Äldre inlägg (arkiv) till 13.9.2001

[Carl-Fredrik Hanzon]

Hudiksvallsborgarna Christopher Höijer och Claus Höijer (d.ä) samt den senares son Claus Höijer (d.y) förekommer i Thomas Sverkers artikeln Några borgmästarsläkter i Hudiksvall 1582-1680 (Släktforskarnas årsbok (<)99). Det är speciellt den förstnämnde, Christopher Höijer, som gör mig lite nyfiken. Jag har uppmärksammat hans namn tidigare, både i Stockholms Stads tänkebok 1582 (som omnämnes av Sverker), i ett gammalt nummer av Släkt och Hävd, där egentligen bara namnet och hans egenskap av borgare i Hudiksvall nämnes, samt i en monografi över Hudiksvall, där i stort sett samma sparsmakade uppgifter förekommer.  
 
Anledningen till mitt intresse och min nyfikenhet är just hans inte alltför vanliga namn: Christopher Höijer. Jag har nämligen en anfader (min ff ff mf ff f) med exakt samma namn: Christopher Höijer, f 167(5), d 1739 9/6 i Hudda, Tidersrums sn (Östergötland), befallningsman på Ribbingshov,  Norra Vi sn, (Östergötland) bosatt i Kovrabo, sedan i Stora Lodhult, båda Norra Vi sn, sist i Hudda, Tidersrums sn (Östergötland), g 170( m Catharina Larsdotter Lodin, f 1686 (dp 30/4) i Stora Lodhult, Norra Vi sn, d 1781 4/2 i Hudda, Tidersrums sn (g 2:o m Olof Börjesson, riksdagsman, Hudda) (Catharina är dotter till Lars Persson (Lodin), f 165(5), d 1720, efter 1682 gästgivare på Bjursholmen, Rystads sn, sedan länsman i Ydre, fullmakt 1684 16/5)
 
Problemet är att vare sig jag eller någon annan Höijer-forskare har lyckats lösa problemet med hans ursprung. Det finns inte några personuppgifter, dopvittnen etc. som skulle kunna kasta ljus över frågan var han kom ifrån. Han dyker upp (från ingenstans?) första gången i Norra Vi, Östergötland, ca 1705, och kallas när han då och då förekommer som fadder/dopvittne (det verkar som om han redan från början räknas till ståndspersonerna i socknen) till en början monsigneur, för att så småningom benämnas befallningsman, frälsefogde, frälseinspektor etc, (hos ätterna von Schaar och Ridderborg på Ribbingshov) Han gifter sig ca 1708, och eftersom hustrun är länsmansdotter från socknen (vem som helst kunde väl knappast få gifta sig med en länsmansdotter), borde giftermålet ägt rum och noterats i Norra Vi, men någon notering om detta i socknens kyrkbok finns inte.  
 
Jag har försökt att efterforska huruvida han skulle kunna höra hemma i någon av de båda mera kända Höijersläkterna i Sverige; 1) Arboga- Sala- och Lindesläkten Höijer, eller 2) Hoyer-Höijer (vilka släkter båda utförligt behandlats i den genealogiska litteraturen), men inte lyckats på minsta sätt hitta någon koppling till dessa, även om han förfaller tillhöra samma sociala skikt och yrkeskategori. Men namnet Christopher lyser, så vitt man hittills har lyckats utröna saken, helt med sin frånvaro i dessa båda släkter. Jag trodde länge, att han kunde vara bror till mönsterskrivaren, sedemera frälseinspektorn Isac Höijer på Lårbo i Ledbergs sn (också Östergötland). Dennes barn hade nämligen namn som var misstänkt lika Christophers: Johannes, Margareta, Catharina, Maria och Christina. Dessutom har Christopher en son Petter, vilket är namnet på Isac H:s i pesten avlidne broder. Men på Isac H:s gravsten, som ligger i vapenhuset i Ledbergs kyrka står tydligt, att han var född i Arboga stad, och vid vidare forskning i Arbogas kyrkböcker har jag kunnat identifiera hans födelsenotis, och således kunnat fastställa att han tillhör Arboga-Höijrarna, medan någon Höijer, som får en son med namnet Christopher saknas.
 
