Äldre inlägg (arkiv) till 09 januari, 2015

[Niklas Lindberg]

Ang. Tavlan i Voxna kyrka!
Satt och sökte lite här på anbytarforum och hittade just denna diskussion som berör målningen på Per Grufman och Margareta Sigfridsdotter som skall finnas i Voxna kyrka...  
 
Jag har inte sett tavlan själv, men det ligger absolut med på min önskelista.  
 
Jag är ättling till Per Grufman (och hans första hustru Magdalena Danielsdotter.)
 
Min fråga är om det finns något fotografi av tavlan?
Har man annars möjlighet att själv fotografera tavlan på plats, eller är detta av någon anledning inte möjligt/tillåtet?
Det vore ju mycket trevligt att ha en bild på en ana som levde på 1700-talet  
 
 
mvh Niklas Lindberg

[Torbjörn Näs]

Jag har fotograferat tavlan för många många år sedan, den sitter (satt) högt upp på en vägg och det var svårt att få en vettig vinkel.  
Jag har två redigerade filer med personerna i fråga var för sig som jag mail'a dig.
Hela tavlan finns också i en bok som om jag minns rätt heter Voxna Bruk, men den håller låg kvalitet.

[Torbjörn Näs]

Per Larsson Gruvman 1706-1787
 

Margareta Sigfridsdotter 1699-1788
 
Avskrift av texten på den tavla som hänger i Woxna Bruks kyrka. Tavlan är 2x1 meter och visar paret Grufman i nära naturlig storlek.
 
Kholaren Peter Larsson-Grufman född den 30 maij 1706 i Norrbärke o Shifshuttan j Vester Bergslagen. Dess Hustro Margreta Sigfrids dtr. född den 19 febr. 1700 i förenemnde socken o Kyrkbyn. Sammanvigde d 23 ocktob. 1726 I nemnde församling. Ankom till Woxna Bruk d.10 april 1727. En ende arbetare har 6 veckor för denne satt sig här neder. De firade sitt Guldbröllop d 31 aug. 1777 Då de sammanlefvat i 50 år och 10 månader.
Dessa äro stamfäder för en stor del af Brukets arbetare. Redan i närvarande äro deras barn, barnbarn och barnbarnsbarn ett antal af 45 personer. Han dog d. 28 dec. 1787. Hon dog d. 31 dec. 1788.

[Niklas Lindberg]

Stort tack Torbjörn!  
Måste erkänna att han inte alls såg ut som jag föreställt mig...  
 
Jag tycker du har fått till det riktigt bra trots dålig vinkel.  
 
Vet man när tavlan målades? Lite svårt att bedömma åldern på dem... Tavlan nämns ju i dödboken då Per dör 1787, men jag tycker han ser ganska ung ut på bilden...
 
mvh Niklas

[Torbjörn Näs]

Kanske skulle man kunna drista sig till att gissa på att tavlan är beställd till parets guldbrölopp 1777 som nämns i texten?
I så fall skulle Per vara 71 år och hustrun Margareta 78 år.
Jag ska leta i bråten därhemma och se om jag hittar bilden på hela tavlan.

[Torbjörn Näs]

Nästan 1 år senare hittade jag fotografierna tagna i Voxna sommaren 1989. Texten är inte läsbar på denna bild, men man kan iaf se hur den ser ut på väggen i Voxna kyrka.
 

[Bengt Grufman]

Torbjörn,
varför skriver du Per Larsson Gruvman under fotot när han heter Grufman ?  
Jag har sett många blanda ihop Grufman och Gruvman som visserligen alla härstammar från Grufman, men idag är olika grenar.

[Torbjörn Näs]

Av den enkla anledningen att jag alltid normerar alla namn. Mig veterligen finns det ingen egenhändig namnteckning kvar efter Per Larsson G. och då kan vi heller inte säkert säga hur hans namn ska stavas.

[Bengt Grufman]

Detta är ingen normering utan förvanskning. Namnet Grufman har levt vidare med stavning f genom alla år. Några personer började sent att stava Gruvman, och denna stavning följdes sedan av deras efterkommande. Därav idag två släktgrenar med olika stavning. Grenen med f är störst. Någon enstaka person bytte tillbaka till stavning med f före sin död. Ditt och andras påhitt att normera efternamnet leder bara till förvirring. Därför innehåller t.ex Disgen mängder med fel, eftersom många bara kopierar varandra.
 
