Högfeldt

[Anders Berg]

Ja, det verkar rimligt, och antagligen är väl Gunnar Högfeldts hustrus efternamn ett patronymikon Pallesdotter ursprungligen? Jag har någon gång spekulerat i att hon kan vara dotter till mönsterskrivaren Palle Åkerström, gift i Landskrona 1748 14/12 och död 47-årig i Allerum 1764 13/2, men det förutsätter att denne varit gift en gång tidigare, och att hon valt bort sin fars efternamn. Det är nog bara det ovanliga förnamnet och geografin som lett mig på de tankarna...  Palle har hur som helst en son Henrik Åkerström (f 1760 18/1 i Allerum) som är åbo och bokbindare i först Arrarp 4, sedan Härslöv 9, bägge i Härslöv socken fram till åtminstone 1830.

[Markus Gunshaga]

I jakten på Gunnars och hustruns ursprung rotade jag lite i Ottarp, och upptäckte då att Sofia Hultgren, Samuel Melianders övergivna hustru får en oäkta dotter Maria Christina 1804 29/5 på Bälteberga i Ottarp, och bara en knapp månad senare får Eva Högfelt ett oäkta barn i samma församling. Man kan ju kanske tänka sig att Samuel är far till något av dessa barn, för han hade uppenbarligen kontakter med Ottarp redan då. Bland Ottarps inflyttningsattester 1804 (Ottarps kyrkoarkiv HII:1) finns denna attest (kanske den redan är känd?):
 
Att Härads-Målaren Samuel Melian-
der, som ärnar ingå Äktenskap med
Jungfrun Sophia Magdalena Hultgrén
i Eskatorp, är, hvad [mig] vetterligt är, här
städes fri från all äktenskapsförbindelse.
Bevittnas af Bårslöf d. 24 Aug. 1804.
J.Löhr.
 
Paret gifter sig 1804 28/9 i Ottarp, han anges vara häradsmålare från Fjärestad och hon jungfru på Bälteberga (jungfru och inte deja eller liknande, eftersom det är Samuel som är far till hennes oäkta barn, och hon därigenom blir förklarad äkta...?).

[Kicki Bogren]

Har skrivit tidigare i den här tråden om Maria Jonsdotter Högfeldt, född 1853 i Sunnemo, Vörmland. Hennes far är Anders Olsson Högfeldt, född 1838 i Ransäter, Mossängen.
 
Det jag funderar över och inte kan hitta något om är just efternamnet Högfeldt då det bara finns med i dessa led. Anders föräldrar heter Olof Olsson och Stina Andersdotter så namnet startar alltså med Anders.
 
Någon som har tips eller idéer om varifrån detta Högfeldt kommer?

[Markus Gunshaga]

Som av en händelse råkade jag hitta den tidigare diskuterade Gunnar Högfelts hustru Gunilla Christina Pallas - den 22 december 1823 avlider nämligen i Malmö hospitalsförsamling [lemmen] Gunilla Christina Högfeldt. Maken avlider dock inte där, församlingen har inga egna husförhörslängder förrän 1895 och hospitalet (Malmö hospitalkontors arkiv) har en stor lucka i sina liggare över hospitalslemmar 1771-1840.
 
Det kan ju i och för sig även röra sig om den äldsta dottern Gunilla Christina Högfelt (född 1768 25/3 i Landskrona); lite dumt att kvinnan som avlider 1823 varken har civilstånd eller titel angiven i dödboken. Men ovan har jag ju funnit att ett hospitalshjon med det namnet avlider 1823 16/5 i Kävlinge. Något är skumt här...
 