En av de få ledtrådar som skulle kunna leda någonstans, är det mest ovanliga namnet bland Christopher Höijers barn: LARS RUDOLPH (sedemera kopparslagare i Eksjö). Namnet Rudolph/Rudolf var ju vid denna tid ett mycket ovanligt namn i Sverige, och så gott som obefintligt bland allmogen. Eftersom Lars var morfadern, länsmannen Lars Perssons namn, ligger det ju nära till hands att misstänka, att Rudolph skulle kunna vara den för oss okände farfaderns namn. Det faktum att namnet Rudolf i stort sett endast förekommer  bland ståndspersoner och/eller invandrare i första eller senare generationen, gör ju att det är svårt att komma ifrån misstanken att Christophers ursprung borde sökas bland ståndspersoner, militärer eller borgare, härstammande från Tyskland, eller i alla fall tyskspråkigt område. Eller kan Christopher rent av vara invandrare själv? Det faktum att han inte tycks ha lämnat något som helst spår efter sig före ca 1705 (då han ändå enligt åldersuppgiften borde vara ungefär 30 år) skulle kunna tyda på detta.
 
De enda exemplen  på namnkombinationen Christopher Höijer, som såvitt jag vet har kunnat beläggas i Sverige (förutom hans sonson med samma namn) är Hudiksvallsborgaren och en klockare i Östergötlands skärgård, med likaledes okänt ursprung, verksam vid mitten av 1700-talet. Kan Hudiksvallsborgaren, som tydligen haft vissa förbindelser med Lübeck, ha någon koppling till min Christopher Höijer, som dyker upp mer än hundra år efter den förstnämndes död. Jag misstänker, att det lilla som är känt om Ch. H. i Hudiksvall, och hans familjeförhållanden nämnes av Thomas Sverker i den inledningsvis berörda artikeln. Men kan kanske framtida forskningar i såväl Hudiksvallstrakten, Östergötland, Småland (och varför inte Lübeck?) kasta ljus över frågeställningen.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Personer och släkter med namnet Höijer diskuteras också under: Landskap: Östergötland: Efterlysningar: Isak Höijer och Magdalena Holling

[Ulf Hjelmqvist]

Den 13 juli 1999 nämner Carl-Fredrik Hanzon att  Arboga- Sala- och Lindesläkten Höijer utförligt behandlats i den genealogiska litteraturen. Jag skulle gärna vilja veta vilken utredning som avses. På förhand tack!

[Carl-Fredrik Hanzon]

Hej Ulf!
Tja, utförligt är ju ett relativt och tänjbart begrepp. Jag syftade då kanske främst på släkten Hoyer/Höyer/Höijer som just utförligt har behandlats i skriftserien Släkten. När det gäller släkten Höijer i Arboga, Sala och Linde, finns det mig veterligt ingen fullständig släktutredning, där samtliga medlemmar redovisas. Däremot finns det översiktiga släktredovisningar i såväl Svenskt Biografiskt Lexikon, Svenska Män och Kvinnor, och Svenska Släktkalendern 1950 (en gren). Dessutom finns en del av släkten redovisad i Hülphers Genealogiska Samlingar (original i Västerås Stadsbibliotek, mikrofichekopia i Uppsala Landsarkiv, ULA)

[Elsa Olsson]

HEJSAN!JAG SÖKER EFTER NÅGON SOM KÄNNER TILL
NÅGOT OM EN RUDOLPH KURT ADOLF HJALMAR?
TACKAR PÅ FÖRHAND.

[mats sundström]

Hej Elsa O.!
/Betr. inlägg av 6/11.-99./.
Har funnit en..Adolf. HÖJER.,(f.1803,18/11.---)
Bryggare...Sthm(?)
gm..H.M.A..Lander..(1802,28/3---1855,16/7)
--------------------------------
Paret hade fem (namngivna) barn.
--------------------------------
M.v.h...mats..s.

