Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2009

[Ingvor Sabina Le John]

Sidor att läsa när man hittar dem..
 
Das schwäbische-österreichische Geschlecht von Hempel Adler Bd 9, 1971-1973 s. 309-316
 
Das älteste, ständig in einen Ort lebende Bauerngeschlecht des Saalkreises: die Hempels aus Groitsch (inte med Z!Sachsen Anhalt/Halle/Saalkreis) Manfred Döll In: Ekkehard N.F 7 2000 s 103-108

[Ingvor Sabina Le John]

Titel:  [Stammreihe] Hempel  
In:  Allgemeine Deutsche Wappenrolle 13, 1993-95, S. 128-129  
 
--------------------------------------------------------------------------------
Titel:  v. Hempel  
In:  Genealogisches Handbuch der adeligen Häuser B 11, 1974, S. 142-147  
Serie:  Genealogisches Handbuch des Adels ; 57  
Anmerkung:  [Neuaufnahme]  
Schlagwörter:  Hempel von    
 
--------------------------------------------------------------------------------
Titel:  v. Hempel  
In:  Wiener genealogisches Taschenbuch [1], 1926, S. 99-101  
Schlagwörter:  Hempel von    
 
--------------------------------------------------------------------------------
Titel:  v. Hempel  
In:  Wiener genealogisches Taschenbuch 4, 1931/32, S. 30  
Schlagwörter:  Hempel von    
 
--------------------------------------------------------------------------------
Titel:  v. Hempel  
In:  Wiener genealogisches Taschenbuch 6, 1934, S. 73-74  
Schlagwörter:  Hempel von

[Ulf Berggren]

Mycket intressanta fynd du gjort!
Men att han skulle ha fått patronymikonet efter en farbror är knappast troligt.
Troligare är i så fall att det handlar om två bröder, Hans och Lorens, som har
varsin son Christopher efter en äldre släkting, till exempel att deras far skulle
heta så.
 
Att dessa förnamn används även i släktkretsen i Brand-Erbisdorf är ett starkt
indicium för ett samband. Den Christophorus du hittat f 1565 kan ju teoretiskt vara
fadern till 2 bröder Lorens och Hans födda på 1590-talet som sedan får sina
söner Christopher ca 25 år senare. Det passar ju också bra att hans far i sin
tur heter Hans i så fall.
 
Sedan behöver det inte vara samma Lorens som också dyker upp i Åker, utan denne
kan vara en namne som är son till Hans.
 
Du har inga uppgifter om yrken i Brand-Erbisdorf?
 
Sedan skulle man förstås gärna veta om de barn du hittat födda där överlevde någon
längre tid. Om nu dödsuppgifter är lika lättsökta.
 
(Meddelandet ändrat av ulfb den 11 april, 2009)

[Ingvor Sabina Le John]

Angående yrken
 
http://www.brand-erbisdorf.de/fs1.html
 
Från början ren bondebygd, men bergigt med starka höjdskillnader i terrängen, vilket gör att byborna kommer att så småningom att arbeta med bergens rikedomar,Brander Bergbau, vilken verkar anläggas från 1200-1250 och detta blir deras huvudsakliga levebröd under flera århundraden (Der Bergbau wurde f?r viele Jahrhunderte zur Haupterwerbsquelle der Bewohner.) Anledningen till anläggandet av denna Bergbau var att det utbredde sig från Freiberg och nådde Erbis,von Freiberg ausbreitende Silberbergbau die Erbisdorfer Flur erreicht.  
 
Om själva silvergruvan Himmelsf?rst, som låg i byn, står det att den omnämns först 1572 och var 1750 den största silverleverantören i Sachsen.
 
Runt den tid som intresserar oss drabbas invånarna av 30åriga kriget och arbetstillfällen sjunker. Då kanske en Hans Hempel dyker upp på Åkers bruk 1641!! (Såsom Erika Andersson föreslår; hennes tankegång!)
 
1631 bis 1648 wurde Sachsen von den Kampfhandlungen im Dreißigjährigen Krieg betroffen. Wiederholte Pl?nderungen und Misshandlungen der Bevölkerung, Hungersnöte und Krankheiten dezimierten die Einwohnerzahl und der Bergbau als Haupter-werbsquelle kam fast zum Erliegen.  
 
