecht, för en ringa Pe-
ningh till kiörkan, och aldrigh tingskiöt ifrån  
Slechetn.  Her om bleff Her Måns tilfrågat
och kunne ingen annor Weriemåll framföra, Vthan
Saligh gamble Her Månßes egne hand skrift, der
Vthj förmäles, att kiörkan hafuer Vtgifuit Pe-
ninge__16 marker  Ortugar .  Men kiörkan haffuer
ingen tingskiötningh bekommet.   Men effter
[f 5r:]
Her Måns föregifuer, att Peer Månßons fader, Måns
Speleman, hade och Vpburit ettlöffues Pening[e]r.
Men effetr her War ingen Vitne tilstädes, belff thethta
Vpsatt till nesta tingh etc
 
Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:4 bild 217 sid 19 (1620-03-13)
laga ting den 13 mars 1620 i Tånga :
[f 18v:]
   Ransackningh om Garpetorp etc
Sammedagh kom för retta Nilß i Brinkelidh, och
ifrån sigh Sade all den gamble ret, etlöffue och til-
tall, som han her till haft haffuer, till et Skat-
tetorp benemdh Garpetorp.  Men Huadh belon-
ger Slechtlineen, som Peer Månßon Jnlagdt hafuer,
den bleff godh kiendh och gilladt, och huarken Her
Måns eller någon i Åseda Sochnn, kunne annat beui-
sa, än Welb. Peer Månßon är Rätter bådaman  
till Garpetorp, och thet aldrigh är bortskiöt ifrån
Slechtten. etc
 
Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:4 bild 234 sid 36 (1620-06-16)
laga valborgmässoting den 16 juni 1620 i Lenhovda:
[f 35v:]
Sammedagh kom för retta Edle och Manhaftigh
Peer Månßon till Hiälmsenga, och klandrade et
Skattetorp, N. Garpetorp i Åseda Sochnn, opå
huilket torp, Presterna i Åseda, som framlidne
ähro, hafua föruerffuat sigh Saligh och Höglofligh
konungh Jahans Breff opå, dock medh sådan för-
ordh, , at Fougten opå then tiden, skulle Ransaka,
om Presten i Åseda, dhes förutan kunna sigh be-
hiälpa, huilken Ransakningh aldrigh skedde,
Vthan Presterna hafua alt sedan, behållet sam-
ma garpatorp för et Engetorp.   Jthen
hade och förgifuit Vthj konungh Gustafz tidh
skulle och samma torp hafua legat Vnder
Prestegården, huilkit aldrigh War, Vthan thet
War på then tiden et besittet heman, och skat-
tade Cronan, för ¼ skat, som aff åhrlige gam-
ble Rentan är till at see, Och her Måns i
Åseda afhyste torpet, och bortsålde hußen,
      och somblige fördes
[f 36r:]
och somblige fördes till prestegården, thet her för retten
giörligen är beuisat.  Jthem beuises och at Salig
Her Måns icke hafuer föregifuit, antingen thet
War Cronoiordh eller Skattaiordh, icke hade heller
saligh Her Måns något Lagafångz Bref ifrån
Slechten, icke hade heller för Samme torp mher
Vtgifuit, ähn Pe[n]i[n]g[e]r__6 marker.  Och inthet Vp-
budet Torpet, eij heller ther opå bekommet tingh-
skiötningh eller Lagafångh.   Och aldenstundh
at för:de Peer Månßon , beuiste Wara sigh af them sin
fader 1    Peer Månßon i Garpetorp, ther till rette
arfuinge, och ingen annor, och huarken hans fader
fader, ey heller hans fader, hafua derföre Vpburit,
Pe[n]i[n]ger eller Peninghz Wärde, eij heller gifuit ifrån
sigh något Lagafångh.  Derföre bleff Garpe-
torp, effter ther 12. 13. och 30. Capitell i JordaBal-
ken, dömdt i bården igen, och her Månßes arfuinger
till sina__16 marker.  Och sedan föra tijdt
så godh huß, som S. her Måns, ther ifrån tilförene
taget hafuer.    Jthen hafuer S. Her Måns fordom
[f 36v:]
kiörkeherde i Åseda, på sitt ytersta af sine barn begärat,
at the schulle gifua Garpetorp ifrån sigh, förty han ha-
de ther Vtöffuer et ondt Samuet och hielpa till
at thet komme till retta bördamanen igen.  Jcke
heller bekiende, Slaigh Her Måns, den tidh Han
bekom H.k. Mtz Breff, at samme torp War bygdt,
såßom Sielfue Originalet Vtuisar, at theth schulle
bortstädias, om prestegården thett icke behöffde.  etc
 
