Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2014

[Paul Bergström]

Tänkte bara skriva några rader om förhållandet mellan Abraham Hagelbeck och den, eller de personer, som figurerar i dop i Hörby socken 1740. Tyvärr skriver jag utan tillgång till mina anteckningar så det blir utan datum och ur minnet.
 
Abraham dök upp då artillerihantlangaren Jacob Lind och h.h. Anna Stina Holm döper sin sannolikt första son till Nicolai. Samma år finns en annan notis där skomakare Petter Groos och h.h. Anna Stina Lind döper ett barn och där artillerihantlangare Jacob Lind är vittne. De båda paren dyker hastigt upp i Hörby och försvinner lika snabbt.
 
Vem är de? På vilket sätt kan man koppla ihop dem med Hagelbeck?
 
Något ska vi nog kunna utesluta.
 
Skomakare Petter (Per) Arendtsson Groos var född 1716 i Lund som son till skomakare Arendt Persson Groos och h.h. Maria Didriksdotter. Petter blir sedermera 1741 ryttare för ett rusthåll i Silvåkra, men flyttar inte dit från Lund förrän efter 1750.
 
Hans hustru Anna Stina Svensdotter Lind är dotter till sämskmakare Sven Jonsson Lind och h.h. Gertrud Jacobsdotter Bager och född 1719 i Lund. Jag misstänker starkt, även om notisen ännu inte hittats, att även artillerihantlangare Jacob Lind är ett barn till detta par.
 
Ingenting av detta har en tydlig koppling till Abraham Hagelbeck.
 
Då återstår två optioner: 1. Det finns inget släktband. Abraham har tagit sig till dopet i Hörby i rollen som vän. 2. Vem är Jacob Linds hustru Anna Stina Holm?
 
/Paul

[Christian Hallbeck]

Anna:
 
Jag instämmer helt vad gäller den stiliga sammanställningen ovan!
 
Även jag har hittat ett par Ratske i Stockholm. Jag kan väl nämna dem när jag sökt ytterligare en stund. Församlingarna i Stockholm är dryga!
 
Jag kan inte erinra mig att det finns några dopvittnen med namnet Ratske vid de dop du nämner.  
 
Paul:  
 
Vid dopet av Jöns Hansson Lunds son Christian i Kristianstad den 14/2 1748 (Kristianstads stadsförsamling CI:4; bild 135), närvarade snörmakargesällen Andreas Groos.
 
Huruvida han är släkt med Jöns Hansson Lund och/eller de personer du nämner i inlägget ovan, har jag ingen aning om. Men namnet är ju inte sådär jättevanligt.
 
Jag har inte kollat upp honom.
 
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-03 21:23)

[Paul Bergström]

Nu har jag lyckats ringa in artillerihantlangaren Jacob Lind. Han är med stor sannolikhet broder till ovannämnda Anna Stina Lind och är född 18 augusti 1717 i Lunds Domkyrkoförsamling. Han gifter sig 1739 i Malmö Garnison med Catharina (som sedan kallas både Anna Stina eller Kjerstina) Nilsdotter Holm.  
 
Paret får barnen Nicolaus 1740 i Hörby samt Ernst Johan 1744 i Önnestad. Vid dopet i Önnestad anges Jacob vara vid artilleriet på Gotland. Han stannar kvar på Gotland - i vart fall tjänstgörande på Gotland - tills efter 1761. Sina sista år spenderar han som skollärare och klockarsubstitut i Vä där han checkar ut 1782.
 
Förmodligen lever samma hustru vid hans död och jag har inte lyckats följa hennes vidare öde. Tyvärr saknar Jacob Lind någon bouppteckning.
 
/Paul
 
PS! Vet att namnet Hagelbeck inte ens nämndes i just detta inlägg, men hela resonemanget syftar att anknyta till Hagelbeck.
PPS! Hittade en dotter Anna Christina född 1756-08-24 i Vä.
 