Per Larsson Grufman har denna stavning både i kyrkböcker och i räkenskapsböcker hos sin arbetsgivare Voxna bruk liksom på tavlan i Voxna kyrka.

[Niklas Lindberg]

Hej!
 
Tack Torbjörn för fler bilder på tavlan. Jättekul att se!
 
Ang. namnet Grufman/Gruvman...
 
Var det inte först en bit in på 1900 talet som man började stava ordet gruva med v istället för f?
Utan att för den skull ändra uttalet...
 
Men jag kan förstå att några delar av släkten valt att stava med v istället då detta antagligen är den stavning folk automatiskt gör idag om dom får höra namnet uttalas... Om man nu inte betonar f:et extra tydligt såklart.
 
Min gissning är nog att alla på 1700 talet stavade namnet Grufman, både prästen och Per själv.  
 
Liksom alla grufarbetare jobbade nere i grufan...  
 
(en snabb koll på skivan Sveriges befolkning 1890 visar att det fanns 68 personer med stavning Grufman och 0 personer med stavning Gruvman...)
 
Jag normerar själv efternamn av patronymikon, då Pehrsson, Swänsson, Nillsson osv blir jobbiga att hålla reda på i registret, men just Grufman har jag själv inte haft tanken på att normera.
 
mvh Niklas

[Torbjörn Näs]

Jag konstaterar att vi har olika syn på det hela, jag normerar förnamn, patronymikon, släktnamn (där bäraren inte personligen skrivit sitt namn) och orter.  
 
I kyrkoherde Bomanssons dödsruna kan vi läsa att; ”Januar 13 Lades i grafwen gl. kohlaren Pehr Larsson Grufman”. Texten på tavlan säger; ”Kholaren Peter Larsson-Grufman...  
Räkenskapsböckerna har jag inte studerat i original, så de ska jag inte uttala mig om, men är ändå rätt säker på att även där förekommer olika stavningar.
Är det då en förvanskning att skriva hans förnamn som Per?
 
Våra förfäders namn är i kyrkoböckerna och andra handlingar stavade på många avvikande sätt. Olikartad stavningarna uttrycker ingen vilja hos våra förfäder, utan är endast ett tecken på bristande stavningsnormer och dålig skrivkunnighet i äldre tider.
 
Beträffande Gruvman har jag tittat på ursprunget till namnet, och otvivelaktigt har släkten  inspirerats av sin ursprungsort, Gruvriset, eller Gruvmanstorp i Norrbärke socken.
 
Sedan kan jag hålla med om att stavningen med f har haft stor genomslagskraft och så småningom bildat en norm för hur namnet stavas, men så länge inte Per Larssons egenhändiga namnteckning har hittats tänker jag fortsätta att normera till Gruvman, utan att för den skull påstå att andra stavningar är fel och förvanskning.

[Bengt Grufman]

Tråkigt att Torbjörn Näs är så envis att han inte inser att en majoritet av släkten Grufman valt att behålla stavningen med f, och en mindre del på 1900-talet valt stavningen med v. Observera att det är konsekvent -- en gren stavar med v och en annan med f. Ändring av detta leder till förvirring. Torbjörn anser sig tydligen ha rätt att ändra även alla dagens Grufman till Gruvman som han inte tagit del av namnteckningar från (vilket torde vara ganska många). Varning bör således utgå för att lita på dokumentation från Torbjörn Näs !
 
Observera att Torbjörn säger sig vara rätt säker på att olika stavning förekommer i räkenskapsböckerna -- utan att han sett dem. Jag har däremot tagit del av orginalen. Snacka om trovärdighet från källmaterial ...
 
Ursprungsnamnet på orten var Grufriset och inte Gruvriset. Så inspirationen var nog inte från ursprunget. Det låter som konstruerat av Torbjörn Näs. Eftersom Torbjörn även ändrar ortnamn så bör han åka till Schisshyttan och ändra vägverkets skylt !
 
Alla domböcker angånde slutliga tvisten om rätten till Grufmanstorp stavar även Grufman med f.
 