(Meddelandet ändrat av lars_markus 2012-10-13 20:42)

[Andreas Pettersson]

Min mormors farfar var Olof Högfeldt (f 1853 i Kattarp), bror till Gustaf Högfeldt (Berdins far). Jag söker efter all information om honom, men även efter hans fru, Josefina Alexandra f Appelgren (1855-1931, d Sthlm) och barn. Hans son, John Olof (f 1890, d 1963) var min mormors far, och den delen har vi viss koll på  
 
Syskon till John Olof:
 
Holger Emanuel Högfeldt (f 1883-03-26, d 1948-06-30 Stigbo, Överjärna). Född i Helsingborg, möjligen fältläkare i reserven. Gift.
Karl Gustaf Högfeldt (f 1886-08-59, d 1932-12-10 Kungsholmen, Stockholm). Född i Halmstad, montör, gift.
Helga Högfeldt (1888-03-29, d 1972-01-24 Oscar, Stockholm). Gift med Per Gustaf Adolf Grundström (1886-1975). Ev en dotter Kerstin Margareta G (1919-1952).
Adolf Fredrik Högfeldt (f 1891-12-30, d 1969-11-26 Hedvig Eleonora, Stockholm). Målarmästare. Gift med Mary Johanna f Holmgren (1902-1969).
Ebba Maria Högfeldt (f 1894-12-10, d 1978-09-30, Bromma, Stockholm). Operasångerska. Gift med Jarl Bertil Larka (1892-1968). Dotter Ebba Margareta Larka (1927-1997)
 
Kan möjligtvis finnas fler syskon till John Olof. Men all information om partners och ev barn till syskonen vore högst välkommet

[Annalena Lidenskog]

Hej Andreas!
Det fanns även en son
Paulus Robert 16/10 1884 i Helsingborg.
Han var Arkitekt och emigrerade till Amerika.
Halmstad AIIa:26 (1917-1941) bild 1350 sid 730 AD Online
Du kan gå in på www.familysearch.org så hittar du honom där.
Mvh Annalena

[Andreas Pettersson]

Lite sent svar, men tack. Jag förstår dock inte vad noteringarna om utflyttning 31/12 1920 betyder. Kan någon tolka detta? Vad jag förstått emigrerade han 1911.

[Markus Gunshaga]

Av en slump råkade jag idag hitta ursprunget till den strandridare m. m., Gunnar Högfeldt, som jag och Anders Berg diskuterar här ovan 2011-2012. Han tillhörde tydligen den släkt Högfeldt i Starby som bl.a. nämns under . Han var döpt 1740 28/9 (Gunger) i Starby by, Starby sn., som son till ryttaren Nils Högfeldt (f. ca. 1705, död 1767 27/12 i Starby) och Hanna Nilsdotter. Dessa båda gifte sig 1736 i Östra Ljungby (d 26 Septt: copulerades Ryttaren Nils Högfält, för N:o 1. i Össiö, med sin Brud Hanna Nilsdotter ifrån Blässinge - någon av faddrarna vid deras barns dop i Starby kommer från just Bläsinge), och i Starby katekismilängd 1741 finner man på Starby by. Nr 12 (eller 11?) ryttaren Högfelt, 34 år gammal och född i Kvidinge, med sin hustru Hanna, 33 år gammal och född i Tåssjö.
Jag har hittat sju söner till paret, samtliga födda i Starby:
 
1) Anders, döpt 1736 7/11, begr. 1737 5/6.
 
2) Anders Högfeldt, född ca. 1738 (saknas i fb.), lantjägare, hovjägare på Övedskloster i Öveds sn., död ogift därstädes. 1806 11/10.
 
3) Gunnar Högfeldt, döpt 1740 28/9, strandridare, tull- och accisskrivare, skolmästare, bodde 1805 i Ottarps sn. och var i livet ännu 1806.
 
4) Ola Högfeldt, döpt 1744 29/7 i Starby, rusthållare på Humlarp Nr 6 i Ausås, död 1819 24/11 i Ausås.
5) Johan Högfeldt, döpt 1746 26/4, husman, sockensmed i Starby, död därstädes 1802 9/12.
 
6) Nils Högfeldt, döpt 1748 9/3, var 1806 ladufogde på Vegeholm i Strövelstorps sn.
 