(Meddelandet ändrat av pabe1250 2014-11-03 23:16)

[Christian Hallbeck]

Nu börjar det bli lite intressant.
 
För den Gottfrid Paul ifrån Christianstad som är dopvittne till nyss nämnda Anna Christina i Vä, bör rimligen vara slaktaren Gottfried Paul ifrån Kristanstad; son till slaktaren Gottfried Paul d.ä.; som ju var Jöns Hansson Lunds cautionist när denne vann burskap i Kristianstad 1737.  
 
Och när nu snörmakargesällen Andreas Groos nyss dök upp i anslutning till Jöns Hansson Lund...
_____________
 
Gottfried Paul d.y. föddes i Kristianstad den 13 januari 1734 (Kristianstads stadsförsamling CI:4; bild 78), och dog 1779.  
 
Gottfried Paul d.ä. dog i Kristianstad 1758.  
 
I bouppteckningen efter hustrun Ursula 1745 nämns sönerna Hans Jörgen, Johan Jacob, Gottfried och Christian. (Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:145; s. 587)
 
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-04 22:24)

[Paul Bergström]

Christian,
 
Dottern Anna Stina Lind blir gm smeden Lars Lindgren 1776 och hamnar småningom c:a 1790 i Sölvesborg. Jag hade framme ett hushörhör där, 1793, för att se om hennes moder följt med dem dit, men inget napp
 
Det är möjligt att om man följer paret bakåt så kommer man stöta på hennes moder. Vem som är hennes föräldrar kan vara värdefullt.
 
/Paul

[Paul Bergström]

Då kan vi sannolikt sy ihop Christina Nilsdotter Holms bakgrund. Hon är född 1717 i Vä som dotter till Nils Jönsson Smed (född c:a 1663 och död 1738 i mars i Vä - aldrig med namnet Holm synligt) och h.h. Anna Jöransdotter (vars dödsnotis inte verkar finnas i Vä).
 
Vet inte riktigt vilka slutsatser som kan dras av detta. Det finns en smedkoppling. Dessutom finns ett antal Abraham och Abrahamsson i Vä, så det verkar lovande ur det perspektivet.
 
/Paul

[Anders Berg]

Hej Paul!
 
Ur pedagogisk synvinkel vore det intressant att veta hur du kom fram till att Christina/Kerstina Nilsdotter Holm är född 1717 i Vä. Hon gifter sig inte i Vä, hennes ålder är okänd (någon döduppgift har inte redovisats) och fadern använde inte namnet Holm.

[Paul Bergström]

Anders,
 
Jo, givetvis är det önskvärt. Jag spaltar upp en tankekedje här.
 
1. Artillerihantlangare Jacob Lind vigs med en Catharina Holm i Malmö Garnison 1739. Detta är enda påträffade vigseln med en artillerist med detta namn vid denna tid i Skåne.
2. Artillerihantlangare Jacob Lind och h.h. Anna Stina Holm får en son Nicolaus i Hörby 1740.
3. Artillerihantlangare Jacob Lind och h.h. Kjestina Nilsdotter får en son Evert Johan 1744 i Önnestad.
4. Samma par med samma namn som i rad 3 får ett antal barn åren 1746-1756 i Vä där då dottern Anna Stina blev född 1756. Här dyker då slaktare Gottfrid Paul upp vid dopet. Det ska vi komma ihåg.
5. Anna Stina vigs 1776 med smeden Lars Lindgren och hamnar småningom i Sölvesborg (finns där i Hfl 1787-1788).
6. Jacob Lind dör 1782 i Vä.
7. Hos dottern i Sölvesborg finns i Hfl 1787-1788 modern Christina 71 år född i Vä.
8. Den enda Christina Nilsdotter som passar in på beskrivningen är Nils Smeds dotter Kjerstina i Vä som föds 1717. Jag har förresten detaljgranskat Nils Smeds vigsel 1701 i Vä och nu är jag böjd att revidera hustruns namn till Anna Torkelsdotter. Nils Smeds ålder vid katekesmilängden 1697 anges till 25 år.
 