Det står också på hemsidan att stadsdelen Langenau just nu presenteras i en mycket detaljerad bok, som startar ca 1160 och går framåt genom tiden och presenterar alla skeenden i områdets historia med avseende på olika näringar.
 
http://www.brand-erbisdorf.de/museum/fs1.html  Museet har en virtuell tur på nätet där man kan se allt arbete i bergen.
 
(Meddelandet ändrat av Ingvor den 12 april, 2009)

[Ingvor Sabina Le John]

Detta står att läsa angående Filipstads Bergslag.
 
Att hertig Karls stora ansträngningar vid Hornkullen blev misslyckade berodde mer på fyndigheternas mindervärdiga beskaffenhet än på grund av dålig skötsel. Genom inkallande av tyska bergsmän, såsom malmletare, gruvbrytare, vaskare och smältare, vilka ofta stod i direkt korrespondens med honom, sökte han försäkra sig om den bästa tillgängliga sakkunskapen på området. Redan på 1500-talet hade sålunda de verksamma bergsmännen i trakten konstaterat hur svårt det var att få lönsamhet i traktens koppar- och silverfyndigheter. Efter misslyckandet med silverbrytningen vid Hornkullen vände hertig Karl istället sitt intresse mot järnbruket i Nykroppa
 
http://www.filipstadsbergslag.com/gruvor/nykroppa/hornkullen.html
 
Tänk om man kunde hitta hertig Karls korrespondans!! Det kunde kanske ge ledtrådar!!
 
En annan skiljelinje är : silvergruva-järnbruk. Jag hittar en del om silvergruvor men den släkt som jag söker verkar inom järnbruk eller är det en flytande linje däremellan. Jag tänker på denna Hans Hempel jag hittade vid Kongsberga Silvergruva som jag inte kan glömma..

[Ingvor Sabina Le John]

Karl (IX), hertig av Södermanland  (Där låg väl Åkers Bruk?)
1560-1604  
 
Karl föddes som arvfurste 1550 på Stockholms slott som son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud. Genom faderns testamente blev han hertig över Södermanland, Närke och Värmland och vissa socknar i Västergötland och Västmanland
 
Karl IX var Gustav Vasas tredje son på tronen. Han använde av och till kungatiteln redan 1603 men blev erkänd, av ständerna i Norrköping, först 1604.  
 
Lästips:  
Lars O Lagerqvist: Äldre Vasatid i Myntningen i Sverige 995-1995. NM XL 1995.  
Ahlström & Almer & Hemmingsson: Sveriges Mynt 1521-1977  
 
Hertigen visade sig vara en nitisk och krävande hushållare, med särskilt intresse för bergsbrukets och städernas utveckling.
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s/355

[Ingvor Sabina Le John]

Konung Carl den IX:des Rim-chrönika, samt konung Gustaf Adolphs påbegynte chrönika, egenhändigt af högbemälte konungar författade; jämte bilagor af 96 bref och handlingar, til föregående chrönikors och tidehwarfs uplysning; nu först : i dagsliuset utgifne. Stockholm, tryckt hos Peter Hesselberg. År 1759. http://libris.kb.se/bib/2408115
 
Finns på UB i Lund :UB Äldre Samlingen  Sv Hist Sv Karl IX  LÄSESALSLÅN  
 
jag cyklar väl dit en dag..

[Ingvor Sabina Le John]

Några Titlar hittade under sökordet bergsbruk på Libris sökningslistor.
 
Alter Bergbau in Deutschland / herausgegeben von Heiko Steuer und Ulrich Zimmermann Steuer, Heiko (medarbetare)  
Zimmermann, Ulrich (medarbetare)  
ISBN 3-8062-1066-7 (Pp)  
Stuttgart : Theiss, 1993  
Tyska 127 s.  
Serie: Archäologie in Deutschland, 0176-8522 ; 1993: Sonderheft  
 
Von Beilen, Barten und Häckchen : ein Beitrag zur Kulturgeschichte des sächsischen Erzbergbaus Anacker, Heinrich (författare)  
Berlin, 1960  
Tyska 139 s.  
Serie: Freiberger Forschungshefte. D, Kultur und Technik, 0071-9412 ; 31  
 