Uppvidinge häradsrätt AIa:2 (1622-1634),  tinget 1625 31/5:
[f 120r:]
Anno 1625 Tißdaghen dhen 31 Maij Holtz heredtz
Syn Emellan ett törph Garpetörph be:dh Frelße, Wäll-
bordigh Pedher Månßons godz till hielmßengha på dhen
Ene Sidan klagande  Och Börge Kexes Skattagårdh
i Åsedha på den andre Sidan Suarande, Nils Katt
i Galtabe[c]h, Wore Fullmyndigh på peer Månßons
wägner, Och heredtz fougden W: Knutt Matzon på Cro
nones Vägner Derföre steltes Synen i Sielffwa Werket.
När Synamännerna kommo på platzen, befans
at Garpetörph länge hade Warit obygdt, Och hefdat
till Engh Vnder Prestegården, Och egänom thet tillfelle ha-
de Börge Kexes Fader, hegnat en Stoor koohagha, från
sin gårdh och wundt omkringh Garpetörph så at thett
hade Jnthet Vthrymmt, Eller fägata till almeningzskogh
[f 120v:]
Vndantagandes et Lijtet stycke af hagen Börge Kexe effter
en ägande syn honom Vplåtit hade thet tå ringa War. Och
Effter torpet iche kan blifwa behållet, Medh Mindre
thet får Vttrymme, Och lott i Skogh och Marck för en
Fierdingz Skott Derföre dömes hagen Vth, Och Börge s[c]hal
gierde ifrån thet Nörra hörnet der Garpatörpas (en?)o-
dels ägor begynnas, Och genast ledhen ådt harpa kelle
Widh et Bergh, Och kellan dömes till Garpatörph effter
Gammall hefdh till för Watne Winter och Sommer. Sedan
må Garpatörph bruka i fella Skogh Näfraflätt, Och
Andra fördeeler i Skogh och Vmägom för et Fierdingz heem.
 
(Om ovanstående mål kan tilläggas att det i den renoverade domboken stavas Birge Kiexe)
 
Uppvidinge häradsrätt AIa:2 (1622-1634),  laga ting 1629 den 30 januari i Fröseke:
f 205r
Sammadagh Kommo för Rätta Swen Gudmundhßon
i Torstentörph, på sine egne vägner, och Fullmyndigh på
sin Sösters vägner Jngridt Gudmundzdotter  Swen
i Fröseke på sin Hustrus vägner Kirstin Gudmundz-
dotter  Jtem  war Swen Gudmundßon fullmyndigh
på sin broderbarns vägner, Kirstin Nilßdotter  Jtem
på Jngeborgh Gudmundzdotters vägner, Laße i hultet
på sine egne vägner, Och fullmyndigh på thuenne
sine broders vägner, Nilß Nilßon Och Peder Nilßon
Jtem Pedher i Vglebo på sine och sine Söskones väg-
ner Nemblign Beritta i Kaxeboda, Kirstin i Ößiöboll
Belongandes thet the effter sin Moder Kirstin i Vgle-
boda i Samma gårdh arfft hafwa.  Och hafua alle
deße tillhopa 123 1/3 lodh. Aff Börge Kexe hans
hustru Elin Månsdotter, Och af hans broder Nilß
Kexe, Och hans hustru Elin Nilßdotter etc
 
 
Uppvidinge häradsrätt AIa:3 sid 31
1636
Birge Kiäx i Åseda å Skatta kärade till Gumme i Raneskru å Skat-
ta om Slagzmål, at Gummes styffson Måns Pederson i Raneskru hade sla-
git armen aff honom på hemgångz wëigen wthur itt Gestabudh i Birkåkra
8. dager effetr Oluffmeßo, Berge bekiände han slogh Gumme itt slagh med
en staff i Huffudet bleff kiöt såår effter.
Sentent. Birge böte för willia såår 6. marker Målsäganden 3. marker och 3. marker til 3skift
Och Måns Pederson i Raneskru för fulsåre 20. marker til 3skifttes. effter thet
6. cap. i Såram. B. medh willia, Gume ähr Löfftesman för sin styffson, för-
lichtes om Skadestand och lyte Birge fåår 14. Rix daler och ther medh afftredde.
 