 
Nu åter till slaktare Gottfrid Paul. Varför i herrans namn dyker han upp som dopvittne i Vä 1756? Det kan finnas flera skäl, men jag har hittat ett.
 
Gottfrid Pauls första hustru hette Ursula Jonsdotter. Vem var hennes bror? Jo, sämskmakare Sven Jonsson Lind i Lund - alltså artilleristen Jacob Linds fader. Denna härva rullas upp via deras faders smeden Jon Wollemarssons bouppteckning i Kristianstads RR år 1724. Denne Jon Wollemarsson var gift med en Kjerstina Jöransdotter som med stor sannolikhet var dotter till klockaren i Oppmanna Jöran Svensson och dennes hustru Ursula.
 
MEN, var är kopplingen till Hagelbeck!!!!
 
(Meddelandet ändrat av pabe1250 2014-11-05 20:39)
 
(Meddelandet ändrat av pabe1250 2014-11-05 21:09)

[Christian Hallbeck]

I Vä fanns även en korpral Jonas Smidt, som mellan 1689-1707 fick barnen Andreas (1689), Anna Margareta (1691), Johan (1692), Catarina (1695), Susanna (1698), Elsa (1700), Karna (1702), Annika (1704) och Cecilia (1707). En dotter Lisbet nämns senare.
 
Den besökare Johan Smitt som bodde i samma hus som Jöns Hansson Lund i Kristianstad, uppges vid sin död 1750 ha varit 58 år gammal. Således född 1692. Ehuru död i Kristianstad begrovs han i Vä. Detsamma gjorde åtminstone två av hans egna barn, som dog unga.
 
En notis bara härvidlag: Den Else Margareta Smitt som var dopvittne till Kajsa Mattisdotters barn i Härslöv 1759; som var gift med ryttaren och jägaren Johan Blomberg och som dog i Norra Mellby 1793.11.17, anges vid sin död ha varit 93 år gammal. Således född år 1700.
 
Åter till besökaren Johan Smitt i Kristianstad: Vid dopet av dottern Ulrika Christina 1735 närvarade slaktaren Gottfried Paul. Vid dopet av sonen Carl Friedrich 1737 deltog visitören Tuve Pålsson. Ytterligare en dotter har jag funnit: Anna Maria; född 1738.
 
Visitören Tuve Pålsson närvarar även vid dopet av Gottfried Pauls dotter Christina Maria 1741. Därtill bar Tuves hustru, Christina Larsdotter Bagge, Hans Jörgen Pauls barn till dopet 1748.
 
Tuve Pålsson dog i Kristianstad 1763, 62 år gammal. I bouppteckningen efter honom (Kristianstad rådhusrätt och magistrat FIa:163, sid 570) sägs han sakna barn och bröstarvingar. Dock hade han vid sitt frånfälle två levande systrar: Ingrid Pålsson i Trönninge (N) och Elna Pålsson i Visby (I).
 
(En Pål Tuasson får dottern Elna i Trönninge såväl år 1704 som 1707. Dessförinnan gifter han sig i Trönninge 1695 med en Bengta Hansdotter.)
 
I mitt inlägg av den 8 augusti 2013 nämner jag att denne Tuve Pålsson närvarar såväl vid dopet av rådmannen Anders Norgrens son i Kristianstad 1741 (denne Anders Norgren, som sannolikt är densamme som närvarar vid dopet av Johan Hagelbecks dotter i Bosjökloster 1763, och som helt säkert bevistar dopet av Jöns Hansson Lunds dotter i Kristianstad 1736), som vid samma dop som tullskrivaren Tyke Orup i Helsingborg 1732.
 