.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Ingvor den 12 april, 2009)

[Ingvor Sabina Le John]

Korta berättelser om alla i Swerige tid efter annan uptagne och försökta grufwor, mineraler och bergarter, af hwem dhe blifwit uptäkta, samt ... så ock om alla til thenna tiden til malmens upbrukande och förädlande inrättade wärk ... Författade år 1735 [Elektronisk resurs]  
 
http://www.nsb.norrkoping.se/finspongssamlingen/bergskollegium.pdf

[Ingvor Sabina Le John]

På LIBRIS sökmotor under ordet bergbruk
 
Kongl. m:tz åthskillighe vthgångne privilegier, ordningar och statuter, Rijksens Bergzbruuk angående. Åhr M. DC. XLIX.  
Sverige. Kungl. Maj:t (1649-07-06)  
Meurer  
Tryckt vthi Stockholm, hoos Ignatium Meurer., [1649]  
Svenska [120] s.  
----------------------
Kongl. Maij.tz til Swerige, Förordning Om Masemästares blåsningar vthi järn bergs-lagerne, huru medh them skal hållas.  
Sverige. Kungl. Maj:t (1638-11-06)  
Sockholm [!] Tryckt aff Peter Van Selow, [1638]  
Svenska [8] s.

[Jan Jutefors]

1778 blir ges:/ellen/ Christopher Hempel abs/olverad/ i Kalmar Stadsförsamling. Han finns då hos smeden Joh. Lindberg på No 122 (Östra Qvart. 3dje Rund)
Finns inte kvar 1781.
 
(Meddelandet ändrat av Janj den 15 april, 2009)

[Ingvor Sabina Le John]

På nedanstående sajt diskuteras just järnbruk och invandring. Där kan man se en karta som visar Flandern och Vallonien; Vallonien består även av tyska delar, så våra Hemplare kan ju vara tyska vallonare. Ohs Bruk där CHH var hade ju med Baakiska Huset i Amsterdam att göra, någon koppling där kanske??
 
http://jernbruk.ifokus.se/Articles/Read.aspx?MessageId=9e275aa8-0161-45c3-a3c5-0 c80ecb1e45e&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup

[Ingvor Sabina Le John]

På www.ancestry.de:
 
Christiern Henriksson Hempel, född 1630 under privat familjelänk Cegrell-Michanek-Schneeberger-Sköld
 
Maria Hempel född 1671 i Småland, Sweden under privat familjelänk Cegrell-Michanek-Schneeberger-Sköld
 
Maria Hempel född 1787, Orrefors, Sweden under privat familjelänk Ättlingar till Heinrich Grell, Grell-Cegrell.
 
Maria Hempel född 1674 i Langenbernsdorf, Zwickauer, Sachen, Deutschland och M. Hempel född 1647 under privat familjelänk Koerner
 
Anna Maria Christoffersdotter Hempel född 1783 i Småland, Sverige under privat familjelänk Cegrell-Michanek- Schneeberger- Sköld
 
Christopher Hempel född 1694 Norra Hammar, Manarp, Jönköpings län, Sverige under familjelänk Chuck Widéens Family +
Elisabeth Hempel f.1724 Byarum Jönköpings län
Brita Hempel f. 1727 Byarum
Unk Hempel f.1722 Byarum
Johann Hempel f.1666
 
Hans Hempel född 1550, Barbara Catharina Hempel född 1585, Johann Hempel född 1575 under familjelänk Greim-Englisch
 
Under familjelänk Cegrell-Michanek- Schneeberger- Sköld:
 
Brita Hempel f. 1727 Sverige
Christina Hempel f.1728 Sachsen, Tyskland
Emerentia Hempel f.1731 Sachsen, Tyskland
Henrik Hempel
Johan Henrik Christofferson Hempel, f.1792, Småland
Karl Hempel f. 1733 Sachsen
Karl Fredrik Christofferson Hempel ´f. 1780
Salomon Hempel, f. 1722 Sverige
Salomon Christopherson Hempel f. 1799
Stina Johansdotter Hempel f. 1763 Småland
Stina Lotta Christoffersdotter Hempel 1788 Småland
Christoffer Hempel 1674 Småland
Christoffer Johansson Hempel f. 1755, Småland
Johan Christoffersson Hempel f. 1720 Småland
Christoffer Hempel f. 1689
Peter Hempel f. 1655 Småland
Ingegerd Hempel f. 1658 S¨måland
Jonas Hempel f. 1660 Småland
Fredrik Hempel f. 1665 Småland
Brita Hempel f. 1668 Småland