7) Elias Högfeldt, född 1753 10/10, timmermansgesäll, vistades 1806 i Danmark.
Källan till detta släktskap är den 1806 20/10 upprättade bouppteckningen efter äldste brodern, hov- och lantjägaren Andreas Högfeldt, som avled på Övedskloster 1806 11/10 utan bröstarvingar, och efterlämnade ett antal sidoarvingar:
1) f. d. tull- och accisskrivaren herr Gunnar Högfeldt.
2) f. d. hemmansåboen Ola Högfeldt.
3) ladufogden Nils Högfeldt på Vegeholm.
4) timmermansgesällen Elias Högfeldt, westas i Dannemark.
5) smeden Johan Högfeldt, avliden men efterlämnat barnen: Nils 14 år,  Johanna, Bengta, Sofia och Asserina, alla omyndiga.
Bouppteckningen finns i Färs häradsrätts arkiv, vol. FIIa:25, akt nr. 99, men även i form av en avskrift i Lunds universitets arkiv : Kansliets arkiv, vol. E18A:6 (bouppteckningar och andra sterbhushandlingar 1800-1815), där jag råkade hitta den. Jag förstod först inte riktigt varför universitetet fick ett exemplar av bouppteckningen, men sedan visade det sig att lantjägaren Andreas Högfeldt donerat en del kontanter till universitetet. Dödsboet, som innehöll massor av böcker och en hel del silver, värderades till 1562 riksdaler, 3 skilling och 6 6/7 öre banco, och uppbringade 706 riksdaler, 17 skilling och 3 öre riksgälds.  
 
Dödsboets skulder uppgick till 1137 riksdaler, 3 skilling och 5 öre banco, men den egentliga skulden var bara 78 riksdaler, 35 skilling och 5 öre banco. Resten utgjordes av olika donationer som Högfeldt gjort i sin livstid, bland annat den ovan nämnda till Lunds universitet, Disponeradt till Kongl. Carolinska Accademien i Lund enl. Testamente af den 18. Januarii 1806. Capital i Rgd 666 Rdr 32. ss. som omvandlat i riksdaler banco uppgick till 444 riksdaler, 21 skilling och 4 öre. Han skänkte även 555 riksdaler, 26 skilling och 8 öre banco till Åsums skola, 33 riksdaler och 16 skilling banco till Perstorps och Össjös församlingars skolor, samt slutligen hwad framledne LandtJägaren Högfeldt monteligen förordnadt till Gunnar Högfeldts dotter Gunilla Christina, som är avita, hwilcka p:gr skall anwändas till flickans inkjöpande på Hospitalet som här utföres med 25 riksdaler banco.
 
Mvh, Markus

[Andreas Pettersson]

Lite feedback på informationen om Paulus Robert Högfeldt ovan. Han flyttade mycket riktigt till USA och skaffade familj där. Genom infon ovan lyckades jag hitta ett barnbarn till Robert (som kallades Bob Highfield), Valerie, som i detta nu är här I Sthlm och hälsar på!

[Andreas Pettersson]

Hej,
 
Jag undrar om någon kan finna sambandet mellan
 
Jöns Börjesson Högfeldt f 1763-01-14 i Rebbelberga,  
 
som son till
 
Börje Nilsson f 1729-09-05 i Skeadal, Grevie, d 1787 i Rebbelberga och
Sista Maria Jönsdotter d 1789 i Rebbelberga
 
 
... och tidigare nämnda Högfeldtare från bl.a. Starby. Det är ju vad jag förstår alls inte långt mellan orterna.  
 
Jöns blev senare dragon, men han använde sig av namnet Högfeldt när han gifte sig 1792 med Nilla Christensdotter i Strövelstorp, och då uppgavs yrket klensmedsgesäll. Högfeldt bör alltså inte ha varit ett tilldelat soldatnamn. En koppling till någon annan Högfeldt låter mao inte orimlig.