Så av detta får jag ut:
 
1. Torpet Garpetorp var lagt under Prästgården i Åseda och har därför tillhört kyrkoherde Måns Persson Svart (=saligh gamble herr Måns) och hans svärson kh Måns/Magnus Nicolai Nicolai (=herr Måns).
2. Garpetorp hade tillfallit Birge Kiäx fader enligt målet från 1625.
3. Birge Kiäx hustru hette Elin Månsdotter (enligt målet 1629)
 
Av detta vill jag dra slutsatsen att Birge Kiexes fader avser egentligen hans svärfar, den år 1622 avlidne kyrkoherden Måns/Magnus Nicolai. Det stämmer då väl med vad Magnus Kexelius skriver 1666, att hans mormors far var Måns Persson Svart.
 
Det skulle alltså resultera i följande släktförhållanden:
 
Magnus Birgersson Kexelius.
Far: Birge Kiäx. Han finns med i Landskapshandlingarna för Åseda år 1622 som ”Börie i Åseda”, 1624 som ”Börie Kexe i Åseda”. Var vid liv 1637 enligt ett domboksmål jag ännu inte skrivit av. Finns inte med i mantalslängden från 1642 vad jag kunnat se.
Mor: Elin Månsdotter
 
Morfar: Måns/Magnus Nicolai. Komminister i Åseda till 1613, blev då kyrkoherde efter sin svärfar och var det fram till sin död 1622.
Mormor: Brita Månsdotter.
 
Mormors far: Måns Persson Svart. Kyrkoherde i Kalvsvik [1557]-1564. Sedan kyrkoherde i Åseda 1565-1613.
Mormors mor: Kristina Larsdotter, syster till Kyrkoherden i Korsberga Gudmund Laurenti (Spegel)
 
Övrigt:
Den Per Månsson som hävdar bördsrätt adlades Lood och om honom kan man läsa här: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/57570.html
 
mvh
Martin Brandt

[Martin Brandt]

Jag har också noterat en borgare i Kalmar vid namn Peder Kexe.
 
Med en del lässvårigheter för mig:
1626
Sammadagh kom för rätta welförståndigh Per
Kiexe, Borgare i Calmar, och talade till sin farbro=
der, Nills i Mÿßinge, om dhe [...] Lodh Sölf=
wer och twå [...], som hans fader hade
Swen i tånga hade inlagdt i [Wråghultz?] Cronogård
och Nills som gården alt sedan besuthett hade Vth=
lofuat willie betala.
Jtem talade och [honom?] till Åtta [...],
han hade taget i Kexegården i Åßeda detta
Blef [...] till widare Ransakningh.
 
(Källa: Uppvidinge häradsrätt AIa:2 (1622-1634)  Bild 173 / sid 153)
 
Myßinge = Mysinge i Nottebäck?
Wråghult = Vrånghult i Nottebäck?
 
Den här Nils i Mysinge kan ju vara intressant med tanke på att Birge Kiäx skulle ha en bror vid namn Nils?
 
1639
Birge i Sissehult har på Gunnil Kexe i Kalmar och hennes barns vägnar efter deras fader Peder Kexe sålt deras tridingh av Solagården i Tånga till Sven Månsson i Solagården i Tånga. Med sitt arv efter hans saliga fader Måns Kexe äger han nu hela gården om jag läser det rätt.
(Källa: Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:13 (1635-1647)  Bild 218 / sid 6)
 
/Martin
 
(Meddelandet ändrat av Martinb 2010-04-09 21:52)

[Olle Elm]