Avslutningsvis namnges smeden i Getinge, Johan Hagelbecks morfar, såhär ibland:  
 

 
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-13 23:32)

[Paul Bergström]

Hej Christian!
 
Många intressanta tankar och idéer. Det är en grupp människor som svärmar runt Hagelbeckarna nästan likt bin, men ingen vill riktigt landa.
 
I vart fall något kan vi nog avfärda.
 
Anders Jönsson Norgren i Pinehuset, Bosjökloster är en boråse (knalle) som är gift med en Anna Stina Roos och bör vara den som närvarar vid Johan Hagelbecks barns dop 1763.
 
Jag har väldigt svårt att se att denne boråse tidigare varit rådman i Kristianstad.
 
Sedan att en person som är smed och heter Jöns ibland kallas för Jöns Smed, Jöns Smid, Jöns Sme eller Jöns Smedt behöver inte alls betyda att han bär släktnamnet Smidt, Schmidt eller likande. Han är bara smed helt enkelt.
 
Däremot kan ju korpral Smidt i Vä vara intressant av andra, ännu okända skäl.
 
Jag hänger inte riktigt med vad du menar om Tyke Orup 1732 i Hbg. Kan du utveckla det?
 
/Paul

[Paul Bergström]

Hej igen!
 
Jag kikade vidare på dopvittnen till Tyke Orups barn i Helsingborg och hittade några egendomligheter.
 
Vid dopet av sonen Johan Peter 1737 medverkar en tullskrivare Niclas Berg. Varför?
 
Det kan vara så att de är kollegor inom tullen, men faktum är att båda är från Frosta härad. Niclas född 1695 i Lyby och Tyke c:a 1700 i Harlösa och nu har båda hamnat i Helsingborg.
 
Dessutom, för att göra det nästintill irriterande, är vid den här tiden 1737, Niclas Bergs moder Catharina Niclasdotter gift med hans styvfader Mattis Bengtsson (Hagelbeck) i Hurva.  
 
Sonen Carl Magnus 1739 ger för närvarande inte så mycket.
 
Dottern Hedvig Ingri 1741 är väldigt intressant, inte pga av dopvittnena, utan pga av namnet. Tyke Orups moder Ingar Tykesdotter bör vara död innan 1741, så det förklarar det namnet, men var kommer Hedvig ifrån? Tyke Orups svärmoder, Hedvig Sorbonius, dör inte förrän 1774, så vem är hon döpt efter?
 
Minns Abraham Hagelbecks dotter Hedvig Maria född 1738 i Hurva?!?
 
Jag har haft en känsla av att Abraham kan varit gift med en Orups-dotter då namnet Hedvig förekommer i den släkten och passar in geografiskt och socialt. Jag har t.o.m. skissat på att hon kan ha hetat Hedvig och dör i barnsäng, så Hedvig Maria blir efter henne och Abrahams moder Maria.
 
Och nu kan Tyke Orup alltså döpa efter sin avlidna syster.
 
Sonen Erik Samuel 1744 ger inte så mycket.
 
/Paul

[Christian Hallbeck]

Hej Paul!
 
Ja, visst är det irriterande att ha så många namn som på ett eller annat sätt verkar släktmässigt förenade med varandra, utan att finna upphovet till denna förening! Men det kommer!
 
Vad gäller namnet Smed, Smedt, Smidt m.fl., så är jag såklart på det klara med den problematik kring ord- och namnvariationen som du pekar på. Dock är det inte svårt att föreställa sig att yrkesbeteckningen Smid lätt förvandlas till ett familjenamn Smidt. Detta har säkert förekommit.  
 
Att sedan Jöns Smeds/Smedts barnbarn, smeden Jöns Hansson Lund, bodde i samma hus som besökaren Johan Smitt, och att denne Johan Smitt på dopet av ett av sina barn hade närvarande slaktaren Gottfried Paul, som i sin tur var cautionist åt Jöns Hansson Lund - måste betraktas som ett i sammanhanget intressant sammanträffande, som just kan bekräfta möjligheten av en släktmässig koppling mellan Smedt och Smidt; men som alltså å andra sidan alls inte behöver göra det.
 