[Andreas Pettersson]

Kom av en slump över en notering om Berdin Idof Högfeldts barn Carl Gustav Högfeldt/Highfields maka efter hennes bortgång. Uppenbart där att det finns en son Carl B Highfield: http://www.nh.gov/btla/decisions/searchable/1988_pdf/4211-88.pdf
 
Verkar ha suttit på en fastighet modell dyrare

[Markus Gunshaga]

Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 38, 1806 31/12, sid. 301.
»Till wackra och wårt tidehwarf hedrande Testamentariska författningar, böra äfwen de räknas, som aflidne Landt-Jägaren på Öfwids-Closters gård Anders Högfält för sin död upprättat. Enligt disposition af den 14 Mars 1798 skola intressen af 666 R:dlr 32 ß. tillfalla 2:ne Stipendii inrättningar wid Lunds Kongl. Akademi. 833 R:dlr 16 ß. äro anslagna till lön för en Skolemästare i Åsums Församling af Färs Härad. 25 R:dlr till inköp af Böcker i Salighets Läran åt Pehrstorps, samt 25 R:dlr i lika ändamål åt Össjö Församlings fattiga Barn, tillsammans 1550 R:dlr Riksgälds mynt. Sedan sistnämnde summa från hans efterlämnade egendom blifwit afdragen, skall öfwerskottet fördelas emellan hans Bröders barn så, att hwardera af dem erhåller lika stor lått, hwilka senare Testamenten äro författade den 18 Janu. 1806; och äro redan alla för Färs Härads Domstol wid sist hållne Ting upwiste, samt i Protokollet derstädes intagne, hwilket härmedelest för första gången tillkänna gifwes, i händelse någon skulle finna sig befogad att här emot klander göra.»

[Arne Thornberg]

Sent svar till fråga av Andreas Pettersson (2014-08-07): Jöns Börjesson Högfeldt (1763-1838) g m Nilla Christensdotter (1769-1836)
fick sönerna Olof (f 1800-02-27 i Strövelstorp) och Christian (f 1803-03-04 i Strövelstorp) samt dottern Pernilla (f 1806-02-20 i Fleninge).
[Sonen Christian, f 1803, fick med Pernilla Persdotter sonen Gustav Högfeldt, f 1843-08-25 i Kattarp. Denne blev fader till Berdin osv...]
Mvh
/Arne Thornberg

[Andreas Pettersson]

Hej Arne,

Jo, Berdin far var ju bror med min mormors morfar. Tror att jag har det mesta utrett från Jöns Börjesson och nedåt. Men frågan ovan kvarstår. Varifrån kom egentligen namnet Högfeldt? Det är ju samtida med Högfeldtarna i Starby och Vegeholm, vilket ju är mycket nära till båda Strövelstorp och Rebbelberga. Som noterat tog använde ju sig Jöns av namnet Högfeldt innan han blev dragon.

Det finns väl egentligen tre olika Högfeldtsläkter. Det verkar bara märkligt att en av dem uppstod som solitär i väldigt nära anslutning till en annan!

Vad som jag tror inte är utrett är heller var och när Jöns Börjesson Högfeldts mor Sissa Maria Jönsdotter (ca 1729-1789) föddes. Tittar man på faddrarna till hennes barn är det ett gytter av olika människor. Några återkommer, men det förefaller mer som att faddrarna mer än sällan saknar släktkoppling, men det är svårt att avgöra utan att veta Sissas ursprung.

[Andreas Pettersson]

Nu har jag så till slut hittat en släktmässig koppling mellan Högfeldtssläkterna i Starby och Rebbelberga/Strövelstorp.

Jöns Börjesson Högeldt, född 14/ 1763 Rebbelberga, död 5/10 1838 i Fleninge

är den i min släkt som först syns använda sig av namnet Högfeldt.

Han var son till

Börje Nilsson, född 5/9 1729 Skeadal, Grevie, död 7/4 1787, Rebbelberga och
Sissa Maria Jönsdotter, född 24/1 1731, Skörpinge, Höja, död 31/1 1789, Rebbelberga

Den senare var dotter till

Jöns Esbjörnsson, född 25/9 1704, Skörpinge, Höja, död 11/1 1751, Skörpinge, Höja och
Anna Bengtsdotter, född 11/4 1701, Skörpinge, Höja, död 1/6 1759, Skörpinge, Höja

Den senare dotter till
Bengt Persson, född 1674, Höja, död 24/6 1726, Höja och
Pernilla Broddesdotter föd 1688, Höja, död 1739, Skörpinge, Höja

Bengt Persson hade i ett tidigare äktenskap med en Sara Broddesdotter sonen

Anders Bengtsson,, född 1699, Höja, död 21/6 1758, Skörpinge, Höja.