Hej Martin,
Har Du uppgifterna i Håkansson, Kalmar och Kalmarbor under 1600-talet?
Där nämns rådman Per Kexe som lever 1625 men är död 1631 13/1 då hans änka Gunilla(!) nämns i rådhusrättens prot. Möjligen  är hans son Nils Persson Kexe gift med Annicka Uhrhane, vars namn synes ha kallat sig Kexelius.
Ang dessa tidiga Kexar i Kalmar kan rekommenderas Kalmar domkyrkoförsamlings räkenskaper som finns från 1613 och som jag numera hittar hos Genline, men som tidigare varit svåra att finna då de ej legat bland kyrkoböckerna utan - om jag kinns rätt - i stadens arkiv. Dessa underlag är trol ej använda av Håkansson, som jag tidigare nämnt i forumet.
Vänligen,
Olle Elm

[Martin Brandt]

Hej,
 
Nej det är inget som jag känner till sedan tidigare. Har inte alls läst något om Kalmar eller om Kexe i övrigt utan bara det som jag hittat i Uppvidinges domböcker ovan, så tack för det!  
 
Gick tillbaka till målet om Peder Kexe, det står Gunnil, inte Gunnel som jag skrev ovan.. rättar i mitt förra inlägg.
 
mvh
Martin

[Niclas Rosenbalck]

Olle, du nämner Kalmar domkyrkoförsamlings räkenskaper - dessa finns numera dels hos SVAR, ex 1613-1621: Kalmar rådhusrätts och magistrats 1600-1830 arkiv, Övriga handlingar med endast grönt nummer, SE/VALA/01674/-/3346 (1613-1621), bildid: C0045096_00001, men kanske mer intressantare är att Arkiv Digital har omfotograferat dessa i färg  och de finns hos AD under Kalmar rådhusrätt och magistrat 1600-1830  - scrolla ner och titta under Kyrkliga räkenskaper där åren 1613 -1709 finns.

[Olle Elm]

Tack Niclas! Tänk den som hade haft allt detta när jag stretade med det tidiga Kalmar för x antal år sedan och då jag retade upp mig på att Kalmar rådhusrätt låg i årsbuntar hos Svar, som gjorde att man blev nästan ruinerad vid beställningen av ett antal år av fische.
Tänk vad det går framåt!
Vänligen,
Olle

[Martin Brandt]

Lite nyheter om Magnus Kexelius hustrus anor finns här:

[Martin Brandt]

Måns Persson Svart hade även dottern Elin Månsdotter, gift med Per Birgersson (död före 1624) i Raneskruv, Åseda. Hon blev sedan omgift med Gumme i Raneskruv (död mellan 1636-1640) som uppges ha styvsonen Måns Persson i Raneskruv. Beviset finns i ett domboksmål från 1640 (se nedan). Herr Lars Månsson (=Laurentius Magni Svart) kallar där Elin för sin syster.
 
Se det domboksmål från Växjö rådhusrätt (VaLA) 1624, rådstuga 7/7 som Niclas Rosenbalck skrev här i tråden 2007 där Elin Per Birgersson nämns, se även Uppvidinge häradsrätt AIa:3 sid 31 som jag skrivit av i mitt längre inlägg här ovan i tråden.
 
Uppvidinge häradsrätt 1640 4/12 sid 74:
Niels Pedherßon i Simonstorp och Brÿniels i Brobÿ käradhe till här Lars Månßons Sÿster
Elin Månsdotter i Raneskruff å skatte, om arff effter hennes Salige man Gumme i Raneskruff
dödh barnlööß sin frändhe och modherbrodher. Ther till suarar her Lars och hans sÿster hu-
stru Elin Saligh Gumme hafwer Testamenterat thenne h. Elin hon skulle behålla bohaget
heeltt och hållitt. Och ther om framwiste itt TestamentzBreef Dat. 640 dhen 29 Januarij.
Aff kÿrkioheerden Pedher Spaak i Åsedha befestatt och Wndherskreffuett. Dock Wthan några [.-
..] sedhenn Rätten togh samma ährendhe Wthi noga betänckiandhe och kunne icke gilla eller
Approbera theta Testamente. Wthan saligh Gummes i Raneskruff arfwe träde Laglighen till sit arff.
När barnaarff och all beuisligh giäld gälder ähro och Lofwas hustrun h. Elin Måns dotter
een ährerskiäntt wthaff skiffto och till bÿtet 13 dagh i huull budjer tho godhe män på badhe sidhor
öfwer wara och jämcka.

