Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2012

[Paul Bergström]

Jag har tittat på dopvittnen till en del av Arendt von der Ostens andra barnbarns dop och fastän att vi rör oss ungefärligen i samma geografiska område Färs och Frosta härader, dyker aldrig Helena Catharina Walkendorf upp som dopvittne vilken hon kanske borde, eftersom dessa är hennes enda släktingar å mödernet. Detta talar för att Margaretha Grönwall är moder till Helena C. Walkendorf.

[Christian Hallbeck]

Hej Paul!
 
Efter en titt i kyrkoboken för S:t Petri församling i Malmö, har jag kunnat konstatera att Josua Hegart med all sannolikhet bor i staden mellan åtminstone 1719.10.05 - 1720.12.13; eftersom han därstädes närvarar vid fem dop mellan dessa tidpunkter (Genline 50800, 51600, 51800 x2, 52200).
 
Min fråga är därför hur du vet att Josua Hegart omkring 1722 (hustrun Catharina Andersdotter begravs i Igelösa 1722.04.17) anländer till Svenstorp från Slesvig.
 
Christian
 
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-24 13:58)

[Christian Hallbeck]

Hej!
 
Det levde två Josias Hegart vid denna tidpunkt, upptäckte jag! Den Josias jag sett förekomma i S:t Petri och Caroli församlingar de aktuella åren var sannolikt i samtliga fall handelsmannen och senare borgmästaren Josias. Så kan det vara...
 
Christian

[Paul Bergström]

Hej Christian!
 
Det är väl så att Josua Hegardt inte är synlig i några dokument om Svenstorp innan 1722. Han behöver naturligtvis inte ha flyttat direkt från Slesvig dit utan kan ha mellanlandat på vägen.
 
Läste förresten en intressant artikel om varför släkten Hegardt lämnade Slesvig och hamnade i Skåne. Jag minns inte allt nu, men i vart fall var familjen inblandad i transithandeln som förekom över Slesvig (från Östersjön över land till Nordsjön) eftersom danskarna upprätthöll en skyhög tull för handelsfartyg som nyttjade Öresund eller Bälten för att ta sig till/från Östersjön. När så Skåne föll i svenskarnas händer bröts danskarnas tullmonopol i Öresund och utländska fartyg började nyttja Öresund. Därmed minskade transithandeln i Slesvigs betydelse och delar av släkten Hegardt drog österut.

[Christian Hallbeck]

Hej alla!
 
Jag har dåligt hållit koll på Mattisdöttrarnas giftermål och barn, så jag vet inte om det upptäckts några barn till Gertrud Mattisdotter än. Sannolikheten att jag funnit ett är i vilket fall betydande: nämligen i Sireköpinge i december 1747 (Genline 90500). Maken heter då inte Nils Högstedt, utan Nils Trulsson. Det är möjligt, eller kanske rent av troligt, att det är samma man. Barnet ges i alla fall namnet Bengta. Cajsa Mattisdotter bar henne.  
 
Går man tillbaka till dopnotisen för Cajsas dotter Maria tidigare samma år, kan man läsa att Nils Trulssons hustru Gertrud bar henne.
 
Vad säger ni? (Jag har för närvarande inte tid att leta mer. Jag bara snubblade över denna dopnotis.)
 
Christian
 
De barn till Nils och Gertrud som jag funnit i Sireköpinge, är:
 
Truls - 1743.10.25 (89700)
Bengt - 1745.11.03 (90100)
Bengta - 1747.12.??  (90500)
 
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-25 23:49)

[Christian Hallbeck]

Hej!
 
I ett försök att blåsa liv i diskussions- och forskarglöden gällande Hagelbeck: är det någon som reflekterat över i vilken mån stockmakaren från Östra Kärrstorp (död därstädes 1769) Anders Hagenbeck kan vara släkt med våra Hagelbeck? Jag vill erinra om att denne Anders i 1758 års mantalslängd benämns stockmakaren Anders Hagelbeck (med l alltså).
 