Vad gäller Tyke Orup så är det just hans uppdykande bland personer som heter Hagelbeck eller leder till personer med namnet Hagelbeck, som är intressant: Johan Hindrich Hagelbeck i Halmstad, Bengt Lustig i Igelösa, kusinen Mikael Orup via Kajsa Mattisdotter i Sireköpinge, Tuve Pålsson (i Helsingborg och Kristianstad) via Gottfried Paul till Jöns Hansson Lund och Johan Hagelbeck och Jöns Smed i Getinge... Detta avgränsade Getinge som Tyke Orups mor Ingar Tykesdotter bodde i samtidigt som nämnde Jöns Smed...
 
Jag menar: Tyke Orup kan inte figurera i sammanhanget av alla dessa människor, utan att på ett eller annat sätt, om på nära håll eller längre ifrån, vara släkt med åtminstone någon av dem. Slumpen kan inte vara så bred. Eller så kan den det..  
 
Till sist: tack för uppgiften om Anders Jönsson Norgren i Bosjökloster! Den skulle jag behövt tidigare! Men jag har mig själv att skylla för lättjan i att inte själv ha uppsökt den...
 
Förresten! Nu är det jag som inte hänger med: Menar du att Mattis Bengtsson i Hurva 1737 var gift med syskonen Rosbecks mor Catharina Niclasdotter?
 
Christian
 
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-15 00:16)

[Paul Bergström]

Jag saxar in del av mitt inlägg från 2013-03-18:
 
Nils Hansson kronolänsman mm i Hurva blir gift 1698-07-05 i Lyby med Catharina Niclasdotter.
Paret får dottern Marna 1700 på Lyby N:r 2 och flyttar sedan till Hurva N:r 4 där dottern Maya (Maria) föds c:a 1703.
 
Catharina har tidigare varit gm länsman Nils Svensson på Lyby N:r 2 som lämnar in 1697 i Lyby. I detta äktenskap föds två söner Hans 1693 och Niclas 1695 som är Maya Rosbecks halvbröder. Dessa båda kallar sig Berg.
 
Nils Hansson har brodern Per Hansson i Hovgårdsmöllan, Fulltofta Sn.
 
Maya Rosbeck blir gm frälseinspektor Nils Tuvesson Orup i Orup, Gudmuntorp Sn i dennes andra gifte. De får tillsammans 4 söner och 2 döttrar.  
 
Nils Hansson flyttar under 1710-talet till Roslöv 9 i Gårdstånga. Därav namnet Rosbeck/Rosenbeck. Han lämnar in 1724. Änkan försvinner sedan från gården.
 
Nu minns jag inte på rak arm källan till det här, men någon gång mellan 1725-1735 avlider Mattis Bengtssons hustru Maria Larsdotter och Mattis blir omgift. Jag har tyvärr min äldre forskning på en kraschad hårddisk, men jag tror det är en domboksuppgift att han blev gift med krlm Nils Hanssons änka.

[Christian Hallbeck]

Där ser man! Det var ny information för mig. Den har mig veterligt inte framkommit tidigare i denna tråd. Jag får beakta den när jag är piggare i huvudet. Det skulle såhär omedelbart vara intressant att veta huruvida omgiftet skedde närmare 1725 än 1735.

[Paul Bergström]

Det har minst sagt varit jobbigt den där hårddiskkraschen. I princip alla källhänvisningar försvann. Jag har förvisso papperna kvar, men det skulle ta månader, kanske år att sammanställa allt igen.
 
Ta uppgiften om vigseln, Mattis/Catharina med en nypa salt, så länge inget mer konkret är på bordet.
 