[Martin Brandt]

Kan även passa på att redovisa följande:
 
Uppvidinge Häradsrätt 1664 20/6 (Bild 524 på AD)
Cappellanen widh Nöthebeck wällärde H:r Lars Collander fram-
wijste sin framledne faders Sahl. h:r Månses Noclaij contract
af den 9. Junij 1614 medh sin swärmoder, efter som han
swerfadren till pastoratet j Åseda succederade hwaruthinnan
han till henne cederar sin arfzparth uthj någre tompter
j Wexiö belöpande tillsamman 31 Dr Silf:t emoth åthskillige huus-
gerådz saker, som där uthj oppnämbnas, them han förregif:r
Sahl. Mester Peder Spaak, som där efter honom blef kÿrkio-
herde uthan någon betallning hafwer behållit och underför
giör där oppå praetension. Swaranderne ähre intet tillstädes

[Peter Wirdemo]

Vendela Caroline Kexerus föds 16 apr 1816 i jönköping:
Jönköpings Kristina C:7 (1807-1832) Bild 144 / sid 277 (AID: v34663.b144.s277, NAD: SE/VALA/00170)
 
Hon hittas senare i Ljungby, Berghem Norregård:
Ljungby AI:5 (1831-1836) Bild 151 / sid 140 (AID: v18859.b151.s140, NAD: SE/VALA/00229)

[Martin Brandt]

Ett kompletterande domboksmål som också det visar att Birge Kexes hustru var dotter till kh Måns Nicolai i Åseda (jämför domboksmålet 1664 20/6 i mitt inlägg från 30 december 2011)
 
Uppvidinge Häradsrätt (GHA) 1671 20/6
 
Cappellanen widh Nöthebäck wällärde h:r Lars Magni
Collander, anklagade åther i Rätta Carl j Göllieskruf,
att hafwa 666. ihiälswält en oxe och en koo för
hans systerßon wyrdige h:r Måns Kexelio kyrkio-
heerde uthj Sandsiö, som han legde honom till att
föda åth sigh öfuer wintern, och han föregifwer hafwa
af siukdom blefwet döde, thet han intet bewijsa kan;
dy blefwe dee sålunda medh handsträckning inn för
Rätten eense och förlijckte, att swaranden betalar till
målsäganden halfparthen af nöthens wärde, nem-
bligen 4 Rdr uthj Silf:r m:t, till nästkommande Michaelis.
 
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:30 (1671-1675) Bild 280 / sid 26 (AID: v205837.b280.s26, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Vid samma häradsrätt 1671 15/11 framgår det att förnamnet på Lars Collanders hustru var Elisabet:
 
... h:r Lars Magni och hans kära hustro Elizabeth Biörnsdotter
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:30 (1671-1675) Bild 540 / sid 52 (AID: v205837.b540.s52, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Elisabet Björnsdotter var dotter till kyrkoherden herr Björn Rosander i Nottebäck (Lars Collander kallar herr Björns dotter Sara Björnsdotter Rosandra sin svägerska i Uppvidinge häradsrätt 1665 27/10)
 
(Meddelandet ändrat av martinb 2014-10-12 21:35)

[Martin Brandt]

Hej!
 
Slutsatserna från fynden jag redovisade i mitt inlägg från 8 april 2010 stämde inte. Det fanns nämligen två stycken Birge Kiex/Börge Kexe i Åseda socken! Magnus Kexelius rätta fader var en Börje Månsson (Kexe) i Fröseke by i Åseda socken. Han är däremot identisk med den Börge Kexe som nämns 1629 tillsammans med hustrun Elin Månsdotter vid köpet av en gård som jag nämner i inlägget från 2010. Det gäller Storegården i Fröseke. Att det var Storegården i Fröseke som köpet gällde framgår av samhörande mål kring den gården innan köpet slutfördes.
 
Men detta är alltså inte samma person som den Börge Kiex/Kexe som bodde i Kexegården i Åseda by som förekommer i tvisten om Garpatorp på 1620-talet.
 
Har skrivit om bekymret med två Börge Kexe i Åseda i Släkt och Hävd 2015:1, sid 137-142, där Magnus Kexelius anor redovisas.
 
(Moderator Släkter har vänligen överstrukit de felaktiga slutsatserna i inlägget från 2010!)
 
mvh
Martin
 
(Meddelandet ändrat av martinb 2015-02-19 11:47)