Är det någon som beaktat det faktum att Dorothea Hagelbeck och den på Bjärsjölagård anställde maken, trädgårdsmästaren Anders Holmgren, en tid bodde i Östra Kärrstorp (jag minns inte exakt när)? Är det en tillfällighet att det samtidigt i samma socken bodde en Anders Hagenbeck?
 
Minns härvidlag att den i Smedstorp gifte Mårten Hagelbeck (vars födelsedatum, födelseort och föräldrar vi inte känner) var just trädgårdsmästare.
 
Vidare bodde Abrahams hustru, Helena Walkendorff, bevisligen i grannsocknen till Östra Kärrstorp, Brandstad, så sent som i december 1743, då hon på orten stod fadder till ett barn. Träffades hon och Abraham i Brandstad eller i Barsebäck? Vilket är mest sannolikt, mot bakgrund av att de gifte sig i Barsebäck i januari 1745? Hade Helena släktingar i Barsebäck, är det nog mest sannolikt att de träffades där efter att hon flyttat dit efter december 1743. Hade hon det inte, är kanske det mest troliga att de träffades i Brandstad. Var låg kompaniet som Abraham vid tidpunkten tillhörde förlagt under denna period?  
 
Ett annat faktum att ha i minnet är att dödsboet efter Abraham hade fordringar från en pastor Brommé i Skånes-Tranås, beläget i samma sydostskånska region som vi nu rör oss i...
 
Avslutningsvis vill jag ge dig, Magnus, ett förslag till dopnotis gällande en möjlig Mårten Hagelbeck: i Vollsjö födelsebok år 1740 (Genline 101500). I Vollsjö föddes den 17 januari detta år en Mårten Samuelsson; med fadern Samuel Andersson och modern ? Olsdotter.
 
Beakta att Mårtens förstfödde son gavs namnet Hans Samuel.
 
Om det är rätt Mårten, innebär det att den i Vemmerlöv 1714 födda Anna Catharina Hagelbeck inte är Mårtens mor, eftersom kvinnan i dopnotisen från Vollsjö i alla fall inte heter detta. (Jag kan inte tyda hennes namn.) Jag har inte kollat upp denne Samuel än. Jag stötte precis på honom. Det är säkert inget. I nuläget tror jag nog mer på att Anna Catharina Hagelbeck är Mårtens mor.
 
Jag är medveten om att informationen ovan är löst sammanhållen vad gäller en tydlig argumentation för något egentligen. Jag vill därmed bara undersöka vad ni rent allmänt tror om relationen Hagelbeck-Hagenbeck i Sydostskåne.
 
Christian
 
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-30 23:32)

[Paul Bergström]

Hej Christian!
 
Om det inte sker ett s.k. tillfällighetsfynd i egentligen vilken källa som helst, så tror jag att bästa metod att blåsa liv i Hagelbeck är att kika i arkivet Smedgesällerna i Malmö som finns på Malmö Stadsarkiv (vet ej om det är filmat).
 
Det finns bara en volym i arkivet och den återges här:
 
1   1665 - 1795   Räkenskaper till lådan          1665-1751 (inbunden);
                                                         Räkenskap över skuld till lådan 1671-1795 (bund.häft.).
 
Hoppas att någon någongång får tillfälle att kika i dessa papper. Här kan finnas med egentligen vad som helst gällande smeder och vem som är skyldig vem och vem som betalar vad mm mm......och mitt i all denna röra kan Hagelbeckar dyka upp och nya ledtrådar öppna sig.

[Christian Hallbeck]

Hej Paul!
 