Det som är märkligt dock, givet att Mattis Bengtsson ofta anges som utfattig, är att både han och barnen ofta frotterar sig, gifter sig med relativt välbärgat borgerskap, ja, t.o.m. adel (Walkendorf).
 
Har du funderat något mer på möjligheten att Maria Larsdotter skulle kunna vara en syster till Adolf Lön(n) som hamnat lite snett? Hon dyker ju upp lite plötsligt som prästens piga i Östra Strö.

[Christian Hallbeck]

Nej, jag har inte funderat vidare över det. Och efter att ha läst igenom sammanställningen som jag gjorde utifrån Ingers transkribering av dopnotiserna rörande Mattis och Marias barn i Skarhult och Östra Strö, så förefaller denna mig mer rörig nu än då...
 
Men visst! Varför inte? Det finns några tullare även där. Det finns snart sagt en tullare/visitör/besökare varhelst man vänder sig i detta ämne!
 
Och i så fall blir Visby aktuellt - igen.
 
Det där med prästens piga hade f.ö. gått mig förbi!

[Christian Hallbeck]

Korpralen Jonas Smidts dotter i Vä, Catarina, född 1695, gifter sig 1723 i Vä med trumpetaren Petter Haas. Från åtminstone 1737 återfinns de i Östra Kärrstorp (M), i Alestad nr. 9. Med andra ord bara ett par hus ifrån stockmakaren Anders Hagenbeck/Hagelbeck, som bor i Alestad nr. 6.
 
Deras dotter Catarina gifter sig i sin tur med trumpetaren Anders Beckdahl. De slår sig ner i grannsocknen till Östra Kärrstorp, Brandstad. Närmare bestämt i Klamby. Här får de elva barn mellan 1742-1765 (Brandstad CI:1, bild 70, 72 och 77; samt Brandstad CI:2, bild 6, 8, 10, 11, 12, 14, 20 och 21). Med på dopet av det andra barnet 1742 är, förutom nämnda Catarina Smitt i Alestad, även Helena Walkenforf. Dvs. hon som ska bli Abraham Hagelbecks hustru ett par år senare.  
 
På dopet 1752 höll Cornetskan fru Anna Elisabet Walkendorph fram barnet.
 
I Östra Kärrstorp kommer omkring 1758 även Abrahams syster Dorothea och maken trädgårdsmästaren Anders Holmgren att bosätta sig några år.
 
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-23 11:55)

[Paul Bergström]

En till liten pusselbit:
 
Enligt räkenskaperna för Viderups Hospital heter smeden i Getinge år 1651 Ole Smed.
 
Kan han vara en tänkbar svärfader eller styvfader till den senare Jöns Persson Smed i Getinge?
 
/Paul

[Paul Bergström]

 
Detta bör vara kyrkoherden Abraham Hagelbecks födelsenots som tidigare diskuterats i tråden. Fadern heter Anders Kock och bor i Hageltorp i Essunga socken.
 
Behöver inte betyda någonting, men man kan ju spana lite vidare på det.
 
/Paul

[Paul Bergström]

En helt annan Hagelbeck-teori.
 
Det finns en större by i Löderups församling på Österlen som heter Hagestad. I min jakt på ortsnamn i Sydsverige har jag främst inriktat mig på orter med Hagel som förled så denna by har inte fångat mitt intresse.
 
Det har dock visat sig att det förekommer soldatnamn/ryttarnamn från folk bördiga/bosatta i Hagestad - exempelvis Andreas Hagelberg (1812), Truls Hagelberg (1808) eller Per Hagelqvist (1806). Så varför då inte någon Hagelbeck ett sekel tidigare.
 
Ett visst intresse fångade den yngling Matz Bengtsson som upptogs bland läsande ungdom i Löderups socken 1689-1693, men jag har tyvärr inte kunnat lokalisera honom i socknen, så jag kan inte sätta honom samman med något hushåll.
 