På Charta öfver Wästra Silfverberget är torpet Grufmans markerat norr om Gruvsjön (finns på Krigsarkivet). På modernare kartor anges Gruvmanstorp. Så visst finns olika stavningar där. Det innebär dock inte att de två grenar av släkten som valt sin stavning skall i framtida historieskrivning förvanskas av dom som anser sig veta bättre hur deras namn skall stavas.

[Torbjörn Näs]

Bengt,
Jag har inte påstått någonting om majoriteten av släkten, och jag har överhuvudtaget inte framhärdat någon vilja att ändra dagens ättlingars stavning av namnet. Du far med insinuationer som du inte har belägg för.
 
Beträffande Gruvriset så är det den rådande stavningen, på 1600-talet skrevs orten snarare Grufrijset och även Grufwriset, också detta på grund av bristande stavningsnormer och ibland dålig skrivkunnighet, Schiss- respektive Skisshyttan har jag överhuvudtaget inte nämnt.
 
Jag har inte hävdat att jag vet bättre än någon annan, jag har endast redovisat min syn på betydelsen av normering samt konstaterat att vi har olika syn på detta. Om man sedan i stugorna vill skriva Per, Pher, Pähr, Peer eller Peter Larsson Grufman eller andra varianter så är det upp till var och en, så länge jag inte vet hur just han stavade sitt namn så fortsätter jag att normera efter mina principer.

[Yvonne Carlsson/ Anbytarvärd (Admin)]

Nu vill jag stämma i bäcken innan den här diskussionen om normering av Grufman/Gruvman spårar ur alldeles.  
 
Vad vi kan konstatera är att ni har olika uppfattningar om ifall namnet ska normeras och i så fall hur, men tyvärr tror jag inte att ni kommer att kunna övertyga varandra om att just det ena eller andra sättet är bäst.
 
Slutligen påverkas inte trovärdigheten på något sätt av att man väljer att normera ett namn på ett visst sätt och ytterligare kommentarer i den riktningen kommer att tas bort ur diskussionen!
 
Med vänlig hälsning
Yvonne Carlsson - Anbytarvärd
 
PS. Denna diskussion är överflyttad från Landskap: Hälsningland: Efterlysningar: S. Hult i Söderhamn
 
PS. igen... Ni får gärna fortsätta diskutera stavningen av namnet, men då i enlighet med Anbytarforums ordningsregler

[Marie-Louise Hägglund]

Änkefru Rut Grufman jordfästes en fredag i Norra krematoriet. Vilket datum och år?/Marie-Louise

[Ann-louise]

Hej Bengt Grufman!
 
Det du säger är så himmla rätt..
Jag själv heter Grufman och det har jag fått från min pappas sida.
Min far berätta att vi kom till sverige för att lära svenska folket att arbeta i gruva och att den grufmanska loftboden i Ludvika är någon gammal släkting på långt håll till oss.
 Ann-Louise.

[Bengt Grufman]

Ann-Louise,
Din pappas historiebeskrivning är fel. Dom första i vår släkt som kom hit var från Finland, ev sk Skogsfinnar. Många kom att jobba som kolare.
Grufmanska Loftboden i Ludvika är troligen från tidigt 1800-tal. Den kom till museumet 1946 från Ö.Storgatan 12 i Ludvika. Siste ägare 1936-1946 var Byggmästare Gustaf Edvin Grufman. (Dessförinnan var den inte i Grufmanska släkten)

[William Johansson]

Hejsan
Tillhör själv Grufman då han är min farmors farfars farmors farmors far  
Skulle man kunna få dessa två bilder högupplösta? (eller så bra kvalité som det nu går) skickade till min mail? wings_web@hotmail.com

[Jeanette Lindal]

Hur kommer det sig att MARIA SIGFRIDSDOTTER och hennes man har en tavla på sig i kyrkan?
 
Mvh
Jeanette

[Mikael Granholm]

Googlade in mig här igår...
Pehr Larsson-Grufman är tydligen min farfars farfars farmors morfar.
 
Tavlan hänger där för att paret var de första inbyggarne vid bruket. Tavlan bekostades av bruksinspektoren herr Anders Ros och är målad av S.Hult
Uppgifterna kommer från ett dokument sammanställt 1993 av Anita Haglund.