Ja, det finns säkert en del intressanta uppgifter att finna i de volymer du nämner! Samtidigt kvarstår möjligheten att Hans Jönsson Lunds ansökan om burskap i Kristianstad 1737 anger såväl hans födelseort som hans föräldrar (enligt Markus tips av den 28 oktober). Denna ansökan ska finnas på Landsarkivet i Lund. Jag har mailat två gånger till deras huvudmailadress och frågat vad det skulle kosta om jag bad dem leta fram denna text och skicka den till mig. Jag har ännu inte fått något svar. Kanske utför de inte sådana tjänster; eller så vill de att man fyller i formulären och gör en officiell ansökan. Men jag vill gärna ha reda på priset först.  
 
Christian  
 
PS. Har du noterat att kuskposten gällande Svenstorp inte nedtecknats i Odarslövs nattvardslistor mellan åren 1725-30? Kusken Påhl anges i nattvadslistan för år 1722 (liksom för åren dessförinnan) och Hans Jörgen för åren 1723-24. Därefter dröjer det till 1731 innan kusken Ernst nämns. Vad tyder detta på? Att det inte fanns någon kusk på Svenstorp mellan dessa år, eftersom Axel Gyllenkrok och Maria Hegart inte bodde där, utan i Göteborg, där den förre var landshövding fram till sin död 1730 (samma år som Hans Jörgen och Cecilia för första gången efter Johans födelse 1724 nämns som inhysta i Igelösa, hos skomakaren Anders Jönsson Kock)? Är det inte rimligt att anta att man tog sin egen kusk med sig när man flyttade, av de skäl du angett tidigare? Om kusken i detta fall hette Hans Jörgen Kiebba, må vara osagt...
 
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-12-02 22:30)

[Paul Bergström]

Ja, jag nämnde tillfällighetsfynd i mitt förra inlägg. Satt och bläddrade i lite protokoll för Domkapitlet i Lund år 1770 när det plötsligt dök upp en förteckning på ledige rum på Gyllenbielkska Hospitalet (i Kvidinge) och vem som efter prövning beviljats att tagas in på Hospitalet. Bland de sex namnen märks gamla jungfrun Helena Hagelbeck.  
 
Har ingen aning om vem det är just nu. Kanske någon kan koppla samman henne?

[Anders Berg]

Helena Hagelbeck har jag (också som tillfällighetsfynd) sett död i Kvidinge 64 år gammal 1780 18/12.

[Christian Hallbeck]

Hej!
 
Jag fick just informationen från Landsrkivet i Lund att Jöns Hansson Lunds ansökan om burskap ingår i burskapshandlingar från Kristianstads rådhusrätts och magistrats arkiv (som du sa, Markus); vilka i sin tur ingår i serien Inneliggande handlingar (F I a). Enligt Landsarkivet är volymen för 1737 omfattande, och uppskattas ta minst en timme att söka igenom. I beaktande av att taxan för vaje påbörjad kvart är 125 kronor, finner jag det inte tillräckligt angeläget att till den kostnaden be dem söka upp handlingen. Jag får göra det själv när jag händelsevis är i Lund (vilket inte händer ofta).
 
Dock betraktar jag möjligheterna att på egen hand finna nya uppgifter om Jöns som mera gynnsamma, efter ett fynd i går. Jag kommer att redovisa denna uppgift efter att jag i en vidare mening undersökt sammanhangen. Det blir nog inte förrän i slutet på veckan.
 
Christian

[Christian Hallbeck]

Hej!
 
Jo, såhär är det: grovsmedsgesällen Jöns Lundgreen står fadder till ett barn i Kristianstad i april 1725 (Genline 50900). Han är då 16 år gammal. Tyder det på att Hans Jörgen och Cecilia också befinner sig i Kristianstad vid denna tidpunkt; eller bor Jöns hos släktingar? Går man igenom födelseboken för Kristianstad Stadsförsamling mellan ca 1721-1731, upptäcker man en mängd inressanta namn - företrädelsevis i anslutning till dopen av slaktaren Gottfrid Påhls barn (vars namn du nämnt tidigare, Paul; och vars första barn, Hans Jörgen, döps 1722). Med härledning av dessa dopnotiser får man ganska snart en intressant kärna av hantverkare med tyska efternamn (ganska ofta smeder): Kipper, Lütter, osv, vilka ofta nämns tillsammans. Bagaren Olof Jacobsson Lundgreen nämns också. M.fl.  
 