Med frun Anna Nilsdotter fick de sonen

Jöns Andersson, född 8/1 1727, Skörpinge Höja, död 9/9 1758, nr 9 Starby

Jöns blev rusthållare i Starby genom gifte med

Olu Månsdotter, född 8/5 1729, Starby, död 21 april 1788, Starby

De fick dottern

Kristina Jönsdotter, född 17/10 1751, Starby, död 20/5 1795, Ausås.

Kristina blev slutligen gift med

Ola (Nilsson) Högfeldt, född 29/6 1744, Starby, död 24 nov 1819, Humlarp nr 6, Ausås


Om jag räknat rätt borde Jöns Börjesson Högfeldt därmed vara så mycket som brylling med Kristina Jönsdotter. Långsökt, kan man tycka. Men vid tiden för Jöns Börjesson Högfeldt gifte 1792, där han allts använde sig av namnet Högfeldt innan han blev dragon, så bodde bryllingarna mindre än en mil från varandra. Eftersom det fanns ett helt gäng med Högfeldtare med familjenamn Högfeldt i trakten har jag svårt att tro att Jöns skulle våga sig på att använda sig av namnet om han inte sett en släktmässig koppling. Kanske kan det finnas ännu närmare kopplingar, den som lever får se!

[Mats Wallander]

Jag har en Catharina Högfeldt i min släkt, född troligen 1767 gift med Johan Porsman i Stockholm 1801 och mor till min farmors mormors mor Catharina Lovisa Porsman 1803-01-01.


Catharina Högfeldt avled 1813 46 år gammal som änka och allmosehjon i Katarina församling. Hon är troligen även mor till Hedvig Gustafva Porsman som föddes 1797 eftersom hon och Hedvig finns i mantalslängd för 1810.


Jag skulle vilja hitta hennes ursprung. Hittar ingen Högfeldt född i Katarina 1766-1767 så jag misstänker hon var inflyttad alternativt omgift. Tacksam för alla tips!


mvh Mats W

[Maud Svensson]

Snickargesällen Johan Simon Possman/Porsman och Catharina Högfäldt/Högfeldt vigdes 6/4 1801 i Klara.
Enligt flyttattest bland lysningshandlingarna var Johan Simon Porsman född i Källstorp (M) och 21 år gammal när han i juni 1794 flyttade från Malmö till Stockholm. En dito för Catharina Högfeldt anger även hennes patronymikon – Nilsdotter – men inte hennes födelseår eller födelseort, ej heller ålder när hon i oktober 1785 flyttade från Lofta (H) till Stockholm.   
Klara EI:4 (1790-1807) Bild 161 / sid 314 (AID: v87375.b161.s315)
Klara HVa:6 (1800-1801) bilderna 312–315 (Svar)

Barn i äktenskapet: Catharina Lovisa 1/1 1803 och Anna Charlotta f. 4/2 1806, båda i Katarina. Var fanns de 1810?

Såvitt jag kunnat finna var Catharina inte född i Lofta eller Loftahammar. Min ännu obevisade teori är att hon är identisk med den Catharina som föddes 13/12 1764 i Rosendalen på Härnums ägor i grannsocknen Västra Ed, dotter till skräddaren Nils Högfeldt ohh Anna Nilsdotter. Syskon: Hedvig f. 1755, Gustaf f. 1758, Anna Elisabeth f. 1761 och Margareta f. 1769, alla i Västra Ed.
Fadern levde 1785 som änkling i Rosendalen (67 år gammal), saknas där i senare husförhör. Hittar ingen bouppteckning efter modern eller fadern i Norra Tjust.
Västra Ed C:4 (1733-1772) Bild 123 / sid 241 (AID: v41526.b123.s241) 
Västra Ed AI:3 (1736-1776) Bild 1220 / sid 210 (AID: v24509a.b1220.s211)
Västra Ed AI:3 (1736-1776) Bild 1490 / sid 265 (AID: v24509a.b1490.s265)
Västra Ed AI:4 (1785-1800) Bild 12 / sid 9 (AID: v24510.b12.s9)

[Mats Wallander]

Tack Maud för ovärderlig hjälp!