[Ove Renger]

Hej!
Är det någon som har föräldrar till Magdalena Danielsdotter *1700-02-19 Norrbärke (W). Behöver dessa för min DNA-träff!
Mvh, Ove

[Anna-Lisa Göransson]

Intressant att läsa om alla som har anor till Per Larsson Grufman. Det leder mig in på ett par frågor om dennes förfäder.Per Larsson Grufmans far Lars Persson var ju son till Per Hemmingsson och Karin Persdotter. Finns det ngn som vet vilket yrke Per Hemmingsson hade? Per Hemmingssons far var Hemming Andersson och moderns namn var Margareta Cordtsdotter. Finns det ngn som vet något om fadern Cordt Kristoffersson. Förnamnet låter tyskt. Lars Perssons bror Hemming var min egen ana.
 
Anna-Lisa

[Bengt Grufman]

Cordt Kristoffersson var Bössgjutare från Tyskland. År 1606 dömdes han till döden för hor, men straffet ersattes sedan med böter. Han bodde i Finnbo, Norrbärke.

[Anna-Lisa Göransson]

Tack Bengt.
 
Du har ingen uppfattning om vad Per Hemmingsson hade för yrke. Jag har läst några av de tidiga domböckerna, men kan inte minnas att jag hittade någom om honom där. Behöver nog läsa om dem. Det är mycket man missar. Jag har honom som död 1698. Har inte antecknat någon källa tyvärr. Uppgiften kanske kommer från Lisa Norman.  
 
Med vänlig hälsning
Anna-Lisa

[Bengt Grufman]

Hej Anna-Lisa,
Jag har ingen notering om Per Hemmingssons yrke. I Hfl  Norrbärke AI:2 står han som noterad död år 1698. Året därpå kom sonen Lars med fru hem från militärtjänsten i Svea Livgarde och tog över torpet.
Det är 2:a gången namnet Grufman nämns. 1:a gången var när Lars tog värvning år 1688 och skrevs in i militärrullan (troligen för att han kom från Grufberget).  Därför kan vi konstatera att Grufmanstorp fått sitt namn från Lars Persson Grufman och att Grufman ursprungligen är ett militärnamn.
 
mvh Bengt

[Anna-Lisa Göransson]

Tack Bengt för en bra förklaring.  
Varför jag frågar om Per Hemmingsson är lite klurigt. Jag har för mig att jag någon gång sett honom kallas för soldat. Men om det är rätt är jag väldigt osäker på. Han bör ju ha haft ett yrke av någon sort. Att vara torpare kan väl inte vara tillräckligt för att försörja hustru och en massa barn på. 10 st. har jag antecknat. Om nu det är rätt det vet jag inte heller.
 
Hälsningar
Anna-Lisa

[Bengt Grufman]

Det fanns ju två Per Hemmingsson. Den första (1620-1698) var son till Hemming Andersson Stor-Hemming.  
Den andra (f. 1675) var son till Lill-Hemming och samtidigt barnbarn till den förste Per Hemmingsson.  
Jag har 10 barn till den förste Per och 9 till den andre. För ingen av dem har jag noterat yrke.  
Om den senare av dem var soldat, så kan det vara samtida med när Lars Persson Grufman var soldat.  
Kanske värt att söka på samma ställe där han var -- Svea Livgarde.
 
mvh Bengt

[Bengt Grufman]

Förlåt, det gick lite för fort. Den andre Per Hemmingsson har jag inte följt upp alls betr egna barn.  
Angivna 9 barn avsåg hans far Lill-Hemming. Denne Per hade således 8 syskon.
 
/Bengt

[Anna-Lisa Göransson]

Tack Bengt.
 
Den du kallar för lillHemming är min ana. Skall göra lite mer sökning på honom och hans familj. Fast en del vet jag redan. Men som jag ser så har du uppgifter som inte jag har.
 
Mvh
Anna-Lisa

[Inger Grufman]

Bengt,
en fråga om din uppgift 24 januari 2007 om att släkten kom från Finland ev skogsfinnar.
Vilken källa har du för detta?
Det vore intressant att läsa om det.
Inger G (ny på Anbytarforum)