Men istället för att jag redovisar allt jag funnit, hänvisar jag till egenstudier av nämnda födelsebok. Jag känner att den som vill veta mer, företrädelsevis bör bilda sig en egen uppfattning i frågan. Därefter kan ett eventuellt informationsutbyte vidta.
 
Kan vi nu åtminstone anta att Catharina och Anna Maria Lundgreen i Igelösa verkligen är Hans Jörgen Kiebbas barn; liksom att Hans Jörgen själv burit namnet Lundgreen (parallellt med namnet Kiebba?). Kanske har Lundgreen varit ett soldatnamn... I vilket fall har jag ännu inte funnit namnet Kiebba i Kristianstad Stadsförsamlings födelsebok. Ej heller har jag funnit Hans Jörgen själv. Ändå är jag övertygad om att han en gång befunnit sig i eller i anslutning till staden. Det finns åtminstone två personer ur nämnda persongalleri (slaktaren Gottfrid Påhl och kopparslagaren Michel Kipper) som ger sina barn namnet Hans Jörgen.
 
Namnet Friman nämns också i denna krets (50200; bl.a.); liksom senare namnet Schönfelt. Även en hantverkare Glaser nämns i nämnda dopnotiser (minns att Jöns första hustru hette Catharina Glaser).
 
Christian
 
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-12-08 23:36)

[Anders Berg]

Faddrar och namnlikheter i all ära, men det behövs något mer om man ska gå vidare med resonemang om att Lundgrenarna är barn till Kebba. Jag kan inte se annat än att det är en grov gissning så här långt. Rätta mig om jag har fel.}

[Christian Hallbeck]

Då rättar jag dig nu, Anders:
 
I Odarslövs kommunionslista för 1724, gällande Svenstorp, står dottern Catharina angiven under Hans Jörgen och Cecilia (Genline 25600).
 
I Igelösas kommunionslista för 1735 är Cecilia Jönsdotter tillsammans med dottern Catharina inhysta hos Jeppa Persson (Genline 39700).
 
1736.01.12 vigs skräddaren Knuth Lundqvist och Catharina Hansdotter Lundgreen i Igelösa (Genline 39900).
 
1736.09.16 föds Hans Knutsson. Mor: Catharina Hansdotter Lundgreen. Fadder: Per Jönsson (Genline 39900).
 
Åren 1738, 1739, 1744 och 1745 är Cecilia Jönsdotter inhyst hos Catharina Hansdotter/Lundgreen.
 
Christian

[Anders Berg]

Okej, jag trodde inte det var bekräftat att det stod dotter. Du skrev tidigare I den andra nämns de båda tillsammans; liksom en tredje person, Catharina. Jag vet inte om hon anges vara dotter.... Tyvärr verkar inte kommunionlängden (vad är volymens signum?) i Odarslöv finnas på AD så jag kan inte kolla själv. Du kanske kan lägga in en bild om det fortfarande är osäkerhet.

[Christian Hallbeck]

Hej Anders!
 
Det är inte lätt att minnas all information som nämns i denna diskussion... I mitt inlägg den 2 november listar jag vad jag då ansåg vara av intresse i Igelösas och Odarslövs kyrkoböcker. Där står informationen om dottern Catharina.
 
Jag lägger gärna in en bild, men vet inte hur man klipper ut bildsnitt från Genline. Jag vet inte om det ens är möjligt. Kanske någon kan förklara...
 