[Ingvor Sabina Le John]

Christoph Hempel f. 1613 Leppendorf från familjesida Sample1 www.ancestry.de

[Ingvor Sabina Le John]

Om Baakiska huset
 
http://jernbruk.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=96590a21-842e-4084-8f12-8f4cd 812b180&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup

[Jan Jutefors]

Detta skulle vara Gustaf Hempels födelsenotis från Norrahammar i Månsarp 1705, men jag kan inte få ihop understruket namn till Gustaf.  
Modern är Lußa Johanz doter
 

[Ingvor Sabina Le John]

Jag kan inte läsa gammal stil men jag får ordet till ADAT. På Google från en Judiska sida står att läsa om en synagoga...kanske ett långskott..men ett judiskt namn?
 
Adat Jeschurun
Interiören i synagogan kommer ursprungligen från en synagoga i Hamburg. På Heinrich Barth Strasse etablerades denna synagoga 1885 i ett hus vars fasad inte bar några tecken på att inhysa en synagoga. Vid Kristallnatten i Tyskland, den 9 november 1938, klarade den sig mirakulöst undan förstörarnas händer.
 
Om du ser i min hittade lista ovan från Byarum finns namnet UNK.Också lite ovanligt, hittas som holländskt efternamn idag på Google.
 
(Meddelandet ändrat av Ingvor den 20 april, 2009)

[Elisabeth Thorsell]

Jag tycker namnet ser ut att vara Adak, som skulle kunna vara en variant på det nästan lika ovanliga namnet Addik, som förekommer i Kalmar län.

[Ingvor Sabina Le John]

ADAK finns det över 180.000.000 matches på på ancestry  och sista bokstaven har inte strecket över som andra T, så kanske hellre ett K

[Helene Jorsell]

Jönköpingbygdens Genealogiska föreningen har vid sin avskrift av födelseboken   avseende Månsarps fs år 1705 tolkat ovanstående enligt följande;
 
Född den 19/2 1705; Adam. Föräldrar: Johan [okänt efternamn] samt Lucia Johansdotter från Norra Hammar.  
 
Personligen har jag svårt att se att det står Adam.  
 
Helene

[Helene Jorsell]

Från samma avskrifter, Månsarps fs;
 
30/5 1710 föds Johan, son till Hammarsmeden Johan Hempel och h.h Lucia Johansdotter, Norra Hammaren.
 
Ingvor, du kanske redan har denna uppgift?
 
Helene

[Jan Jutefors]

Smedskivan har angivit att Gustaf föds detta datum i Månsarp, föräldrar Johan Hempel och Lucia Johansdotter
 
De har dessa barn döpta i Månsarp (födda i Norrahammar)
1694-04-29 Christopher
1696-09-21 Jöns
1700-03-18 Henrik
1702-09-13 Jöns
1705-02-19?? Adak (enbart modern finns i notisen)
1710-05-30 Johan

[Helene Jorsell]

Jan, jag måste erkänna att jag inte till fullo följt denna diskussion så jag undrar ju vem denna Gustaf Hempel var. Den 1/5 1732 vigs i Månsarps fs Drängen Gustaf Hempel med pigan Margareta Persdotter.  
 
Är denna Gustaf Hempel identisk med den Gustaf H som föds 1705?
 
Helene

[Jan Jutefors]

Har du hittat Unk på en utländsk hemsida så är det nog inget förnamn, utan det står säkert för Unk(nown) ~ okänd.  
Den enda Hempel som är född i Byarum 1822 (18/6) är Salomon. Namnet Hempel är inte nämnd i notisen, föräldrarna kallas Christopher Johansson och Maria Johans dr.