För den hugade finns här ett spår att spinna vidare på
 
/Paul

[Paul Bergström]

Nja, detta spår svalnade (om det nu ens var ett spår) då en Mats Bengtsson (den enda påträffade i Löderups socken och dessutom bosatt i just Löderup och inte Hagestad) gifter sig 1701 med en Elna Larsdotter och fortsätter bo i Löderups sjukstuga till minst år 1710.
 
Därmed kan vi utesluta att det är denne Mats Bengtsson som skulle hamna i Skarhult/Östra Strö/Hurva.
 
/Paul

[Christian Hallbeck]

Paul:
 
Ett av de tre ställen i kyrkoböckerna där jag funnit en Mats Bengtsson (ett ställe i Gårdstånga födelsebok har jag redan nämnt i denna tråd) är i Harlösa födelsebok från september 1729 (Harlösa CI:1; sid. 9), där en Matts Bengtsson är vittne till ett dop. Denne Mats nämns, såvitt mina anteckningar berättar, inte vidare i Harlösa.
 
Ett av de två dop där Tyke Orup (på Humlarödshus) nämns i Harlösa innan han flyttar till Ängelholm, gäller dopet av skytten Heindrich Grönmans och hustrun Fredrika Larsdotters dotter Anna i oktober 1726 (s. 6). Till dopet bars barnet av en Hedvig Pettersdotter (kanske densamma som den Hedvig Larsas som omnämns på s. 8, som mor till en nybliven mor, Maria). Faddrar var, förutom Tyke Orup, Olof ladugogde och Olof B[...]ka i Harlösa.
 
Har du koll på vilka dessa personer var?
 
Inom parentes sagt gavs en av adelsryttaren Bengt Larsson Lustigs (från Högseröd) söner namnet Fredrik. En annan Tyke.
 
Tyke Orup var dopvittne till ett av Bengt Lustigs barn i Helsingborg.
 
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-27 02:12)

[Paul Bergström]

Christian,
 
Ska kika på det ikväll.
 
Vid vilket dop skulle Mats Bengtsson vara närvarande 1729 i Harlösa?
 
/Paul

[Christian Hallbeck]

Vid dopet av Olof Anderssons och Elna Månsdotters son den 28 september 1729.

[Paul Bergström]

Hej igen!
 
Jag har tittat lite på de här notiserna nu och försökt lägga samman vad jag vet sedan tidigare.
 
Vid dopet av Olof Anderssons och Elna Månsdotters son i Åsneröd den 28 september 1729 närvarar en Mattz Bengtzon. Vi vet inte om det är samme Mats Bengtsson som vi letar efter, men givet att prästen under den aktuella tiden brukade skriva hemvist på vittnena och att vår Mats bodde i Hurva 1729, så är det väl väldigt lite som talar för att det är han. Utöver detta känner jag till bakgrunden på både fader och moder till barnet och det finns ingenting som kopplar med vår Mats.
 
När det gäller skytten Henrik Grönman och Fredrika Larsdotter så kan man nog säga att liknande omständigheter råder vis à vis detta par och Tyke Orup. Henrik var skytt på Hjularöds gård och vid ett annat dop i november 1724 (hautboisten Löfbergs dotter) framgår att då även Tyke Orup var i tjänst vid Hjularöd. Det finns ingen tydlig koppling bakåt mellan Orup och Grönman och hustru. Med stor sannolikhet handlar det om ett vänskapsförhållande.
 
När det gäller Bengt Lustig och Tyke Orups bevittnande av dop i Helsingborg så handlar det om tre barn födda mellan 1730-1734. Under dessa fem år är paret Bengt Lustig och Pernilla Jönsdotter kontinuerligt skrivna i Igelösa by - främst på nummer 8. Detta omöjliggör att det är just vår Bengt Lustig (gift 1713 i Igelösa) som är den som får barn i Helsingborg.
 