Christian
 
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-12-09 20:54)

[Magnus Persson]

Hej,
 
Kommunionslängden för 1724 ingår i Odarslöv C:1 och finns på AD online. AID: v104892.b56.s51 eller: http://www.arkivdigital.se/aid/show/v104892.b56.s51
 
Hälsningar
 
Magnus

[Torsten Söderberg]

Christian!
Om du vill klippa ut ett en bit ur Genline så zoomar du till önskad storlek. Om du har Vista eller Windows 7 så startar du Skärmklippverktyget och markerar önskad del som sparas som en bild.

[Christian Hallbeck]

Tack för hjälpen, Magnus och Torsten! Jag visste uppenbarligen inte vad signum innebar. Det jag skrev (men nu raderat) var nog Genlines egen id-beteckning... Ni får ha överseende med att jag inte är lika bevandrad i denna värld som ni övriga verkar vara  
 
Christian

[Anders Berg]

Tack, visst står det dotter framför Catharina. Vad vi säkert kan säga är att hon är dotter till antingen Hans Jörgen eller Sissela, men knappast båda. De gifte sig ju året innan. Sissela saknar titel eller civilstånd (såsom piga) i vigselnotisen, så det är inte omöjligt att hon har barn med sig i äktenskapet (äkta eller oäkta).
 
Känner vi när ungefär Catharina ska vara född genom åldersuppgift?

[Christian Hallbeck]

Hej!  
 
Ja, härvidlag beror det på vilket år i Igelösas nattvardslängd som man tittar: i nattvadslängderna gällande åren 1750, 1752 och 1756 anges hon vara respektive 42, 45 och 52 år gammal (hon står noterad under nummer 20). Med andra ord torde hon utifrån dessa i sig själva opålitliga uppgifter vara född någon gång mellan åren 1704-1708.
 
Christian

[Paul Bergström]

Hej allihop!
 
I ett tidigare inlägg drog jag den slutsatsen att Catharina med största sannolikhet är ett oäkta/trolovningsbarn till Cecilia Jönsdotter. Det finns ingen trovärdig anledning till varför hon skulle kallas Lundgren och vara en dotter till Hans Kiebba. Är hon född mellan 1704-1708 i Igelösa/Odarslöv så blir det svårt eftersom böcker saknas, men kanske i någon angränsande socken? En annan fråga är när och var dör Cecilia/Sissa Jönsdotter? Döper Catharina till Sissa/Cecilia eller Hans, och i så fall när?  
 
mvh
 
Paul

[Markus Gunshaga]

Hej!
 
Grenadjären Sven Hagelbeck hamnar i blåsväder inför Lunds domkapitel 1780 för att han vill gifta sig med Karna Olsdotter, samtidigt som han haft samlag med och lovat pigan Appolonia Hallberg äktenskap...
 
Uti skrifwelse andrager Härads Prosten
Mag:r Hillarius Barfoth hurusom Grena-
diren wid Hans Maijes:tts Koningens Rä-
gemenete Sven Hagellbeck af bemelte
Prost blifwit bewilljadt Lysning till äg-
tenskap för sig och Pigan Karina Olas dotter:
Men enligt medfölljande Kyrckoherden
Palms i Stödhag skrifwelse befinnes at
Hagelbeck icke allenast plägat Kjöttsli-
git umgänge med pigan Appolonia Hall-
berg, utan äfwen att ägtenskaps för-
bindelse dem imellan förewarit; Så
emedan sidstbemelte piga nu icke  
mera påstår ägtenskap med Hagell-
beck; Ty förfrågar sig förbemelte
Prost, huru med detta ägtenskaps
mål förfaras skall.
Resol.
Swaras förenämde Härads Prost at
hwad förbemelte ägtenskaps mål
widkommer; så har han at samma
hos wederbörande KronoBetjente
anmäla, så at det till domstolen blir
instämt, på det därom detta mål
behörigen må blifwa undersökt och
dömt.
(källa: Lunds domkyrkokonsistoriums protokoll 1780 12/4, §.3; Domkapitlets i Lund arkiv, volym AI:58, s 129-130).
 
