Louis de la Hautepie
Min farmor, Beda Hermansson, född Gullberg (1876-1979) visste ingenting om sin morfars far Louis de la Hautepie. Hon visste inte ens hur namnet uttalades. Beda sa att morfar kallades ”herr hoppeti” (Gunnar Hermanssons anmärkning). Om sin morfar kunde hon endast berätta att han dog på ålderdomshemmet vid Slottsskogen. Bedas make, Anders Hermansson (1875-1947), tyckte att saken var intressant och gjorde efterforskningar i Landsarkivet i Göteborg. Han fann där i domsagans vigselbok det omtalade passet och i födelseboken anteckningar om faddrar vid sönernas dop.
Sonen Olle Hermansson (1911-2004) besökte krigsarkivet i Paris 1950. Efter omständlig legitimation blev han insläppt genom flera vaktposter till en äldre officer, som talade flytande tyska efter att ha varit krigsfånge. Han letade i de gamla rullorna från 1700-talet och efteren liten stund förklarade han att han påträffat Louis de la Hautepie och att det fanns en dossier om honom. Han lovade att låta skriva av vad där fanns och sända det till Sverige. Han var otroligt älskvärd! Efter några veckor kom inte mindre än två maskinskrivna kopior av handlingar och fem hanskrivna kopior rörande de la Hautepie. Följande handlingar:
• Utdrag ur rullorna, utvisande att han var son till en spansk marinlöjtnant, blivit drabant vid Villeroys kompani1769, utnämnts till kapten vid kavalleriet 1784, tjänstgjorde till sin emigration 1791, vid kampanjen 1972 tjänstgjorde som regementskvartermästare för fyra kompanier av gardet, blev tillfångtagen då och berövad allt han ägde (av revolutionsarmén), lyckades fly och utvandrade samt försörjde sig genom språklektioner.
Utdraget visar vidare att han återkom från emigrationen 1817, erhöll pension av 600 francs genom kunglig order och den heliges orden och att han avled den 2 december 1819 utan att fått åtnjuta sin pension. Han dog i 18 Rue du ’fauburg, Montmarte.
• Böneskrift från en förmodad son till de la Hautepie till Napoleon med anhållan om anställning i livgardet eller annat garde. Brevet är odaterat men eftersom Napoleon tituleras kejsare måste det vara skrivet efter 1804. Det som inte stämmer är uppgiften om ordensutmärkelsen, som ju tilldelades först efter restaurationen 1818. Inte heller stämmer uppgiften om att den unge är föräldralös men i oredan efter revolutionen kan ju fadern ansetts vara död då han deltog i motrevolutionen.
• Böneskrift 1.8.1817 till krigsministern varav framgår att denne skriftligen hos franske konsuln i Göteborg utverkat medel för de la Hautepies återresa över havet till Frankrike samt att hans son presenterats för hertigen av Gramont.
• Böneskrift till Konungen Ludvig XVIII 18.12.1817 enligt vilken de la Hautepie beordrades av Ludvig XVI att ledsaga greve d´ Agoult till Luxenburg och där invänta monarken, att han efter återkomsten ändrade sitt namn till Müller och användes som kunglig kurir och under ett år tryggade korrespondansen mellan Marie Antoinette och hennes väninna princessan Lamballe (som också blev halshuggen). Av brevet framgår vidare att han av prins Ferdinand av Preussen beordrats skaffa folk och hästar till Coblentz, att han blev tillfångatagen och berövades sina pengar och andra tillhörigheter liksom sin kaptensfullmakt men lyckades fly till Tyskland och senare kom till Sverige, där hertigen av Gramont presenterade honom för greven av Provence, blivande LudvigXVIII. Det torde ha skett hos den rike John Hall i Göteborg, där greven bodde under sin tid i Göteborg.
• Brev 28.3.1845 från J.H.Ritterberg, attaché vid svenska finansdepartementet till franske krigsministern med begäran om efterforskning avde la Haupetie. I brevet benämns rukten som funnits om hans öden. Observera att namnet Ritterberg finns med bland sonens faddrar.
• Krigsministerns svarsskrivelse medbekräftande av härovan lämnade uppgifter.