[Thage Petrusson]

Hej mera Höjer,Öyer
Har någon stött på släkten i Sorunda/AB, har i Lidköpingstrakten en trädgårdsmästare Olof Öyer-Höjer.
-----
 
Öyer, Olof. Trädgårdsmästare. Född 1774 i Sorunda (AB) (husf. Sunnersberg mf/R). Död 72 år gammal 1844-06-01 i Sunnersberg (R.  
Levnadsbeskrivning  
År 1798 inflyttar från Uppland trädgårdsmästare Öjer till Fröslunda. Vid giftemålet 1802 omtalad som trädgårdsmästare på Fröslunda i Sunnersberg. Efter giftemålet bortflyttar trädgårdsmästare Öjer med hustru till Thun, från Fröslunda samma år (1802).  
  Trädgårdsmästare på Läckö från år 1807 då han inflyttar från Tängened. Från Läckö uppges han i husförhören flytta till Råda. På 1810-talet inflyttar han så till Brusebacke i Sunnersberg, här omtalas att han är boende på Brusebacke under Jönslund men arrenderar Fröslunda trädgård. På Brusebacke blir han kvar till sin död 1844, på Brusebacke omtalas han som torparen vid sin död.  
Prästen ändrar namnet till Höjer på senare tid.  
Gift 1802-09-26 i Sunnersberg (R) med  
Svensdotter, Stina Kristina. Född 1781-03-30 i Hulan Filsbäck, Fröslunda, Fröslunda rote, Sunnersberg (R). Död 1851-01-19 i Sunnersberg (R). Vigda som trädgårdsmästaren på Fröslunda, 28 år gammal, Stina, 21 år gammal.  
Barn  
Öyer, Maria Katarina. Född 1804-02-03 i Tun (R).  
Öyer, Lars Hindric. Född 1805-11-28 i Tengene (R).  
Höjer* (Öyer), Fredrik. Född 1808-09-12 i Läckö, Otterstad (R). Död 1882-07-23 i Otterstad (R).  
Höjer, Anna Kristina Stina. Född 1817-08-22 i Brusebacke, Sunnersberg (R.

[Anders Berg]

Thage! Din trädgårdsmästare torde tillhöra följande släkt:
 
Lars Larsson Öman, från 1748 Öijer (även Höijer), var rättare (1748), sedan nämnd som fogde, befallningsman och inspektor på Fållnäs i Sorunda (AB). Född 1717 14/12 (hfl) och död 1794 1/5. Han gifter sig 1748 30/11 i Sorunda med dejan Ingrid Larsdotter, född 1722 8/4 (hfl) och död 1781 10/3.
 
Jag har inte barnaskaran komplett. En son Carl är född 1750 (hfl). Dottern Agneta f 1760 16/2 blev gift med Erik Brodin i Östra Oxnö, Torö (AB). En son är väl troligen också inspektorn Olof Öijer på Fållnäs 1792.
 
En Olaus Öijer (Öyer) och en jungfru Anna Maria Öyer är faddrar 1710 till komminister Berggrens barn i Torö.
 
Hans Bergendahl (under rubriken Sorunda) kan säkert berätta mycket mer om släkten!

[mats sundström]

Söker syster(.ev.Minna) till bryggaren i Sthm.(?)
.Adolf  H Ö J E R .(1803 --)..och han var
gm..Hedv. Maria Amalia Lander.(1802-1855)
(dtr av J.S.Lander ohh. S.C.Weser.)
Tacksam för tips.!

[Lorentz Höjer (Hojer)]

Jag ser att flera personer söker uppgifter om Arboga-släkten Höjer. Jag har en del uppgifter om denna släkt och den som är intresserad kan kontakta mig för ytterligare upplysningar.
 
Lorentz Höjer

[Carl-Fredrik Hanzon]

Hej Lorentz!
 
Mönsterskrivaren, sedemera frälseinspektorn Isac Höijer [1683-1751] i Lårbo, Ledbergs sn, Östergötland, (f.ö. omnämnd  ovan, samt i Svenska Antavlor V:3 nr 270 av Gert Påhlsson), ska enligt bevarad gravsten vara född i Arboga stad 8/6 1683. Han ska vidare vara son till en Johan Höijer i Arboga, och ha en bror Petter, som dör i pesten hos brodern Isac i Lårbo ca 1709/10. Kan du svara på var i Arboga-släkten Höijer dessa personer kan placeras in?
 
Jag återkommer också till mitt gamla problem, som jag (och flera andra forskare) hittils har gått bet på: Befallningsmannen och frälsefogden Christopher Höijer [167(5)-1739] på Ribbingshov, Norra Vi sn (också Östergötland, bodde i Kovrabo, samma socken). Namnen på hans barn är märkligt lika Isacs i Lårbo: Johannes, Margareta, Maria, Catharina och Christina, och det finns dessutom en Petter (i likhet med Isacs bror). Det är i och för sig inga ovanliga namn, men ändå.... Det ovanligaste namnet i syskonskaran har ju definitivt Lars Rudolph. Lars efter morfar, men Rudolph??  
 