Kan det röra sig om den soldat Sven Jönsson Hagelbeck (1747-1813) i Högseröd som Paul Bergström nämner  under denna rubrik?
 
Mvh, Markus

[Paul Bergström]

Jajemensan Markus!
 
Det är rätt Sven Hagelbeck som år 1777 skiljdes från sin första hustru Elna Persdotter.

[Markus Gunshaga]

Ett intressant fynd ur Lunds domkapitels protokoll 1746, som ur ett rent genealogiskt perspektiv ger oss uppgiften att smeden Abraham Hagelbeck i Barsebäck var kusin (Syskonebarn) med Karna Persdotter i Igelösa, gift med murmästaregesällen Sven Berggren. Här får vi även veta att Karna Persdotters far (alltså Abraham Hagelbecks (ingifta?) farbror eller morbror) ännu levde 1746, kanske i Igelösa:
Consistorii ecclesiastici protokoll 1746 13/8 på eftermiddagen, §. 2, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:33, s. 168-174 (LLA).
 
Instälte sig oeniga ächta follcken ifrån Igelösa, murmästare gesällen Sven Berggren och thess hustru Karna Pärs dotter, tillika med hennes Syskonebarn, smeden Abraham Hagelbeck ifrån Barsebäck uti målet, hwarom för finnes anfört, tå häradsProsten och Kyrckoherden i Igelösa Pet. Hulténs inkomne skrifwelse, under then 18 sidstl. Julii blef them föreläsen; theruppå tilfrågades them om the widgå hwad Probsten om theras oenighet och elaka sammanlefnad omförmält? Sw: thet kunna the icke neka til. Tillspordes Berggren, hwarföre han nu på ett års tid intet sökt säng med sin hustru, ey eller gittat gå till bords och få mat med henne? Sw: Thet som gifwit honom anledning thertil, är dels hans hustrus bitterhet och widrighet emot sig, som Pörk efter honom, at han intet will skaffa in nog förråd i huset, dels ock, at hennes fader uti hans sjuklighet öfwerfallit honom med hugg och slag, hustrun tillika med thess anförwant smeden Hagelbeck påstå thetta wara saningslöst och utan grund, som doch Berggren säger sig genom wittnen kunna bewijsa. Frågas, om icke Berggren haft sin hustru misstänckt för olofligit umgänge med andra? Sw: han har wäl warit af then tancken, men kan doch ey beskylla, eller anklaga henne therföre. Hustru Karna beswärar sig theröfwer, at hennes man, ehuru han, genom sitt handtwärk med murarbete och böckrande kan förtiena sig p:gr, likwäl ey något will bidraga til hennes och thes barns uppehälle, utan lägger hela bördan på henne ensam. Berggren swarar härtil, at han ey underlåter meddela henne af hwad han kan förtiena. Consistorium förestälte honom, thet wara hans skyldighet, at draga nödig försorg för hustru och barn, wäl wetandes, at then, som intet sörjer för sig och the sina, är wärre än en hedning. Tilfrågades Berggrén, i anledning af Probstens skrifwelse, at han sagt sig weta Lagen och the 10 budorden, och när han lefwer therefter, så wida giörligit är, blifwer han, medelst sina gierningar och goda lef:rne salig, om han således yttrat sig, som förmält är? Sw: ja; när han lefwer efter