Inga muntra uppgifter, men vägen framåt går lika mycket ut på att utesluta som att bekräfta

[Christian Hallbeck]

Så är det!  
 
Jag utesluter av samma anledning som du att Mats Bengtsson i Harlösa är liktydig med Mats Bengtsson i Hurva: Prästen skulle angett att han var från Hurva om så var fallet.  
 
Vad gäller Bengt Lustig i Helsingborg så häpnar jag över min dåliga research gällande ett tidigare inlägg i frågan. Jag finner nämligen nu såväl Bengt och Pernilla i Igelösa nattvardslängd som Pernilla som dopvittne i Igelösa ett av de aktuella åren.
 
Så var det med den saken.
 
Då har åtminstone jag hittat sex barn till Bengt Lustig och Pernilla Jönsdotter:
 
Karna - 1714.11.02 - Igelösa
Bodel - 1716.12.17 - Igelösa
Jöns - 1717.12.13 - Gårdstånga
Tyke - 1720.07.25 - Gårdstånga
Arall - 1723.05.27 - Igelösa
Botilla - 1723.05.28 - Igelösa
 
Det torde dessutom ha fötts en Jeppa 1719, eftersom adelsryttaren Bengt Lustigs son Jeppa begrovs i Igelösa i februari 1726, 6 år gammal. Men honom har jag inte lyckats lokalisera.
 
Har du funnit fler barn till Bengt och Pernilla?

[Christian Hallbeck]

Förresten: Den som vill får gärna försöka sig på att transkribera hela dopnotisen gällande sonen Jöns i Gårdstånga 1717 (Gårdstånga CI:1, bild. 70-71).
 
Själv kommer jag hit:  
 
d 13 December christnades  
Ryttarens barn i gårdstånga og  
christnades Dom: 3tia advent: vid namgn Jöns
Pat: Ryttaren Bengt Larsson
Mod: Pärnilla Jönsdotter
Suscept: Bonll Jönsdotter
i Odarslöf Test: Anna  
Ols og Oluf Jeps i gård
stånga Nils...
 
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-27 21:42)

[Paul Bergström]

Hej igen!
 
Jag har försökt läsa denna notis tidigare när jag hade Genline (och förmodligen också när jag haft SVAR) utan att ha haft en chans att läsa vad det står. Det ser bättre ut i AD, men förmodligen måste man in i originalboken för att säkert kunna se. Ska ge det en chans till ikväll (om inte abonnemanget upphört).
 
Vet du vid vilket regemente Bengt var ryttare. Adelsryttare kan väl indikera på ett par olika alternativ - eller?
 
Det finns en vigsel:
 
Måns Simonsson, Södra Rörum
Else Arelsdotter, Viderup  
 
Gårdstånga
16910426
 
...som jag tror kan sättas i samband med paret Lustig. När första barnet Karna föds så är en hustru Elsa Arildsdotter (Arelsdotter) i Gårdstånga på plats. Det finns egentligen ingen annan tänkbar Elsa Arildsdotter än denna, men hur det hänger samman vet jag inte.
 
Paret Lustig döper också till Arild (1723) så något samband finns. Kan t.ex. Bengt vara en oäkta son till henne så att det döps efter hans morfar?
 
Ett annat namn är Tyke (1720). Ett namn som figurerar tätt i periferin kring smederna i Getinge/Igelösa/Odarslöv är Tyke Kjellsson i Getinge - tror det var Getinge Krog. Kjell är ett oerhört sällsynt namn i de här trakterna. Det finns egentligen bara i ett sammanhang namnet Kjell dyker upp i närheten och det är bland Walkendorfarna på Ellinge Gård. Kan Tyke Kjellsson vara ett Walkendorf-barn med en frilla? Ja, jag är medveten om att nu är jag helt ute i det blå, men man måste föra fram hypoteser för att sedan styrka eller förkasta dem
 
/Paul