Jag och flera andra forskare har naturligtvis spekulerat i möjligheten att Isac och Christopher är säkt (bröder?), med det finns dessvärre inga som helst bevis för något sådant. Kan du ge några upplysningar?

[Christer Påhlsson]

Hej Carl-Fredric!
Två saker:
(1) Är den Maria Höijer som du nämner ovan samma Maria Höijer som är gift med Johan Malmgren i Ödesjöhult i Västra Ryd (E)?
(2) Själv har jag en anteckning om en Petter Höijer, bryggare i Stockholm i slutet av 1600-talet & (sannol.) början av 1700-talet. Är denne PH någon du känner till & kan passa in?
Mvh

[Lorentz Höjer (Hojer)]

Hej Carl-Fredrik!
Isak Höijers far Johan var sannolikt son till Johan Reinhold Höjer, f ca 1605 vilken efter juridiska studier vid Uppsala universitet disputerade där 1624. Han blev stadssekretare i Arboga där han avlade sin ämbetsed som stadsskrivare den 25 april 1641. Jag vet inte namnet på hans hustru, men han fick två söner, Johan (se ovan) och Lorentz. Jag har ingen uppgift om när han dog. Hans far var borgmästaren Reinhold Hoyer (ca 1560-1630), Arboga-släkten Höjers stamfar.
 
Johan Reinhold Höijers andre son, Lorentz, flyttade till Finland, och blev bruksförvaltare på Billnäs bruk i västra Nyland.
 
Beträffande Johan Höijer vet jag inte så mycket. Det finns en Johan H som nämns som bokhållare i Affdahla, som ju inte ligger så långt från Arboga, i en rättegång i Ervalla 1710, vilket sannolikt är vår Johan H.
 
Lorentz Höjer

[Lorentz Höjer (Hojer)]

Hej Mats Sundström!
Bryggaren i Stockholm Adolf Höjer (1803-1871) hade en syster Lovisa (1809-1875), som levde ogift i Uppsala, där hon hushållade för sina brorsbarn där.
M v h

[Sven-Ove Brattström]

Hej!
I bouppteckningsregistret för Örebro RR, finns flera Höijer.
1733-11-19 avlider Helena Höyer(Höijer), änka efter fältskären Lorents Höyer (Höijer). Arvingar är sönerna Reinholt, Lorents och Henrik, samt döttrarna Greta Elisabeth och Anna Kristina.  
MVH     Sven-Ove

[Carolina Hofgren]

Hej!
 
Till Lorentz,
 
I mina anor finns finns en Margareta Höijer, gift med handelsmannen och brukspatronen i Arboga Robert Petre. Vem var hon dotter till och hade hon några syskon?
 
MVH!
Carolina Hofgren

[Lorentz Höjer (Hojer)]

Hej Carolina Hofgren.
Margareta Höijer(1626-1700) var dotter till borgmästaren i Arboga Lorentz Höijer (1593-1651). Hon hade två bröder, Samuel Höijer (1629-1687) kyrkoherde i Badelunda och Reinhold Höjer(1632-1703)rådman i Arboga.
Hälsningar
 
Lorentz Höjer

[Olle Elm]

Höjerforskare och särskilt ni i Östergötland,
Finner redan 1632 en ryttare Gierdt Höijer i Appunna - tydligen tillsatt 1631 (Källa: Rulla 1632:1). Kan han vara intressant? Vill ni ha fortsatt rapport om jag ser honom igen?

[Carl-Fredrik Hanzon]

Ja, självfallet, Olle!

[Göran Johnson]

Margareta Höijers mor hette f ö Elisabet Petri

[Göran Johnson]

Carolina
Borgmästaren Lorentz Höijers föräldrar var Reinhold Höijer borgmästare i Arboga, död 1630 och Margareta Larsdotter, död 1641.