Guds Ord och bud, så wida han förmår, och waktar sig, genom Guds Nåd för synden, så blir han salig. Consistorium förestälte honom, at saligheten erhålles endast, genom tron på Christum och ey genom Lagens gierningar, ty goda gierningar äro icke en förtienande orsak til saligheten, utan allena trones fruchter, och hwad som icke kommer af tron, thet är synd, ehuru goda gierningar, efter Guds Ord, som Andens fruchter i salighetens ordning fordras af hwar och en menniska. Frågas, huru han kunnat säga, at tanckarna löpa tullfria och at hans hierta wara en så ren kiälla, at intet ondt watn theraf utflyta kan? Berggren swarar, at han intet täncker något ondt i sitt hierta, ey eller har något ondt emot någon, utan med Guds hielp wachtar sig för synd. Consistorium fant thetta swar oredigt och således förehölt honom at ingen här i ofullkomligheten finnes så helig och ren, at han ju måste widgå, thet han ofta med orena tanckar warder beswärad, emedan hiertat är en kiälla, hwaraf utgå allehanda onda tanckar, hor etc., hwilket Berggrén sielf tillstår. Frågas, om han achtar Guds nåd och Christi förtienst, som i Evangelio föreställes, at med tron anamma, ringa, som Probstens skrift utwisar? Sw: Thet wet han sig intet hafwa sagdt, utan lärer Probsten härutinnan ey rätteligen hafwa fattat hans mening och innehållet theraf. Frågas till hwad ända Christus är kommen i werlden? Sw: at Christus skulle wara et efterdöme och exempel i wårt lefwerne. Frågas, om Christus ey til annat ändamål, än thetta är kommen i werlden? Sw: Jo, han har giordt tillfyllest för wåra synder, och wi således, genom trona på honom worden saliga. Frågas, om thet är hans tancka, at Christus ey warit fri ifrån all felachtighet, hwarmed han för Probsten sig skall yttrat? Sw: hans tancka är enlig med thet, som skrifwit står, at Christus war oss i alting lik, synden undantagande. Widare tilfrågades Berggrén, om han icke nu wille wara benägen til enighet och förlikning med sin hustrun och umgås med henne uti Christelig sämja och Kärlek? Sw: thet kan han intet beqwäma sig til, allthenstund han tilltror sig intet lefwa i sämja med henne, för hennes bittra och wrånga sinne skull : doch säger han sig gierna willja bidraga till hennes och Barnens uppehälle, så mycket hans förmågo tillsträcker. Consistorium förestälte them, huru ganska nödig en Christelig sämja och enighet wil wara, särdeles ächta makar emellan, och förthenskul sökte på tienligit sätt, at förmå them thertil: I annor händelse, ther ingen förlikning them emellan kan skie, skall theras elaka sammanlefnad och missämja blifwa wid werldsliga rätten anmäld. Berggren swarar härtil, at han nu ey kan beqwäma sig til någon förlikning med hustrun; men om han imedlertid, innna the komma för werldslig domstol, will wisa ögonskienliga prof af bättring och enighet, skall han intet wara obenägen til försonlighet.
 