[Jan Jutefors]

Helene,
 
Gustaf Hempel dyker upp på Orrefors i Hälleberga (H) (AI:1 pag 196). Hans första gifte är med Maria Jonsdotter, född ca 1707, död 1791-09-08 på Orrefors. De fick åtminstone en son, Johan född ca 1734, död 1774-09-04 på Orrefors. Längden börjar 1747 och då är Gustafs ålder angiven till 51 år, Marias till 55 år och Johans till 15 år. (Det stämmer alltså inte alls)
GH gifter om sig 1755-11-30 i Helleberga med Ingeborg Månsdotter, född ca 1720, död 1792-03-04 på Orrefors.
 
jag har också sett din notis, men jag vet inte vem det är.
 
(Meddelandet ändrat av Janj den 20 april, 2009)

[Jan Jutefors]

Helene,
 
Smedskivan har blandat ihop personerna ganska duktigt. De anger att Gustaf Hempel född 1705 gifter sig med Maria Jonsdotter 1732-05-01 i Månsarp.
Det kan ju vem som helst se att det inte stämmer.

[Helene Jorsell]

Tack Jan! Jag började bläddra mig tillbaka i diskussionen för att se vad som tidigare frågats om Gustaf Hempel men kunde inte finna något så jag ber om ursäkt om jag missat något inlägg.  
 
Att den Gustaf Hempel som sägs vigas med  Maria Jonsdotter 1732 uppges vara dräng känns inte helt rätt i sammanhanget.

[Lotta Nordin]

Det är inte helt otroligt att den Gustaf Hempel som gifter sig 1732 är son till Johan Hempel och Lussa(Lucia) Johansdotter, men inte född 1705. Jag skulle tro att det är en del om saknas i dopboken.
 
I Månsarp AI:1 sid 133, 1721-34, finns i torpet Dammkroken:  
Mäster Arvid Jönsson
h. Lucia Johansdotter
son Gustaf 12 år
son Johan 10 år.
 
Om det är rätt Gustaf som finns i Dammkroken skulle han vara född ca 1709. Johan 10 år stämmer med Johan Hempels son som är född 1710-05-30.
 
Johan Hempel dör 1710-05-01. Enligt kyrkoräkenskaperna, LI:1 sid 340, 1716 ger brudgummen Arvid i Dammkroken pengar till kyrkan.
Lucia dör 1724-10-14 i Dammkroken, 50 år gammal, och Arvid gifter om sig med Sigrid Andersdotter 1725-07-24.
I mantalslängderna finns Arvid med hustru i Dammkroken t.o.m. 1727, och det stämmer bra med husförhörslängden då dom försvinner därifrån ungefär vid den tiden. Dock utan notering om vart.
 
När Gustaf Hempel gifter sig 1732 står det i C:2 sid 155, Dräng Gustaf Hempel med pigan Margretha Pehrsdotter, bägge fordom ifrån Södre Hammaren. Troligen har dom flyttat ifrån socknen eftersom det står på det sättet, annars skulle det stå var i socknen dom bodde.
 
När det gäller JBGF:s register på deras hemsida, så ta dom med en stooor nypa salt, även om dom är bra att slå upp i. Johan Hempels fru heter till exempel Kajsa 1694, Sara 1698, Lisa 1700 och 1702, Lucia(!) 1710, enligt samma register, trots att hennes namn i kyrkböckerna hela tiden är Lussa/Lucia.
 
Jag hoppas jag inte rörde till det för mycket, om det är så får jag skylla på förkylningsluddighet i huvet.

[Jan Jutefors]

Här finns ett släktträd för släkten Hempel. En stor varningsflagga för alla fel.
 
http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=56819

[Helene Jorsell]

Lotta, tycker inte du rör till det, snarare tvärtom. Jag slarvade och kikade inte på Johans Hempels andra barn. Hade jag varit mer nogsam hade jag sett att han enlgt avskrifterna tydligen ska ha varit gift en 4-5 gånger, vilket uppenbarligen inte är fallet.  
 
Sen slarvade jag ännu mer i mitt inlägg kl. 15:39  där jag plötsligt påstår att Gustaf H gifte sig med en Maria Jonsdotter 1732, Margretha Pehrsdotter hette hon och inget annat.
 
Helene