[Kurt Karlsson]

I boken Gränsmark. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten 2. Gunnar Nybond, Vasa 1984. 208 sidor, kan man på sid 122 läsa:
 
Om man slår upp ett större konversationslexikon, t ex Nordisk Familjebok, finner man en hel rad bemärkta personer med släktnamnet Höijer eller Höjer. Där omnämns läkare, professorer, filosofer, historiker, författare mm. Det sägs att namnet kom från Tyskland redan på 1500-talet under Johan III:s tid. Släkten har fortlevat på flera grenar, en representerad numera blott i Finland................ Då den första lots- och styrmansskolan i Sverige öppnades 1662 på Skeppsholmen genom kungligt påbud, blev åldersstyrmannen Fredrik Herman Höijer dess första föreståndare.
 
Boken behandlar bla den finska Höijer-släkten. finns på KB och U-a universitet. Tyvärr ej för hemlån.

[Leif Persson]

Hej Kurt! Den Fredrik-Herman Höijer du nämner (den förste navigationsskoleläraren i Sverige, läs mer i W. Sjöstrand Den militära undervisningen i Sverige till år 1792) härstammar från en släkt (Hoyer) som invandrade från Holstein 1632. Det var hans mor Anna Ovena  som mer eller mindre flydde från hemlandet pga religiösa och ekonomiska orsaker. Maken Herman Hoyer (död 1622) hade varit ståthållare åt hertigen av Holstein-Gottorp. Enligt uppgifter i Rune Kjellanders bok Familjen Hoyer i Schlesvig-Holstein och Sverige (1986, 1988) så bodde de första åren på Blekhem som hon arrenderade av Johan Skytte. Förmyndare till barnen var Jakob Höijer, tysk president i Göteborg och avlägsen släkt med dem, hade arbetat i nära kontakt med hovet. 1634 erhåller hon en liten gård (kallad Sittwick) på Ladugårdslandet i Stockholm (dagens Östermalm) av änkedrottningen.  
 
Vad jag vet, och som står i nämnda bok, finns det inga på manssidan nu levande av denna släkt, men det tål att tas reda på...  
Hälsningar Leif P

[Dag Bremberg]

Kan någon förklara, eller gissa, hur det kommer sig att namnet Höijer noteras på samtliga barn till Nils Christensen (f 1706 i Hyby).  
Barnen födda i Lund 1734-44.
Nils var tunnbindarmästare o gm Anna Malm fr Lund. Jag kan inte hitta namnet Höijer på någon av hans eller hennes anor. Kan de ha inspirerats av någon framstående Höijer i Lund vid denna tid?

[Henrik Mosén]

Dag!
 
Jag är lite intresserad av Nils och Annas anor, då jag för ett antal år sedan tydligen har varit inne på just dessa personer.
 
Du skulle inte vilja ge lite information?
 
Mvh, Henrik

[Dag Bremberg]

Henrik! Jovisst, men det blir väl utanför Höijer-ämnet, så jag skickar direkt t dig, om ingen invänder.

[Carolina Hofgren]

Hej allihop!
 
Göran Jonsson!
 
Du skriver att Lorentz Höijers maka hette Elisabeth Petri. Varifrån kommer denna uppgift och vet man något om hennes anor?
 
MVH!
Carolina

[Göran Johnson]

Uppgiften om Elisabeth Petri finns bl a i en historik av Agnes Petre: Släkten Petre i Gestrikland och dess härstamning, troligen skriven på 1940-talet. Den återger släkttraditionen, som inte i alla avseenden är så tillförlitlig. Enligt Agnes Petre var Elisabeth Petri sondotter eller sonsonsdotter till Laurentius Petri. Jag vet inte var ursprungskällan till denna uppgift är, men den  finns i varje fall inte i svenska släktkalendern 1950 eller i SBL. Ovan nämns ju flera källor, och i SBL, band 19 finns en utförlig förteckning över källor och litteratur, där man kanske kan söka vidare.

[Lorentz Höjer (Hojer)]

Lorentz Höijer gifte sig 1623 med den då 19-åriga Elisabeth Persdotter, dotter till rådmannan i Arboga Pedre Månsson. Paret fick fem barn, varav två avled i späd ålder. I Arboga kyrka finns ett epitafium över Lorentz Höijer och Elisabet och deras dotter Margareta med maken Robert Petre. Elisabet dog år 1674, Lorentz dog 1651.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Christer Påhlsson!
 
Det stämmer, Maria Höijer var gift med Johan Malmgren. Hon var dotter till Christopher Höijer och Catharina Lodin, och tvillingsyster till Margareta, som var gift med Laurentius Grefberg (dessa nämns under Östergötland: socknar: Skällvik)