Rs. Sedan oeniga ächta follcken ifrån Igelösa, murmästare-gesällen Sven Berggren och thess hustru Karna Pärs dotter, som i dag för domCapitlet warit, och ey kunde bringas till någon förlikning och enighet sins emellan, ehuru Consistorium, genom tienliga föreställningar, sökt förmå them thertil, utan Berggren anständigt påstår, sig ey kunna beqwämas, til at umgås med samma sin hustru, eller lefwa med henne i sämja och rättsinning ächta kärlek, för hennes bittra och arga sinne skul, fant Consistorium härwid ey widare wara til at giöra, än förewisa thesse follcken til wederbörande werldslig Rätt, at ther om theras oeniga sammanlefnad behörigen må undersökas och dömas.

[Paul Bergström]

Ett mycket intressant fynd Markus, som ställer det vi vet redan lite på ändan.
 
Vad vet vi om Abraham Hagelbeck?
 
Född 1711 i Skarhult
Fader: Mattis Bengtsson, född okänt år på okänd ort
Moder: Maria Larsdotter, född okänt år på okänd ort
 
Vad vet vi om Karna Persdotter?
 
Född 1714 i Odarslöv
Fader: Per Jönsson, född 1686 i Gårdstånga (Getinge)
Moder: Hanna Persdotter, född 1675 i BLEKINGE
 
Hur kan då dessa två vara syskonebarn?
 
Två intressanta iakttagelser är att både Abraham och Karna döper en dotter till Kajsa som får sägas vara ett ovanligt namn i Skåne. Abraham och ingen av dennes syskon döper vad känt är till Apollonia (Karnas farmors namn).
 
Då blir det, hur vi än vänder och vrider på det, intressant med det faktum att Karnas moder sägs vara född i BLEKINGE (som tyvärr inte är en så givande uppgift).
 
Säg en hypotes med en Kajsa X någonstans i BLEKINGE först gift med en Bengt eller Lars som sedan avlider och gifter om sig med en Per. Eller att Mattis Bengtsson föds oäkta (döper inte vad känt är till Bengt och endast ett av hans barn döper till detta namn långt senare i tiden) och att hans moder därefter blir gift med en Per. Eller det samma i omvänd ordning?
 
Och var kommer namnet Abraham in i det hela? Varför är det så viktigt att döpa till detta namn?
 
Kajsa Abrahamsdotter?
Lars Abrahamsson?
 
Hade varit kul att spana på lite Abrahamar och eventuella Hagelbeckar i BLEKINGE. Och på något ställe tidigare här i tråden omnämndes ju en släkting i Kristianstad!

[Anna Carlsson]

Hejsan!
 
Jag har med stort intresse följt diskussionerna de senaste åren eftersom jag stammar från Hagelbeckarna genom Carl Abrahams dotter Albertina (gift med Nils Lang). Det är dock väldigt lätt att snurra till det när man försöker hålla ordning på alla dessa personer. Därför undrar jag om det är någon som har en sammanfattning av tråden? Alltså, vad vet vi säkert, vad tror vi och vilka hypoteser har vi?
 
MVH
 
Anna

[Magnus Persson]

Hej,
 
Ville bara meddela att jag hittat var Lars Hagelbecks son Laurent/Lorentz, född den 21 november 1764 i Gårdstånga tog vägen. Han blir slottssmed på Drottningholm och dör där den 10 mars 1833 (Lovö FI:1 1766-1861). Han uppges enligt husförhörslängden Lovö AI:13 (1830-1835)s 51 vara född den 21 nov 1764 i Skåne. Jag har inte hunnit försöka följa hans väg dit ännu, men tänkte att det kunde vara intressant för er andra att få ta del av informationen redan nu.
 
Hälsningar
Magnus
 
(Meddelandet ändrat av bokesliden 2012-11-23 10:25)
 
(Meddelandet ändrat av bokesliden 2012-11-23 10:26)

[Anna Carlsson]

Intressanta uppgifter du kommer med, Magnus!
 
Jag kollade i bouppteckningsregistret och upptäckte att även Laurents syster Sophia Amalia, döpt 1751-08-25 i Garnison sogn, Köpenhamn, Danmark, dog på Drottningholm. Det finns en bouppteckning efter henne i Färentuna häradsrätt FII:23 (1830-1831)  Bild 600 / sid 30. Hon var tydligen gift Ahlquist och hennes närmaste släkting var just Laurent Hagelbeck.
 
Laurent Hagelbeck föddes 1764-11-21 i Gårdstånga (M)
 
Jag gissar att många mer intressanta uppgifter kommer dyka upp de närmaste dagarna  
 
//Anna

[Anna Carlsson]

Laurent Hagelbeck flyttade in till Drottningholm från Haga, Solna, där han står angiven som mästersmed vid sonens födelse
var gift med Brita Hammarlund *1758-05-22, död 1825-02-05 i Stockholm (källa: Lovö I:11 sid 42)
Son: Carl Gustaf *1789-10-14 på Haga, Solna (AB) (källa; Solna CI:1 sid 116)
 
//Anna