Ja, det kan mycket väl vara denna Catharina Högfeldt, dock stämmer det inte riktigt med angiven ålder vid hennes barns födelse. Om man går efter den skulle hon vara född 1766. Kan Nils haft några bröder med döttrar bosatta på andra orter?


Jag forskar vidare om barnen Catharina Lovisa och Anna Charlottas. Den senare var okänd för mig.


Catharina Lovisa nämns förutom vid födseln först i utflyttningslängd november 1820 då hon flyttar till Klara församling och kort därefter tillhör finska församlingen i Stockholm. Hon föder sedan min farmors mormors mor 1843. Avlider 1882.
Oäkta barnet Hedvig Gustafva förblir ogift och avlider 1879


mvh Mats

[Maud Svensson]

Jag förstår din tanke med frågan om Nils eventuella brorsdöttrar – men du glömde att Catharina var en Nils dotter. Inte särskilt troligt att en broder hade samma namn.

Förmodligen har det en gång funnits ett födelseår på Catharinas flyttattest, nämnd ovan. Efter att ha tagit en skärmdump och gjort bilden så ljus som möjligt, kan jag se ordet ”född” direkt efter hennes namn på översta raden. Dessvärre är det sedan ett hål i pappret, just där årtalet bör ha stått. Det är väl den berömda lagen . . .

Åldersangivelser är långt ifrån alltid korrekta. I döttrarnas födelsenotiser januari 1803 och februari 1806 uppges hon vara 34 respektive 37 år, vilket ger födelseår 1768/1769. Vid mantalsskrivningen i november 1809 (mantalslängd 1810) uppgav hon sig vara 43 år (född 1765/1766).

Detta inte sagt för att övertyga dig om min faderskapsteoris riktighet – jag är inte övertygad själv. Men det verkar knepigt att undersöka den närmare. En möjlighet kan vara att följa Västra Ed-Catharinas syskon och se om hon är nämnd i deras eventuella bouppteckningar. Stockholm-Catharinas döttrars dopvittnen ser tyvärr inte ut att vara nära släktingar.

Var finns dottern Hedvig Gustavas födelsenotis?

[Mats Wallander]

Det är en liten gissning men jag tror jag hittade henne här:

Adolf Fredrik Födde 1755-1798 CIB:1  bild 417.

Man har ju tyvärr ingen uppgift om föräldrar. Möjligen om man kan få fram det på annat sätt?

Dessutom finns två Högfeldt i mantalslängd  år 1800 vilket troligen är dem:

1800

Klara övre och Kungsholmen (Kungsholmen)
168
Högfeldt
C
piga

1800
Klara övre och Kungsholmen (Kungsholmen)
168
Högfeldt
Hedvig
utan titel

Det finns en dräng  J Porssman med hustru född Boström i mantalslängd 1800 Adolf Fredrik. Osäkert om det är "vår" snickargesäll Johan Porsman. Det behöver ju inte vara Porsman som är far till Hedvig Gustafva. Inte heller säkert att Catharina är modern.


Jag ska åka vid tillfälle till stadsarkivet och titta närmare i längderna.

[Mats Wallander]

Lite nya uppgifter om Catharina Högfeldt.


Enligt mantalslängden 1800 är hon piga hos Jonas Yttring (40 år) (fördubblingsbåtsman). Hon heter Caisa här och är 30 år. Hon har dottern Hedvig 2 år.


Barnen Catharina Lovisa och Hedvig finns troligen hos familjen Porsman då det står registrerat i HFL 1803-1805, sedan ökas hushållet med en person 1806 (Anna Charlotta). Därefter blir det svårare att följa familjen, fadern dör 1808, och modern Catharina 1813.
Möjligen flyttade de från kvarter Timmermannen in till Snickarmästare Lindberg som bodde i kvarter Sturen större.